Dergårdsteatern Skapades

Tid Plats Observera tiden! Ärendeförteckning Tisdagen den 19 juni 2012, klockan 09.00 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (31) Datum 2012-06-19 Organ Kommunfullmäktige Dergårdsteatern Skapades 2012-06-05 1 Minnesstund 2 Anmälan av nya motioner 2012 3 Anmälan av nya interpellationer 2012 4 Anmälan av nya enkla frågor 2012 5 Meddelande om ny ledamot och ersättare till kommunfullmäktige 2011-2014 6 Val av ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen 2011-01-01 till 2014-12-31 7 Val av ledamöter och ersättare till krisledningsnämnd 2011-01-01-2014-12-31 8 Val av ledamöter och ersättare till kommunfullmäktiges valberedning 2010-11-01 -- 2014-10-31 9 Val av ledamöter och ersättare till kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-2014 10 Budget 2013-2015 Budget 2013, plan för 2014-2015 11 Taxor och avgifter 2013 12 Justering av pågående investeringsprojekt till och med år 2012 009-08-21 13 Utökad upplåningsram för år 2012 Utökad upplåningsram för år 2012 LERUM201, v 1.1, 2 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (31) Datum 2012-06-19 14 Reglemente 15 Brukarundersökning äldreomsorgen 2011 Kvalitetsmätning i äldreomsorgen 16 Interpellation om den upphandlade städningen av kommunens lokaler 17 Interpellation om kvinnligt företagande 18 Interpellation om boendeformer 19 Motion om reducering av kommunens pappersförbrukning 20 Motion om två politikerförord till Lerums årsredovisningar 21 Motion om instiftande av förtjänsttecken 22 Motion om miljödiplomering av kommunens förskolor 23 Motion om grannskapstjänster för att bryta utanförskap 24 Motion om jämställdhet och heltidstjänster i Lerums kommun 25 Motion om fri mjukvara och öppna licenser 26 Motion om utrangering av utrustning som kan användas som bistånd 27 Motion om införande av kulturarvsfond

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (31) Datum 2012-06-19 1 Minnesstund

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (31) Datum 2012-06-19 2 Anmälan av nya motioner 2012 KS12.21 Förslag till beslut Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (31) Datum 2012-06-19 3 Anmälan av nya interpellationer 2012 KS12.22 Förslag till beslut Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (31) Datum 2012-06-19 4 Anmälan av nya enkla frågor 2012 KS12.23 Förslag till beslut Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (31) Datum 2012-06-19 5 Meddelande om ny ledamot och ersättare till kommunfullmäktige 2011-2014 KS10.856 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges ordförande Birger Rosén (M) meddelar att Länsstyrelsen har beslutat att utse Oskar Ahlman (M) som ny ledamot och Peter Ramhage (M) som ny ersättare i kommunfullmäktige efter Finn Söderpalm (M) för tiden 2012-05-14-2014-10-31 Handlingar i ärendet: Anhållan om ny sammanräkning Länsstyrelsens beslut om ny ledamot och ersättare efter Finn Söderpalm (M). Ledamot Oskar Ahlman (M) och ersättare Peter Ramhage (M) 2012-05-14 -- 2014-10-31

ANHÅLLAN 1 (1) Datum Dnr 2012-05-29 KS10.856 Infrasupport Stab Lena Jerndal Kommunjurist 0302 521109 lena.jerndal@lerum.se Länsstyrelsen Västra Götalands län Rättsenheten 462 82 Vänersborg Anhållan om ny sammanräkning Ledamoten i Lerums kommunfullmäktige Finn Söderpalm (M), 430130-8757, avled den 14 maj 2012. Härmed anhålles att Länsstyrelsen gör en ny sammanräkning. Birger Rosèn Kommunfullmäktiges ordförande Lena Jerndal Kommunjurist LERUM100, v 1.0, 2 008-07-23 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (31) Datum 2012-06-19 6 Val av ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen 2011-01-01 till 2014-12-31 KS10.988 Förslag till beslut Sammanfattning Handlingar i ärendet: Begäran om entledigande - Camilla Sundberg (MP)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 9 (31) Datum 2012-06-19 7 Val av ledamöter och ersättare till krisledningsnämnd 2011-01-01-2014-12-31 KS10.989 Förslag till beslut Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 10 (31) Datum 2012-06-19 8 Val av ledamöter och ersättare till kommunfullmäktiges valberedning 2010-11-01 -- 2014-10-31 KS10.955 Förslag till beslut Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 11 (31) Datum 2012-06-19 9 Val av ledamöter och ersättare till kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-2014 KS10.1024 Förslag till beslut Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 12 (31) Datum 2012-06-19 10 Budget 2013-2015 KS12.195 Budget 2013, plan för 2014-2015 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar - fastställa utdebiteringen för år 2013 till 20,65 öre per skattekrona, vilket är oförändrat jämfört med 2012 - fastställa kommunstyrelsens förslag till årsbudget med viljeinriktning och mål för 2013 samt plan för åren 2014 och 2015. - medge kommunstyrelsen att frångå av kommunfullmäktige beslutade viljeinriktning ar och mål för att beslutad budgetram ska hållas. Om kommunstyrelsen avviker från fullmäktiges beslutade viljeinriktning ar och mål, ska en redovisning snarast lämnas till kommunfullmäktige. - övergripande samordningsfrågor som aktualiseras för att anpassa verksamheten till ram får avgöras av kommunstyrelsen. - omdisponering av driftbudget och investeringsbudget mellan sektorer ska beslutas av kommunstyrelsen samt att då verksamhet ansvarsmässigt flyttas från en sektor till en annan äger kommunförvaltningen själv rätten att omföra resurser mellan sektorer. - icke budgeterade intäkter inte får användas för att expandera eller starta ny verksamhet. - medge kommunstyrelsen att upplåningsramen för 2012 utökas med ytterligare 200 miljoner kronor under 2013 till totalt 1 150 miljoner kronor, och rätt att inom denna ram nyupplåna, omsätta eller lösa lån. Sammanfattning Enligt kommunallagen ska kommunen upprätta en budget för nästkommande år samt en plan för de följande två åren. I Lerum består budgetbeslutet av fördelning av ekonomiska resurser utifrån beräknade skatteintäkter och prioriteringar, investeringsvolymer för kommande år samt beslut om de inriktningar, mål och uppdrag som ska ligga till grund för kommunens verksamhet den kommande treårsperioden. I samband med budgetbeslutet ska även utdebitering av skatt fastställas samt beslut fattas angående förändringar av taxor och avgifter.

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 13 (31) Datum 2012-06-19 Förändring av taxor och avgifter behandlas som ett separat ärende (KS12. 547). Handlingar i ärendet: Tjänsteskrivelse om alliansens förslag till budget 2013 samt plan för 2014-2015 Bilaga investeringar till Budget 2013 och plan 2014-2015 - Alliansens förslag Budget för 2013 och plan 2014-2015 - Kommunstyrelsens förslag

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-08 KS12.195 Rebecca Brorström Controller Rebecca.Brorstrom@lerum.se Budget 2013, plan för 2014-2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige; - fastställa utdebiteringen för år 2013 till 20,65 öre per skattekrona, vilket är oförändrat jämfört med 2012 - fastställa kommunstyrelsens förslag till årsbudget med viljeinriktning och mål för 2013 samt plan för åren 2014 och 2015. - medge kommunstyrelsen att frångå av kommunfullmäktige beslutade viljeinriktningar och mål för att beslutad budgetram ska hållas. Om kommunstyrelsen avviker från fullmäktiges beslutade viljeinriktningar och mål, ska en redovisning snarast lämnas till kommunfullmäktige. - övergripande samordningsfrågor som aktualiseras för att anpassa verksamheten till ram får avgöras av kommunstyrelsen. - omdisponering av driftbudget och investeringsbudget mellan sektorer ska beslutas av kommunstyrelsen samt att då verksamhet ansvarsmässigt flyttas från en sektor till en annan äger kommunförvaltningen själv rätten att omföra resurser mellan sektorer. - icke budgeterade intäkter inte får användas för att expandera eller starta ny verksamhet. - medge kommunstyrelsen att upplåningsramen för 2012 utökas med ytterligare 200 mnkr under 2013 till totalt 1 150 mnkr, och rätt att inom denna ram nyupplåna, omsätta eller lösa lån. LERUM101, v 1.2, 2011-02-11 Sammanfattning Enligt kommunallagen ska kommunen upprätta en budget för nästkommande år samt en plan för de följande två åren. I Lerum består budgetbeslutet av fördelning av ekonomiska resurser utifrån beräknade skatteintäkter och prioriteringar, investeringsvolymer för kommande år samt beslut om de inriktningar, mål och

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-08 KS12.195 uppdrag som ska ligga till grund för kommunens verksamhet den kommande treårsperioden. I samband med budgetbeslutet ska även utdebitering av skatt fastställas samt beslut fattas angående förändringar av taxor och avgifter. Förändring av taxor och avgifter behandlas som ett separat ärende (KS12. 547

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-08 KS12.195 Kommunförvaltning Håkan Pettersson Kommundirektör Rebecca Brorström Controller

Prognos utbetalning 2012 2013 2014 2015 Skattefin. Verksamhet Infrasupport 9 235 2 960 3 750 2 910 Samhällsbyggnad 63 751 84 956 56 936 139 284 Lärande 43 190 12 575 13 275 15 275 Stöd och omsorg 2 500 8 700 2 500 2 500 Summa skattefin. Verksamhet 118 676 109 191 76 461 159 969 Taxefin. Verksamhet Verksamhetslokaler 234 653 252 551 235 271 144 089 Vatten och avlopp 94 039 15 342 13 842 13 842 Renhållning 500 500 500 30 268 Summa taxefinan. Verksamhet 329 192 268 393 249 613 188 199 Totalt investeringar 447 868 377 584 326 074 348 168 447 868 377 584 326 074 348 168 0 0 0 0

Budget 2013 Plan 2014-2015 Kommunstyrelsens förslag 2012-05-30 1

Budget 2013 2

Budget 2013 Innehåll 1 Kommunens övergripande styrdokument 2 Vision 2025 3 Viljeinriktningar, mål och uppdrag 4 God ekonomisk hushållning 5 Budgetmodell 6 Tillämpning av budgetmodell 7 Ekonomisk redovisning Bilaga 1: Volymutveckling 3

Budget 2013 1 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. (Bild: vision till verksamhetsplan (budget markerad), se ex. Budget 2012) 4

Budget 2013 2 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har kommunfullmäktige antagit Vision 2025. Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. 5

Budget 2013 3 Viljeinriktningar, mål och uppdrag Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. Dessa ligger till grund för upprättande av budgeten. Vilja och Mål innehåller en beskrivning av viljeinriktningarnas och målens tänkta effekter och resultat. Dessa ska användas som vägledning i förverkligandet av Vilja och Mål. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord, hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden, dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag på sidan 7-8. 3.1 Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar samt värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld, därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället, Minska skadegörelse och nedskräpning Stimulera att fler bygger energieffektiva byggnader/hus/fastigheter Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt Minska buller och vibrationer från väg och järnväg Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen 6

Budget 2013 Socialt: Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar Minska ohälsa bland ungdomar Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Minska antalet missbrukare Kulturellt: Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015 Öka antalet anställda och nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015 3.2 Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt, livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användande av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan, för minskad resursåtgång samt för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen 7

Budget 2013 3.3 Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna vilket påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen och vem som ska utföra den Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT Övriga mål och uppdrag 3.3.1 Mål Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2 Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka Stödet till anhöriga ska fortsätta utvecklas En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling det vill säga kombinationen miljö och affärer Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda 8

Budget 2013 3.3.2 Uppdrag Införa hemtjänstpeng Volontärstöd inom matematik för elever, som sker i skolans lokaler Utreda möjligheter för ridanläggning, inklusive kringaktiviteter Införa parboendegaranti inom äldreomsorgen Teknikutveckling Lärande - "Ett till ett" - datorer utvidgning till att även omfatta skolor utöver Gråbo skolor Utarbeta förslag för kulturskolecheck Utreda möjligheter till att anlägga äldreboende i Sjövik Ta fram förslag till modell för kommunalt bidrag till enskilda vägar Bostadsbyggandet i kommunen ska öka genom en snabbare hantering, därigenom förväntas en ökad befolkning och intäktsökning i form av skatter och statsbidrag 9

Budget 2013 4 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges en definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. 4.1 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: 1. God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. 2. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. 3. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 4.2 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed få en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. 10

