Verksamhetsplan 2017 för Örbyskolan

Örbyskolan Sid 1 (19) 2017-02-16 Verksamhetsplan 2017 för Örbyskolan Örbyskolan 12542 Älvsjö stockholm.se

Sid 2 (19) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling...3 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...13 2. Ett klimatsmart Stockholm...14 2.1 Energianvändningen är hållbar...14 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...16 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...16 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...16 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...18 Uppföljning av ekonomi... 19 Resursanvändning...19 Budget 2017...19 Övriga frågor... 19 Bilagor Bilaga 1: 17 Slutlig kopia av 189 Örbyskolan internbudget 2017 Bilaga 2: Elevhälsoplan 2017

Sid 3 (19) Inledning Örbyskolan är centralt placerad i Örby, mestadels omgiven av äldre villabebyggelse. Eleverna presterar goda studieresultat och invånarna i området har överlag goda socioekonomiska resurser. Skolan har verksamhet i åtta byggnader som kringgärdar skolgården. Två av husen som är byggda i början av 1900-talet är kulturminnesmärkta. Vi har även en ny byggnad som innehåller undervisningslokaler, fritidshem och en ny skolrestaurang. Skolans gamla skolrestaurang är ombyggd och rymmer numera NoTk- salar samt uppehållsrum för högstadieelever. I Örbyskolan bedrivs undervisning för 615 elever från förskoleklass till årskurs 8. Till nästa läsår kommer vi att ha ett komplett högstadium till och med årskurs 9. Fritidshem finns för elever från förskoleklass till och med årskurs 3. Skolan har även en fritidsklubb, som är en öppen verksamhet, för elever i årskurs 4-6. Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning är ca 15 % fördelat på 20 språk. De största språkgrupperna har vi i spanska, engelska, tyska, polska och ryska. Vår vision är att Örbyskolans ska erbjuda en god lärande- och arbetsmiljö, så att alla elever utvecklas socialt och kunskapsmässigt på bästa sätt utifrån sina förutsättningar. Örbyskolan tillhör område två, som tillsammans med de övriga kommunala grundskolorna i stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör och Östermalm, leds av grundskolechef Carina Hallqvist. Det systematiska kvalitetsarbetet beträffande uppföljning av elevresultat sker genom att vi löpande följer eleverna enligt skolans screeningsplan som innehåller kunskapstest för varje årskurs i svenskämnet och matematik. Vi har även mitterminskonferenser, i alla årskurser inklusive förskoleklass, då vi går igenom samtliga elevers måluppfyllelse. Vid uppföljning och utvärdering av skolans totala måluppfyllelse används dessutom nationella prov, stadens brukarenkäter samt enkäter från Skolverket och Friends. Skolans personal har getts tillfälle att yttra sig över innehållet i rapporten genom att den skickats ut till samtliga medarbetare för synpunkter. Verksamhetsplanen är även samverkad med de fackliga organisationerna. Örbyskolans föräldraförening har fått förslag till planen för påseende och har haft möjlighet att kommentera den. Rektor har för representanterna i skolans elevråd berättat om planens innehåll och inhämtat deras syn på delar av planen. Prioriterade åtgärder för utveckling Utveckla den formativa bedömningen i undervisningen genom lärandematriser. Arbeta för ökad medvetenhet och samsyn beträffande arbetsmiljön både för elever och personal. Vidareutveckla personalens kompetens inom IKT-området. Utveckla undervisningen på fritidshemmen och i förskoleklasserna mot ett gemensamt synsätt där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet, i enlighet med den uppdaterade läroplanen. Utveckla arbetet med programmering i alla årskurser F-9. Arbeta kollegialt för att utveckla elevernas förmåga i läsande och skrivande genom läslyftet.

