Traumamedveten omsorg



Relevanta dokument
Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Integrativ traumafokuserad psykoterapi med ensamkommande flyktingungdomar

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

- hur kan vi alla hjälpa till?

Affektteori och affektsmitta

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barn i migration. - trauma och psykisk ohälsa - behandling och bemötande. Ericastiftelsen,13/4-16

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

BUP Asylmottagning. Föreläsning: Vanliga reaktioner vid trauma

Kris och Trauma hos barn och unga

Barn och unga på flykt Trauma, reaktioner och förhållningssätt. Göteborg

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

TRAUMA OCH HANDLEDNING. Annika Lichtenstein Ericastiftelsen HLU 11/13

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Traumamedveten omsorg - Att skapa en läkande miljö för barn och unga i vardagen

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Bemötande aspekter för nyanlända.

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Att utveckla den egna regleringsförmågan

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Kan man bli sjuk av ord?

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Vad är psykisk ohälsa?

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Traumamedveten omsorg teorin omsatt i praktiken

Barn och ungas utsatthet för våld

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Ensamkommande barn och ungdomar -omsorg och bemötande vid trauma. Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Vad händer med barnen?

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Flyktingbarnteamet Göteborg

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Andelen trygga relationer i förskolan

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Teaching Recovery Techniques. Anna Sarkadi Professor i socialmedicin, Uppsala universitet

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Child Parent Psychotherapy, CPP

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Lite info om hälsa & livsstil

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

FÖRBEREDELSEENHETEN LYSA

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Trauma och återhämtning

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Vad har du varit med om? - Vad är ett psykiskt trauma, vad kan man göra åt det?

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Respekt och relationer

Ensamkommande barn och ungdomar psykisk ohälsa och traumasymptom

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Transkript:

Traumamedveten omsorg Psykiatriveckan Nässjö 11 november 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1

2

Agenda Vad är trauma? Vad händer i vår hjärna vid trauma? Traumamedveten omsorg Verktyg Sammanfattning 3

4

Jag kan inte sova. Jag tänker på mamma och pappa och drömmer mardrömmar om min syster. Jag fick aldrig ta farväl av någon av dem. Jag är fruktansvärt ensam. Det känns inte som att någon tror mig och jag känner mig verkligen ensam på riktigt. 5

Vilka insatser behövs? Specialist resurser Bas resurser Stödjande vardagsmiljöer 6

Jag träffar många vuxna, men vem är de egentligen? Dom frågar hur jag mår och så, men vem hör svaret? Ensamkommande, 17 åring från Afghanistan 7

Hemlandet flykten det nya landet... Förluster Separationer Sorg Identitetskris Trauma Omsorgsbrist 8

Vad är ett trauma? En extremt påfrestande händelse innehållande hot, våld, skräck, som varken kan undflys eller bekämpas av den drabbade och som kan orsaka skada. (van der Kolk) 9

Potentiellt traumatiska händelser Personlighet, ålder, utvecklingsnivå Grad av exponering Tolkning av egen roll Föräldrars stöd och reaktioner Socialt stöd Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hur man mår? Typ och mängd trauma 10

Traumatiserande och negativa händelser i barndomen (ACEstudien) Våld - fysisk, psykisk och sexuellt Allvarlig försummelse och omsorgssvikt fysiskt och emotionellt Negativ hemmiljö - ex. förälder med alkohol eller drogproblematik, psykisk sjukdom eller kriminellt beteende. 11

ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser i barndomen är mycket vanligt i alla samhällsklasser - 67 % hade upplevt en eller flera. Det finns ett starkt samband mellan våld, övergrepp och försummelse och andra starkt negativa händelser i barndomen med sämre psykisk och fysisk hälsa senare i livet. Ju fler negativa händelser en individ varit med om, desto mer ökar risken för dessa problem En negativ händelse är sällan ensam. (Robert F. Anda, Vincent J. Felitti) 12

ACE poäng exempel Depression Alkoholism som vuxen 70 18 60 16 50 40 30 20 10 0 ACE 0 ACE 1 ACE 2 ACE 3 ACE 4 + Kvinnor Män 14 12 10 8 6 4 2 0 ACE 0 ACE 1 ACE 2 ACE 3 ACE 4 + (Felitti & Anda, 1998 och 2010) 13

Omedelbara reaktioner vid fara 14

Traumareaktioner Känslomässiga reaktioner Beteendeförändringar Kroppsliga reaktioner Inställningen till sig själv, omgivningen och tillvaron Svårighet med inlärning. 15

PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom Exponering för död, livsfaran, skada eller sexuellt våld Händelsen återupplevs gång på gång. Ständigt undvikande av sådant som påminner om traumat Ihållande symtom på överspändhet (överdriven vaksamhet) Förändrad syn på sig själv och omvärlden Jag är rädd.. jag drömmer mardrömmar om män som vill mig illa. 16

Typer av trauma Typ 1 Avgränsad psykisk traumatisering Ex misshandel, bilolycka eller våldtäkt Typ 11 Långvarig och upprepade tillfällen av hot/fruktan. Ex långvariga sexuella övergrepp, våld i familjen, upplevelser av krig. 17

Typer av trauma Utvecklingstrauma när barnet vid upprepade tillfällen blir exponerad för traumatisk stress och barnet själv blir lämnad till att reglera rädslan själv genom att omsorgsmiljön brister. (Dag Nordanger, 2014) 18

Vad händer i vår hjärna vid stress och trauma? 19

https://youtu.be/nmogqalq9bi 20

Prefrontala cortex Hippocampus Utsöndring av stresshormoner Fight/flight Amygdala 21

Prefrontala cortex Hippocampus 22

Hur vi upplever världen, hur vi relaterar till andra och finner mening i livet beror på hur väl vi lärt oss att reglera våra känslor. Daniel Siegel 23