Budget 2013 4.3 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Under budgetarbetet 2011 förutspåddes att soliditeten skulle sjunka från 59 procent 2011 till 54 procent år 2014. Under året förändrades förutsättningarna i beräknandet av pensionsskulden. Detta tillsammans med höga kostnader inom omsorgsverksamheterna bidrog till att soliditeten för 2011 sjönk till 50 procent. Under 2012 beräknas soliditeten till 45 procent. Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget och planperioden. Parallellt med detta har kommunen svårt att nå upp till målet om en- procentig befolkningsökning över en tioårsperiod. Det svaga resultatet 2011 innebär att kommunen ökat den externa belåningen. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2011 till 16 300 kronor. Men enligt budget och plan för 2013-2015 kommer den externa upplåningen att öka betydligt de närmaste åren. Soliditet Sveriges kommuner, koncern Långfristiga skulder per inv, Sveriges kommuner, koncern Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Årtal Lerum Tak Golv 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tak Golv Lerum Budgetförslaget ska vara i linje med beslutad modell för god ekonomisk hushållning, att tillhöra de 25 procent finansiellt starkaste kommunerna. Till följd av ovan nämnda förutsättningar måste en prioritering bland beslutade investeringar göras för att uppnå kommunens finansiella mål. Under 2013 kommer investeringar inom skola, förskola och äldreomsorg prioriteras framför infrastrukturinvesteringar som flyttats till 2015. Vissa investeringsprojekt inom fritid har flyttats fram till 2016-. Parallellt med dessa prioriteringar föreslås ett effektiviseringskrav på en procent 2013. SKL:s konjunkturprognos för planperioden och den prognostiserade befolkningsutvecklingen innebär ökade intäkter. I enlighet med modellen och tanken att göra kommunen mindre konjunkturkänslig är planen att uppnå en soliditet på 42 procent och långfristiga skulder på 30 500 kronor per invånare år 2015. Förslaget innebär ett resultat på 34 mnkr 2013 och 42 mnkr respektive 46 mnkr för 2014 och 2015. För 2016 är investeringsbehovet lägre och i linje med modellen uppgår det planerade resultat för 2016 till 79 mnkr. Årets resultat efter extra ord poster/skatteintäkter, Lerums kommun exkl.ansvarförbindelsen Procent 6 5 4 3 2 1 0-1 -2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 resultat Lerum 11

Budget 2013 Nettoinvesteringarna enligt budget och plan 2013-2015 uppgår till drygt en miljard kronor och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till drygt 350 mnkr. Av den totala låneskulden är ca 200 mnkr kopplade till investeringsprojektet Gryyab-tunneln inom den affärsfinansierade vattenverksamheten. År 2012 2013 2014 2015 Nettoinvestering 447,9 377,6 326,1 348,2 Nyupplåning 200,0 200,0 100,0 50,0 12

Budget 2013 5 Budgetmodell Kommunen använder sedan tre år en budgetmodell för resursfördelning. Arbetet med att ta fram förslag till budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten och att förvaltningen har en gemensam budget. Dessa resurser utgörs av skatter och statsbidrag samt taxor och avgifter. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är föregående års budgetram. Skatter Pengar in Statsbidrag Kommunens styrdokument och omvärldsanalys Volym, pris, lön, Prioriteringar, satsningar och och fördelning Kommun och förvaltningsövergripande IS SB SO LÄR I modellen ovan, kommun och förvaltningsövergripande, omfattar kostnader för: Löneökningar Revision Räddningstjänst Finansförvaltning Skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet Skattefinansiering av icke hyrestäckta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi Gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Sektorerna tilldelas resurser utifrån föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: Produktionsvolym Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) 13

Budget 2013 Löneutveckling Lagkrav och avtal De tillgängliga resurser som återstår när kommungemensamma kostnader är täckta samt fördelning till sektorer är gjord, gör det möjligt att genomföra satsningar enligt fastställda prioriteringar. Vad som därefter återstår av de tillgängliga resurserna är årets resultat, vilket analyseras i enlighet med god ekonomisk hushållning. 14

Budget 2013 6 Tillämpning av budgetmodellen 6.1 Tillgängliga resurser 6.1.1 Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsutveckling 2011 2012 2013 2014 2015 Antal personer 38 788 39 106 39 350 39 744 40 101 Procentuell utveckling 0,5 % 0,8 % 0,6 % 1,0 % 0,9 % Källa: Lerums kommun Kommunen har ett mål om att befolkningen i snitt ska öka med en procent över en tioårsperiod. Under 2013 förutspås befolkningstillväxten bli 0,6 procent medans en högre tillväxt väntas ske under 2014 och 2015. Befolkningsprognosen är starkt kopplad till centrumutvecklingen i de tre tätorterna, där Gråbo prioriteras. 6.1.2 Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land, både inom privat och offentlig verksamhet, under ett år. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell 3,7 4,0 1,0 2,6 3,5 3,3 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 12:15 Under det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 procent då den finansiella oron till slut gjorde sig påmind och den svenska exporten minskade, vilket också påverkade konsumtionen och företagens investeringar. Även första kvartalet i år har BNP:s utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 2012 som helhet. För 2013 förväntas BNP bli 2,6 procent. Under resten av planperioden stabiliseras BNP på en nivå på dryga 3,5 procent då det från och med 2014 antas det bli bättre fart i svensk ekonomi. Öppen arbetslöshet 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell nivå 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 12:15 15

Budget 2013 Den öppna arbetslösheten förväntas öka något fram till 2014, för att därefter i takt med den ekonomiska återhämtningen minska 2015. Bedömningen för åren 2014 2016 utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. När ekonomin når jämvikt 2016 är arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen i samklang med en inflation på 2 procent. 6.1.3 Skatter och statsbidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skatter 1 580,9 1608,5 1666,8 1728,5 1802,8 1880,3 Statsbidrag 191,3 196,7 199,7 194,3 194,0 195,1 Summa 1 772,20 1805,2 1866,4 1922,8 1996,8 2075,4 Ökning, % 2,9% 1,8% 3,3% 2,9% 3,7% 3,8% Sveriges kommuner och landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden 2013-2015. Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. Förra året växte skatteunderlaget med drygt 3 procent. I år och nästa år förväntas sysselsättningen i stort sett vara oförändrad. Samtidigt spär den automatiska balanseringen av allmänna pensioner på ökningen av pensionsinkomsterna, vilket drar upp skatteunderlagstillväxten. Dessutom ökar inkomster av arbetsmarknadsunderstöd. När sysselsättningen därefter vänder upp och löneökningstakten tilltar motverkas effekten på skatteunderlaget delvis av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner bromsar pensionsinkomsternas ökningstakt och grundavdragen växer i snabbare takt. Den fallande arbetslösheten leder samtidigt till att inkomsterna av arbetsmarknadsstöd minskar 6.1.4 Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. 6.2 Justeringar utifrån föregående års budgetram Följande områden föranleder en justering av budgetram; 16

Budget 2013 6.2.1 Produktionsvolymer Förskola och skola Befolkningsprognosen för barn och unga är positiv. Prognosen visar på en knapp ökning av antalet barn och ungdomar totalt sett med en något kraftigare ökning i de yngre åldrarna. Antalet barn i åldern 1-5 år förväntas öka marginellt fram till och med 2015. Prognoserna visar på ett ökat antal 1-2 åringar och ett minskat antal 3-5-åringar. Vad gäller barn i åldern 6-11 år visar prognosen på en stabil ökning under hela planperioden och därefter en jämn nivå. Även barn och ungdomar i åldersgruppen 12-15 år förväntas öka under perioden. Den största förändringen sker inom grundskolan, där antalet elever prognostiseras öka med 588 elever till år 2015. Gruppen ungdomar 16-18 år kommer däremot att minska kraftigt fram till och med år 2015). Inom gymnasieverksamheten bedöms eleverna minska med totalt 229 elever fram till 2015. (se bilaga 1, diagram 1) Kostnaderna för förskola och skola beräknas under 2013 öka med 1,5 mnkr respektive 8,8 mnkr. Gymnasieverksamheten uppskattas ha 4,9 mnkr lägre kostnader för gymnasieverksamheten. Sektor lärandes ram föreslås justeras för volymförändringar i barn- och elevantal på totalt 5,4 mnkr i budget 2013. Motsvarande justering föreslås för planperioden. Äldreomsorg Antalet äldre, vad gäller alla ålderskategorier, förväntas öka under budget- och planperioden (se bilaga 1, diagram 2). Trenden har varit, och förväntas fortsätta vara, relativt konstant, vilket i allt större utsträckning kommer att påverka kostnadsutvecklingen under lång tid framöver. Från 2010 till 2011 ökade antalet vårdtagare över 85 år med 16 procent och behovet av hemtjänst förväntas fortsätta öka under budget- och planperioden. Under 2013 tillkommer 32 nya äldreboendeplatser men trots det finns ett underskott av platser (ca 35 st), varför insatser i ordinärt boende kommer att öka. Det är främst personer över 85 år som behöver stöd i hemmet genom hemtjänst. Från 2012 till 2013 förväntas antalet timmar inom hemtjänsten öka med 20 000 timmar. Förväntad kostnadsökning uppskattas till 7 mnkr vilket Stöd och omsorgs ram föreslås justeras med för 2013. Vad gäller planperioden kommer det att vara fortsatta men inte lika stora volymökningar inom hemtjänsten. Motsvarande justering föreslås för planperioden. LSS Under de senaste åren har det skett en markant ökning av antalet ärenden, främst vad det gäller personligt stöd inom LSS-verksamheten. Ökningarna har varit stadiga sedan 2006, men från 2008 har en kraftig ökning skett. Under budgetåret förväntas följande volymförändringar inom området: Den största ökningen väntas ske inom boende med särskild service till en kostnad av 4,1 mnkr. För daglig verksamhet väntas en volymökning om cirka 1,0 mnkr. För övriga insatser inom LSS beräknas ökningen motsvara en kostnad om cirka 1,9 mnkr. För planperioden 2014-2015 förväntas inte behovet av bostad med särskild service öka medan daglig verksamhet tros ha en svag ökning under 2014. Personlig assistans förväntas ha samma 17

Budget 2013 volymökning under planperioden, en ökning med 3 platser per år. Totalt prognostiseras kostnaderna inom LSS fortsätta öka. Motsvarande justering föreslås för planperioden. Övriga volymförändringar Sektor infrasupport föreslås få utökad budget om totalt 0,9 mnkr för volymökningar inom överförmyndarverksamheten samt större utnyttjandegrad av friskvårdscheckar. Under flera år har utbetalda ersättningar inom överförmyndarverksamheten ökat både i Lerums kommun samt i landets övriga kommuner. Framförallt beror det på att antalet uppdrag ökar i mängd samtidigt som de ökar i sin komplexitet. Kostnadsökningen för överförmyndarverksamheten beräknas till 0,5 mnkr 2013. Den kommungemensamma satsningen med att höja friskvårdscheckens summa år 2011 till 1 000 kr har fått fler anställda att använda den. Kostnadsökningen uppgår till 0,4 mnkr. Under budget- och planperioden beräknas kommunen ha fortsatt höga investeringsvolymer för främst skolor, förskolor samt infrastrukturella anläggningar. Detta innebär att kapitalkostnaderna inom Sektor samhällsbyggnad samt Sektor lärande ökar varför sektorernas ramar föreslås justeras med 4,4 mnkr respektive 3,4 mnkr 2013. För planperioden föreslås motsvarande justering för Sektor samhällsbyggnad. Infrastrukturinvesteringar under 2012 kommer att innebära ökade driftkostnader på totalt 0,9 mnkr under 2013. Sektor samhällsbyggnads ram föreslås justeras med motsvarande. 6.2.2 Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) Konsumentprisindex förväntas utvecklas enligt följande: KPI 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Procentuell 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), cirkulär 12:15 Merparten av kommunens inköp av varor och tjänster påverkas av förändringen i konsumentprisindex. Konsumentprisutvecklingen föranleder inte en justering av budgetram. För att öka andel ekologiska livsmedel inom måltidsverksamheten krävs ökade resurser om 0,5 mnkr. Sektor lärande samt stöd och omsorg föreslås kompenseras med motsvarande belopp. För budgetåret kommer lokalhyran att öka med gällande index vilket motsvarar 1,1 procent. Sektorerna föreslås få kompensation med motsvarande belopp, totalt 2,2 mnkr. Lerums kommun följer den av SKL rekommenderade internräntan för budgetperioden. För 2013 rekommenderar SKL en internränta på 2,9 procentenheter vilket är 1,3 procent lägre än 2012 då motsvarande siffra är 4,2 procent. Sektorsramarna föreslås justeras med motsvarande belopp. Totalt uppgår justeringen till -13,2 mnkr. 18

Budget 2013 Den totala underhållsskulden är beräknad till 118 mnkr, varav 40 mnkr klassas som en reinvestering. För att minska underhållsskulden skulle ett årligt tillskott till hyresekonomin på 8 mnkr/år behöva avsättas för driftekonomin och 5 mnkr/år i reinvestering. För 2013 föreslås underhållsskulden minskas med 4 mnkr och för planperioden 8 mnkr respektive 12 mnkr. 6.2.3 Löneutveckling Merparten av avtalsområdena omförhandlas under 2012 och nya avtal förväntas tecknas 2012 varför kostnadsbilden för 2013 är osäker. Sedan några år tillbaka reserveras medel för löneökningar centralt. Avsatta resurser för löneökningar 2013 uppgår till 27,0 mnkr samt 27,0 mnkr och 27,5 mnkr för planperioden 2014-2015. När avtalet är klart fördelas de reserverade medlen ut till respektive sektor enligt det faktiska löneutfallet. 6.2.4 Lagkrav och avtal Inga kända förändringar i rådande lagstiftning leder till ramjusteringar under budget eller planperioden. Sedan februari 2012 är i stort sett all städ utlagd på entreprenad. För förskolor, skolor och fritidsverksamheten innebär detta en kostnadsbesparing på 7,1 mnkr 2013. Sektor lärandes föreslås justeras med motsvarande belopp. 6.2.5 Justering utifrån budget 2012 I Budget 2012 erhöll Sektor lärande halvårskompensation för arbetstidsavtal för lärare i Gråbo samt ökad kostnad för lokaler i Gråbo nya skolor. I budget för 2013 föreslås sektorn få kompensation för att få helårseffekt Arbetstidsavtal för lärare i Gråbo (3,5 mnkr): Möjliggör för lärare på Gråbos nya skolor att övergå till ett förändrat arbetstidsavtal i stället för det nu gällande läraravtalet. Ökning av lokalhyror i Gråbo (5,5 mnkr): De nybyggda skolorna i Gråbo innebär en hyreshöjning. 6.2.6 Effektiviseringskrav 2013 För att nå en budget i balans föreslås ett effektiviseringskrav på 17,5 mnkr. Av dessa ska 2,0 mnkr besparas genom effektivare lokalutnyttjande samt 1,2 mnkr i minskning av kommunövergripande kvalitets- och utvecklingsprojekt. Direktivet i övrigt är att besparingen ska ske med fokus på att minimera negativa effekter för brukare och elever. 6.2.7 Prioriterade satsningar 2013 På grund av ledig elevkapacitet föreslås Sektor lärande ramkompenseras i avvaktan på att elevantalet motsvarar kapaciteten. För budgetåret 2013 motsvarar detta 5,4 mnkr och för planperioden 2,5 mnkr respektive 1,0 mnkr. Ökning av lokalhyror inom förskolan (5,3 mnkr): De nybyggda förskolorna innebär en hyreshöjning, för vilken Sektor lärande föreslås ges ersättning för. 19

