Innehållsförteckning

Relevanta dokument
KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET Ingemar Dahlström Doris Carlsson Laila Nydahl Arne Nordstrand Bertil Larsson

Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7

Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7

Delårsrapport Januari - augusti 2012

Granskning av delårsrapport

Strategiska planen

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Mål och vision för Krokoms kommun

2019 Strategisk plan

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

2017 Strategisk plan

Granskning av årsredovisning 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2014

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Granskning av delårsrapport 2016

God ekonomisk hushållning

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Tillsammans skapar vi vår framtid

bokslutskommuniké 2011

Boksluts- kommuniké 2007

Bokslutskommuniké 2014

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

Uppdragsbeskrivning för Utveckling och ledning

Granskning av delårsrapport 2014

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Kortversion av Årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning per

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Kommunövergripande mål

Granskning av delårsrapport

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Granskning av delårsrapport

bokslutskommuniké 2013

Lerums Kommun. Granskning av bokslut "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Så gick det. för Håbo Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

ÅRSREDOVISNING Kortversion. Fastställdes av kommunfullmäktige

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat

Nämndens verksamhetsplan FOKUS-nämnden

Vad har dina skattepengar använts till?

Verksamhetsplan

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Granskning av delårsrapport

Planera, göra, studera och agera

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Budget 2018 och plan

Granskning av delårsrapport 2016

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Granskning av delårsrapport

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Granskning av delårsrapport

Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro.

Policy för god ekonomisk hushållning

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Granskning av årsredovisning 2017

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

bokslutskommuniké 2012

Granskning av delårs- rapport 2012

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Hälsoplan för Årjängs kommun

Målarbete för mandatperioden

Delårsrapport 31 augusti 2011

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport

Visioner och kommunövergripande mål

Utbildning Oxelösunds kommun

Granskning av delårsrapport Sandvikens kommun

Så används skattepengarna

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Granskning av delårsrapport

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Transkript:

Årsredovisning 2011

Innehållsförteckning Inledning Kommunens vision 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Organisation 6 Femårsöversikt 7 Förvaltningsberättelse Översikt över 2011 8 God ekonomisk hushållning 9 Balanserad styrning 10-14 Driftsredovisning 15-16 Investeringsredovisning 17-18 Personalredovisning 19-21 Folkhälsa 22-23 Miljö 24 Sandvikens Kommun Finansiell analys 25-31 Redovisningsmodell 32 Redovisningsprinciper 33-34 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 35-37 Noter 38-45 Kommunfullmäktige och Kommunstyrelse 46-47 Kunskapsnämnd 48-54 Äldreomsorgsnämnd 55-61 Individ- och familjeomsorgsnämnd 62-66 Handikappomsorgsnämnd 67-71 Kultur- och fritidsnämnd 72-77 Bygg- och miljönämnd 78-85 Arbetsmarknad- och trafiknämnd 86-91 Kommunstyrelsens förvaltning 92-97 Gemensam finansiering 98-99 Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning 100-101 Redovisningsprinciper 102 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 103-105 Noter 106-109 Bolagen i kommunkoncernen 110-114 Revisionsberättelse 115

Inledning Kommunens vision 3 Kommunens vision Sandvikens kommuns vision 2025, fastställdes av kommunfullmäktige 2009, 21. I Sandviken är världen alltid närvarande Här I Sandviken känner är vi världen oss hemma alltid närvarande och gör varandra bättre Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

4 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande I september meddelade Sandvik att I linje med den nya strategiska inriktningen har Sandvik beslutat att flytta huvudkontoret till ett nytt kontor i Stockholm. Till det nya kontoret lokaliseras koncernledningen, exklusive affärsområdescheferna, tillsammans med vissa nyckelfunktioner medan andra koncernfunktioner behålls i Sandviken. Beslutet innebar att en tradition på nästan 150 år bröts och att cirka femtio arbetstillfällen försvann från Sandviken. Sandviken och Sandvik har tillsammans utvecklats i nära 150 år. Utvecklingen har inneburit att Sandvik utvecklats till ett högteknologiskt verkstadsföretag och Sandviken till en modern industri- och kulturkommun. Förändring har varit ett signum. Oavsett var huvudkontoret ligger kommer vi att fortsätta utvecklas tillsammans. Uppdraget är att tänka och göra saker nu med sikte på framtiden. I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen. Ett av verktygen är att Sandvikens kommun genomför medborgarenkäter. 2011 års undersökning visade att nämndernas målmedvetna arbete med brukarinflytande har medfört en allt positivare upplevelse av verksamheternas kvalité. I SCB:s medborgarundersökning är invånarna särskilt nöjda med att information och kontakt med kommunen förbättrats genom större öppenhet och tillgänglighet, utveckling av mediakontakter och en förbättrad hemsida. I sammanhanget kan också nämnas att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genomfört en Öppen jämförelse för området företagsklimat. I en Öppen jämförelse redovisas och jämförs olika verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Undersökningen är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagare. Undersökningen mäter, de faktorer som kommunerna själva kan påverka, mot företag som varit i kontakt med kommunen. I den mätningen kom Sandviken i topp när det gäller bygglovshantering och på 65:e plats totalt av de 166 kommuner som deltog i undersökningen. Arbetet balanserad styrning fortgår och i budgeten för år 2011 används modellen för första gången i sin helhet och som ett led i att styra mot Vision 2025. Det är således första året som årsredovisningen är strukturerad utifrån Balanserad Styrning. En utvärdering av modellen gjord av Luleå Tekniska Universitet visar att förtroendevalda anser sig på ett tillfredställande sätt ha bra förutsättningar att styra utvecklingen i Sandvikens kommun genom Balanserad Styrning. Samtidigt har förvaltningschefer och enhetschefer accepterat modellen och anser att den är ett ledningssystem som leder till en god styrning och uppföljning av verksamheterna. Befolkningsutvecklingen var positiv år 2011. Antalet invånare ökade med 79 personer, till 36 995 invånare. Inom kommunen har vi fortfarande anledning att oroa oss över arbetslösheten bland ungdomar, kostnaderna för försörjningsstöd och en ökande tillströmning av ärenden och minskade ersättningar från staten när det gäller boende och personlig assistans enligt LSS- och SOL-insatser. Inom utbildningsverksamheten finns problem med sviktande elevunderlag och omställning till nya och lägre volymer. Sandvikens kommun redovisar ett resultat på 5,7 mkr totalt. Fortfarande har emellertid vissa av nämnderna svårt att klara sin verksamhet inom givna ramar. Glädjeämnen under året är den nya kulturskolan och kulturförskolan som påbörjats under 2011. Förskolan, Flygande Draken, invigdes i januari 2012, medan kulturskolan kommer att stå klar under hösten samma år.