Sid 4 (19) KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 85 % 83 % År Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt År 96 % År 98 % År 94 % År 96 % År 98 % År 98 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 94 % År

Sid 5 (19) Enhetsmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Skolans meritvärden ökar. Fler elever når minst E nivå i alla ämnen. Ökat lärande i förskoleklass och på fritidshem genom implementering av den uppdaterade läroplanen. Arbetssätt Grundskola Vi arbetar med ämneslärarsystem från årskurs 4 eftersom goda ämneskunskaper och färre undervisningsämnen för lärarna skapar goda förutsättningar för undervisning och lärande. Skolans fyra förstelärare leder ämnesutvecklingen i respektive ämne. Lärarnas ämnesutveckling fokuseras på Lärandematriser, ett verktyg som kopplar ihop mål, undervisning och bedömning. Lärarna följer upp elevernas kunskaper i årskurs 1-3 med hjälp av bedömningsstöd i taluppfattning och läs- och skrivutveckling för tidig identifiering av elever som riskerar att inte nå målen. Lärarna deltar i läslyftssatsningen som en del av deras kompetensutveckling. Skolan använder screeningar som metod i svenska och i matematik för att följa upp elevernas utveckling för att så tidigt som möjligt identifiera stödbehovet. Vi arbetar med den grundläggande goda lärmiljön för alla elever enligt Örbyskolans lektionsstruktur. Vid behov av ytterligare stöd får eleverna det via extra anpassningar, intensifierade anpassningar, pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Skolans elevhälsoteam följer upp elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen, kuratorn och skolpsykologen handleder lärarna i arbetslaget kring arbetet med dessa elever och andra mer övergripande frågor. Arbetslagen genomför elevledda utvecklingssamtal en gång per termin. På läsårets första samtal upprättas en framåtsyftande planering för skolans alla elever. I denna tydliggörs elevernas utvecklingsområden för läsåret. I årskurs 1-3 har skola och fritids gemensamma utvecklingssamtal. Eleverna arbetar med programmering i alla årskurser F-9. Detta för att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Genom varierad undervisning och IKT-verktyg, möter lärarna elevernas olika sätt att tillgodogöra sig kunskap.

Sid 6 (19) Studie- och yrkesvägledning går som en röd tråd genom elevernas skolår i enlighet med Örbyskolans SYV-plan. Förskoleklass Personalen har utökad planeringstid vilket skapar förutsättningar för tydlig struktur och planering av såväl skol- som fritidstid. Vi har tydliga krav på pedagogisk planering med rubrikerna syfte, mål, arbetssätt, analys och utvecklingsinsatser. Lärare deltar i läslyftsatsningen. Personalen får utbildning i metodiken att skriva sig till läsning som komplement till Bornholmsmodellen för läs- och skrivinlärning. Vi erbjuder kompetensutveckling inom IKT-området baserat på personalens behov enligt stadens självskattningsinstrument. Vi uppmärksammar och vidtar tidigt åtgärder om elever behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. Eleverna möter programmering i förskoleklass. Detta för att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Förskoleklasser deltar i skolans mitterminskonferenser för att så tidigt som möjligt identifiera stödbehovet. Fritidshem Fritidshemmen använder sig av en gemensam grovplanering utifrån Lgr 11 och de Allmänna råden för fritidshem för att nå samma kvalité på de olika ställen. Pedagogerna utvecklar användandet av pedagogiska planeringar för att synliggöra lärprocesser så att eleverna får bättre förståelse av sitt eget lärande. Arbetslagen arbetar medvetet för att skapa en progression i verksamheten under de fyra åren som eleverna går på fritidshem. Fritidhem och skola planerar aktiviteter tillsammans för att knyta ihop de båda verksamheterna och för att stärka lärandet. Personalen ökar användandet av digitala verktyg på ett kreativt och stimulerande sätt utifrån vår IKT-plan, främst I Pads.