Budget 2013 För att uppfylla antagen näringslivsstrategi och utvecklingskostnader nyetablering föreslås 0,6 mnkr avsättas år 2013 för en tjänst inom Sektor samhällsbyggnad. Kompensation till fristående förskolor och skolor utifrån principen om lika villkor. Förslag att Sektor lärande kompenseras med 5,8 mnkr för den del av 2013 års löneökningar, hyresökningar, kapitalkostnadsökningar som utbetalas till friskolorna. Tillföra business improvement district (BID) 0,4 mnkr, detta finansieras genom kommunövergripande kvalitets- och utvecklingsprojekt. För att öka sysselsättningsgraden bland kommunens anställda avsätts 0,3 mnkr, detta finansieras genom kommunövergripande kvalitets- och utvecklingsprojekt. Projektet näringslivsutveckling som är en del i näringslivsstrategin tillförs 0,1 mnkr, detta finansieras genom kommunövergripande kvalitets- och utvecklingsprojekt. 6.3 Investeringsprioriteringar Lerums kommun är fortsatt inne i en kraftig expansionsfas med stora pågående och planerade investeringsvolymer. I dagsläget pågår investeringar med en totalt budgeterad investeringsvolym på cirka 1,5 miljarder kronor. I budget för 2013 till 2015 finns ytterligare investeringar om 760 mnkr. Förvaltningen har gjort en prioritering i investeringsbudgeten för budgetperioden men även för innevarande år. Resurser för infrastruktur, bulleråtgärder, IT-utrustning samt inventarier har minskats. Under 2013 kommer investeringar inom skola, förskola och äldreomsorg prioriteras framför infrastrukturinvesteringar som flyttats till 2015. Vissa investeringsprojekt inom fritid (idrottshall, ridvägar och vandringsleder) har flyttats fram till 2016-. 20

Budget 2013 6.4 Summering av budgetfördelning 2013 Tillgängliga resurser 1 866,4 Fördelning sektorer enligt 2012 års fördelning -1 746,8 Kommunövergripande ansvar -62,0 Resultat, löneökning, räddningstjänst, revision, finans etc. Volymförändringar -28,9 Prisjusteringar 6,5 Lagkrav och avtal 7,1 Justeringar utifrån Budget 2012-9,0 Prioriterade satsningar -17,1 Effektiviseringskrav 1 procent 17,5 Resultat 33,7 6.4.1 Förvaltningsledning Ram 2012 14 236 Ram 2013 14 236 6.4.2 Infrasupport Ram 2012 74 931 Produktionsvolymer Överförmyndarverksamhet 500 Friskvårdscheckar 400 Övrig justering Sänkt internränta 202 Summa 75 629 21

Budget 2013 6.4.3 Samhällsbyggnad (skattefinansierad del) Ram 2012 106 752 Produktionsvolymer Kapitalkostnader SB 4 352 Teknisk service 900 Övrig justering Sänkt internränta 3 664 Näringslivsstrategi 600 Summa 108 940 6.4.4 Lärande Ram 2012 959 272 Produktionsvolymer Förskola 1 500 Grundskola 8 800 Gymnasiet 4 900 Kapitalkostnader LÄR 3 381 Kostnadseffektivisering Entreprenad städ 7 085 Prisjusteringar Måltid 450 Övrig justering Sänkt internränta 1 381 Komp friskolor 5 750 Ledig elevkapacitet 5 400 Lokalhyra nya förskolor 5 300 Justering utifrån Budget 2012 Arbetstidsavtal Gråbo 3 500 Lokalhyra, ny skola Gråbo 5 500 Summa 985 487 22

Budget 2013 6.4.5 Stöd och omsorg Ram 2012 569 136 Produktionsvolymer Äldreomsorg Boende Hemtjänst 7 000 Funktionshinder 7 000 Prisjusteringar Måltid 50 Övrig justering Sänkt internränta 172 Ram 2013 583 014 6.4.6 Kommunens verksamhetslokaler Ram 2012 6 850 Övrig justering Internränta 7 768 Underhållsskuld 4 000 Ram 2013 3 082 23

Budget 2013 7 Driftsbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhet (mnkr) 2012 2013 2014 2015 Skattefinansierad verksamhet Löneökningar 2012-2015 22,5 49,5 76,5 104,0 Komp hyresökn 2013-2015 - 2,2 5,8 10,4 Effektiviseringskrav - -17,5-17,5-17,5 Kommunledning 14,2 14,2 14,2 14,2 Infrasupport 74,9 75,6 77,6 75,6 Samhällsbyggnad 106,8 108,9 112,9 114,4 Lärande 959,3 985,5 996,4 1 008,0 Stöd och omsorg 569,1 583,0 590,1 596,5 Räddningstjänsten 30,8 31,5 32,0 32,8 Revision 1,8 1,8 1,8 1,8 Summa skattefinansierat 1 779,4 1 834,8 1 890,0 1 940,3 Kommunens byggnader 6,9 3,1 7,1 11,1 VA-verksamhet/renhållning 2,5 2,5 2,5 2,5 Summa affärsverksamhet 9,4 5,6 9,6 13,6 Summa verksamheter 1 788,8 1 840,4 1 899,6 1 953,9 Finansförvaltningen Kapitalkostnader -54,7-48,8-54,0-61,0 Pensionsskuld/pensionsutb. 29,9 20,4 15,1 34,7 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -10,4-12,5-17,2-17,1 Verksamhetens nettokostnader 1 753,6 1 799,4 1 843,4 1 910,5 24

Budget 2013 8 Resultatbudget Budget Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar -1 658,6-1 695,7-1 728,6-1 780,9 Avskrivningar -95,0-103,7-114,9-129,6 Verksamhetens nettokostnader -1 753,6-1 799,4-1 843,4-1 910,5 Skatter 1 608,5 1 666,8 1 728,5 1 802,8 Generella statsbidrag 191,9 199,7 194,3 194,0 Finansiella intäkter 9,5 7,1 6,9 6,7 Finansiella kostnader -35,4-40,4-44,7-46,9 Resultat före extraoridnära 21,0 33,7 41,6 46,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat 21,0 33,7 41,6 46,0 25

Budget 2013 9 Finansieringsbudget Budget Plan Plan Plan (mnkr) 2012 2013 2014 2015 Drift Årets resultat 24,6 33,7 41,6 46,0 Justering för av- och nedskrivningar 109,0 103,7 114,9 129,6 Förändring pensionsskuld inkl löneskatt -0,4-2,0-8,6 7,7 Justering för övriga ej likviditetspåverkande p 0,0 0,0 0,0 1,0 Förändring kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 1,0 Förändring förråd och lager 0,0 0,0 0,0 1,0 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 1,0 Förändring kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 1,0 Förändring likvida medel drift 133,4 135,4 147,8 188,3 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar -406,9-297,1-255,9-273,5 Försäljning materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 1,0 Förvärv exploateringstillgångar -26,9 6,4 11,1 11,0 Övriga ej rörelsepåverkande poster 0,0 0,0 0,0 1,0 Förändring likvida medel investeringar -433,8-290,6-244,7-260,5 Finansiering Nyupptagna lån 100,0 200,0 100,0 50,0 Amortering av skuld -3,0-3,0-3,0-2,0 Ökning långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 1,0 Minskning långfristiga fordringar 7,2 7,2 7,2 0,0 Förändring likvida medel finansiering 104,2 204,2 104,2 49,0 Förändring av likvida medel -196,2 49,1 7,4-23,2 26

Budget 2013 10 Balansräkningsbudget Budget Budget Plan Plan (mnkr) 2012 2013 2014 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 563,4 1 898,8 2 044,8 2 193,8 Finansiella anläggningstillgångar 183,5 176,2 169,0 168,0 Omsättningstillgångar 186,3 411,9 403,1 355,8 Summa tillgångar 1 933,2 2 486,9 2 616,9 2 717,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat 314,1 264,0 297,7 339,3 Årets resultat 24,6 33,7 41,6 46,0 Avsättningar 801,8 894,6 886,0 893,7 Skulder Långfristiga skulder 459,6 959,6 1 056,6 1 103,6 Kortfristiga skulder 333,0 335,1 335,1 335,1 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 933,2 2 486,9 2 616,9 2 717,6 27

Budget 2013 11 Investeringsbudget Verksamhet Total budget Nya projekt Nya projekt Nya projekt tom 2012 * 2013 2014 2015 Infrasupport 17 340 2 960 3 750 2 910 Samhällsbyggnad 287 950 77 200 38 300 65 950 Lärande 63 177 12 425 12 900 15 200 Stöd och omsorg 6 500 4 700 2 500 2 500 Summa skattefinansierad verksamhet 374 967 97 285 57 450 86 560 Kommunens verksamhetslokaler 746 478 212 100 133 200 112 000 Vatten och avlopp 377 600 15 000 13 500 13 500 Renhållning 10 500 500 500 20 500 Summa affärsverksamhet 1 134 578 227 600 147 200 146 000 Totalt investeringar 1 509 545 324 885 204 650 232 560 * Total budget t.o.m 2012: Total budget för de investeringsprojekt som pågår under 2012 28

Budget 2013 12 Exploateringsbudget Projektet Projektet Projektet startar 2013 startar 2014 startar 2015 Exploatering 0 0 0 29

Budget 2013 13 Bilaga 1: Volymutveckling Diagram 1: Boende barn i december i Lerums kommun totalt Diagram 2: Antal personer 65 år och äldre 700 600 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 85-89 90-w Ålder 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 65-84 5 670 5 823 6 013 6 182 6 295 6 368 6 410 6 485 6 548 6 622 6 670 85-89 437 466 476 479 522 545 572 599 617 626 640 90-w 228 240 254 269 276 295 318 327 331 356 375 Summa 6 335 6 529 6 743 6 930 7 093 7 208 7 300 7 411 7 496 7 604 7 685 30

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 14 (31) Datum 2012-06-19 11 Taxor och avgifter 2013 KS12.547 Taxor och avgifter 2013 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar - Vatten och avloppstaxan (VA) för brukningsavgift höjs med 6 procent från och med 1 januari 2013 - ge kommunstyrelsen delegation att besluta om "nytt" entreprenadindex (anläggningsavgift VA och schaktavgift), för införande i befintlig taxekonstruktion inför 2013. - övriga presenterade taxor och avgifter förändras enligt index kopplade till de specifika taxorna och avgifterna samt att kommunstyrelsen meddelas om uppräkningsnivåer då index för de olika taxorna och avgifterna för 2013 har blivit kända - justering av taxan avseende avgiftsgrundande inkomst samt avgiftssättning vid växelvis boende för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i enlighet med förvaltningens förslag (se rapport "Taxor och avgifter 2013") - avskaffa reservationsavgiften för reserverade böcker på biblioteken - justera avgifterna inom Kulturskolan samt Kultur och fritid i enlighet med förvaltningens förslag (se rapport Taxor och avgifter 2013 ) - taxor och avgifter 2013, utöver ovan beslutade, endast får ändras vid förändring av lagstiftning eller myndighetskrav eller då skäl föreligger som är av principiell betydelse för kommunens verksamhet. Denna typ av förändringar av taxor och avgifter ska behandlas av kommunfullmäktige som separata beslutsärenden. - notera att bygglovstaxa samt taxor enligt miljöbalken kommer att behandlas av miljö- och byggnadsnämnden efter sommaren för att därefter gå till beslut till fullmäktige. Taxeförändringen beräknas ge ökade intäkter på cirka 1 miljon kronor. Sammanfattning

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 15 (31) Datum 2012-06-19 Handlingar i ärendet: Tjänsteskrivelse om taxor och avgifter 2013 Rapport om taxor och avgifter 2013 Bilaga till rapport om taxor och avgifter

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-06 KS12.547 Rebecca Brorström Controller Rebecca.Brorstrom@lerum.se Taxor och avgifter 2013 I samband med att beslut om Budget 2013 och skattenivå 2013 ska även beslut om förändring av taxor och avgifter fattas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - VA-taxan för brukningsavgift höjs med 6 procent från och med 1 januari 2013 - ge kommunstyrelsen delegation att besluta om "nytt" entreprenadindex (anläggningsavgift VA och schaktavgift), för införande i befintlig taxekonstruktion inför 2013. - övriga presenterade taxor och avgifter förändras enligt index kopplade till de specifika taxorna och avgifterna samt att kommunstyrelsen meddelas om uppräkningsnivåer då index för de olika taxorna och avgifterna för 2013 har blivit kända - justering av taxan avseende avgiftsgrundande inkomst samt avgiftssättning vid växelvis boende för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i enlighet med förvaltningens förslag (se rapport "Taxor och avgifter 2013") - avskaffa reservationsavgiften för reserverade böcker på biblioteken - justera avgifterna inom Kulturskolan samt Kultur och fritid i enlighet med förvaltningens förslag (se rapport Taxor och avgifter 2013 ) - taxor och avgifter 2013, utöver ovan beslutade, endast får ändras vid förändring av lagstiftning eller myndighetskrav eller då skäl föreligger som är av principiell betydelse för kommunens verksamhet. Denna typ av förändringar av taxor och avgifter ska behandlas av kommunfullmäktige som separata beslutsärenden. - notera att bygglovstaxa samt taxor enligt miljöbalken kommer att behandlas av miljö- och byggnadsnämnden efter sommaren för att därefter gå till beslut till fullmäktige. Taxeförändringen beräknas ge ökade intäkter på cirka 1 miljon kronor. LERUM101, v 1.2, 2011-02-11