Inledning Kommunstyrelsens ordförande 5 Den nya infarten till Sandviken, Östra infarten, påbörjas under året och kommer att ge Sandviken en välkomnande och funktionell infart till såväl centralorten, som till de företag och industrier som finns i den delen av kommunen. Satsningen på att ge en egen dator till elever och lärare inom gymnasium och grundskola har fortsatt under året, och kommer att fortsätta även år 2012. Göransson Arena fortsätter att utvecklas och ett antal evenemang har genomförts som Folkets Park, Isracing, EM-kval i fotboll och konsert med 50 Cent, en av de bäst säljande rapartisterna i världen. För tredje gången genomfördes också World Cup i bandy i arenan under oktober månad. Kommunen kan glädjas åt ett fortsatt bostadsbyggande. Sandvikenhus AB har påbörjat arbetet med att om- och nybygga husen i kvarteret Dalslänningen i centrala Sandviken. Projektet innebär att Dalslänningen, som idag har 123 lägenheter fördelat på tre hus, utökas med 30 lägenheter i en huskropp som blir som nybyggd, genom att två våningar byggs på och hiss installeras. Ytterligare en stor förändring kommer 1 januari 2013, då skatteväxling sker och kommunerna i länet tar över hemsjukvården från landstinget. Med år 2011 till ända kan vi summera läget med att den positiva trenden fortsätter vad gäller ökad folkmängd och fortsatt bostadsbyggande, satsning på infrastruktur, kultur och egna datorer till elever och lärare. Det som bekymrar är de fortsatt osäkra ekonomiska förutsättningarna. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande Ett nytt dotterbolag till Sandvikenhus AB, Sandvikens Nyttofastigheter AB, bildades år 2011 för att förvalta specialfastigheter. Sandvikens Stadshus AB har arbetat vidare med översyn och revidering av företagspolicy och ägardirektiv till dotterbolagen. Dokumenten kommer att fastställas under år 2012. Även frågan om avkastningsnivåer för respektive bolag kommer att diskuteras under 2012. Inom Sandvikens Specialfastigheter AB har under år 2011 slutbesiktning av Göransson Arena genomförts och anmärkningar åtgärdats. Lösningar prövas för att minimera insatserna för snöskottning av taket, vilket förorsakat stora problem tidigare snörika vintrar. Sandviken Energi koncernen förändras. Fullmäktige har beslutat att sotningsverksamheten får avyttras. Under år 2011 har Sandviken Energi AB gått in som delägare med fyra procent i Bixiakoncernen. I och med det debiterar numera Bixia samtliga kunder för elhandel. Under år 2011 kan vi konstatera att den ekonomiska situationen i Europa varit problematisk. Det drabbar kommunen indirekt genom en ökad arbetslöshet, minskad tillväxt och därmed också lägre skatteintäkter. Från och med januari 2012 har kommunerna i länet lämnat över till landstiget att vara kollektivtrafikmyndighet.

6 Inledning Organisation Organisation Överförmyndarnämnd Kommunen Kommunfullmäktige Valnämnd Revision Bygg- och miljönämnd Arbetsmarknadoch trafiknämnd Kunskapsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Äldreomsorgsnämnd Kommunstyrelse Individ- och familjeomsorgsnämnd Handikappomsorgsnämnd Bygg-och miljöförvaltning Individ- och familjeomsorgsförvaltning Kunskapsförvaltning Arbetsmarknadoch trafikförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Äldreomsorgsförvaltning Kommunstyrelseförvaltning Handikappomsorgsförvaltning Personalkontoret Kommunkansliet Ekonomikontoret IT-kontoret Näringslivskontoret Tekniska kontoret Inköpskontoret Servicekontoret Informationskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret Kommunkoncernen Gästrike Räddningstjänstförbund 27% 7% X-trafik AB Gästrike Återvinnare 24% Kommunfullmäktige 7% Regionförbundet Gävleborg Stiftelsen Rosenlöfs Tryckeri 100% 9% Sandvik Utbildning AB 100% Sandvikens Stadshus AB 100% 100% 100% 100% 100% Sandvikens Specialfastigheter AB Högbo Bruks AB Sandviken Energi AB Göransson Arena AB Sandvikenhus AB 100% 1% 99% 100% Sandviken Energi Elnät AB Sandviken Energi Vatten AB Bångbro Kraft AB Mekkab AB Knuten Fastigheter HB Sandvikens Nyttofastigheter AB

Inledning Femårsöversikt 7 Femårsöversikt Kommunen Ekonomi 2011 2010 2009 2008 2007 Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 720,5-1 682,3-1 597,8-1 595,5-1 535,2 Verksamhetens nettokostnader/invånare (kr) -46 506-45 571-43 209-43 263-41 713 Årets resultat (mkr) 5,7 14,2 17,5 4,9 3,1 Årets resultat/invånare (kr) 154 385 473 133 84 Investeringsvolym (mkr) 120,0 87,5 76,3 101,1 161,2 Total pensionsskuld (mkr) 1 071,6 933,5 964,1 932,4 905,8 Soliditet (%) 42,9 46,6 45,5 44,4 43,9 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) -4,5 1,1-1,9-1,5-0,9 Skatteintäkter 2011 2010 2009 2008 2007 Skattesats till kommun (kr) 21,65 21,65 21,65 21,65 21,65 Skattesats till kommun och landsting (kr) 32,82 32,82 32,52 32,32 32,32 Skatteintäkter inklusive statsbidrag (mkr) 1 739,9 1 700,5 1 625,2 1 610,3 1 541,8 Skatteintäkter per invånare (kr) 47 031 46 064 43 950 43 664 41 892 Personal 2011 2010 2009 2008 2007 Antal årsarbetare 2 859 2 895 2 894 3 130 3 185 Antal anställda 3 012 3 062 3 057 3 318 3 375 Personalkostnader exklusive pension (mkr) 1 203,9 1 171,0 1 173,2 1 206,8 1 203,4 Sjukfrånvaro samtliga anställda (%) 5,0 5,3 5,8 7,2 7,9 Befolkning 2011 2010 2009 2008 2007 Antal invånare totalt 36 995 36 916 36 978 36 879 36 804 varav 0-6 år 2 519 2 545 2 586 2 534 2 545 varav 7-17 år 4 440 4 497 4 634 4 698 4 852 varav 18-24 år 3 351 3 247 3 150 3 053 2 831 varav 25-44 år 8 209 8 283 8 439 8 535 8 594 varav 45-64 år 10 078 10 162 10 219 10 366 10 417 varav 65-79 6 176 5 948 5 738 5 483 5 347 varav 80+ 2 222 2 234 2 212 2 210 2 218 Kommunkoncernen Ekonomi 2011 2010 2009 2008 2007 Verksamhetens nettokostnader (mkr) -1 667,1-1 591,2-1 570,8-1 516,8-1 472,6 Årets resultat (mkr) 4,7 51,6-4,8 28,4 13,1 Investeringsvolym (mkr) 299,1 234,1 202,5 292,9 293,0 Soliditet (%) 33,2 34,4 33,4 34,1 34,0 Soliditet inklusive hela pensionsskulden (%) 6,6 10,0 7,4 8,5 8,3