Sid 7 (19) Eleverna möter programmering under fritidsverksamheten. Detta för att utveckla förmågor såsom kreativitet, problemlösning och logiskt tänkande. Resursanvändning Resurserna utnyttjas effektivt genom att pedagoger både inom och mellan olika verksamheter samarbetar. Lågstadiesatsningen ger oss möjlighet att förstärka lärarlaget i årskurs 1-3 med två lärare på heltid och en specialpedagog på halvtid. Våra förstelärare leder ämnesutvecklingen i samråd med skolledningen. Skolans specialpedagogiska resurser är samlade i Lärstudion. Från förskoleklass upp till årskurs tre används pedagogiskt utbildad personal på respektive fritidshem både på skol- och fritidstid som stöd för de elever som har behov av särskilt stöd. I årskurs 1-3 har skola-fritids regelbunden gemensam planeringstid samt gemensamma utvecklingssamtal då skolan sätter in vikarier i verksamheten. Alla arbetslag på skolan har återkommande handledning av skolans psykolog eller kurator. IKT är ett prioriterat kompetensutvecklingsområde för all pedagogisk personal. Uppföljning Kartläggning av elevernas kunskaper sker enligt screeningscheman som ingår i skolans kvalitetshjul. Vi samlar in resultat från de nationella proven i årskurs 3 och 6 samt betyg från vårterminen 2017. Förstelärarna sammanfattar och presenterar resultaten från de nationella proven. Skolan genomför två mitterminskonferenser per läsår där elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen följs upp. Detta sker även i förskoleklasserna. Utvärdering i arbetslagen samt lärarnas enskilda utvärderingar görs i slutet av läsåret. Skolledningen gör verksamhetsbesök och har en efterföljande dialog kring pedagogens ledarförmåga samt undervisningens koppling till styrdokumenten.

Sid 8 (19) Stadens och skolinspektionens enkäter sammanfattas för att granska brukarnas syn på den pedagogiska verksamheten. Utveckling Analys av de nationella proven sker i ämnesgrupper. Resultatet ligger sedan som grund för ämneslärarnas planering av sitt ämne. Personalens IKT-kompetens kommer att stämmas av mot de mål som sattes upp efter självskattningen. Pedagogerna från fritidshemmen och förskoleklasserna arbetar mot ett gemensamt synsätt där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Arbetslagens- och personalens utvärderingar sammanfattas och analyseras av skolledningen och ligger till grund för utvecklingsområden och personalens kompetensutveckling. Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 96 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 60 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Total frånvaro i grundskolan 1 % År

Sid 9 (19) Enhetsmål: Alla elever har en god lärmiljö Vi förväntar oss att fler elever känner samhörighet och trygghet i skolan. Vi förväntar oss att elevernas lärmiljö förbättras och att eleverna uppnår satta mål. Arbetssätt Vi ökar samsyn om de normer och värden som skolan står för genom handledning av elevhälsopersonal. Vi implementerar våra förväntansdokument och använder skolans åtgärdstrappa mer konsekvent. Undervisningen anpassas i ännu högre grad till den enskilda elevs förutsättningar. Lärarna skapar förutsättningar för god studiemiljö i klassrummet genom att utveckla sitt ledarskap med hjälp av lärandematriser. Rastpedagogen för kontinuerliga diskussioner med elever om förbättringar av utemiljön. Diskussioner förs på mentorstiden utifrån vår Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Trygghetsgruppen möts regelbundet för att utveckla det främjande och förebyggande arbete. Eleverna från årskurs 6, Örbyänglar fungerar som stöd för sina yngre skolkamrater på skolgården. Genusaspekter uppmärksammas bland annat i val av högläsningsböcker, lekmaterial och i utformning av den fysiska miljön. Skolan arbetar utifrån Elevhälsoplanen som fokuserar på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Resursanvändning Företrädare från elevhälsoteamet handleder olika personalgrupper kring enskilda elever och klasser på ett strukturerat sätt. Skolans rastpedagog ansvarar för att organisera låneverksamheten på rasttid i samarbete med elever och personal.

Sid 10 (19) Elevhälsoteamet arbetar mer förebyggande. Skolan har fler vuxna ute på rasttid. Körverksamhet erbjuds kostnadsfritt utanför skoltid. Eleverna på högstadiet har egna lokaler på rasttid. Uppföljning Elevrådet utvärderar sin verksamhet i slutet av vårterminen. Brukarenkäten genomförs i februari. Verksamhetens utvärderingar görs i slutet av vårterminen. Skolan genomför Friendsenkäten hösten 2017 i åk 4-9. Utveckling Analys av enkäterna och utvärderingarna och utifrån dem fortsätter vi arbetet mot en skola där alla elever har en god lärmiljö. Vi använder i högre grad ett främjande och förebyggande arbetssätt. Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 70 % År 70 % År