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-06 KS12.547 Beslutsunderlag Rapport Taxor och avgifter 2013 samt tillhörande bilaga Förvaltningsledning Håkan Pettersson Kommundirektör Rebecca Brorström Controller

2012-05-08 Taxor och avgifter 2013

2012-05-08 Innehåll 1 Totalt taxor och avgifter 3 2 Taxa för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet 4 2.1 Taxans tillämpningsområde...4 2.2 Platsinnehavare och betalningsansvar...4 2.3 Taxans konstruktion...4 2.4 Avgiftsgrundande inkomst...4 2.5 Bestämning av avgift...5 2.6 Avgift vid frånvaro, stängning mm...6 2.7 Avgift vid uppsägning av plats...6 2.8 Obetalda avgifter och uppsägning...6 2.9 Skyldighet att lämna uppgifter...6 2.10 Tolkning av taxan...7 3 Brukningsavgift VA 8 4 Anläggningsavgift VA 9 5 Schaktavgift 10 6 Renhållningstaxa 11 7 Biblioteksavgifter 12 7.1 Avskaffande av reservationsavgifter/kompensation för intäktsbortfall12 8 Avgifter inom Kulturskolan och Kultur och fritid 13 8.1 Avgiftshöjning inom Kulturskolan och Kultur och fritid...13 2

2012-05-08 1 Totalt taxor och avgifter Intäktspost Förs. förändring (kr) Förslag till förändring (%) Budget 2012 Förv. intäktsförändr. pga prisjust. (%) Förväntad volymförän dring (%) Intäkt 2013 Förv. intäkts förändring (kr) Taxor Felparkeringsavgifter 300 000 0,0% 300 000 0 Planhyror (hyra off. plats) 50 000 0,0% 50 000 0 Bygglov 2 500 000 0,0% 2 500 000 0 Brukningsavgifter VA 6,0% 62 540 000 6,0% 66 292 400 3 752 400 Schaktavgift 200 000 0,0% 200 000 0 Livsmedelstillsyn oktober index 1 470 000 1,5% 1 492 050 22 050 Enskilt avlopp intäkt tot. oktober index 200 000 1,5% 203 000 3 000 Värmepump intäkt totalt oktober index 125 000 1,5% 126 875 1 875 Miljöskydd intäkt totalt oktober index 130 000 1,5% 131 950 1 950 Hälsoskydd intäkt totalt oktober index 35 000 1,5% 35 525 525 Barnomsorgstaxa se text 30 940 000 0,0% 31 240 000 300 000 Avgifter Renhållning 0,0% 0 0 Tippavgifter 1 000 000 0,0% 1 000 000 0 Slamtömning 3 600 000 0,0% 3 600 000 0 Hushållsavfall 22 300 000 0,0% 22 300 000 0 Biblioteksavgifter 410 000-19,5% 0,0% 330 000-80 000 Reservationsavgift 0-100,0% Förseningsavgift Videolån Ersätt. för borttappat lånekort Skadat o förkommet media Fjärrlån Terminsavgifter inom Kulturskolan 2 300 000 4,5% 0,0% 2 403 500 103 500 Grundkurs 470 4,4% Barnkör, Mellankör, Vuxenkör(VuxVox), Sambatrummor 555 4,7% Drama 90 min, Musikalskola 1 110 4,7% Konstverkstad 1 330 4,3% Musikterapi (FMTmetoden) 3 360 5,0% Instrumenthyra (i mån av tillgång) 360 4,3% Ämneskurser 870 4,8% Kurser för vuxna 1 710 4,9% Särskild kurs 1 1 670 4,4% Särskild kurs 2 1 670 4,4% Kultur och Fritid Hyra av idrottshallar 640 000 640 000 0 Ishyra Vättlehallen 476 000 476 000 0 Hyra bollplaner 275 000 275 000 0 Hyra Dergårdsteatern 350 000 3,0% 360 500 10 500 klass 1 5 000 3,1% klass 2 3 900 2,6% klass 3 2 900 3,6% klass 4 3 400 3,0% 3

2012-05-08 2 Taxa för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Text markerat med gult är justerat 2.1 Taxans tillämpningsområde Taxan gäller för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet i kommunal regi. 2.2 Platsinnehavare och betalningsansvar När vårdnadshavare får en plats är denne eller dessa platsinnehavare. Om barnets vårdnadshavare har gemensam vårdnad och barnet bor växelvis hos vårdnadshavarna och båda har behov av plats ska båda vårdnadshavarna vara platsinnehavare. För barn som är placerade i familjehem är familjehemsföräldrarna platsinnehavare. Det är platsinnehavaren/na som har skyldigheten att betala avgiften. 2.3 Taxans konstruktion Taxan består av en månadsavgift som uttas 12 månader per år. Avgiften beräknas i procent av hushållets sammanlagda bruttoinkomst. Procentsatsen varierar beroende på hur många av familjens barn som är placerade (se tabell). Den högsta avgiftsgrundande månadsinkomsten är 42 000 kr. För månadsinkomster under 17 000 kr uttages ingen avgift. När den sammanlagda avgiften för hushållet understiger 100 kr per månad debiteras ingen avgift. 2.4 Avgiftsgrundande inkomst Utgångspunkten för avgiftsberäkningen är inkomsten i det hushåll barnet/barnen tillhör. Med hushållets avgiftsgrundande inkomst avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. Då platsen betalas av två platsinnehavare i olika hushåll, s k delad faktura 50/50, grundas avgiften på den sammanlagda inkomsten i respektive platsinnehavares hushåll. De sammanlagda avgifterna får dock inte överstiga den högsta avgiften. Förutsättningen för delad faktura är att vårdnadshavarna är överens om detta. I de fall barnets vårdnadshavare bor på skilda håll och barnet bor växelvis hos vårdnadshavarna och båda har behov av omsorg betalar platsinnehavarna var för sig, d v s platsinnehavarna har varsin plats. Avgiften grundas på den sammanlagda bruttoinkomsten i respektive platsinnehavares hushåll och halv avgift debiteras för platsen. Då den ena maken/makan/sambon arbetar utomlands räknas bådas inkomster som avgiftsgrundande så länge det råder hushållsgemenskap. För familjehemsplacerade barn räknas familjehemsföräldrarnas inkomster inklusive familjehemsarvodet som avgiftsgrundande inkomst. 4

2012-05-08 För beräkning av avgift där föräldrarna har varierande inkomster ska inkomsterna för en period om minst tre månader beräknas. Den sammanlagda inkomsten divideras med periodens antal månader och avgiften bestäms mot den framräknade månadsinkomsten. 2.5 Bestämning av avgift Avgiftens storlek för barnen beräknas i procent av hushållets sammanlagda månadsinkomst (brutto), där barn 1 är det yngsta barnet. I de fall familjen innehar platser i såväl fristående som kommunal förskola/ pedagogisk omsorg/fritidshem bestäms avgiften av turordningen i syskonskaran med yngsta barnet som barn 1 oberoende om barnet finns i fristående eller kommunal verksamhet. Barn i förskola/pedagogisk omsorg (familjedaghem) Barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem) Barn 1 Barn 2 Barn 3 T o m 31 juli det år barnet fyller 3 år, % av bruttoinkomsten (ordinarie taxa) 3,0 % - dock högst 1 260 kr/mån 2,0 % - dock högst 840 kr/mån 1,0 % - dock högst 420 kr/mån Fr o m 1 augusti det år barnet fyller 3 år, (reducerad till 70 % av ordinarie taxa) 2,1 % - dock högst 882 kr/mån 1,4 % - dock högst 588 kr/mån 0,7 % - dock högst 294 kr/mån Fr o m barn 4 Ingen avgift Ingen avgift Fr o m höstterminen barnet fyller tre år har barnet rätt till avgiftsfri plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Omfattningen är 15 tim/vecka under terminstid. För barn som omfattas av den avgiftsfria platsen under terminstid och som har rätt till plats 15 tim/vecka på grund av att vårdnadshavare/förälder är föräldraledig eller arbetslös, debiteras avgift under sommar- och jullov om platsen nyttjas under loven. För barn med rätt till förskola enligt skollagen 8 kap 7 utgår ingen avgift om omsorgstiden är 15 tim/vecka eller lägre. Om omsorgstiden överstiger 15 tim/vecka utgår reducerad avgift, 70% av ordinarie taxa. Barn i fritidshem Barn i fritidshem % av bruttoinkomsten Barn 1 2,0 % Barn 2 1,0 % Barn 3 1,0 % Fr o m barn 4 Ingen avgift 5

2012-05-08 Barn i fritidsklubb Vistelsen på fritidsklubben är avgiftsfri, men för mellanmål uttages en avgift om 10 kr per dag och vid skollov för lunch 20 kr per dag. 2.6 Avgift vid frånvaro, stängning mm Frånvaro: Vid frånvaro p g a barnets sjukdom medges avgiftsreduktion med 50% fr o m den 31:a dagen, d v s efter 30 kalenderdagars sammanhängande frånvaro. Sjukfrånvaron ska styrkas med läkarintyg. Avdrag medges inte vid annan frånvaro exempelvis vårdnadshavares/förälders sjukdom, ledighet, semester eller om vårdnadshavarna håller barnet borta av smittorisk från andra barn. Inskolning: Under inskolningsperioden uttages avgift. Studiedagar: Vid stängning i samband med planerade studiedagar medges ingen avgiftsreduktion. 2.7 Avgift vid uppsägning av plats Uppsägning av plats ska göras skriftligen senast en månad före den dag barnet ska sluta. Avgift tas ut fram till uppsägningstidens slut om det ej är uppenbart att vårdnadshavare inte kunnat förutse förändringen. Avgift debiteras under uppsägningstiden oavsett om barnet nyttjat platsen eller inte. 2.8 Obetalda avgifter och uppsägning Påminnelse om obetald faktura skickas efter 5 vardagar från förfallodagen och inkassokrav senast 3 veckor efter förfallodagen. Dröjsmålsränta räknas från förfallodagen. Om debiterad avgift, trots påminnelse, inte betalas upphör rätten till plats. 2.9 Skyldighet att lämna uppgifter Personer vars inkomster ligger till grund för avgiften ska lämna inkomstuppgift och schema i samband med att platsen accepteras. Därefter ska inkomstuppgift inlämnas vid de tillfällen uppgiften begärs in. Ändring av förhållanden som påverkar avgiftssättningen ska anmälas så snart ändringen är känd. Avgiften justeras då nästkommande månad. Vårdnadshavare som inte lämnar inkomstuppgift inom föreskriven tid, får betala högsta avgift enligt gällande taxa till dess inkomstuppgift lämnats. Kontroll av lämnade uppgifter mot andra myndigheter sker årligen. Om avgiften ska beräknas på en sammanlagd inkomst för hushållet som understiger 42 000 kr/månad måste en specificerad inkomstuppgift lämnas. Den/de som uppger sig vilja betala högsta avgift behöver inte lämna specificerad inkomstuppgift. 6

2012-05-08 2.10 Tolkning av taxan Kommunstyrelsen beslutar om regler och tillämpningsföreskrifter grundade på den av kommunfullmäktige antagna taxan och avgör tolkning av taxan. Kommunstyrelsen kan besluta om avgiftsreduktion vid oplanerad stängning. 7

2012-05-08 3 Brukningsavgift VA Abonnenternas årliga konsumtionskostnad för vatten och avlopp. Fortsatt planerad höjning av taxan för att möta kostnadsökningarna för anslutningen till GRYAAB och kapitalkostnaderna (investeringar) för att möjliggöra anslutningen. Förvaltningen föreslår en höjning av brukningsavgiften med 6 procent även 2013. Tabellen nedan redovisar effekterna av en sexprocentig höjning för ett normalhushåll. Taxa 2012 2013 (+6%) Förändring Brukningsavgift för normalhushåll ca 7 760 kr ca 8 225 +465 kr 8

2012-05-08 4 Anläggningsavgift VA Den engångskostnad som belastar abonnenterna i samband med att man ansluter sin fastighet till det kommunala VA-nätet. Taxan föreslås räknas upp enligt index i 10 i VA-taxan. September utgör månad för indexuppräkning. Dock upphör det entreprenadindex som en del av taxan är kopplad mot att gälla under 2012, vilket har föranlett att det pågår en utredning tillsammans med SCB och branschorganisationer för att arbeta fram vilka nya index som ersätter det gamla entreprenadindex. Därmed föreslås även att kommunstyrelsen får delegation från kommunfullmäktige att besluta om "nytt" entreprenadindex, för införande i befintlig taxekonstruktion inför 2013. Förvaltningen bedömer i nuläget inte att detta ska ge några större effekter på uppräkningen av taxan mot kund. 9