8 Förvaltningsberättelse Översikt över 2011 Översikt över 2011 Under år 2011 har Sandvikens kommun som andra kommuner i landet påverkats av den finansiella oro som präglat Europa. Arbetslöshetssiffrorna har ökat, räntenivåerna har fluktuerat och oron på börsen har från och till varit påtaglig. I Sandviken har Sandvikkoncernen presenterat vilka åtgärder företaget anser sig behöva göra för att möta konkurrensen inför framtiden, och från andra delar av världen. Några månader in på år 2012 kan konstateras att oron i vår omvärld fortsätter. Räntenivåerna i Sverige har sjunkit ytterligare och förutsätts stiga först under 2013. Arbetslöshetssiffrorna fortsätter stiga såväl inom landet som i Europa i övrigt. Det som är speciellt allvarligt är att ungdomsarbetslösheten är så hög i så väl Sverige som i stora delar av Europa. Från och med 1 januari 2012 är Landstinget Gävleborg regional kollektivtrafikmyndighet i länet. Ansvaret för trafikplanering av regional buss- och tågtrafik flyttas därmed från kommunen till landstinget. En skatteväxling på 26 öre är en följd av denna förändring. Under år 2011 har diskussioner förts om kommunalisering av hemsjukvården inom Gävleborgs län. Motivet för en kommunalisering är att skapa en sammanhållen hemsjukvård med fokus på den enskilde vårdtagaren. En kommunalisering skall ske från och med 1 januari år 2013. En skatteväxling mellan landstinget och länets kommuner på 22 öre är i skrivande stund föreslagen. Meningen är att detta och övriga ställningstaganden med anledning av kommunaliseringen skall fastställas genom beslut i samtliga av länets fullmäktigeförsamlingar under våren 2012. Försörjningsstödet är fortsatt högt, och ett resultat av rådande lågkonjunktur. Andelen hushåll som erhåller stöd ökar inte mycket, men andelen långtidsberoende ökar och allt fler hushåll saknar helt egna inkomster. Under året har försäkringskassan omprövat ett stort antal ärende gällande assistansinsatser. Det innebär att kostnaderna för denna verksamhet i stor omfattning skjutits över från staten till kommunen. Samtidigt noteras en ökning av antalet ärenden som gör att kostnaderna för boenden, personlig assistans och SoL-insatser ökar. Inom utbildningsverksamheten pågår anpassningen av volymen till den verklighet som råder i kommunen. Inom gymnasieskolan sker reduceringar, samtidigt som utökningar behövs inom förskolan och vuxenutbildningen. Datoriseringen inom skolan fortsätter och antalet datorer till lärare och elever ökar kraftigt varje år. Kommunen redovisar ett positivt resultat för år 2011, på 5,7 mkr. Det är mer än budgeterat men mindre än de 2 procent av skatteunderlaget, som ofta används som ett mått på god ekonomisk hushållning. Fullmäktige beslutade inför 2011 om ett antal stora investeringsprojekt. Det gäller ny infart från Riks-80, Östra infarten, ny kulturskola samt betydande investering i datorer för elever och lärare inom grund- och gymnasieskolan. Under år 2012 kommer också den fleråriga investeringen på Parkbadet att avslutas. Som ytterligare ett led i övertagandet av hemsjukvården inom Sandvikens kommun kommer från och med den 1 januari 2013 en ny nämnd, omsorgsnämnden, att bildas. Det är nuvarande äldreomsorgsnämnden och handikappomsorgsnämnden med förvaltningar som slås samman. År 2011 var det första året av innevarande mandatperiod. Inför nästa mandatperiod kommer en översyn av den kommunala nämnds- och förvaltningsorganisationen att göras. Kommunfullmäktige tillsatte i början av år 2012 en parlamentarisk kommitté bestående av en representant från varje parti samt kommunstyrelsens ordförande som sammankallande, för att genomföra arbetet. Kommittén skall redovisa sitt slutbetänkande till kommunfullmäktige under våren 2013. Under år 2011 har ett intensivt arbete pågått med att implementera nytt löne- och personalsystem, ny telefonilösning och ny teknisk plattform. Alla tre var omfattande och tids- och resurskrävande projekt, som sammanföll i tiden. Förutom detta har ny E-tjänstplattform installerats. Den kommer att tas i drift under våren 2012.

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 9 God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall budgeten innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Finansiella mål I budgeten för år 2011 har fullmäktige angivit ett resultat för året på noll kronor, en definitiv ekonomisk ram för respektive nämnd samt fastställt en investeringsplan på 143,5 mkr. Sandvikens kommuns resultat för året uppgår till 5,7 mkr. Varför det första målet måste anses vara uppfyllt. Det andra målet som anger att respektive nämnd skall bedriva sin verksamhet inom givna ekonomiska ramar, kan ej anses uppfyllt. Tillsammans redovisar nämnderna ett negativt resultat på 24,6 mkr. Tre nämnder redovisar större avvikelser, medan två redovisar endast små negativa resultat och övriga tre nämnder redovisar positiva resultat. När det gäller att ha dialog med medborgarna så har några nämnder, tre stycken, genomfört medborgardialoger under året. Huruvida dessa dialoger innehållet något om kommunens ekonomiska förutsättningar finns ej dokumenterat. Eftersom år 2011 var det första året med balanserad styrning i sin helhet är den kommunala organisationen, såväl nämnder som förvaltning, inne i en läroprocess. Vissa av de mål som formulerats är inför år 2011 har visat sig trubbiga, svåra att mäta eller otydliga. Förhoppningen är att målformuleringarna förbättras och därmed, i framtiden, kan få en större betydelse och tyngd i arbetet för en god ekonomisk hushållning inom Sandvikens kommun. Investeringsvolymen för år 2011 uppgår till totalt 109,9 mkr. Målet måste därför anses vara uppfyllt. Ovanstående ger anledning till att påminna om att det är av största betydelse att nämnderna framöver tar sitt ansvar och lever upp till fullmäktiges mål om att verksamheten skall drivas med en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande inom nämndernas verksamheter. Tre mål har fastställts. Det första målet är att alla nämnder och kommunstyrelsen skall ha en budget i balans och redovisa ett nollresultat för året. Det andra målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen skall vara förberedda för oförutsedda händelser, genom att avsätta en buffert inom sina egna ekonomiska ramar. Det tredje, och sista målet är att samtliga nämnder och kommunstyrelsen skall ta upp kommunens ekonomiska förutsättningar i dialog med medborgarna. Samtliga nämnder har lämnat in en budget i balans, men däremot inte lycktas nå ett nollresultat för året. Denna obalans i ekonomin är en utmaning, särskilt för några av nämnderna, som måste anses ha en ryggsäck bestående av för hög kostnadsmassa med sig in i år 2012. När det gäller att avsätta till en buffert inom nämndens ramar så gjorde sju av åtta nämnder det. Man kan dock konstatera att dessa buffertar, tillsammans, var för små för att klara de kostnadsökningar och verksamhetsförändringar som nämnderna ställdes inför under året.