Det vi vet Barn kan inte reglera på egen hand Om barnet är rädd eller frustrerad måste det finnas någon där som reglerar Barn behöver regleras för att utvecklas positivt..om inte riskerar barnet att utvecklas negativt. 24

Detta påverkar Stress-respons- och regleringssystemet Generella regleringsproblem Svårighet att reglera sina känslor Svårigheter att styra aktivering Svårt att förstå sig själv och sina egna reaktioner Somatiska besvär, beteende problem, missförstånd, dålig impulskontroll, svårt med socialt samspel, svårigheter med nära relationer. 25

Traumamedveten Omsorg Coping Relation Trygghet (Howard Bath, 2008, 2015) Traumaförståelse 26

Parents, counsellors, teachers, coaches, direct-care workers, case managers, and others are all in a position to help a child heal (Greenwald, 2005) 27

28

Troubled children are in some kind of pain - and pain makes people irritable, anxious and aggressive. (Bruce Perry & Szalavitz) 29

Kompetensutvecklingsprogram i TMO 30

Trygghet Fysisk trygghet Emotionell trygghet - förutsägbarhet, tillgänglighet, ärlighet och öppenhet Öka kunskap och skapa förståelse hos barnet Kontroll - möjlighet och makt att påverka sin situation Trygghet i relation till andra människor 31

John Bowlby Erik Erikson Abraham Maslow 32

Anknytning Barn har ett grundläggande behov av att hålla sig till någon starkare och mer klok än jag. (John Bowlby) 33

Diskussion Hur kan ni skapa trygghet utifrån era förutsättningar? 34

Verktyg- handen http://urplay.se/index.php/produkter/188 334-UR-Samtiden-Internationella- brottsofferdagen-2015- Traumamedveten-omsorg 35

Relation Relationer för att skapa trygghet Nya goda och positiva erfarenheter av relationer Lära sig att framkalla positiva reaktioner 36

Hur skapar vi relationer? Tillgodose behov Uppmärksam på när barnet bjuder upp till relation Gemensam aktivitet som är rolig, som skapar framgång och som ger positiv erfarenhet. 37

Coping Få hjälp att kunna ta hand om sina känslor, sitt beteende och sina impulser. 38

Hur samreglerar vi? Medvetenhet om sina egna känslor Fokus på barnets känslor och uttryck Lugnande, bestämd ton Möta barnets behov Absorbera barnets verbala kränkningar Time in 39

Time in istället för time out! Innebär att omsorgspersonen tar paus tillsammans med barnet/ungdomen Bygger på kunskapen om att barn som varit med om svåra påfrestningar ofta har svårt att lugna sig själva (regleringssvårigheter). 40

Diskussion Hur kan ni hjälpa barnen att lugna sig/ samreglera? Ge exempel 41

Verbala förmågor Sätta ord på känslor Aktivt lyssnande 42

Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Aggressivitet, oro, impulsiv, utåtagerande beteende, rastlöshet Toleransfönstret Område av optimal aktivering Hypoaktivering Nedstämdhet, tappar lusten, drar sig undan, håglös, orkeslös (Efter D. Siegel, 1999) 43

Film om Toleransfönstret https://vimeo.com/channels/8741 04 Mer info: förklaring toleransfönstret med Dag Nordanger https://www.youtube.com/watch?v=ugc4 EdmsKWc 44

Smärtuttryck Vi kallar oförståeliga beteenden och känslomässiga reaktioner för smärtuttryck. https://www.youtube.com/watch?v=vcg 2qkNFS8k 45

Värderingar Barn/ungdomar gör så gott de kan, alla barn vill lyckas Barn/ungdomar är inte svåra, de har det svårt Barn/ungdomar manipulerar inte, de skyddar sig Barn/ungdomar hittar inte hela tiden på nya historier, de blandar minnen Barn/ungdomar berusar sig inte för berusningens skull, de dämpar psykisk smärta Barn/ungdomar skadar sig inte för uppmärksamhet, de reglerar känslor 46

Kompetens hos omsorgspersonen 47

Vad krävs för att vi ska vara bra omsorgspersoner? Förstår sambandet mellan kränkande traumatiska händelser, affekt och beteende. Att vi ser barnet och barnets behov oavsett på vilket sätt barnet förmedlar sina behov Förstår att vi är det verktyg som kan göra skillnad Att vi tränar på att hantera våra egna känslor Att vi själva söker stöd Att vi har tålamod (Department of human services, 2012, Melbourne, www.dhs.vic.gov.au) Att vi flyttar fokus från barnen till oss själva 48

God medveten omsorg är den bästa terapin som finns! (Mogens Albaek RVTS, Norge) 49

Film- RVTS Sör https://www.youtube.com/watch?v=jfq6 -ns65ry 50

Tack för mig! Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Tel. 08-698 92 48 Pernilla.rempesjostedt@rb.se Rädda Barnens Centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 51

Traumamedveten omsorg- ett förhållningssätt https://youtu.be/jvzqqdfal-q 52

Filmer Den tredelade hjärnan, Den traumatiserade hjärnan, Toleransfönstret https://vimeo.com/channels/874104 53

Övning... Samtala kring om- och i så fall hur- traumakunskap påverkar din uppfattning om de barn och ungdomar som du möter. Jobba aktivit med de tre pelarna i Traumamedveten omsorg med barnen och ungdomarna som du möter. Fundera kring återhämtningen i ditt liv (hur kan du vidga ditt eget toleransfönster!). 54

Film med Howard Bath RVTS Sör (Regionalt ressurssenter om Vold, Traumatisk stress og Selvmordsforebygging) http://www.traumenett.no/index.php 55