2012-05-08 5 Schaktavgift Föreslås räknas upp enligt taxekonstruktion med angivna entreprenadindex. På samma sätt som anläggningsavgift kommer delar av kopplade entreprenadindex upphöra under 2012, varför förvaltningen även här föreslår att kommunstyrelsen får mandat från kommunfullmäktige att besluta om "nytt" entreprenadindex och föra in detta i taxa för 2013. Även här pågår utredning tillsammans med SCB och branschorganisationer. Förvaltningen bedömer i nuläget inte att detta ska ge några större effekter på uppräkningen av taxan. 10

2012-05-08 6 Renhållningstaxa Taxan föreslås räknas upp i enlighet med de index som är kopplade till taxekonstruktionen. Index räknas upp med oktober som bas. Kommunstyrelsen äger rätten att besluta om att följa indexuppräkning enligt taxekonstruktion. 11

2012-05-08 7 Biblioteksavgifter 7.1 Avskaffande av reservationsavgifter/kompensation för intäktsbortfall Sektor lärande föreslår att avskaffa reservationsavgiften för reserverade böcker på biblioteken i Lerum 2013. Avgiften är fn. 5 kr/reservation. Skälen till detta är många men främst är det en åtgärd i syfte att mediabeståndet på biblioteken ska ses som ett enda gemensamt bestånd. Det ska inte spela någon roll om boken finns på huvudbiblioteket eller på en filial. I dag är det så att en bok som finns på ett annat bibliotek än där man befinner sig måste reserveras mot avgift om man inte själv vill åka och hämta den. Andra skäl för Lerum att ta bort avgiften är att det idag är ett orättvist system eftersom vi inte tillämpar regeln på de minsta biblioteken i Sjövik och Tollered p.g.a. dessa biblioteks minimala öppethållande, ett litet eget bestånd och omöjlighet att hantera en kassa på ett säkert och bra sätt. Om en låntagare istället reserverar en bok via bibliotekets webbplats debiteras avgiften automatiskt. Dessutom finns en miljövinst att göra; det är bättre att böckerna åker runt mellan biblioteken i våra transporter än att låntagarna kör runt och hämtar böcker i egna bilar. Om vi avskaffar avgiften följer vi t.ex. bibliotekens i Göteborg och Partille exempel (Göteborg tog bort sin avgift 2010). Bibliotekslagen anger att biblioteken ska samverka ( 7a). Kort sagt: i ett modernt bibliotek bör det gå att låna och reservera alla böcker som finns tillgängliga i beståndet avgiftsfritt (se Bibliotekslagen 3). Avgiften för fjärrlån från bibliotek utanför Lerum bör dock finnas kvar (10kr/fjärrlån). Sektor lärande avser att göra en omprioritering inom befintlig ram för att kompensera biblioteksverksamheten för intäktsbortfallet på ca 80 000 kr (ca 16 000 reservationer). 12

2012-05-08 8 Avgifter inom Kulturskolan och Kultur och fritid 8.1 Avgiftshöjning inom Kulturskolan och Kultur och fritid Avgifterna föreslås justeras inför 2013 för att följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Kulturskolans avgifter har varit oförändrade under flera år, därav den procentuellt relativt höga höjningen. De höjningar som föreslås ligger på ca 4-5%. Ytterligare information finns att hämta i själva blankettens kommentarsfält. 13

Bilaga 1 intäktsredovisning 2013 Intäktspost Nuvarande nivå Förs. förändring (kr) Förslag till förändring (%) Indexreglering enligt Budget 2012 Förv. intäktsförändr. pga prisjust. (%) Förväntad volymförän dring (%) Intäkt 2013 Förv. intäkts förändring (kr) Besl. organ Underlag, kommentarer, motivering Taxor Felparkeringsavgifter Differentierad taxa 300 000 0,0% 300 000 0 Planhyror (hyra off. plats) Differentierad taxa 50 000 0,0% 50 000 0 Bygglov Differentierad taxa 2 500 000 0,0% 2 500 000 0 KF Brukningsavgift VA Differentierad taxa 6,0% 62 540 000 6,0% 66 292 400 3 752 400 KF Schaktavgift Differentierad taxa 200 000 0,0% 200 000 0 Livsmedelstillsyn oktober index KPI 1 470 000 1,5% 1 492 050 22 050 KS/KF Enskilt avlopp intäkt tot. oktober index KPI 200 000 1,5% 203 000 3 000 MBN Värmepump intäkt totalt oktober index KPI 125 000 1,5% 126 875 1 875 MBN Miljöskydd intäkt totalt oktober index KPI 130 000 1,5% 131 950 1 950 MBN Hälsoskydd intäkt totalt oktober index KPI 35 000 1,5% 35 525 525 MBN Barnomsorgstaxa varierande se bifogad text 30 940 000 0,0% 31 240 000 300 000 KF Enligt prognos en höjning med 1-2% Enligt prognos en höjning med 1-2% Enligt prognos en höjning med 1-2% Enligt prognos en höjning med 1-2% Enligt prognos en höjning med 1-2% Per barn och ca 3% eller mindre av familjens inkomst med tak på 42.000 kr/mån. Se vidare bifogad text Avgifter Renhållning 0,0% 0 0 Tippavgifter enl 3-årsavtal 1 000 000 0,0% 1 000 000 0 KF Slamtömning enl 3-årsavtal T92SÅE2 3 600 000 0,0% 3 600 000 0 KF Hushållsavfall enl 3-årsavtal R 77:1 22 300 000 0,0% 22 300 000 0 KF Just. enl. transportindex T92SÅE2 med oktober 2012 som avläsningsmånad.samma index som justerar prisavtalet med kommunens slamentreprenör. Indexförändringen för innevarande år (okt 2010-okt2011) var 6,3 % Justering enl. renhållnigsindex R 77:1 med oktober 2012 som avläsningsmånad. Samma index som justerar prisavtalet med kom-munens renhållnings-entreprenör. Prisförändringen för inne-varande år (okt2010-okt2011) var 5,6 % Biblioteksavgifter 410 000-19,5% 0,0% 330 000-80 000 Kf Reservationsavgift 5 0-100,0% Se bifogad text! Förseningsavgift 5/2 media o kortidslån/övrigt

Videolån 20 Ersätt. för borttappat lånekort 20/5 Skadat o förkommet media varierande Fjärrlån 10 vuxna/barn Terminsavgifter inom Kulturskolan 2 300 000 4,5% 0,0% 2 403 500 103 500 Kf Grundkurs 450 470 4,4% KPI Barnkör, Mellankör, Vuxenkör(VuxVox), Sambatrummor 530 555 4,7% Avgifterna har inte höjts sedan 2008 Blockflöjt, brass, stråkrytmik. Gruppundervisning 30 min. 45 min 530+30 kr kop.avg. (enligt KFbeslut) 90 min. Max 12 i varje åldersgruppi drama. Lokalen kan begränsa Drama 90 min, musikalkursen, annars inget maxtal. Musikalskola 1060 1110 4,7% Konstverkstad 1275 1330 4,3% 90 min inkl material, max 12 elever Musikterapi (FMTmetoden) 3200 3360 5,0% 20 min enskild undervisning. Ingår ej i utbudet utan ska till viss del vara själfinansierande Instrumenthyra (i mån av tillgång) 345 360 4,3% Ämneskurser 830 870 4,8% Kurser för vuxna 1630 1710 4,9% Särskild kurs 1 1600 1670 4,4% Särskild kurs 2 1600 1670 4,4% i mån av tillgång. Ibland hyr vi själva och betalar då mera än vi hittills har tagit ut i hyra själva Detta borde heta ämneskurs och inkluderara all instrumentalundervisning inkl sång. 830 inkl 30 kr kop.avg.nybörjare ofta två och två 30 min. Äldre induviduell under-visning 20 min Vuxna betalar dubbel avgift för ämneskurser + 30 kop.avg.borde läggas in i avgiften! Sker genom särskild antagning. 60 min inkl musikteori och slagverk Sker genom särskild antagning. 60 med möjlighet att komplettera med annat instrument Kultur och Fritid KF Hyra av idrottshallar varierande 640 000 640 000 0 intäkten tas in av resp grundskola Ishyra Vättlehallen 225 476 000 476 000 0 Hyra bollplaner varierande 275 000 275 000 0 beror på föreningarnas åtagande i skötselavtal över anläggningen Hyra Dergårdsteatern varierande 350 000 3,0% 360 500 10 500 baseras på självkostnad utifrån typ av tjänst o arrangemang klass 1 4850 5000 3,1% intern hyresjust. klass 2 3800 3900 2,6% löneindex klass 3 2800 2900 3,6% klass 4 3300 3400 3,0%

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 16 (31) Datum 2012-06-19 12 Justering av pågående investeringsprojekt till och med år 2012 KS12.555 Justering av pågående investeringsprojekt tom 2012 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar justera beslutade investeringsprojekt enligt underlag. Sammanfattning Med anledning av stora investeringsvolymer föreslås en prioritering av redan beslutade investeringsprojekt. Bland beslutade investeringsprojekt föreslås; 6 projekt läggas som vilande och återupptas under 2013-2016-, 4 projekt tas bort 2 projekt föreslås justerad budgetram Prioriteringarna är i linje med motsvarande prioriteringar för nya investeringsprojekt i arbetet med Budget 2013 samt plan för 2014-2015 Handlingar i ärendet: Tjänsteskrivelse om justering av pågående investeringsprojekt tom 2012 Underlag till justering av pågående investeringsprojekt tom 2012

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-08 KS12.555 Kommunledningen Rebecca Brorström Controller rebecca.brorstrom@lerum.se Justering av pågående investeringsprojekt tom 2012 Med anledning av stora investeringsvolymer föreslås en prioritering av redan beslutade investeringsprojekt. Bland beslutade investeringsprojekt föreslås; 6 projekt läggas som vilande och återupptas under 2013-2016-, 4 projekt tas bort 2 projekt föreslås justerad budgetram Prioriteringarna är i linje med motsvarande prioriteringar för nya investeringsprojekt i arbetet med Budget 2013 samt plan för 2014-2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta justera beslutade investeringsprojekt enligt underlag LERUM101, v 1.2, 2011-02-11

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2012-05-08 KS12.555 Beslutsunderlag Förslag till prioritering av pågående investeringsprojekt tom 2012 Förvaltningsledning Håkan Pettersson Kommundirektör Rebecca Brorström Controller

Pående inv- Förslag Pående investeringsproj justering esteringsproj tkr tom 2012 tom 2012 Infrasupport 17 340 0 17 340 Samhällsbyggnad 287 950-74 000 213 950 Lärande 63 177-1 200 64 377 Stöd och omsorg 6 500 0 6 500 Summa skattefinansierad verksamhet 374 967-75 200 299 767 Kommunens verksamhetslokaler 746 478-61 500 684 978 VA-verksamhet 377 600 0 377 600 Renhållningsverksamhet 30 500 0 30 500 Summa taxefinansierad verksamhet 1 154 578-61 500 1 093 078 Totalt investeringar 1 529 545-136 700 1 392 845

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 17 (31) Datum 2012-06-19 13 Utökad upplåningsram för år 2012 KS12.552 Utökad upplåningsram för år 2012 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar medge kommunstyrelsen under år 2012 en upplåningsram uppgående till 950 mnkr (950 000 000 kr) och rätt att inom denna ram nyupplåna, omsätta eller lösa lån. Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 2012 med ges kommunstyrelsen att låna upp ytterligare 200 mnkr. Till följd av uppjustering av investeringsbudgeten och förväntat årets resultat är det nödvändigt att utöka upplåningsramen för år 2012. Handlingar i ärendet: Tjänsteskrivelse om utökad uppliningsram 2012 Protokoll från Kommunstyrelsen, 217/2012-05-30

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr 2012-05-07 KS12.552 Infrasupport Ekonomienheten Urban Sjögren Kommunstyrelsen Utökad upplåningsram för år 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen medges under år 2012 en upplåningsram uppgående till 950 mnkr (950 000 000 kr) och rätt att inom denna ram nyupplåna, omsätta eller lösa lån. Sammanfattning Enligt kommunfullmäktiges budgetbeslut för år 2012 med ges kommunstyrelsen att låna upp ytterligare 200 mnkr. Till följd av uppjustering av investeringsbudgeten och förväntat årets resultat är det nödvändigt att utöka upplåningsramen för år 2012. LERUM101, v 1.2, 2011-02-11 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr 2012-05-07 KS12.552 Bakgrund Enligt beslut i kommunfullmäktige KS11.72 76 medges kommunstyrelsen att låna upp ytterligare 200 mnkr för år 2012, för att finansiera beslutade investeringar. Kommunen har en omfattande investeringsplan och därtill förväntas ett sämre årets resultat vilket påverkar egenfinansieringsgraden negativt. Osäkerheten kring investeringsutfallet är stort men för att inte orsaka likviditetsproblem till följd av egna interna beslut är det viktigt att upplåningsramen för kommunstyrelsen är tillräckligt hög för att klara en stor belastning under enskilt år. Kommunfullmäktiges medgivande om nyupplåning för år 2012 bör utökas med drygt 200 mnkr för att klara ett investeringsutfall enligt investeringsbudgeten. Enligt förslag från Kommuninvest bör särskild beslutsformulering finnas avseende medgivande om omsättning av lån under året dvs. omplacering av befintliga lån till nya löptider och villkor. Detta kan ske genom att en upplåningram anges som inkluderar nyupplåning, lösen och omsättning av lån. Befintlig upplåning uppgick till 515 560 000 kr per 2012-12-31. Inklusive kommunfullmäktiges beslut för år 2012 uppgår den totala upplåningsramen till 715 560 000 kr. En utökning av upplåningsramen med drygt 200 000 000 kr ger avrundat uppåt en upplåningsram på 950 000 000 kr för år 2012 dvs. en utökning med 234 440 000 kr. Upplåningramen kan sedan fastställas årligen med utgångspunkt från befintliga lån och planerad upplåning. Sektor infrasupport Björn Ek Sektorschef Urban Sjögren Finansekonom