10 Förvaltningsberättelse Balanserad styrning Balanserad styrning Kommunfullmäktiges måluppfyllelse För att mäta om de uppställda målen nås finns för varje mål ett eller flera mått angivna i budget 2011. Graden av uppfyllelse grundar sig på de mätningar som har kunnat ske för perioden januari till december 2011. Mätningens resultat åskådliggörs med följande färgmarkering: Perspektiv Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Övergripande målsättning: MEDBORGARE Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling. Mål Mått Analys Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalité. Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter. Tjänstedeklarationer införs i alla nämnder. - SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI, ska öka med minst tvåprocentenheter årligen 2011-2013 till minst 54. - SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande - Index, NII, ska öka med minst två procentenheter årligen 2011-2013 till minst 40. - Varje nämnd tar beslut om minst en tjänstedeklaration 2011, två tjänstedeklarationer 2012 och tre tjänstedeklarationer 2013. NMI för år 2011 uppgår till 53. Medborgarnas uppfattning om de kommunala verksamheternas kvalité blir alltmer positiv. Sedan SCB:s mätning i Sandviken startade 2006 har index ökat varje år. NMI - Index ökade med två procentenheter 2011. Verksamheternas egna brukarundersökningar stödjer en alltmer positiv uppfattning till verksamheterna. Områden som bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare enl. SCB:s undersökning är grundskolan, äldreomsorgen, miljöarbete och gator och vägar. NII index har ökat årligen sedan 2006, och uppgår år 2011 till 41, en ökning med 4 och över målnivån. Sandviken ligger nu på genomsnittet för lika stora kommuner. Särskilt nöjda är invånarna med informationen och kontakten med kommunens tjänstemän och politiker. Informationen har ökat genom dialogmöten, artiklar i tidningar och ökat antal pressmeddelanden. Antalet synpunkter har ökat och kommunens webbplats får högt betyg för uppdaterade nyheter och bra sökfunktion. Förbättringsområden är enligt SCB är områdena förtroende och påverkan. Sex nämnder av åtta har beslutat om tjänstedeklarationer år 2011. Totalt sexton tjänstedeklarationer finns i kommunen. Kunskapsnämnden har tre, handikappnämnden har två, arbets- o trafiknämnden har två, bygg- o miljönämnden har två, kultur- o fritidsnämnden har fem och individ o familjeomsorgsnämnden har två tjänstedeklarationer. Sammanfattande analys av måluppfyllelse: Nämndernas målmedvetna arbete med brukarinflytande har medfört en allt positivare upplevelse av verksamheternas kvalité. I SCB:s medborgarundersökning är invånarna särskilt nöjda med information och kontakt med kommunen, som förbättrats genom större öppenhet och tillgänglighet, utveckling av mediakontakter och förbättrad hemsida. Tjänstedeklarationer har införts för sexton verksamheter och bidrar till att ge information om vilka tjänster som kommunen erbjuder. I övriga nämnder pågår ett arbete att ta fram tjänstedeklarationer.

Förvaltningsberättelse Balanserad styrning 11 Perspektiv Övergripande målsättning: MEDARBETARE Sandvikens kommun har nöjda medarbetare. Sandvikens kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarnas kompetens och kreativitet samt arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Mål Mått Analys Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat. Medarbetarna upplever att de har inflytande och är nöjda med arbetsmiljön. Mångfald och jämställdhet förbättras i verksamheterna. - Ledarskapsenkät genomförs 2011 för att fastställa ett index. - Ledarskapsindex jämförs med resultaten år 2012 och 2013. - Medarbetarenkät genomförs 2011 för att fastställa ett index. - Medarbetarindex jämförs med resultaten år 2012 och 2013. - Fler arbetsplatser med både män och kvinnor i jämförelse med år 2009. Upphandling av en kommungemensam ledarskapsenkät har pågått under året. Överklagande har skett och fördröjt genomförandet av enkäten, som kommer att genomföras under 2012. Upphandling av en kommungemensam medarbetarenkät har pågått under året. Överklagande har skett och fördröjt genomförandet av enkäten, som kommer att genomföras under 2012. Mätning av antalet fler arbetsplatser med både män och kvinnor 2011 i jämförelse med 2009 har visat sig vara omöjlig. En uppföljning, av tillsvidareanställda per nämnd, åren 2009 och 2011, visar att andelen män i förhållande till andelen kvinnor i procent har ökat 0,5-1 % för fyra nämnder och minskat lika mycket för fyra nämnder. Totalt är det exakt lika många män i procent 2011 som 2009. Förhållandet män och kvinnor i kommunen är 85,5 % kvinnor och 14,5 % män. Måttet speglar inte om målet om förbättrad jämställdhet har uppnåtts. Ett bra mått på mångfald har inte heller varit möjlig att ta fram däremot arbetas det aktivt på olika sätt med detta i våra verksamheter. Sammanfattande analys av måluppfyllelse Utveckling av medarbetarskapet och ledarskapet pågår ständigt under året. I vilken utsträckning medarbetarna och ledarna upplever detta kommer att mätas under 2012. Mångfald och jämställdhet finns med som naturliga delar i verksamheterna, men är svårt att mäta.

12 Förvaltningsberättelse Balanserad styrning Perspektiv Övergripande målsättning: HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Sandvikens kommun erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för en hållbar utveckling. Mål Mått Analys Medborgarna upplever Sandviken som en trygg kommun att bo och leva i. Medborgarna i Sandviken uppnår en god hälsa. Alla nämnder och kommunstyrelsen arbetar med energieffektiviseringar och ökning av förnyelsebara energislag. - SCB: s medborgarundersökning NRI, för faktorn Trygghet ska öka med minst 3 procent-enheter per år till minst index 53 för 2013. - Indikatorerna för goda levnadsvanor och levnadsvillkor ska öka och ligga på genomsnittlig kommunnivå 2013. - Energiförbrukningen i kommunens lokaler minskar. - Andelen miljöbilar i kommunens verksamheter utgör minst 30 % 2011. - Miljöledningssystem påbörjas och införs till år 2013. Faktorn Trygghet har stadigt ökat i SCB:s NRI - mätning i Sandviken sedan 2006. Ökning är 2 procentenheter under 2011, till 51. Området får fortfarande lägre betyg än andra jämförbara kommuner. Särskilt kvinnor upplever otrygghet. I Öppna jämförelser - Trygghet och säkerhet 2011 har kommunen inom alla områden bättre eller lika värden som förra året. Flera konkreta satsningar inom trygghetsområdet som Tryggare Stadspark, Nya Bruket och i arbetet med Helt och rent mot klotter har gett resultat. Fler insatser behövs inom trygghetsområdet som innefattar socialt stöd, vilket framgår av enkätsvar i Nationella Folkhälsoenkäten. Nationella Folkhälsoenkäten som Sandviken deltagit i åren 2004, 2007 och 2010 görs i syfte att visa hur befolkningen i Sandviken mår och följa förändringar över tid. Den innehåller frågor om levnadsvanor och levnadsvillkor inkl. trygghet. Förbättringar har skett inom flera områden men inom andra områden ligger Sandvikens resultat på den nedre skalan. Många resultat kan förbättras genom ett gemensamt arbete för att förbättra folkhälsan. Arbetet med förbättringar av folkhälsan sker idag inom resp nämnd men det behövs en mer sektorsövergripande samordning, samverkan och samarbete med andra samhällsorganisationer för att få ett bättre resultat i framtiden. Nästa nationella folkhälsoenkät görs 2013. Under 2001 har fjärrvärmeförbrukningen har minskat med 5 % (kwh/m2). Åtgärder som vidtagits för att minska förbrukningen är optimeringar av styr- och regleringar av förbrukningen vid olika tider, samt att sänka temperatur i vissa lokaler vid vissa tider. Elförbrukningen har ökat med 5 % (kwh/m2). Återstart av Parkbadet bidrog till att förbrukningen ökade i jämförelse med 2010. Andel miljöbilar uppgår till 50 % och arbetet med miljöledningssystem har startat. Sammanfattande analys av måluppfyllelse Medborgarna upplever Sandviken som en allt mer trygg kommun men ännu återstår en del arbete för att nå en genomsnittlig nivå. Särskilt äldre men också unga kvinnor upplever otrygghet. Starten av ett miljöledningssystem samt satsning på folkhälsa bör på lång sikt innebära att Sandviken inom området närmare sig målet att bli en hållbar kommun.