Sid 11 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 80 % År 85 % År Enhetsmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Vi förväntar oss att eleverna i högre grad tar ansvar för sina studier och ökar förståelsen för sitt lärande. Vi förväntar oss att fler elever upplever att de har möjlighet att påverka sin skolvardag. Arbetssätt Vi kommer att arbeta på följande sätt för att öka elevernas inflytande och förståelse för sitt lärande: Grundskola Vi betonar ett demokratiskt förhållningssätt på lektionerna. Klasserna har representanter i elevrådet och genomför klassråd på mentorstid. Vi använder oss av modellen elevledda utvecklingssamtal i åk 1-9 där elevens ansvar för samtalet ökar med åldern. Lärarna fortsätter att utveckla arbetet med pedagogiska planeringar samt utvecklar användandet av matriser som bedömningsverktyg. Eleverna medverkar vid planeringen av kommande arbetsområden. Förskoleklass De pedagogiska planeringarna skapar en medvetenhet och förståelse hos eleverna för vad de ska lära sig och ger även en möjlighet att samtala om arbetssätt med eleverna. Varje dag inleds med en genomgång av vad dagen ska innehålla och vilka lärandemoment som ska behandlas. På samma sätt avslutas varje vecka med en tillbakablick då personal och elever talar om vad de gjort och vad de lärt sig under veckan. Klasserna har representanter i elevrådet och genomför klassråd på mentorstid.

Sid 12 (19) Fritidshem Pedagogerna inventerar vilka behov och intressen som finns i den aktuella gruppen. Eleverna får i större utsträckning vara med och påverka verksamheten genom att få välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer och får därigenom en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. Pedagogerna fortsätter arbeta vidare med samspelet i grupperna för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till och tolka och förstå andras synpunkter. Skolan fortsätter med sin satsning på skolgården, vilken utgår från elevernas önskemål. Resursanvändning Mentorstid är utlagd på schemat för årskurserna 4-9. Personal, där även rektor medverkar, ansvarar för elevrådet och dess styrelse. Skolans rastpedagog samarbetar med skolans elever och personal för att utveckla rastverksamheten. Uppföljning Elevens ansvarstagande på utvecklingssamtalet utvärderas av eleven och mentorn tillsammans. Uppföljning sker kontinuerligt i dialog med eleverna i den dagliga verksamheten. Brukarenkäten genomförs i februari 2017. Utveckling Elevernas utbildning ska präglas av självreflekterande lärprocesser och de ska känna inflytande över sin skolvardag.

Sid 13 (19) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 60 % År 60 % År Enhetsmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet. Vi förväntar oss att alla elever får uppleva eller delta på olika sätt i kulturlivet varje termin både i skolan och med minst ett besök utanför skolan. Arbetssätt Eleverna är engagerade i våra traditioner på skolan till exempel Lucia och FN-dagen. Det finns möjligheter för eleverna i årskurs 4-8 att inom Elevens val pröva olika kreativa uttryck. Några av klasserna deltar i tävlingen "En bok i världsklass" där eleverna både läser och skapar själva. Skolan arbetar inom Skapande skola projekt i alla årskurser där eleverna får se på teater och utifrån det diskutera värdegrundsfrågor. Skolans elever besöker bland annat stadens muséer och teater, går på skolbio och gör stadsvandringar. Förskoleklasserna är årligen med på en konsert i Konserthuset. I årskurs 4-8 arrangeras en gemensam kulturdag en gång per läsår.

Sid 14 (19) Resursanvändning Resursanvändning Skolan har tre pedagoger som arbetar fram Skapande skola- projekt och som hjälps åt med organisationen kring det. Teater Granit anlitas för att arbeta i samråd med våra pedagoger i Skapande skola projekt från FSK-årskurs 8. Örbyskolans Föräldraförening sponsrar enskilda klasser för kulturevenemang. Skolans två körer leds av utbildad körpedagog och är kostnadsfria för våra elever. Uppföljning Uppföljning Utvärdering efter genomfört projekt. Utveckling Utveckling Skolan strävar efter att öka utbudet och delaktigheten i kulturella aktiviteter. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 50 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År