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 18 (31) Datum 2012-06-19 14 Reglemente KS11.58 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 2 i Miljö och byggnadsnämndens reglemente skall ändras till följande lydelse "Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter, såväl mot enskild som mot kommunens egen verksamhet, beträffande plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, enligt tillämplig lagstiftning. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ansvarsområdet enligt tillämplig lagstiftning, vilket innebär myndighetsbeslut utifrån bland annat följande lagstiftning samt motsvarande EU-rätt; Plan- och bygglagen, Lag om energideklaration, Miljöbalken, Livsmedelslagen, Tobakslagen (miljöer och lokaler), Strålskyddslagen, Lagen om foder och animaliska biprodukter, Lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel samt förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende tillståndsgivning, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. Dessutom ansvarar nämnden för myndighetsutövning för vissa trafikfrågor" Sammanfattning Med anledning av förändringar i lagstiftning behöver Miljö- och byggnadsnämndens reglemente revideras Handlingar i ärendet: Revidering av Miljö- och byggnadsnämndens reglemente MBN 79/2012 revidering av miljö- och byggnadsnämndens reglemente Protokoll från Kommunstyrelsen, 197/2012-05-02

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Dnr 2012-01-16 KS11.58 Infrasupport Stab Kommunstyrelsen Revidering Miljö- och byggnadsnämndens reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 2 i Miljö och byggnadsnämndens reglemente skall ändras till följande lydelse "Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter, såväl mot enskild som mot kommunens egen verksamhet, beträffande plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, enligt tillämplig lagstiftning. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ansvarsområdet enligt tillämplig lagstiftning, vilket innebär myndighetsbeslut utifrån bland annat följande lagstiftning samt motsvarande EU-rätt; Plan- och bygglagen, Lag om energideklaration, Miljöbalken, Livsmedelslagen, Tobakslagen (miljöer och lokaler), Strålskyddslagen, Lagen om foder och animaliska biprodukter, Lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel samt förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende tillståndsgivning, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. Dessutom ansvarar nämnden för myndighetsutövning för vissa trafikfrågor" Sammanfattning I anledning av förändringar i lagstiftning behöver Miljö- och byggnadsnämndens reglemente revideras LERUM101, v 1.2, 2011-02-11

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Dnr 2012-01-16 KS11.58 Bakgrund Miljö- och byggnadsnämnden har genom beslut framfört förslag om revidering av nämndens reglemente i anledning av lagändringar. Förslaget innebär att reglementets 2 ändras i sin lydelse från "2 Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter, såväl mot enskild som mot kommunens egen verksamhet, beträffande plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskydd, enligt tillämplig lagstiftning. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ansvarsområdet enligt tillämplig lagstiftning, vilket innebär myndighetsbeslut utifrån bland annat följande lagstiftning, Plan- och bygglagen, Miljöbalken, Djurskyddslagen, Livsmedelslagen Tobakslagen Nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende tillståndsgivning, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. Dessutom ansvarar nämnden för myndighetsutövning för vatten och avlopp, för renhållning samt vissa trafikfrågor." till "2 Nämnden fullgör kommunens myndighetsutövande uppgifter, såväl mot enskild som mot kommunens egen verksamhet, beträffande plan- och byggnadsväsendet och miljö- och hälsoskyddsområdet, enligt tillämplig lagstiftning. Nämnden svarar för myndighetsutövning inom ansvarsområdet enligt tillämplig lagstiftning, vilket innebär myndighetsbeslut utifrån bland annat följande lagstiftning samt motsvarande EU-rätt; Plan- och bygglagen, Lag om energideklaration, Miljöbalken, Livsmedelslagen, Tobakslagen (miljöer och lokaler), Strålskyddslagen, Lagen om foder och animaliska biprodukter, Lag om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel samt förordningar och föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar. Nämnden fullgör kommunens uppgifter avseende tillståndsgivning, enligt lag om brandfarliga och explosiva varor. Dessutom ansvarar nämnden för myndighetsutövning för vissa trafikfrågor" Markerat med kursiv text är borttagen text i det reviderade reglementet och markering med fet text är tillagd text i det reviderade reglementet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse sektor infrasupport 2012-01-16 Miljö- och byggnadsnämndens i ärendet

TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Dnr 2012-01-16 KS11.58 Sektor Infrasupport Björn Ek Sektorschef Lena Jerndal Kommunjurist

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 19 (31) Datum 2012-06-19 15 Brukarundersökning äldreomsorgen 2011 KS11.1021 Kvalitetsmätning i äldreomsorgen Förslag till beslut Kommunfullmäktige noterar informationen. Sammanfattning Kommunfullmäktige har satt ett mål för förvaltningen att 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemtjänst. Sektor stöd och omsorg (tidigare vård och omsorg) genomför varje höst en enkätundersökning bland boende på särskilda boenden och vårdtagare i hemtjänsten samt deras anhöriga. Den undersökning som genomförts under hösten 2011 visar att 87 procent av brukarna är nöjda med särskilda boenden och 93 procent är nöjda med hemtjänsten. Handlingar i ärendet: Enkätsammanställning angående äldreboende, nästående i Lerums kommun 2011 Enkätsammanställning angående äldreboende, vårdtagare 2011 Enkätsammanställning hemtjänst, närstående 2011 Enkätsammanställning angående hemtjänsten, vårdtagare 2011 Kvalitetsmätning i äldreomsorgen Protokoll från Kommunstyrelsen, 193/2012-05-02

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr 2012-03-20 KS11.1021 Stöd och omsorg Maria Terins Sektorschef 0302-15 13 97 Kommunstyrelsen Kvalitetsmätning i äldreomsorgen Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och skickar informationen vidare till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunfullmäktige har satt ett mål för förvaltningen att 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemtjänst. Sektor stöd och omsorg (tidigare vård och omsorg) genomför varje höst en enkätundersökning bland boende på särskilda boenden och vårdtagare i hemtjänsten samt deras anhöriga. Den undersökning som genomförts under hösten 2011 visar att 87 procent av brukarna är nöjda med särskilda boenden och 93 procent är nöjda med hemtjänsten. LERUM101, v 1.2, 2011-02-11 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 16 04 (fax) vard-och-omsorg@lerum.se Bg 547-6239

TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr 2012-03-20 KS11.1021 Bakgrund Sektor stöd och omsorg (tidigare vård och omsorg) genomför varje höst en enkätundersökning bland boende på särskilda boenden och vårdtagare i hemtjänsten samt deras anhöriga. Den undersökning som genomförts under hösten 2011 visar att 87 procent av brukarna är nöjda med särskilda boenden och 93 procent är nöjda med hemtjänsten. Generellt är vårdtagare mer nöjda än närstående och båda grupperna är mer nöjda med hemtjänsten än med särskilt boende. Mest nöjd är man med personalens bemötande och hur de utför sitt arbete. Inom hemtjänsten är man dessutom mycket nöjd med sitt trygghetslarm. På äldreboende är man minst nöjd med aktiviteter, maten och möjligheten till utevistelse. Inom hemtjänsten är man minst nöjd med personkontinuiteten samt priset. Resultatet från undersökningen analyseras av sektorn och för de brister som framkommer planeras åtgärder kommande år. Sektorns arbete med projektet gällande sociala aktiviteter i äldreomsorgen fortsätter under 2012. Enskilda enheter använder resultatet från undersökningen i sitt kvalitetsarbete. Resultat presenteras per boende/hemtjänstområde och respektive enhet får i uppdrag att analysera resultatet samt finna åtgärder som motverkar uppkomna brister. Bedömning Sektorn bedömer att målet, 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvård, är uppnått för 2011. Beslutsunderlag Enkät Enkätsammanställningar Sektor stöd och omsorg Anette Johannesson sektorschef Maria Terins sektorschef

KVALITETSMÄTNING 2011 HELA KOMMUNEN ÄLDREBOENDEN I LERUMS KOMMUN närstående Närstående till boende på äldreboenden tillfrågades hur nöjda de är med den omvårdnad de får på en skala från 1 till 10, där 1 är inte alls nöjd och 10 är mycket nöjd. ÖVRIGA SYNPUNKTER Vet du hu du kan få tag i din närståendes kontaktperson? JA: 89% Hur nöjd är du med MEDELBETYG - hur man bemött dig när du framfört synpunkter? 7,4 Hur nöjd är du med - hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på? 6,7 Trygghet/bemötande MEDELBETYG Hur nöjd är du med - personalens kunskaper? 7,4 - hur personalen bemöter din närstående? 8,3 - hur personalen bemöter dig? 8,5 INFLYTANDE Hur nöjd är du med - de tider din närstående brukar få sin hjälp på? 6,6 - hur personalen tar hänsyn till din närståendes åsikter och önskemål? 7,3 - hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål? 7,7 AKTIVITETER/mat Hur nöjd är du med - det utbud av aktiviteter som erbjuds din närstående? 6,1 - hur ofta din närstående har möjlighet att komma utomhus? 4,8 - maten din närstående får? 7,0 - hur måltiderna fördelas över dygnet? 7,6 BOENDEMILJÖN MEDELBETYG Hur nöjd är du med - din närståendes lägenhet eller rum? 7,7 - de gemensamma lokalerna i din närståendes boende? 7,8 - utomhusmiljön? 7,7 PRISET Hur rimligt tycker du att - priset är för den hjälp och omvårdnad din närstående får? 6,6 - priset är för din närståendes hyra? 5,3 - priset är på maten i din närståendes boende? 6,1 HELHETEN Hur nöjd är du med - hjälpen din närstående får i sin helhet? 8,0

KVALITETSMÄTNING 2011 HELA KOMMUNEN ÄLDREBOENDEN I LERUMS KOMMUN vårdtagare Boende på äldreboenden tillfrågades hur nöjda de är med den omvårdnad de får på en skala från 1 till 10, där 1 är inte alls nöjd och 10 är mycket nöjd. ÖVRIGA SYNPUNKTER Vet du vem som är din kontaktperson? JA: 80% Hur nöjd är du med MEDELBETYG - hur man bemött dig när du framfört synpunkter? 8,3 Hur nöjd är du med - hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på? 7,2 Trygghet/bemötande MEDELBETYG Hur nöjd är du med - personalens kunskaper? 8,0 - hur personalen bemöter dig? 9,1 INFLYTANDE Hur nöjd är du med - de tider du brukar få din hjälp på? 8,6 - hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål? 8,6 AKTIVITETER/mat Hur nöjd är du med - det utbud av aktiviteter som erbjuds i ditt boende? 6,8 - hur ofta du ges möjlighet att vistas utomhus? 6,4 - maten på ditt boende? 6,7 - hur måltiderna fördelas över dygnet? 7,9 BOENDEMILJÖN MEDELBETYG Hur nöjd är du med - din lägenhet eller rum? 8,6 - de gemensamma lokalerna? 8,0 - utomhusmiljön? 7,8 HELHETEN Hur nöjd är du med - hjälpen du får i sin helhet? 8,2

KVALITETSMÄTNING 2011 HELA KOMMUNEN HEMTJÄNSTEN I LERUMS KOMMUN närstående Närstående till personer med hemtjänst tillfrågades hur nöjda de är med den omvårdnad de får på en skala från 1 till 10, där 1 är inte alls nöjd och 10 är mycket nöjd. ÖVRIGA SYNPUNKTER Vet du vem som är din närståendes kontaktperson? JA: 75% Hur nöjd är du med MEDELBETYG - hur man bemött dig när du framfört synpunkter? 6,5 Hur nöjd är du med - hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på? 6,1 omvårdnadens utförande/bemötande MEDELBETYG Hur nöjd är du med - beslutet om hur mycket hjälp din närstående är beviljad? 8,2 - personalens kunskaper? 6,7 - hur personalen bemöter din närstående? 7,9 - hur personalen bemöter dig? 7,3 Inflytande Hur nöjd är du med - de tider din närstående brukar få sin hjälp på? 7,9 - hur personalen tar hänsyn till din närståendes åsikter och önskemål? 7,4 - hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål? 6,5 Om din närstående har trygghetslarm MEDELBETYG Hur nöjd är du med - hur larmet fungerar? 7,7 - den hjälp din närstående får när han/hon larmar? 6,6 Priset Hur rimligt tycker du att - priset är för den hjälp din närstående får? 6,2 Helheten Hur nöjd är du med - hjälpen i sin helhet som din närstående får? 7,9 Trygghet Hur nöjd är du med - i vilken mån hjälpen ges av samma personer? 6,0 - hur väl personalen vet vad din närstående behöver hjälp med? 7,0