Förvaltningsberättelse Balanserad styrning 13 Perspektiv EKONOMI Övergripande målsättning: Sandvikens kommun präglas av god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Mål Mått Analys Alla nämnder och kommunstyrelsen har en budget i balans. Alla nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Kommunstyrelsen och alla nämnder har dialog med medborgarna om kommunens ekonomiska förutsättningar. - Uppföljning av mål sker löpande under året samt vid delårsbokslut. - Alla nämnder och kommunstyrelsen har minst nollresultat under åren 2011-2013. - 2011 avsätts 0,25 % av kommunbidraget som buffert. - 2012 avsätts 0,5 % av kommunbidraget som buffert. - 2013 avsätts 1,0 % av kommunbidraget som buffert. - Dialoger genomförs minst två gånger per år. Alla nämnder rapporterar ekonomisk situation månatligen till kommunstyrelsen. Fem nämnder har ett negativt resultat för året och två nämnder samt kommunstyrelsen har ett positivt resultat. Totalt för kommunen redovisas ett positivt resultat för 2011. Sju av åtta nämnder avsatte en buffert för oförutsedda händelser inom sin budgetram. Arbetsmarknad - och trafiknämnden, kulturoch fritidsnämnden och handikappnämnden har genomfört ett par medborgardialoger. Övriga nämnder och kommunstyrelsen har inte genomfört någon medborgardialogdialog. Sammanfattande analys av måluppfyllelse Tre av åtta nämnder har ett positivt resultat för året. Den buffert, för oförutsedda händelser, som avsattes totalt av nämnderna var inte tillräckligt för att nå en ekonomi i balans för året.

14 Förvaltningsberättelse Balanserad styrning Perspektiv Övergripande målsättning: INTERNATIONELLT Sandvikens kommun arbetar för internationella relationer och samverkan som skapar mervärde för medborgarna och företagen. Sandvikens kommun lär av många kulturer och utvecklar verksamheter och personal. Mål Mått Analys Kommunstyrelsen tar fram en Internationell strategiplan. Alla nämnder och kommunstyrelsen förmedlar kunskap om andra kulturer internt och externt i kommunen. Alla nämnder och kommunstyrelsen har språkpraktikplatser till SFI-elever i sina verksamheter. - Ett förslag till Internationell strategi är klar för beslut under 2011. - Antalet insatser under 2011. - Andelen utnyttjade språkpraktikplatser under 2011. Förslaget till Internationell strategiplan har varit utsänd på remiss och svaren har bearbetats i syfte att lägga fram ett förslag till Internationell strategiplan. Beslut beräknas under 2012. Arbetsmarknad - och trafiknämnden genomför insatser kontinuerligt. Kultur och fritidsnämnden rapporterar om föreläsningar och författarbesök på biblioteket. Dramaprojektet i samarbete med hemspråkslärare. Parkbadet samverkar med integrationsenheten. Kunskapsnämnden rapporterar ett stort antal insatser om föreläsningar gällande flerspråkighet och mångkultur, utbyte med olika länder i form av projekt, temadagar, studieresor, arbetsplatsförlagd utbildning och fadderförskola. Kommunstyrelsen har anordnat temadag om det mångkulturella samhället. Arbetsmarknads- och trafiknämnden har tillhandahållet språkpraktikplatser i den egna verksamheten. Äldreomsorgsnämnden tar emot ett antal personer på praktik där språkpraktik ingår. Kunskapsnämnden rapporterar att 86 elever från SFI har varit ute i någon kommunal verksamhet under perioden. Sammanfattande analys av måluppfyllelse Ett aktivt arbete har bedrivits i flertalet nämnder i syfte att nå den övergripande målsättningen. Exempelvis kan nämnas språkpraktikplatser, föreläsningar om mångfald och temadagar.

Förvaltningsberättelse 15 Driftsredovisning mkr 2011 2010 2009 Kommunfullmäktige 0,4-0,1 0,1 Kommunstyrelse 0,4 0,9 0,0 Summa Politik 0,8 0,8 0,1 Kunskapsnämnd 0,1 0,0-0,1 Gymnasieskola -14,4-10,5-6,4 Förskola 1,9 3,6-1,0 Grundskola -11,1-1,9-4,2 Särskola 3,7 0,8-1,4 Vuxenutbildning 2,3 2,6 1,4 Övrig verksamhet 5,0 5,8-0,7 Summa Kunskapsnämnd -12,5 0,4-12,4 Äldreomsorgsnämnd 0,0 0,1 0,0 Särskilt boende -5,8 2,4 0,9 Ordinärt boende 5,8 6,6-2,2 Dagverksamhet 0,6 1,3 2,2 Övrig verksamhet -2,0-0,9 0,7 Summa Äldreomsorgsnämnd -1,4 9,5 1,6 Individ- och familjeomsorgsnämnd 0,0 0,0 0,2 Missbruksvård för vuxna -3,3-4,9-3,1 Barn- och ungdomsvård 1,9-0,5 6,4 Försörjningsstöd -5,7-8,0-5,6 Övrig verksamhet 1,1 1,3 1,5 Summa Individ- och familjeomsorgsnämnd -6,0-12,1-0,6 Handikappomsorgsnämnd 0,0 0,0-0,1 LSS, LASS -9,0-10,2-6,2 Summa Handikappomsorgsnämnd -9,0-10,2-6,3 Kultur- och fritidsnämnd -0,2 0,0-0,1 Kulturverksamhet 1,8 2,0 1,3 Fritidsverksamhet -1,9-2,3-1,6 Övrig verksamhet 0,2 0,8 0,8 Summa Kultur- och fritidsnämnd -0,1 0,5 0,4 Bygg- och miljönämnd 0,0 0,0 0,0 Miljö- och hälsoskydd -0,1 0,2 0,4 Övrig verksamhet 0,1-0,2 1,5 Summa Bygg- och miljönämnd 0,0 0,0 1,9

Förvaltningsberättelse 16 Driftsredovisning Arbetsmarknads- o trafiknämnd Kommunikation Företagsutveckling Kompetensförsörjning Utveckling/EU Övrig verksamhet Summa Arbetsmarknads- o trafiknämnd -0,1 0,5 0,0-1,2 0,1 0,7 0,0 0,0 1,4-1,2-0,7 0,0 1,3 0,8-0,1-1,1-0,2 0,2 0,0 1,6 0,4 Kommunledningsverksamhet Teknisk verksamhet Summa Kommunstyrelsens förvaltning 3,9-0,2 3,7 5,4-7,1-1,7 9,0-5,1 3,9-24,6-12,0-11,0 15,5-2,1 3,4 13,5 30,3 5,1 7,2 2,5 11,4 26,2 3,2 7,8 7,0 10,5 28,5 5,7 14,2 17,5 Summa nämnder Skatter Finansiell verksamhet Pensioner Övrigt Summa Gemensam finansiering Totalt

Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning 17 Investeringsredovisning Investeringvolym (mkr) 2011 2010 2009 Kunskapsverksamhet 11,0 10,1 6,3 Äldreomsorgsverksamhet 1,9 0,4 1,8 Individ- och familjeomsorgsverksamhet 0,0 0,0 0,2 Handikappomsorgsverksamhet 0,2 0,2 0,8 Kultur- och fritidsverksamhet 1,2 28,5 34,2 Bygg- och miljöverksamhet 0,2 0,1 0,1 Arbetsmarknad- och trafikverksamhet 0,0 0,1 0,1 Kommunlednings-, service- och teknisk verksamhet 105,5 48,1 32,8 Brutto investeringsutgift 120,0 87,5 - Investeringsinkomster -10,1-1,4 - Summa nettoinvesteringar 109,9 86,1 76,3 Förändrad redovisningsprincip: from 2010 skall investeringsinkomster hanteras separat från investeringsutgiften och klassificeras som förutbetald intäkt. Detta medför att investeringsutgifterna redovisas under anläggningstillgångar (not 7 och 8) och investeringsinkomsterna redovisas under långfristiga skulder (not 15). Omräkning har ej skett för 2009. Investeringsredovisning - kommunen Nettoinvesteringsvolymen för 2011 uppgick till 109,9 mkr. Detta är en ökning med 23,8 mkr i jämförelse med föregående år. Den ursprungliga investeringsbudgeten för 2011 var på 143,3 mkr. Ny förskola Hammarskolan inkl inventarier (tkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 20 000 Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet 20 000 Utfall 2011 för investeringsprojektet 13 387 Totalt utfall investeringsplan (under hela löptiden) 20 000 För att möta behovet av förskoleplatser i kommunen har en ny kulturförskola byggts i Hammarskolans lokaler. Förskolan, som fått namnet Flygande draken, har under året iordningställts med fyra avdelningar. I lokalerna, finns förutom avdelningarna, ett nytt tillagningskök, matsalar samt personalutrymmen. Utemiljön är färdigställd med lekplatser, förråd och uteplatser. Där finns också tak för att barnen ska kunna sova i vagnar utomhus. Ombyggnation av en femte avdelning pågår. Den kommer att färdigställas under våren 2012. Totalkostnad för projektet beräknas till 20 mkr. Renoveringen av Parkbadet, som påbörjades 2009, har fortsatt under året. 10,6 mkr har investerats i simhall, utebassäng och reningsanläggning. Simhallen har fått ny botten samt undervattensbelysning i stora bassängen. En upprustning har gjorts av skvalprännor för sim- och hoppbassäng för att vattenavrinningen ska fungera tillfredsställande. Runt bassängerna och i hopptornet har en översyn gjorts av ytskikt och renovering har Parkbadet (tkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 48 100 Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet 14 200 Vårrevidering investeringsplan 2011 för investeringsprojektet (efter justering) 14 900 Utfall 2011 för investeringsprojektet 10 560 Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 48 100 utförts. Även utebassängen har renoverats med ny botten, nya sittbänkar och ny undervattensbelysning. Ny bassängtäckning har införskaffats, vilken medför energibesparing. Arbetet med reningsanläggningen för simhallsdelen färdigställdes under året. De olika avdelningarna har nu fungerande anläggningar som motsvarar de krav som ställs på ett modernt badhus. Parkbadets renovering kommer att fortsätta under hela 2012 och total kostnaden för projektet beräknas till cirka 48 mkr. Arbetet med om- och tillbyggnation av delar av Hammarskolan för att skapa lokaler till kulturskolan har påbörjats under 2011. Projektering utfördes under våren och byggnationerna påbörjades under hösten. För att skapa utrymme för en tillbyggnad, där orkestersal och teatersal, ska placeras gjordes en omdragning av fjärrvärmen och transformatorstationen flyttades. Därefter färdigställdes grundplattan för tillbyggnaden. Rivning har utförts i den befintliga huskroppen och en sanering har gjorts av miljöfarligt avfall. Innan årsskiftet påbörjades även byggnationer av ljudrum och datafiber drogs in i huset. Projektet beräknas vara färdigställt till december 2012.

18 Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Kulturskolan (tkr) Utgift Total investeringsplan (under hela löptiden) 62 000 Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet 27 500 Vårrevidering investeringsplan 2011 för investeringsprojektet (efter justering) Höstrevidering investeringsplan 2011 för investeringsprojektet (efter justering) 22 500 10 000 Utfall 2011 för investeringsprojektet 7 518 Total prognos investeringsplan (under hela löptiden) 62 000 Totalbudget för projektet är 62 mkr, under 2011 förbrukades 7,5 mkr. Under 2011 har detaljprojektering och upphandling av entreprenaden gällande östra infarten utförts. Entreprenaden har tilldelats Bj Markbyggnads AB som lämnat lägsta anbudspris. Samtliga anbud låg högre än de kalkyler som framtagits och som legat till grund för investeringsbudgeten. Under sommaren utfördes provgropsgrävning i området och då konstaterades att volymen schaktmassor ökar på grund av lerans egenskaper. Detta sammantaget gör att totalkostnaden för projektet har stigit till 48,7 milj.kr. Projektet har dock investeringsintäkter från länsplanen för regional infrastruktur på 16,5 mkr samt ytterligare 3,6 mkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Arbetet har startat med byggande av pendlarparkering, provisorisk busshållplats och åtgärder för kablar Östra infarten, Sandviken Utgift Bidrag Total investeringsplan (under hela löptiden) Investeringsplan 2011 för investeringsprojektet Höstrevidering investeringsplan 2011 för investeringsprojektet (efter justering) 37 230-21 115 33 500-20 000 21 850-9 350 Utfall 2011 för investeringsprojektet 3 597-8 682 Totalt utfall investeringsplan (under hela löptiden) 48 664-21 115 i området samt vissa förberedande schaktningsarbeten. Sten och block som ska ligga i schaktbotten kommer att hämtas på Tuna industriområde, där blivande industrimark rensats på block och sten. De övre torvlagren omhändertas av entreprenören för framställning av jord. Leran kommer att lägges på ett blivande industriområde i Lövbacken, som en förbelastning för att möjliggöra framtida exploatering. Huvuddelen av arbetet kommer att utföras under 2012.

Förvaltningsberättelse Personalredovisning 19 Personalredovisning Personal Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med personalintensiva verksamheter. Personalen har mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. För att möta förändringar och nya behov måste ett förändringsbenäget synsätt och ett kvalitetsmedvetande prägla kommunens personal. Antal medarbetare Redovisning av personal efter anställningstyp syftar till att visa med vilken sammansättning och bemanning arbetet utförs. Det synliggör bemanningens stabilitet och långsiktighet. Redovisat antal utgör fysiska personer. Begreppet årsanställningar är däremot ett ekonomiskt och administrativt redovisningsmått av fysiska personer. Antalet personer med tillsvidareanställning uppgick vid årets slut till 2 860 och externa visstidsanställningar till 152. Antalet timavlönade personer varierar under året. Den faktiskt arbetade tiden för timavlönad personal omräknad till årsanställningar uppgick till 172. Personalstruktur tillsvidareanställda Åldersgruppen 40 år och äldre uppgick till 79 procent jämfört med 74 procent föregående år. Medelåldern var 48 år att jämföra med året före där den var 47 år. Andelen kvinnor var liksom föregående år 85 procent. Antal tillsvidareanställda inom olika åldersintervall 1000 800 600 400 200 0 116 496 875 901 472 Ålder 18-29 30-39 40-49 50-59 60- Samtliga anställningstyper motsvarar 3 031 årsanställningar. 1400 Antal tillsvidareanställningar Kvinnor; 2445 Könsfördelning 1200 1 085 1000 800 875 Bygg- och miljö Arbetsmarkn- o trafik Kultur- och fritid Män; 415 600 Individ- och familjeomsorg Kommunstyrelse 400 200 41 41 83 110 345 284 Handikappomsorg Äldreomsorg Kunskap 0 Nämnder