Sid 15 (19) Enhetsmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö. Andelen ekologisk mat i restaurangen ökar. Matsvinnet i skolans restaurang minskar. Vi minskar användandet av engångsartiklar. Vi ökar andelen material som återvinns. Vi förväntar oss ett minskat inköp av kopieringspapper. Vi ökar elevernas kunskap om miljön och ansvar för den och dess resurser. Arbetssätt Ökat inköp av kravmärkta produkter. Matsvinnet i skolans restaurang synliggörs för eleverna genom frekventa matveckor. Elevernas kunskap om hur de själva kan bidra till en hållbar miljö ökar genom det arbete som pågår i främst no- och so-ämnena men även i ämnesövergripande miljöprojekt. Resursanvändning Skolan väljer det ekologiska alternativet allt oftare vid inköp av mat. Uppföljning Uppföljning sker genom ekonomirapporter. Vi följer upp kostnaden för förbrukningsmaterial. Matsvinnet i skolans restaurang mäts i perioder. Utveckling Andelen ekologisk mat som serveras i restaurangen ökar. Vi minskar matsvinnet i verksamheten. Vi förbättrar inköpen av förbrukningsmaterial.

Sid 16 (19) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Vi åtar oss att hålla skolans budget i balans. Vi förväntar oss att vi ska hålla budget 2017. Arbetssätt Vi följer upp budgeten månadsvis och korrigerar vid behov förbrukning. Noggrannhet vid fördelning av tilldelade medel på respektive konto. Resursanvändning Vi har fördelat medlen efter en noggrann analys av föregående års förbrukning och en beräkning av vad kostnader och intäkter beräknas bli under innevarande år. Uppföljning Varje månad. Utveckling Vi utvecklar vår förmåga att följa upp och analysera budgetresultat. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 83 År Sjukfrånvaro Tas fram av nämnden Tertial

Sid 17 (19) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Örbyskolan är en attraktiv arbetsgivare för medarbetare och framtida medarbetare. Vi förväntar oss ett ökat värde på Aktivt medskapande index. Arbetssätt Vi sätter in vikarier som underlättar vid perioder med hög arbetsbelastning som vid rättning av nationella prov och genomförande av utvecklingssamtal på dagtid i årskurs 1-3. Varje anställd får 1000 kr i friskvårdssubvention. Det finns även en möjlighet att ta ut en friskvårdtimme varje vecka om arbetet tillåter. En skolledning som finns närvarande och tillgänglig i verksamheten. Väl förberedda medarbetarsamtal där arbetsmiljöaspekten behandlas. Tjänstefördelningen styrs utifrån behörighet och vid schemaläggning tas det hänsyn, så långt som möjligt, till småbarnsföräldrars behov. Skolan erbjuder influensavaccin i samarbete med företagshälsovården. Vi satsar på trivselhöjande insatser som smörgåsar innan tisdagens arbetslagkonferenser och kaffebröd vid speciella tillfällen som Lucia och Alla Hjärtans dag. Skolan använder sig av konferensanläggningarnas tjänster vid uppstartsdagar och utvärderingsdagar.

Sid 18 (19) Resursanvändning Vi avsätter en del av skolans budget till åtgärder som främjar trivsel och underlättar vid perioder med hög arbetsbelastning. Uppföljning Medarbetarsamtalen höstterminen 2017. Medarbetarenkäten 2018. Utvärdering av läsåret som sker individuellt men även i arbetslagen, vårterminen 2017. Statistik över sjukskrivningar från Infoview. Utveckling Personalens känsla av att Örbyskolan är en attraktiv arbetsgivare ökar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. ss Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31

Sid 19 (19) Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2017 Vi har gjort en budget som balanserar, trots markant ökade lönekostnader. Utfallet är beroende av flera osäkra faktorer. Det finns framför allt en osäkerhet angående elevantal då vi underföregående år förlorat fler elever än prognostiserats mycket beroende på tveksamhet kring ett framtida högstadium på Örbyskolan. Emellertid har nuvarande budget baserats på en försiktigare prognos samtidigt som vi gjort tydligt för elever och vårdnadshavare att det kommer att finnas möjligheter att gå hela sin grundskoletid på Örbyskolan. De socioekonomiska medlen använder vi för att bemanna skolans lärstudio som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Vi har i nuläget ingen plan för att använda medel ur investeringskontot utan lämnar denna möjlighet öppen. Övriga frågor Synpunkter och klagomål lämnas skriftligt via mail eller brev till skolan. ÖRBYSKOLAN 125 42 Älvsjö 08-508 45 820 www.orbyskolan.stockholm.se Grundskolechef Carina Hallqvist 08-508 33 645 carina.hallqvist@stockholm.se ssssss