KVALITETSMÄTNING 2011 HELA KOMMUNEN HEMTJÄNSTEN I LERUMS KOMMUN vårdtagare Personer med hemtjänst tillfrågades hur nöjda de är med den omvårdnad de får på en skala från 1 till 10, där 1 är inte alls nöjd och 10 är mycket nöjd. ÖVRIGA SYNPUNKTER Vet du vem som är din kontaktperson? JA: 80% Hur nöjd är du med MEDELBETYG - hur man bemött dig när du framfört synpunkter? 8,6 Hur nöjd är du med - hur man försökt åtgärda det du haft synpunkter på? 8,4 omvårdnadens utförande/bemötande MEDELBETYG Hur nöjd är du med - hjälpen du får? 8,6 - personalens kunskaper? 8,4 - hur personalen bemöter dig? 9,2 Inflytande Hur nöjd är du med - de tider du brukar få din hjälp på? 8,6 - hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål? 8,7 Trygghet Hur nöjd är du med - i vilken mån hjälpen ges av samma personer? 7,3 - hur väl personalen vet vad din närstående behöver hjälp med? 8,2 Om du har trygghetslarm MEDELBETYG Hur nöjd är du med - hur larmet fungerar? 9,2 - den hjälp du får när du larmar? 8,9 Priset Hur rimligt tycker du att - priset är för den hjälp du får? 7,2 Helheten Hur nöjd är du med - hjälpen i sin helhet? 8,7

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 20 (31) Datum 2012-06-19 16 Interpellation om den upphandlade städningen av KS12.390 kommunens lokaler Förslag till beslut Sammanfattning Handlingar i ärendet: Interpellation om den upphandlade städningen av kommunens lokaler Protokoll från Kommunfullmäktige, 59/2012-03-22 Protokoll från Kommunfullmäktige, 75/2012-04-26

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 21 (31) Datum 2012-06-19 17 Interpellation om kvinnligt företagande KS12.443 Förslag till beslut Sammanfattning Handlingar i ärendet: Interpellation om kvinnligt företagande Protokoll från Kommunfullmäktige, 72/2012-04-26

Interpellation: Kvinnligt företagande Lerums kommun är tredje mest jämställda kommunen i Västsverige enligt Företagarnas rankning, respektive 78:e plats nationellt. Detta är naturligtvis bra även om vi har lång väg kvar att gå till helt jämställt - Speciellt som den bästa kommunen inte är speciellt jämställd En vanlig uppfattning är att kvinnligt företagande gynnas av RUT-avdraget och privatisering av offentlig sektor. Vänsterpartiet delar inte den uppfattningen. Visserligen startar många kvinnor företag inom dessa traditionellt kvinnliga branscher, men det sker på bekostnad av att de generellt bygger på en servicetjänst långt ut i änden av den ekonomiska värdekedjan. Det är inte heller ett bra tecken att företag baseras på att det är svårt att få utvecklas som anställd inom den offentliga sektorn. Företagarnas undersökning har baserats på andelen kvinnliga företagare, andelen företagare bland kvinnor samt samma sak för kvinnor under 35. Vidare har även egenskapen Andel kvinnor inom utvinning av mineral och tillverkning beräknats. Lerum hamnar på platserna 80, 199, 110 respektive 75 (av 290 möjliga). Lerum ligger alltså ganska illa till då det gäller kvinnligt företagande räknat i andelar. Däremot ger faktorn Andel kvinnor inom utvinning av mineral och tillverkning lite bättre och intressantare resultat! Denna fråga undersöker hur stor andel av kvinnorna som slagit sig in på traditionellt manliga områden och detta bör vara stolta över! Ska företagande göras mer jämställt måste vi sträva efter att andelen kvinnor ökar i dessa branscher och inte inom omvårdnads- och servicesektorerna. Vi menar att alternativet är att könsrollerna cementeras inom detta område vilket drabbar såväl kvinnor som män! Ska företagandet vara riktigt jämställt bör vi även främja speciellt kvinnor inom framtidens sektorer som miljöoch bioteknik. Dessa branscher har även goda förutsättningar i Göteborgsregionen och i synnerhet i Lerum som har en generellt hög utbildningsnivå! Vi frågar därför vad Lerums kommun gör för att främja kvinnligt företagande främst inom traditionellt manliga branscher? minska risken att kvinnligt företagande cementerar könsroller? främja kvinnligt företagande inom framtidsbranscher som miljö- och bioteknik? Floda 2012-03-31 För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp Magnus Pettersson, Floda

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 22 (31) Datum 2012-06-19 18 Interpellation om boendeformer KS12.511 Förslag till beslut Sammanfattning Handlingar i ärendet: Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande om boendeformer Protokoll från Kommunfullmäktige, 72/2012-04-26

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 23 (31) Datum 2012-06-19 19 Motion om reducering av kommunens pappersförbrukning KS11.437 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anse motionen besvarad. Sammanfattning Christopher Hansson (C) och Eva Andersson (C) har i en motion föreslagit att man utreder möjligheterna till att dels beställa in läsplattor till företroendevalda i Lerums kommun, dels till att ta fram en strategi för att få ner pappersförbrukningen inom Lerums kommun. Motivet till detta är att, av miljömässiga skäl, minska pappersförbrukningen i kommunens offentliga förvaltning. Handlingar i ärendet: Motion om reducering av kommunens pappersförbrukning Protokoll från Kommunfullmäktige, 37/2011-04-14 Yttrande över motion om reducering av kommunens pappersförbrukning Protokoll från Kommunstyrelsen, 66/2012-02-15 Protokoll från Kommunfullmäktige, 66/2012-03-22 Protokoll från Kommunfullmäktige, 86/2012-04-26

IE: 2011-04-1 k # CENTERPARTIET Motion till kommunfullmäktige i Lerums kommun Gråbo 2011-03-14 Motion angående reducering av kommunens pappersförbrukning Varje år förbrukas flera ton papper i onödan, det här är ett enormt slöseri med våra naturresurser som skulle kunna förhindras. Centerpartiet anser att kommunen bör sträva efter att hålla ner sin pappersförbrukning. Det ligger i kommunens intresse att ha en resurssnål produktion såväl vad gäller energi som material. Vi tycker även att kommunen ska föregå med ett gott exempel och ha tydliga mål om att minska sin pappersförbrukning. En klimatsmart förbrukning gynnar oss alla. Samtidigt inser vi att i takt med den nya tekniken, finns nyare och effektivare lösningar till hands. Exempelvis, använder Solna kommun sedan förra året ipads och detta har visat sig löna sig ekonomiskt redan första året. Vi syftar nödvändigtvis inte på ipads, men läsplattor generellt. Ett annat förslag är att ta fram en strategi för att få ner pappersförbrukningen inom kommunen. Det är något som är direkt nödvändigt då det konsumeras otroliga mängder papper i onödan. Med anledning av ovan, föreslår vi kommunfullmäktige att besluta ge kommunstyrelsen i uppdrag - att utreda möjligheten för kommunen att beställa in läsplattor för förtroendevalda i kommunen. - att utreda möjligheten för att ta fram en strategi för att fa ner pappersförbrukningen inom Lerums kommun. Kommunfullmäktige för Centerpartiet i Lerums kommun 7? ^L^^^y, Christopher Hansson _ Eva Andersson C --

YTTRANDE 1 (3) Datum Dnr 2012-01-26 KS11.437 Infrasupport Samuel Kaufman Kommunsekreterare 0302-52 15 97 070-916 37 41 samuel.kaufman@lerum.se Christopher Hansson (C), Eva Andersson (C) Yttrande avseende motion om reducering av kommunens pappersförbrukning Sammanfattning Christopher Hansson (C) och Eva Andersson (C) har i en motion föreslagit att man utreder möjligheterna till att dels beställa in läsplattor till företroendevalda i Lerums kommun, dels till att ta fram en strategi för att få ner pappersförbrukningen inom Lerums kommun. Motivet till detta är att, av miljömässiga skäl, minska pappersförbrukningen i kommunens offentliga förvaltning. Tidigare skrivet om minskad pappersförbrukning i Lerums kommun Vid två tidigare tillfällen har ledamöter i Lerums kommunfullmäktige skrivit om pappersförbrukningen i verksamheten, en interpellation år 2000 och en motion år 2008. Interpellationen om minskad pappersförbrukning (KS00.127) från Eva Stigsdotter (MP) frågade kommunstyrelsens ordförande om pappersförbrukningen minskat i kommunen i takt med det ökande datoranvändandet, och om så var fallet, hur mycket och om inte, varför inte? Svaret på interpellationen var i korta drag att datorn ersatt skrivmaskinen men inte pappersläsandet varför pappersanvändandet inte minskat. Dock menade d.v. kommunstyrelsens ordförande i svaret att det fanns stora möjligheter till en framtida minskning genom bättre utnyttjade av digitala möjligheter. Motionen angående minskning av pappersflödet (KS08.249) av Staffan Gustavsson (MP) föreslog att kommunstyrelsen skulle ta fram ett förslag till hur pappersmängden kunde minska bl.a. genom att utarbeta riktlinjer för digitala kallelser till politiska möten. Vid denna tidpunkt gjordes det försök till att skicka ut kallelser och handlingar till vissa nämnder per e-post, dessutom höll man redan på att implementera kallelse och möteshandlingar på kommunens hemsida. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutade att bifalla motionen. LERUM103, v 1.0, 2 008-11-06 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

YTTRANDE 2 (3) Datum Dnr 2012-01-26 KS11.437 Motion om reducering av kommunens pappersförbrukning Utreda möjligheten för kommunen att beställa in läsplattor till förtroendevalda i kommunen I nuläget arbetar flera ledamöter och kommunfullmäktiges presidium med läsplattor och digitala handlingar som en del i ett redan påbörjat pilotprojekt för heldigitala möten. Projektet kommer att utvärderas och eventuellt utökas därefter. Resultatet av utvärderingen av projektet kommer att kunna användas för ställningstagande om en sådan heldigital mötesmodell kan implementeras för en bredare krets förtroendevalda i kommunen. På så vis utreds alltså möjligheten att beställa in (och implementera) läsplattor till förtroendevalda i kommunen redan i enlighet med motionens avsikt. Utreda möjligheten för att ta fram en strategi för att få ner pappersförbrukningen inom Lerums kommun I nuläget finns ingen särskild strategi för att minska pappersförbrukningen i Lerums kommun. Däremot arbetar förvaltningen aktivt med att energieffektivisera sin verksamhet bl.a. genom att: Skrivare är inställda så att dubbelsidiga utskrifter är standard. Elektronisk fakturahantering. Kallelser till vissa politiska möten sker helt elektroniskt, utan pappersutskick. På så vis arbetar kommunförvaltningen redan idag för att få ner pappersförbrukningen i verksamheten som en del i ett bredare miljömässig utvecklingsarbete. Kommunens verksamhet är därtill beroende av många olika råvaror varav flera har miljömässiga konsekvenser fullt jämförbara med papper. Att ta fram strategier för var och en av dessa råvaror bedömer förvaltningen inte vara det bästa sättet att uppnå önskade miljövinster. Frågan hanteras istället genom den pågående miljödiplomeringen av hela organisationen. Inom ramarna för detta arbete analyseras pappersförbrukningen på ett tillfredsställande sätt som en del av helheten, varför förvaltningens bedömning är att även denna del av motionärens avsikt kan betraktas som tillfredsställd. Förvaltningens samlade bedömning är således att motionen ligger helt i linje med den positiva utveckling som redan påbörjats i Lerums kommun.

YTTRANDE 3 (3) Datum Dnr 2012-01-26 KS11.437 Sektor infrasupport Björn Ek Sektorschef Samuel Kaufman Kommunsekreterare

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 24 (31) Datum 2012-06-19 20 Motion om två politikerförord till Lerums årsredovisningar KS12.290 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Sammanfattning Vänsterpartiet föreslår "att Lerums kommun i kommande årsredovisning publicerar två politikerförord. Ett från kommunstyrelsens ordförande och ett från oppositionen." Handlingar i ärendet: Motion om två politikerförord till Lerums årsredovisningar Protokoll från Kommunfullmäktige, 26/2013-02-23 Yttrande Protokoll från Kommunstyrelsen, 195/2012-05-02

YTTRANDE 1 (1) Datum Dnr 2012-04-05 KS12.290 Kommunledningen Christian Mattson Processledare 0768 684913 christian.mattson@lerum.se Kommunstyrelsen Motion om två politikerförord till årsredovisningen - förvaltningens yttrande Vänsterpartiet föreslår "att Lerums kommun i kommande årsredovisning publicerar två politikerförord. Ett från kommunstyrelsens ordförande och ett från oppositionen." Förvaltningens bedömning Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om hur styrelsen genomfört och följt budget. Den ska klarlägga hur styrelsen hanterat de skattemedel som fullmäktige anslagit för olika ändamål - och i vilken utsträckning man nått de mål som fullmäktige satt upp. Årsredovisningen ska ge en tydlig rapport om detta och förordet är en del av rapporten. Vem eller vilka som skriver under förordet kommer i andra hand. De oenigheter om årsredovisningen som kan finnas i kommunstyrelsen måste därför hanteras inom styrelsen, och resultera i en rapport och i ett förord. Finner fullmäktige att årsredovisningen brister, eller är förskönande som det uttrycks i motionen, är det fullmäktiges uppgift att agera. Kommunledningen Håkan Pettersson Kommundirektör Christian Mattson Processledare LERUM103, v 1.0, 2008-11-06 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 25 (31) Datum 2012-06-19 21 Motion om instiftande av förtjänsttecken KS10.743 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar bifalla motionen. Sammanfattning Carl-Erik Ripa (M) har i en motion föreslagit att Kommunstyrelsen undersöker förutsättningarna för att instifta ett förtjänsttecken i Lerums kommun, liknande det som finns i bland annat Helsingborgs kommun och Göteborgs stad. Syftet med ett förtjänsttecken är att uppmärksamma människor som gjort betydande insatser för Lerums kommun. Det kan röra sig om förtroendevalda och tidigare förtroendevalda, anställda eller tidigare anställda personer samt även till andra personer som anses ha gjort sig förtjänta av utmärkelsen. Förtjänsttecknet delas ut vid en uppmärksammad ceremoni. Handlingar i ärendet: Motion om instiftande av förtjänsttecken Protokoll från Kommunfullmäktige, 109/2010-09-09 Yttrande över motion angående instiftande av Lerums kommuns förtjänsttecken Protokoll från Kommunstyrelsen, 144/2012-04-11