20 Förvaltningsberättelse Personalredovisning Andelen deltidsanställda minskar Heltidsprojektet som genomfördes under 2003 har bidragit till att sänka andelen deltidsanställningar från 28 procent år 2002 till 19 procent år 2011. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 95,1 procent vilket i princip är samma nivå som föregående år. Av kvinnorna var det 21 procent som arbetade deltid. Motsvarande siffra för männen var 7 procent. Personalkostnader Procent 21 20 19 18 17 16 15 19 Andel deltidsanställda 20 19 19 19 2007 2008 2009 2010 2011 Personalkostnaden är en stor utgift för kommunen. I procent av bruttokostnaden motsvarade personalkostnaden 58,5 procent år 2011. Det är 1 procent högre i förhållande till föregående år. I december 2011 var medellönen, uppräknad till heltid, för tillsvidareanställda 24 618 kr. Kvinnornas medellön var 24 074 kr och männens 27 830 kr. Kvinnornas medellön motsvarade 86,5 procent av männens, att jämföras med 86,3 procent föregående år. Sjukdomsrelaterad frånvaro (%) Mätperiod jan-dec 2011 2010 2009 Samtliga anställda 5,0 5,3 5,8 Kvinnor 5,4 5,7 6,2 Män 3,1 3,4 4,0 29 år och yngre 3,2 3,9 4,9 30-49 år 5,0 5,4 5,8 50 år och äldre 5,4 5,4 5,9 Långtidsfrånvaro mer än 60 dagar 31,7 41,4 48,3 Procent 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Samtliga anställdas sjukfrånvaro i procent av arbetstid 7,9 Personalrörlighet 7,2 Den externa personalomsättningen har varit förhållandevis låg under hela 2000-talet. År 2011 uppgick den till 5,1 procent att jämföra med föregående års 4,8 procent. 5,8 5,3 5,0 2007 2008 2009 2010 2011 Sjukfrånvaro Liksom tidigare år har det pågått ett aktivt arbetsmiljöarbete utifrån förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande perspektiv. En riktad insats är EU-projektet Hälsofrämjande ledarskap som vänder sig till kommunens chefer. Sandviken är en av sex kommuner som deltar i projektet som påbörjades 2011 och beräknas pågå till och med juni 2013. Även andra riktade insatser i samarbete med företagshälsovården har genomförts. Sedan år 2003 har sjukfrånvaron minskat från 9,2 procent till 5,0 procent. Målet med högst 6,0 procent sjukfrånvaro år 2011 uppfylldes redan år 2009. Av de tillsvidareanställda var det 33,5 procent som inte hade någon sjukfrånvaro alls under år 2011.

Förvaltningsberättelse Personalredovisning 21 Pensionsavgångar Det är svårt att bedöma hur många personer som kommer att avgå på grund av pensionering då det finns möjlighet att välja pensionstillfälle mellan åldern 61-67 år. Under året har 93 personer slutat på grund av pensionering. År 2012 kommer 73 personer att uppnå åldern 65 år. Fram till år 2021 uppnår 889 personer åldern 65 år. Uppnår 65 års ålder inom 10 år Nämnd Pensioner Antal Kunskapsnämnd 368 Äldreomsorgsnämnd 254 Kommunledningsverksamhet 106 Handikappomsorgsnämnd 82 Arbetsmarknads- och trafiknämnd 18 Kultur- och fritidsnämnd 28 Individ- och familjeomsorgsnämnd 23 Bygg- och miljönämnd 10 Totalt 889 Sandvikens kommun har förpliktelser att i framtiden utbetala pension. För att möta dessa utbetalningar har placeringar gjorts. Nedanstående tabell redogör för pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. Pensionsmedel och pensionsförpliktelser (mkr) 2011 2010 2009 Avsättningar för pensioner 96,0 78,0 65,2 Ansvarsförbindelser 975,6 855,5 898,9 Totala pensionsförpliktelser 1 071,6 933,5 964,1 Placeringar bokfört värde 62,1 61,4 61,2 Placeringar marknadsvärde 66,1 64,3 63,5 Återlånade medel 1 005,5 869,2 900,6 Typ av instrument - Aktieindexobligationer 24,2 34,2 34,2 - Nollkupongsobligationer 11,5 11,2 11,1 - Företagsobligationer 26,4 16,0 15,9 Totalt 62,1 61,4 61,2 Avkastning placeringar - Aktieindexobligationer 0,0 0,0 0,0 - Nollkupongsobligationer 0,3 0,1 0,2 - Företagsobligationer 0,4 0,1 0,0 Total avkastning 0,7 0,2 0,2 Enligt kommunens finanspolicy skall risker minimeras vid alla typer av placeringar. Därför har placeringar skett i värdepapper som garanterar kommunen minst det nominella värdet tillbaka vid förfallotidpunkten. Under året har en placering i en aktieindexobligation löpt ut och omplacering har skett i en företagsobligation med 10,4 mkr. Avkastningen på denna aktieindexobligation uppgår till 0,4 mkr. Den totala avkastningen under året uppgick till 0,7 mkr. Totalt uppgår placeringarna vid årsskiftet till 62,1 mkr.

22 Förvaltningsberättelse Folkhälsa Folkhälsa Folkhälsoarbetet redovisas utifrån styrmodellen Balanserad styrning. Det är framförallt två perspektiv som knyter an till folkhälsoområdet, Medborgare och Hållbar samhällsutveckling. Perspektiv Medborgare Övergripande målsättning Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande. Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling. Rådet för folkhälsa och trygghet Från och med år 2011 ligger ansvaret för brottsförebyggande verksamheten och folkhälsofrågorna på individ - och familjeomsorgsnämnden. Sedan tidigare har individ- och familjeomsorgen ansvar för den drogförebyggande verksamheten. Ett råd bildades som fick namnet Rådet för folkhälsa och trygghet. Rådets sammansättning består av de sju facknämndernas ordföranden och en representant från kommunstyrelsen. Rådet har som uppgift att föra in frågor om folkhälsa och trygghet som en naturlig del i den löpande verksamheten, där varje nämnd skapar förutsättningar för en god hälsa och livsmiljö hos medborgarna. Rådet har under året informerats om aktuella folkhälsofrågorna, lämnat remissvar på Gemensamma utgångspunkter för Folkhälsa i länet och beslutat att revidera Folkhälsoplanen. Mål 1 Delaktighet och inflytande Samarbetet med Folkbiblioteket har fortsatt och utvecklats under året. Hälsohörnan hålls regelbundet uppdaterad med ny information. Folkhälsoinstitutet initierar varje år uppmärksamhetsveckor. I år var vecka 45 en vecka med fokus på alkohol då det fanns information på biblioteket och på hälsocentralerna. Vecka 47 fanns information om Tobaksfria veckan. Vid två tillfällen har hälsosamtal erbjudits allmänheten och instruktioner om användningen av gåstavar i samarbete med Landstingets folkhälsoenhet. I oktober arrangerades en kostföreläsning. Förvaltningarna Skolan har via elevenkäter frågat elever i åk 3, 5 och 8, om hur de upplever möjligheten att påverka. Årets enkät visar att tilltron till påverkan via klassråd har ökat. Även inom gymnasiet redovisas ett något bättre resultat än tidigare år. Inom äldreomsorgen har arbete bedrivits på dagverksamheterna i syfte att utöka möjligheterna för deltagande i social samvaro, aktiviteter och gemenskap för äldre. Antalet deltagare har ökat betydligt. Dagverksamheterna har ombildats till Träffpunkter med ett bredare innehåll. Kultur och Fritid har bedrivit samverkansprojektet kulturcentrum och gjort kundundersökningar. Servicekontoret har anordnat matmöten för elever vid två tillfällen om matsedelinnehåll samt om utvecklingen av skolmaten. Kostchefen har informerat om kost vid föräldramöten, föreningsmöten mm. Till kommunens synpunktshantering har år 2011 inkommit 251 synpunkter, en ökning från 85 förra året, och allmänhetens frågor i kommunfullmäktige var 10, en ökning från 8 år 2010. Perspektiv Hållbar samhällsutveckling - Övergripande målsättningar Sandviken erbjuder en trygg och attraktiv livsmiljö där många vill bo och leva. Sandvikens kommun verkar för hållbar utveckling. Uppmärksamhetsvecka Ett friskare Sverige. Statens folkhälsoinstitut initierade en Uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet. Vecka 19 genomfördes därför under namnet Ett friskare Sverige och skulle ge inspiration och kunskap samt öka möjligheten till människors hälsosamma val genom att uppmärksamma olika aktiviteter. Ett flertal förvaltningar deltog under veckan tillsammans med ett 10-tal föreningar i kommunen. Ett inspirationsmatrial kring mat och rörelse distribuerades till alla i åk 6-9 samt till gymnasiet. Ett flertal föreläsningar kring äldre och hälsa Det är aldrig försent har hållits på pensionärsträffar och dagliga verksamhet. Handikappomsorgsförvaltningen har arbetat med att utveckla goda levnadsvillkor för dess brukare. Utbildningar i goda levnadsvanor genomfördes i samarbete med folkhälsoenheten. Mål 2 Ekonomisk och social trygghet I början av året presenterades resultatet från Nationella Folkhälsoenkäten 2010. En kort sammanfattning av resultatet från 2010 visar att kvinnor upplever att de har ett större socialt deltagande men sämre tillit och socialt stöd än i tidigare undersökning (2004 respektive 2007). Många kvinnor upplever Sandviken som en otrygg kommun. En klar förbättring har skett dock från tidigare år. Det kan också konstateras att fysisk aktivitet minst 30 minuter varje dag har minskat, en fetma med BMI (Body Mass Index) över 30 har ökat medan kvinnor som röker dagligen har minskat. Förbättringsområden finns inom områdena socialt stöd och tillit, trygghet och levnadsvanor. Elevenkäter visar goda resultat när det gäller trygghet och trivsel. Taxor och avgifter inom kultur och fritidsområdet är på en nivå så att barn och ungdom kan delta. Ett flertal arbetsmarknadsprojekt bedrivs gemensamt mellan flera förvaltningar och arbetsförmedlingen i syfte att öka möjligheterna att få ett arbete eller bedriva studier.

