Medverkande: Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores

Medverkande: Anna Granath Hansson, teknologie doktor vid Institutionen för fastigheter och byggande, KTH Bo Bengtsson, seniorprofessor i statskunskap vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala universitet Alf Karlsson, statssekreterare (MP) åt bostadsminister Peter Eriksson Mats Green, bostadspolitisk talesperson (M) Jonas Nygren, förbundschef, Hyresgästföreningen Moderator: Andreas Bergström, vice vd, Fores @fores_sverige www.fores.se

KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Åtkomliga bostäder och socialbostäder En jämförelse mellan Sverige och Tyskland

Bostadsbrist och bostadspolitik Efterfrågad arbetskraft Offentligt anställda i viktiga samhällsfunktioner Barnfamiljer, pensionärer Kommunalt bostadsförsörjningsansvar, inklusive nyanlända Nyproduktion med delvis sociala bostäder, Hamburg

Affordable och social housing Åtkomliga bostäder (affordable housing) Billigare bostäder som är åtkomliga för alla Tidigare social housing i Lissabon Socialbostäder (social housing) Billigare bostäder som reserveras för utvalda grupper

Vad är social housing? Ett finansierings- och fördelningssystem ü Definierad målgrupp ü Fördelningssystem som gör att bostäderna går till målgruppen ü Subventioner fördelas Olika typer av social housing system får olika sociala och ekonomiska effekter Kleine Bergstraße, Hamburg. Altona Spar- und Bauverein bygger 53 subventionerade 2- till 6-rumslägenheter. (Bild: Bina Engel)

Tyskland- sozialer Wohnungsbau 6% av beståndet Universell residual - universell Social mix prioriteras, blandar i samma hus och kvarter Socialt bostadsbyggande: kommunala subventioner för lägre hyror under viss tid Kommuner och privata bygger Berlin-Treptow, Kiefholzstraße, Gewobag (kommunalt bostadsbolag), 21 av 98 lägenheter är sociala Källa: Gewobags hemsida

Hur skapas åtkomliga bostäder och socialbostäder i Tyskland? Ø Öka bostadsutbudet o Organisation, stadsplanering, markpolitik Ø Kommunala bostadsbolag o Åtkomliga och sociala bostäder Ø Markpolitik, inkluderande stadsplanering o Socialbostäder Billigare bostäder i Regensburg

Skillnader mellan Tyskland och Sverige Målgrupper definieras och tillgången begränsas Påverkar: ü Åtgärdernas effektivitet ü Tillämpningen av EUs stadsstödsregler (kommunala bostadsbolag) ü Tillgång till finansiering

Varför har vi inte socialbostäder i Sverige? Bo Bengtsson 10

Vad menas med socialbostäder? Min defini/on: E2 system för a2 långsik/gt erbjuda bostäder åt hushåll med begränsade resurser eber någon form av behovsprövning. Defini/on som stämmer med den svenska deba2en. 11

Socialbostäder i Sverige situa:onen i dag Behovsprövad social housing har inte existerat i Sverige sedan 1930- och 40- talets barnrikehus. Olika typer av socialbostäder finns i de flesta länder. Men närmast e2 fult ord i svensk bostadsdeba2. I dag växande problem på bostadsmarknaden för hushåll med begränsade inkomster. Socialbostäder har kommit upp i deba2en men ännu inga konkreta poli/ska förslag. Jag diskuterar de poli/ska och ins/tu/onella förutsä2ningarna för socialbostäder i Sverige. 12

I stället för socialbostäder den svenska bostadsregimen 1. Generell poli/k utan någon särskild sektor med individuell behovsprövning. 2. Kommunägda fristående företag ( allmänny2an ). 3. Privat och allmännyzg hyresrä2 konkurrerar om samma kunder (integrerad hyresmarknad). 4. Kollek/v hyressä2ning med partsförhandlingar och bruksvärdesprövning. Alla fyra med rö2er i 1940- talet - > starkt s/gberoende. - > Svårt a2 förändra poli/ken i grunden då den en gång slagit in på e2 visst spår. 13

Vad händer med den svenska bostadsregimen? Förändringstryck p.g.a. EU- anpassning. Sedan 2011 lags/bning om affärsmässig allmänny2a. Förändringstryck p.g.a. bostadskris. Allt fler hushåll har problem a2 skaffa sig bostad på marknaden. Växande antal /llfälliga socialkontrakt med kommunen som garant. - > Kan e2 system med socialbostäder vara en lösning? - > Nja. 10 s/gberoende hinder för a2 införa socialbostäder. 14

Fyra formella hinder mot socialbostäder allmänny2ans generella inriktning; kollek/va systemet för hyresförhandlingar; frånvaron av regelverk och administra/va ru/ner för socialbostäder; frånvaron av system för marknadshyressä2ning. 15

Sex idémässiga hinder mot socialbostäder normen om a2 undvika särlösningar för sämre ställda; allmänny2ans generella roll i bostadsförsörjningen; föreställningen a2 subven/oner är problema/ska; skepsis /ll marknadshyror; synen på organisa/onernas inflytande på poli/ken; önskemål om poli/sk enighet vid stora förändringar. 16

Avslutar med tre frågor och svarar på två 1. Är den svenska bostadsregimen vid e2 kri/skt vägskäl? Svar: Mycket talar för det, särskilt allmänny2ans förändrade roll. 2. Kommer det i så fall a2 leda /ll a2 socialbostäder införs i Sverige? Svar: Troligen inte, åtminstone inte på något systema/skt och planerat sä2. 3. Vad ska vi i så fall ha i stället? Svar:??? 17

Tack för a. ni lyssnade! 18