2010-08-30 LERUMS KCMMUN Sektor Infrtssupport 2010-09-06 Diarlenr. Arendetyp Motion angående instiftande av Lerums kommuns förtjänsttecken Ett antal kommuner i Sverige delar ut förtjänsttecken till medborgare, anställda och förtroendevalda som anses ha gjort betydande insatser för sin hemkommun. Att på detta sätt uppmärksamma dessa individer är positivt och betydelsefullt både för berörda individer och för kommunen ifråga. Förtjänsttecken finns bland annat i Helsingborgs kommun och i Göteborgs stad. Göteborgs stads förtjänsttecken infördes 1948. Det utdelas till förtroendevalda och tidigare förtroendevalda, anställda eller tidigare anställda personer samt även till andra personer som anses ha gjort sig förtjänta av utmärkelsen. För att komma ifråga för förtjänsttecknet krävs ett visst antal års anställning eller innehav av förtroendeuppdrag. I Göteborgs fall handlar det om 20 respektive 30 år. Förtjänsttecknet utdelas enligt beslut av Göteborgs kommunfullmäktiges presidium efter förslag från ledamot av fullmäktige, kommunstyrelsen eller någon annan av stadens styrelser eller nämnder. Förtjänsttecknet delas ut vid en ceremoni som hålls varje år. I Helsingborgs kommun finns liknande bestämmelser. Jag anser att Lerums kommun bör undersöka förutsättningarna för att instifta ett förtjänsttecken liknande det som finns i Göteborg eller Helsingborg för att på detta sätt uppmärksamma människor som gjort betydande insatser för Lerums kommun. FÖRSLAG TILL BESLUT Lerums kommunfullmäktige föreslås besluta Att uppdra åt Kommunstyrelsen att undersöka förutsättningarna för att instifta ett Förtjänsttecken i Lerums kommun i enlighet med ovanstående samt att återkomma till Kommunfullmäktige med ett förslag till genomförande Carl-Erik Ripa (M) Moderata samlingspartiet

YTTRANDE MOTION 1 (2) Datum Dnr 2012-02-29 KS10.743 Infrasupport Personalenheten Eva Glädt Enhetschef 0302/521247 0736/883344 eva.gladt@lerum.se Carl-Erik Ripa (M) Yttrande över motion angående instiftande av Lerums kommuns förtjänsttecken Bakgrund Carl-Erik Ripa (M) har i en motion föreslagit att Kommunstyrelsen undersöker förutsättningarna för att instifta ett förtjänsttecken i Lerums kommun, liknande det som finns i bland annat Helsingborgs kommun och Göteborgs stad. Syftet med ett förtjänsttecken är att uppmärksamma människor som gjort betydande insatser för Lerums kommun. Det kan röra sig om förtroendevalda och tidigare förtroendevalda, anställda eller tidigare anställda personer samt även till andra personer som anses ha gjort sig förtjänta av utmärkelsen. Förtjänsttecknet delas ut vid en uppmärksammad ceremoni. Sammanfattning Utmärkelser av olika slag förekommer i många svenska kommuner men företeelsen ser olika ut och benämns olika. Vissa likställer förtjänsttecken med minnesgåva vid till exempel 25 års tjänstgöring, andra utnämner i samband med utdelning av minnesgåvor även hedersmedaljörer, vilka är ett antal personer som betytt mycket för sin hemkommun. I Göteborgs stad har man varje år en separat utmärkelse, vem som helst kan nominera kandidater, kommunfullmäktiges presidium samt vice ordförande fungerar som jurygrupp och beslutande forum. Ingen får utmärkelsen per automatik på grund av tjänstgöringsår eller dylikt, utan för detta utdelas särskild minnesgåva. I övriga GR-kommuner delas i huvudsak ut minnesgåvor och olika typer av stipendier. Helsingborgs kommun delar vart tredje år ut den så kallade Helsingborgsmedaljen till en person. Relationen mellan antalet anställda och antalet "välförtjänta medborgare" som får medaljen är ständigt skiftande. På senare tid har det blivit praxis att kommunalt anställda ska vara pensionerade för att kunna få medaljen. LERUM103, v 1.0, 2 008-11-06 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302/521118 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

YTTRANDE MOTION 2 (2) Datum Dnr 2012-02-29 KS10.743 Erfarenhet från kommuner som delar ut förtjänsttecken är dels att det ofta handlar om större kommuner och dels att det oftast är kulturpersoner, politiker, idrottsledare och företagare som uppmärksammas. I Lerums kommun delas årligen ut kulturpris, miljöpris och miljöstipendium bland kommunens invånare. Lerums kommun utser tillsammans med företagareföreningen årligen Årets företagare. Anställda och förtroendevalda tilldelas en minnesgåva efter 25 år i kommunen och årligen utses även Årets arbetsplats. Förvaltningen bedömer det viktigt att vara tydlig med vilket syfte ett eventuellt införande av ett förtjänsttecken i så fall skulle fylla, satt i relation till de utmärkelser vi redan arbetar med i Lerum. Med tanke på vilka områden som vanligtvis uppmärksammas i samband med utdelande av förtjänsttecken har förvaltningen bilden att dessa områden i stor utsträckning täcks in av de priser som kommunen delar ut redan idag. En fördel med ett förtjänsttecken skulle dock kunna vara att det eventuellt möjliggör en större frihet för kommunen att premiera det som anses viktigt från tid till annan, utan att styras av olika områden. Sektor infrasupport Björn Ek Sektorchef Eva Glädt Enhetschef personalenheten

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 26 (31) Datum 2012-06-19 22 Motion om miljödiplomering av kommunens förskolor KS12.414 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen. Sammanfattning Miljöpartiet de Gröna i Lerum har i motion till kommunfullmäktige föreslagit "att kommunens samtliga förskolor ska göras fria från miljögifter och att därför påbörja miljödiplomering av förskolorna i enlighet med motionen". Handlingar i ärendet: Motion om miljödiplomering av kommunens förskolor Protokoll från Kommunfullmäktige, 58/2012-03-22 Yttrande Protokoll från Kommunstyrelsen, 194/2012-05-02

YTTRANDE 1 (1) Datum Dnr 2012-04-05 KS12.414 Kommunledningen Christian Mattson Processledare 0768 684913 christian.mattson@lerum.se Kommunstyrelsen Motion om miljödiplomering av kommunens förskolor - förvaltningens yttrande Miljöpartiet de Gröna i Lerum har i motion till kommunfullmäktige föreslagit "att kommunens samtliga förskolor ska göras fria från miljögifter och att därför påbörja miljödiplomering av förskolorna i enlighet med motionen". Förvaltningens bedömning Hela kommunförvaltningen håller på att miljödiplomeras. Arbetet har pågått sedan sommaren 2010 och ska avslutas före kommande årsskifte. Verksamheternas hantering av kemikalier ingår och kommunens förskolor finns med i arbetet. Det är rimligt att avvakta utfallet av pågående diplomering före ytterligare satsningar startas för att skapa en trygg kemikaliehantering. Kommunledningen Håkan Pettersson Kommundirektör Christian Mattson Processledare LERUM103, v 1.0, 2008-11-06 Postadress Besöksadress Telefon/ fax Webb/ e-post Org.nr 212000-1447 Lerums kommun Bagges Torg 0302-52 10 00 (vx) www.lerum.se Pg 3 31 43-9 443 80 Lerum 0302-52 11 18 (fax) lerums.kommun@lerum.se Bg 547-6239

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 27 (31) Datum 2012-06-19 23 Motion om grannskapstjänster för att bryta utanförskap KS11.414 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anse motionen besvarad. Sammanfattning Malin Hjalmarsson (MP) har skrivit en motion om att Lerums kommun i samverkan med lämpliga föreningar bör undersöka om det finns intresse för tidsbanker. Malin Hjalmarsson hänvisar till ett projekt i Storbritannien med tidsbanker där de kan beskrivas som ett ramverk för frivilligarbete och utbyte av tjänster. En timmes arbete motsvarar en tidskredit. Den tid en person lägger på att hjälpa till med något kan denne sedan utnyttja genom att få en tjänst som hon själv efterfrågar. För att få detta att fungera krävs någon som matchar medlemmarnas förmågor med andra medlemmars önskemål, och håller koll på att de timmar som utförs registreras som tidskrediter. Tidsbanken behöver vara lokalt förankrad och viljan komma från människor i bostadsområden. Kommunen skulle kunna bidra med inspiration och stötta med coachning till de som vill vara drivande i föreningarna. Ett huvudsyfte med tidsbanken är att föra människor i ett bostadsområde närmare varandra och bygga nätverk. Varje timme är värd lika mycket vilket gör att oavsett vem som gör den och vad tjänsten består i kan människor mötas på lika villkor. Många människor drar sig för att söka hjälp eftersom det får dem att känna sig som en börda, med tidsbanken får man möjlighet att känna att man "förtjänar" hjälpen man får. I Lerum har Jakob Rydén påbörjat en rapport angående formerna för kommunens samarbete med frivilliga organisationer. Sektor individ- och familjeomsorg avvaktar denna rapport för att se om arbetet med tidsbanker skulle kunna följa den form som rapporten avser. Sektor individ och familjeomsorg bedömer att idén om tidsbanker bör utredas och att arbetet kan kopplas till Reworkarbetet med fokus på social hållbarhet. I nästa skede skulle man kunna samla några frivilliga organisationer som är villiga att ansvara för samordning av ett sådant arbete. Handlingar i ärendet: Motion om grannskapstjänster för att bryta utanförskap Protokoll från Kommunfullmäktige, 37/2011-04-14 Yttrande om motion om grannskapstjänster Protokoll från Kommunstyrelsen, 145/2012-04-11

MOTION miljöpartiet de gröna Malin Hjalmarsson 2011-04-03 TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE Stötta grannskapstjänster för att bryta utanförskap Arbetslöshet orsakas i huvudsak inte av brist på arbetsuppgifter, utan av svårigheter att matcha arbetssökande med arbeten. Vi har i Lerum oerhörda resurser i form av människor med olika kompetens som aldrig kommer till sin rätt, utan istället hamnat i ofrivillig arbetslöshet. Resultatet är dels att många känner frustration över att inte kunna bidra till välfärden och dels att många viktiga uppgifter aldrig utförs. Kommunalt stöd till system för grannskapstjänster skulle kunna vara ett steg för att bryta denna situation och få fler att komma in på arbetsmarknaden. Sedan slutet på nittiotalet har olika system för att stötta grannskapstjänster vuxit fram i många av världens storstäder. En framgångsrik lösning i Storbritannien är olika tidsbanker vilka kan beskrivas som ett ramverk för frivilligarbete och utbyte av tjänster. En timmes arbete motsvarar en tidskredit. Den tid en person lägger ner på att hjälpa till med något kan denne sedan utnyttja genom att få en tjänst som hon själv efterfrågar. För att få detta att fungera krävs någon som matchar medlemmarnas förmågor med andra medlemmars önskemål, och håller koll på att de timmar som utförs registreras som tidskrediter. Skillnaden mot vanliga frivilligprojekt är ömsesidigheten. Medlemmarna både ger och tar. Erfarenheter från Storbritannien visar på flera positiva sidor av detta. För det första är människor ofta aktiva längre perioder i tidsbanken än i traditionella frivilligprojekt. För det andra har man lyckats nå nya grupper av människor, d.v.s. personer som vanligtvis inte deltar i liknande aktiviteter. För det tredje leder ömsesidigheten till att människor känner sig behövda och att de har någonting att tillföra andra människor och sitt bostadsområde eller närsamhälle. Många människor drar sig för att söka efter hjälp eftersom det får dem att känna sig som en börda eller ett problem för sina anhöriga eller samhället. Med tidsbanken får man möjlighet att känna att man "förtjänar" hjälpen man får. Tidsbanken ser inte människor som problem p.g.a. förmågor som saknas, utan ser istället alla som tillgångar och fokuserar på de saker som en person faktiskt kan bidra med. Vad som kan räknas som en tjänst inom tidsbanken kan exempelvis vara traditionella saker som att handla mat, laga kläder, hjälpa till med läxor eller barnpassning, vattna blommor etc. Men det kan också vara saker som att berätta om hur det är att vara gravid eller att gå igenom en höftledsoperation, berätta om hur vardagen såg ut i sitt forna hemland, lära ut hur man lagar palsternacksgratäng eller läsa högt ur dagens tidning. Förutom person-tillperson-tjänster kan man ägna sig åt tjänster som gynnar bostadsområdet eller alla tidsbanksmedlemmar, som att plocka skräp, rusta upp lekparken, arrangera en fest/middag för tidsbanksmedlemmarna eller hålla en workshop i afrikansk dans. Fördelarna med tidsbanker är många, men ett av huvudsyftena är att föra människor i ett bostadsområde närmare varandra och bygga nätverk. Det faktum att varje timme är värd lika mycket oavsett vem som utför den och vad tjänsten består i gör att människor kan mötas på lika villkor, oavsett om man är civilingenjör eller saknar utbildning. På så sätt har man lyckats bryta segregationen mellan grupper som annars inte träffas. Erfarenheterna från Storbritannien visar att stämningen i områdena med aktiva tidsbanker har blivit bättre MILJÖPARTIET DE GRÖNA I LERUM Sidan 1 av 2