Förvaltningsberättelse Folkhälsa 23 Mål 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Inom skolan har ett dokument tagits fram som innebär att barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas. Förskolans föräldraenkät och elevenkäterna visar fortsatt höga värden inom området hållbar samhällsutveckling. Familjecentralernas verksamhet bidrar till en positiv utveckling i samverkan mellan kommun och landsting kring små barn. Föräldraträningsprogram erbjuds föräldrar med barn i olika åldrar. År 2011 genomfördes CAN:s (Camberwell Assessment of Need) drogvaneundersökning i årskurs 9 i Gävleborgs län. Resultatet kommer att redovisas under 2012. Samverkansgrupper mellan polis och kommunen finns inom områdena droger, våld i nära relationer och våld i offentlig miljö. Det brottförebyggande arbetet har framförallt haft inriktning på barn och ungdomar. En arbetsmodell för ansvarsfull folköl- och tobakshantering har utvecklats, och en referensgrupp av handlare, drogförebyggare, alkoholhandläggare, tobakstillsynsansvarig och polis bildats. Under 2011 fortsatte tillsynen av tobak på skolgårdarna, och ett antal antilangningskampanjer på temat Tänk om har genomförts. Framtid Ett nytt folkhälsoråd har bildats där det finns alla förutsättningar för att folkhälsofrågorna kommer att få hög prioritet och genomslag i alla nämnder i Sandvikens kommun. Långsiktiga hälsofrämjande insatser för barn och ungdom samt äldre är förutsättningen för att skapa ett hållbart samhälle på sikt.

24 Förvaltningsberättelse Miljö Miljö Lokala miljömål Sandvikens kommun arbetar efter de lokala miljömål som antogs av Kommunfullmäktige maj 2005. De lokala miljömålen bygger på de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Energiplan/Klimatstrategi 2007 Ett övergripande dokument som kommunen arbetar aktivt med är den reviderade energiplan/klimatstrategi som antogs av fullmäktige hösten 2007. Med den reviderade energiplanen/klimatstrategin vill kommunen visa att ansvar tas för att kommande generationer ska kunna leva i en fortsatt god miljö. Kommunen tar ett samlat grepp om klimatfrågan genom dokumentet. De mål, åtgärder och strategier som finns med i energiplanen/klimatstrategin följer den inriktning som finns i de lokala miljömålen. Kommunen har även skrivit en överenskommelse med Länsstyrelsen om att arbeta aktivt med särskilda utvalda åtgärder ur åtgärdsprogrammet för de regionala miljömålen. Miljösamordnaren deltog även med ett antal övriga aktörer på ett lokalt arrangemang för att informera om kommunens miljöarbete. Skräpplockardagar är en aktivitet, som årligen genomförs av förskolor/skolor. En strategi för det statliga energieffektivitetsstödet har påbörjats. Miljösamordnaren har under året deltagit i arbetsgruppen för översiktsplanering för att förse gruppen med kompetens inom långsiktig hållbarhet och miljökonsekvensbeskrivningar. Miljöbokslut Varje år upprättar kommunen ett miljöbokslut där arbetet med de lokala miljömålen redovisas. I miljöbokslutet redovisas även åtgärderna från energiplan/klimatstrategi 2007. Hur går det med miljö- och energimålen? Av de 43 lokala miljömålen bedöms ungefär hälften kunna nås inom de för de olika målen uppsatta tidsramarna. För att de resterande målen ska kunna nås krävs ytterligare åtgärder och förändringar. Målen måste prioriteras ute i verksamheterna. Vissa av kommunens verksamheter har tagit fram handlingsplaner och genomför åtgärder på verksamhetsnivå. Arbetet kommer att fortsätta under kommande år. Även om det arbetas aktivt med många av målen, krävs ett ökat engagemang och medel för att kunna fullfölja alla uppsatta mål. Aktiviteter inom miljöområdet 2011 Under 2011 har många olika aktiviteter genomförts. I samband med den årliga nationella trafikantveckan anordnade miljösamordnaren en miljö- och trafikdag med olika aktiviteter. För att nå ut i alla verksamheter har kommunen ett antal miljöpiloter. Miljöpiloterna har fått utbildning från kommunen och ska vidarebefordra nyheter och information till sin egen verksamhet. Kommunen är medlem i nätverket Klimatkommunerna och har deltagit på deras träffar och utbildningar för att bredda sina kunskaper.

Sandvikens kommun Finansiell analys 25 Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder sig av en ekonomisk analysmodell som omfattar fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Syftet med analysen är att tydliggöra existerande eller potentiella styrkor och svagheter avseende ekonomin i Sandvikens kommun. Analysen bidrar även med information som kan användas vid en bedömning av i vilken utsträckning kommunen uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. För att beskriva läget och trenden för varje nyckeltal används följande symboler. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser åt det hållet, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även nivån på investeringskostnaderna och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar och perioder med nedgångar i ekonomin. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer.