Åtgärdsprogram för Köpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(39)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(39)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Köpingsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(39)
Sammanfattning Köpingsåns avrinningsområde är relativt litet, 287 km 2. Köpingsåns vattensystem har sitt ursprung i två mindre åar, Valstaån och Kölstaån, och mynnar i Köpingsviken i nordvästra delen av Mälaren. I Köpingsåns avrinningsområde uppnår ingen av de tolv ytvattenförekomsterna god ekologisk status. Övergödning och vandringshinder är de huvudsakliga orsakerna. Samtliga ytvattenförekomster bedöms uppnå god kemisk status om kvicksilver undantas. Det finns fyra grundvattenförekomster i avrinningsområdet. Samtliga har god kemisk och kvantitativ status. Ingen av dem riskerar att inte uppnå god kemisk eller kvantitativ status till 2021. Det finns 33 artificiella vandringshinder i Köpingsåns avrinningsområde. 15 av dessa vandringshinder finns inom vattenförekomster. Vandringshindren hämmar utveckling av livkraftiga bestånd av vandringsbenägna fiskarter. För att nå god status behöver sex vandringshinder åtgärdas. Åtgärden kan bestå i anläggande av en fiskväg eller utrivning av vandringshindret. Det är speciellt viktigt att det bestånd av öring som finns i Venabäcken kan öka sitt reproduktionsområde. Det är också av stor vikt att aspen kan ta sig upp från Mälaren för att leka. Det första vandringshindret från Mälaren ligger centralt i Köping, och fiskvandring till och från Mälaren förekommer inte idag. Därför är det särskilt angeläget att åtgärda det första vandringshindret. I Venabäcken finns även en population av flodpärlmussla. Populationen har en relativt stor andel små flodpärlmusslor, vilket betyder att reproduktionen till viss del fungerar. Det finns tämligen gott om individer men merparten av musslorna är relativt stora, vilket innebär att de trots allt har problem med reproduktionen. Både flodpärlmussla och asp är hotade arter. Tre vattenförekomster i avrinningsområdet bedöms ha miljöproblemet försurning. I dessa vattenförekomster har kalkningsåtgärder genomförts sedan 1983. Kalkningen optimeras kontinuerligt för att säkerställa att åtgärderna anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Köpingsåns avrinningsområde är bland annat flodpärlmussla, flodkräfta och fritidsfiske. Den kraftiga övergödningen i Köpingsåns avrinningsområde medför att omfattande åtgärder behöver vidtas inom jordbruket, för enskilda avlopp och för att minska fosforförlusterna från dagvatten. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Strukturkalkning skulle kunna stå för cirka hälften av fosforreduktionen och är därför den i särklass viktigaste åtgärden. Dessutom behöver våtmarker och kalkfilterdiken anläggas. Det behöver också säkerställas att stallgödsel som sprids inom avrinningsområdet sprids så att fosforförluster till vatten minimeras. För att nå god ekologisk status bedöms att de enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. De föreslagna åtgärderna når inte upp till vad som krävs för att nå god ekologisk status i någon vattenförekomst i avrinningsområdet. Därför kan mindre beprövade och kostsamma åtgärder bli aktuella. På grund av detta föreslås ytterligare utredning av åtgärdsbehovet i avrinningsområdet innan fler åtgärder kan tas fram. Ansvarig för dessa utredningar är Länsstyrelsen i Västmanlands län. För att följa miljökvalitetsnormerna i Köpingsåns avrinningsområde behöver senast 2018 ett antal åtgärder sättas in. Åtgärderna rangordnas nedan utifrån miljöproblem. Flera myndigheter och kommuner kommer därför att bli involverade i åtgärdsarbetets genomförande. 4(39)
För miljöproblemet övergödning behöver: 4 500 hektar åkermark strukturkalkas, ca 3 hektar fosfordammar, 180 hektar våtmark, 960 hektar kalkfilterdiken samt 7 hektar anpassade skyddszoner anläggas. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner för att dessa i ett senare skede ska kunna utföra relevanta tillsynsinsatser. Köpings och Surahammars kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver bedriva tillsynsvägledning till kommunerna samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Köpings och Surahammars kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 350 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 330 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver utreda vilka ytterligare åtgärder som behövs inom avrinningsområdet. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Västmanlands län ska bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid nio vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. 5(39)
Åtgärdsprogram för Köpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 9 1.2 Miljökvalitetsnormer... 12 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 14 2.1 Övergödning... 14 2.2 Försurning... 20 2.3 Miljögifter... 23 2.4 Främmande arter... 23 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 24 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 32 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 33 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 34 5.1 Natura 2000-områden... 34 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 34 5.3 Nitratkänsliga områden... 34 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 35 6(39)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Köpingsåns avrinningsområde är 287 km 2 och ingår i Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Avrinningsområde ligger i Västmanlands län och sträcker sig över tre kommuner; Skinnskatteberg, Surahammar och Köping. Köpingsåns vattensystem har sitt ursprung i två mindre åar, Valstaån och Kölstaån, och mynnar i Köpingsviken i nordvästra delen av Mälaren. I hela avrinningsområdet bor cirka 17 400 personer varav 1100 på landsbygden. Det finns dessutom cirka 280 fritidsfastigheter. De norra delarna av Köpingsåns avrinningsområde domineras av skogsmark. Den nordvästra delen av avrinningsområdet har haft försurningsproblem och ingår i den pågående kalkningsverksamheten. Här rinner Venabäcken, som har höga naturvärden. En av länets fyra återstående populationer av flodpärlmussla finns här. I de nordöstra delarna råder övergödningsproblem som bland annat orsakas av belastningen av enskilda avlopp. Även de södra delarna av avrinningsområdet har övergödningsproblem. De domineras av jordbruksmark. Jordbrukslandskapet är framförallt koncentrerat till Valstaåns och Kölstaåns huvudfåror. Här är också graden av mänsklig påverkan påtaglig i form av rätningar, kanaliseringar etcetera. Avrinningsområdet utgörs till 62 procent av skog, 13 procent av åkermark, 5 procent av vatten, 3 procent av bebyggd mark och 1,6 procent av betesmark. I Köpingsåns avrinningsområde finns det tolv ytvattenförekomster (figur 2). Fyra av dessa är sjöar och åtta är vattendrag. Inom avrinningsområdet finns det dessutom fem grundvattenförekomster, varav fyra beskrivs i detta avrinningsområde. Den femte grundvattenförekomsten beskrivs i Hedströmmens avrinningsområde (Köpingsåsen: Kungsör-Hed). 7(39)
Figur 1. Översiktskarta för Köpingsåns avrinningsområde. 8(39)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Köpingsåns avrinningsområde uppnår ingen av de tolv vattenförekomsterna god ekologisk status (figur 3). Orsakerna till det är främst försurning, övergödning och vandringshinder. Fyra vattenförekomster har otillfredsställande ekologisk status och åtta har måttlig ekologisk status. 9(39)
77 Figur 3. Ytvattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde och deras ekologiska status. Kemisk status Ingen av de tolv vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status. Anledningen är förhöjda kvicksilverhalter i fisk. Om kvicksilver undantas uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. 10(39)
1.1.2 Grundvatten Alla fyra grundvattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde bedöms ha god kemisk och kvantitativ status och ingen av dem riskerar att försämras till 2021. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten eller vattenförekomsterna inom ett område är särskilt skyddsvärda ur ett EU-perspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7 miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 3 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 4 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom Köpingsåns avrinningsområde finns inte några EU-bad utpekade. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 5 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom Köpingsåns avrinningsområde finns en dricksvattentäkt som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter 67. Inom Köpingsåns avrinningsområden finns totalt fem skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura 2000-områden upprättats. Tre av de skyddade områdena berör en eller flera vattenförekomster. Av dessa har ett område pekats ut på grund av värdena i vatten. Samtliga tre områden är både Natura 2000-områden och naturreservat. Venabäcken (SE0250185) utgör huvuddelen av vattenförekomst Köpingsån: Långängsbäcken, Venabäcken, Vågsjöbäcken (SE661646-150730). Venabäcken har pekats ut för att bevara ett opåverkat vattendrag med naturlig dynamik och många värdefulla arter, bland annat flodpärlmusslan. I bäcken förekommer även ett bestånd av självreproducerande öring, vilket är en förutsättning för att kunna bevara flodpärlmusslan. När musslan är liten är den beroende av öringen som värdfisk. Djupmossen (SE0250185) ligger i anslutning till vattenförekomsten Kölstaån: mellan Glåpmossen och Brännmossen. Området är utpekat för att det betraktas som en gammelskog där skogen har fått utvecklas fritt under lång tid utan mänsklig påverkan. Målet är att området ska fortsätta att utvecklas fritt utan mänsklig påverkan. Djupebo (SE0250100) ligger i anslutning till vattenförekomsten Kölstaån: mellan Glåpmossen och Brännmossen. Området är utpekat på grund av att det är ett myrkomplex med mossar, kärr och sumpskogar med en ostört och orörd flora och fauna. Målet är att området ska fortsätta att utvecklas fritt utan mänsklig påverkan. 3 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 4 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 5 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 6 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 7 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 11(39)
Nitratdirektivet (91/676/EEG) 8 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. Efter den senaste översynen av nitratkänsliga områden omfattas ytterligare fem vattenförekomster inom Köpingsåns avrinningsområde (Glåpen, Glåpmossbäcken, Kölstaån mellan Glåpmossen och Brännmossen, Kölstaån mellan Sörsjön och Glåpmossen samt Sörsjön). De delar av Köpingsåns avrinningsområde som omfattas av nitratdirektivet är de som återfinns inom Köpings och Surahammars kommuner, vilket motsvarar cirka 80 procent av Köpingsåns avrinningsområde. Alla vattenförekomster inom Köpingsåns avrinningsområdet berörs idag av nitratdirektivet. Det är i första hand de jordbruksintensiva delarna av avrinningsområdet som ligger inom nitratkänsligt område. I och med den senaste översynen gäller därmed bestämmelser för nitratkänsliga områden för 98 procent av all åkermark inom Köpingsåns avrinningsområde. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten En av de tolv ytvattenförekomsterna har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status (Köpingsån: Långängsbäcken, Venabäcken, Vågsjöbäcken). Övriga vattenförekomster har tidsundantag till 2021, det vill säga miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021. Skälen till tidsundantagen är orimliga kostnader och tekniskt omöjligt (tabell 1). Köpingsån: Långängsbäcken, Venabäcken, Vågsjöbäcken bedöms ha måttlig ekologisk status. Det beror på att beståndet av flodpärlmussla har problem med reproduktionen. Upprepade undersökningar av fiskbeståndet stödjer bedömningen. Då flodpärlmusslan är en hotad art är det angeläget att god status uppnås snarast möjligt. Därför får vattenförekomsten ingen tidsfrist. I dagsläget är det dock oklart vilka åtgärder som behöver vidtas. Detta behöver utredas vidare. Länsstyrelsen i Västmanlands län ansvarig för denna utredning. Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. 8 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 12(39)
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Köpingsån: mellan "Djuphamnen" och sammanflödet Kölstaån/Valstaån SE659872-151109 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Köpingsån: Valstaån SE660435-150793 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Kölstaån: mellan sammanflödet med Valstaån och Sörsjön SE660860-151127 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Lundbysjön SE660973-150540 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Köpingsån: Långängsbäcken, Venabäcken, Vågsjöbäcken SE661646-150730 God ekologisk status 2015 Sörsjön SE661689-151477 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Stockmorbäcken: Lersätersbäcken, Nälabäcken SE661883-150356 God ekologisk status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Vågsjön SE661998-150929 God ekologisk status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) Kölstaån: mellan Sörsjön och Glåpmossen SE662116-151558 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) "Namnlös": Glåpmossbäcken SE662248-151794 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Glåpen SE662270-151843 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Kölstaån: mellan Glåpmossen och Brännmossen SE662356-151678 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 1.2.2 Grundvatten Alla grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status 2015 och god kemisk status 2015. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden I Köpingsåns avrinningsområde finns tre Natura 2000-områden som berör vattenförekomster. För dessa områden är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Kraven anses inte komma i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berör områdena. 13(39)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödningsproblemen är omfattande i Köpingsåns avrinningsområde. Problemen är dock avgränsade till de östra och södra delarna av avrinningsområdet. I mynningen har totalfosforhalten modellerats utifrån mätningar till 119 µg/l. För att uppnå god status med avseende på näringsämnen behöver fosforhalten sänkas till 56 µg/l. För att sänka halten behöver cirka 3 000 kg fosfor reduceras. Det motsvarar 52 procent av den totala fosforbelastningen i avrinningsområdet. Av de tolv vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde bedöms nio ha problem med övergödning (figur 4). De största övergödningsproblemen finns i den östra grenen av Köpingsån (Kölstaån) samt upp till Lundbysjön i den västra grenen (Valstaån). Det är bara de nordvästra delarna av avrinningsområdet som inte har övergödningsproblem. 14(39)
Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. I vattendragen baserar sig bedömningen av övergödningsproblemen på undersökningar av kiselalger och provtagningar av fosfor. Kiselalger har undersökts i fyra vattendrag vid minst ett tillfälle under 2007-2012. Resultaten visar på näringspåverkan. I de två vattenförekomsterna av Kölstaån ligger kiselalgerna dock på gränsen mot god status. Fosfor har provtagits i två av de övergödda vattendragen. I båda dessa sker provtagning tolv gånger per år. Mätningarna visar på måttlig status i Valstaån och otillfredsställande status i Kölstaåns nedre del. Ytterligare två vattendrag är bedömda med avseende på fosfor. I Köpingsåns mynning är fosforhalterna modellerade utifrån flöden och de uppmätta halterna i Valstaån och Kölstaån. 15(39)
Statusen blir då otillfredsställande. I Glåpmossbäcken är statusen expertbedömd till måttlig utifrån närliggande vattenförekomster. I Glåpen och Sörsjön baserar sig bedömningen av övergödningsproblem framför allt på undersökningar av växtplankton. Undersökningar av makrofyter och mätningar av fosfor stödjer bedömningarna. I Lundbysjön bedöms övergödningsproblemen som lindriga. Flera biologiska parametrar visar på viss näringspåverkan. Mätningar av fosfor visar på god status på gränsen till måttlig. 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 9 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 10. I vattendragen uppströms Sörsjön saknas mätningar av fosfor. De vattenförekomsterna har fått samma procentuella förbättringsbehov som Sörsjön (42 procent av belastningen). I Lundbysjön visar mätningar av fosfor på god status, men biologiska undersökningar visar på näringspåverkan. Därför har Lundbysjön fått ett förbättringsbehov på 10 procent av belastningen (syns inte i figur 5). Förbättringsbehovet har fördelats om mellan vattenförekomsterna genom en optimeringsmodell som minimerar det totala åtgärdsbehovet 11. Fosfortillförseln till vatten behöver minska med cirka 3 000 kg för att nå god status med avseende på näringsämnen i hela Köpingsåns avrinningsområde (figur 5). En tredjedel av minskningen behöver genomföras till Valstaån (1 000 kg) och 40 procent till Kölstaån upp till Sörsjön (1200 kg). I den del av Köpingsån som mynnar i Mälaren blir betinget cirka 570 kg. Ett mindre beting (135 kg) fördelar sig på Sörsjön och vattenförekomsterna uppströms Sörsjön. Det är alltså oklart varför Glåpen har så höga fosforhalter trots att den förmodade påverkan är relativt liten. Åtgärdsbehovet för Glåpen är därför sannolikt betydligt större än vad som framgår av figur 5. 9 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wpcontent/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 10 http://viss.lansstyrelsen.se/ 11 Gyllström, M. m.fl, 2014. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland. Ej publicerad. 16(39)
Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 17(39)
2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 6 är fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan i Köpingsåns avrinningsområde. 12 Andra betydande källor är dagvatten och enskilda avlopp. Även skogen står för en del av fosfortillförseln. Den fosfortillförseln består nästan uteslutande bakgrundsläckage och därför föreslås inga åtgärder i skogen. Figur 6. Källfördelning av fosfor för Köpingsåns avrinningsområde. För Glåpen är påverkansbilden oklar. Den modellberäknade tillförseln av fosfor till Glåpen överensstämmer inte med de höga fosforhalterna i sjön och påverkan behöver utredas vidare av Surahammars kommun och Länsstyrelsen i Västmanlands län. I hela den övergödda delen av Köpingsåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande. Den betydande påverkan från enskilda avlopp är koncentrerad till Valstaån. Den södra delen av avrinningsområdet, från Köping och nedströms, har dessutom betydande påverkan från dagvatten. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inom Köpingsåns avrinningsområde har åtgärder genomförts för att minska belastningen av näringsämnen. En del av åtgärderna har finansierats med hjälp av LOkala VAttenvårdsprojekt (LOVA) 13. Ett LOVA-projekt genomförts under 2012-2013. Inom projektet strukturkalkades 170 hektar åkermark i anslutning till vattenförekomsten Kölstaån: mellan sammanflödet med Valstaån och Sörsjön. Uppskattningsvis har läckaget av fosfor minskat med cirka 40 kg fosfor per år. Ytterligare strukturkalkningsprojekt har beviljats medel för genomförande 2014. Flera lantbrukare är anslutna till Greppa näringen 14. Av totalt 3 800 hektar jordbruksmark är drygt 600 hektar jordbruksmark (ca 15 procent) ansluten till Greppa näringen. Hur mycket reduktion av 12 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 13 LOkala VAttenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 14 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 18(39)
näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Forskningen på området indikerar att rådgivning har viss effekt när det gäller att minska läckage av näringsämnen till vatten 15. Föreslagna åtgärder De åtgärder som behövs för att nå god ekologisk status i Köpingsån framgår av tabell 2. I tabellen framgår även åtgärdspotential samt kostnad och kostnadseffektivitet för de åtgärderna. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. De kan svara för cirka hälften av hela reduktionsbehovet av fosfor. Eftersom de dessutom är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. För att nå god ekologisk status bedöms att de enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. Åtgärder har inte pekats ut för Lundbysjön, men åtgärder behöver genomföras för att komma tillrätta med den näringspåverkan som påvisats av växtplankton. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 2 400 Hektar 730 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark 220 Antal 240 67 000 280 Våtmark - fosfordamm 3,4 Hektar 370 160 000 430 Skyddszoner, 0-2 meter 20 Hektar 25 40 000 1 600 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel 130 220 000 1 700 Kalkfilterdiken 960 Hektar 180 600 000 3 300 Skyddszoner, 2-6 meter 39 Hektar 19 81 000 4 300 Skyddszoner, 6-10 meter 39 Hektar 12 81 000 6 600 Våtmark för näringsretention 180 Hektar 310 2 800 000 9 100 Skyddszoner, 10-15 meter 49 Hektar 8,3 100 000 12 000 Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 330 Antal 20 260 000 13 000 350 Antal 150 2 100 000 14 000 Skyddszoner, 15-20 meter 49 Hektar 6,8 100 000 15 000 SUMMA 2 200 6 600 000 Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 15 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 19(39)
De föreslagna åtgärderna räcker inte för att nå god ekologisk status för någon vattenförekomst i avrinningsområdet. Därför kan mindre beprövade och kostsamma åtgärder bli aktuella. På grund av detta föreslås ytterligare utredning av åtgärdsbehovet i avrinningsområdet innan fler åtgärder kan tas fram. Ansvarig för dessa utredningar är Länsstyrelsen i Västmanlands län. Exempel på sådana åtgärder eller styrmedel som kan leda till fysiska åtgärder är bland annat: - kalkfilterbrunnar - sjörestaurering, till exempel vattenståndshöjning, fällning med Aluminiumsalt, muddring, utfiskning - rådgivning för minskade växtnäringsförluster från åkermark, betesmark och stallgödsel - tillsyn för minskat växtnäringsläckage från åkermark, betesmark och från spridning, lagring och hantering av stallgödsel - undvika körskador vid skogsavverkning som kan leda till erosion - undvika markpackning och minimera ytavrinning och erosion De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på källfördelningen från SMED. På den här skalan innehåller källfördelningen vissa osäkerheter. Dessutom är effekten och åtgärdsutrymmet för olika åtgärder osäkra. Därtill finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på. Det gäller särskilt vattenförekomster där det bara finns enstaka mätningar. Därför är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt. 2.2 Försurning 2.2.1 Tillstånd Inom Köpingsåns avrinningsområde omfattas 80 km 2 av kalkningsverksamhet, vilket motsvarar cirka 28 procent av avrinningsområdets yta. Av tolv vattenförekomster i avrinningsområdet bedöms tre vattenförekomster ha miljöproblemet försurning (figur 7). I de tre vattenförekomsterna med försurningsproblem har kalkningsåtgärder genomförts sedan 1983. Kunskapen om vilka vatten som har försurningsproblem är god. Inom kalkningsverksamheten optimeras kalkningsinsatserna kontinuerligt för att säkerställa att kalkningen anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Köpingsåns avrinningsområde är flodpärlmussla, flodkräfta, öring, mört och fritidsfiske. 20(39)
Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning i Köpingsåns avrinningsområde. Kartan visar även vilka kalkområden som ingår i dagens kalkningsverksamhet. 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC 16. För att få fram rätt 16 ivl.se 21(39)
ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (figur 8). Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner eller avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek kan därför inte ses som säkert innan kompletterande bedömning av ph har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning, men att förbättringsbehov inte är beräknat. 2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är cirka 2,8 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är över gränsen (cirka 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 2,8 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är cirka 179 hektar skog avverkad mellan 2010-2012. Det motsvarar 2 procent av skogarealen. 22(39)
2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom avrinningsområdet sker kalkning i en vattenförekomst och en mindre sjö (så kallat övrigt vatten). I en vattenförekomst är kalkningen vilande sedan några år tillbaka. Planerade åtgärder genomförs enligt ett regionalt kalkningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samarbete med huvudmän för kalkningens genomförande. Berörda huvudmän i avrinningsområdet är Köpings och Skinnskattebergs kommuner. För att uppnå fastställda ph-mål enligt kalkningsprogrammet spreds ca 15 ton kalk per år i vattenförekomsterna under perioden 2010-2013. Den årliga kalkkostnaden för perioden 2016-2021 beräknas uppgå till ca 29 000 kronor (tabell 3). Detaljerad information om planerad och utförd kalkning finns i den Nationella Kalkdatabasen 17. Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden 2016-2021. Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med flyg 1 14 29 262 Länsstyrelsen Västmanland Summa: 1 14 29 262 Skinnskattebergs kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Samtliga vattenförekomster i Köpingsåns avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status om kvicksilver undantas. I Sverige överstiger kvicksilverhalten i fisk sannolikt gränsvärdet på 0,02 µg/kg våtvikt (direktiv 2013/39/EU) i nästintill samtliga vattenförekomster. Kvicksilverutsläpp har skett under lång tid både i Sverige och utomlands. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. I nuläget finns därför inget åtgärdsbehov med avseende på den kemiska statusen för någon av vattenförekomsterna i området. Endast en vattenförekomst har bedömts vara i risk för påverkan genom att den är recipient för utsläpp, har förorenade områden, och påverkas av dagvattenutsläpp. Det gäller Köpingsån: mellan Djuphamnen och sammanflödet Kölstaån/Valstaån. 2.4 Främmande arter I Köpinsåns avrinningsområde finns främmande arter i vissa vattenförekomster. Främmande arter har inte varit statussättande inom avrinningsområdet eftersom det inte går att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. 17 http://kalkdatabasen.lansstyrelsen.se/ 23(39)
2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de modellerade hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Inom Köpingsåns avrinningsområde är fem vattenförekomster påverkade av fysiska förändringar (figur 9). En vattenförekomst har problem med enbart konnektivitet och en har problem med enbart morfologiska förändringar. Tre av de fem vattenförekomsterna har däremot problem med både konnektivitet och morfologiska förändringar. Ingen vattenförekomst har problem med flödesförändringar. 24(39)
Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem i Köpingsåns avrinningsområde. 2.5.1 Tillstånd Bedömningen av morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim är gjorda med hjälp av modellering och behöver verifieras innan de kan få större genomslag i bedömningen av ekologisk status. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för organismer att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Konnektiviteten påverkar vattenlevande organismer 25(39)
och landlevande organismer som har en del av sin livscykel i vatten. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som kan förväntas i en viss typ av vatten. Statusklassificeringen i Köpingsåns avrinningsområde visar att fyra vattendrag har sämre än god status med avseende på konnektivitet (figur 10). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. I Köpingsåns avrinningsområde finns totalt 43 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts (figur 10). 25 av dessa finns inom vattenförekomster. Vandringshindren utgörs bland annat av dammar, felaktigt placerade vägtrummor och liknande byggnationer i vatten. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Det första vandringshindret från Mälaren ligger centralt i Köping. Fiskvandring till och från Mälaren förekommer därför inte idag. 26(39)
Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt18. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 18 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 27(39)
Hydrologisk regim I Köpingsåns avrinningsområde finns det ingen vattenförekomst som har sämre status än god med avseende på hydrologisk regim. Bedömningen av hydrologisk regim är gjord med hjälp av modellering och behöver verifieras innan den kan få större genomslag i bedömningen av ekologisk status. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd. Referenstillståndet är det eftersträvade tillståndet med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer av skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar ingår i beskrivningen. De morfologiska förhållandena beskrivs inom vattenområdet, som även innefattar svämplan och närområde. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- /vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Nästan all morfologisk påverkan leder till förlust eller förändring av habitat som i sin tur leder till mer homogena samhällen eller/och utarmning av biodiversiteten. För vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag klassificerats. En sammanvägning av dessa parametrar ger kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Den visar att fyra vattenförekomster inte uppnår god status (figur 11). En vattenförekomst har måttlig status, två har otillfredsställande och en har dålig status. Om statusen är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet påverkat. 28(39)
Figur 11. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag i Köpingsåns avrinningsområde. 29(39)
2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar För konnektivitet är förbättringsbehovet angett som antal vandringhinder. I Köpingsåns avrinningsområde behöver nio vandringshinder åtgärdas för att god ekologisk status ska kunna uppnås. Flödesförändringar Ingen av vattenförekomsterna i Köpingsåns avrinningsområde har problem med flödesförändringar. Därför anges inga förbättringsbehov. Morfologiska förändringar I Köpingsåns avrinningsområde behöver 1 400 hektar ekologisk funktionell kantzon anläggas för att uppnå god ekologisk status. 2.5.3 Källor till påverkan Figur 12. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i Köpingsåns avrinningsområde. Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är det allvarligaste problemet i Köpingsåns avrinningsområde med avseende på förändringar av fysiska habitat. Det finns fyra vattenförekomster som är fysiskt påverkade av vandringshinder (figur 12). Med vandringshinder avses dammar både med och utan aktiv reglering samt vägtrummor. Flödesförändringar Problemet finns inte i Köpingsåns avrinningsområde. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor och svämplan utgör en stor del av närområde till vatten. Dessa antropogena ingrepp påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet. Detta i sin tur 30(39)
påverkar livsmiljöer för organismers i vattendraget. I Köpingsåns avrinningsområde är det fyra vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 12). 2.5.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder För att nå god ekologisk status bedöms de åtgärder som föreslagits kunna leda till de största minskningar av miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan i åtgärdsområdet, se tabell 4. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Observera att tre av de nio vandringshindren i tabellen redan är åtgärdade. Därför ska siffran vara sex istället och kostnaden lägre. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Konnektivitet Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) 9 22 Meter 460 000 4 1 400 Hektar 2 900 000 SUMMA 13 3 400 000 Konnektivitetsförändringar Problem med vandringshinder finns i fyra vattenförekomster i avrinningsområdet. För att uppnå MKN behöver nio vandringshinder åtgärdas. Åtgärden kan vara antingen att dammen rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Det kan också vara en trumma som behöver läggas om eller bytas. Det första vandringshindret från Mälaren ligger centralt i Köping och fiskvandring till och från Mälaren förekommer inte idag. Därför är det särskilt angeläget att åtgärda det första vandringshindret. Flödesförändringar Inga åtgärder finns föreslagna då problemet inte finns i Köpingsåns avrinningsområde. Morfologiska förändringar För att komma till rätta med morfologiska förändringar har åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner föreslagits. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen och det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bland annat av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm på mark ovanför högvattensnivå som också ingår i kantzonen. Åtgärden kan innefatta allt från gallring av skog där man tillåter en naturlig föryngring till inlösen av jordbruksmark och plantering av gräs, träd och buskar. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 meter bred och i stora vattendrag åtminstone 20 meter bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 meter) används för alla vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är således överskattad för många mindre vattenförekomster. I Köpingsåns avrinningsområde har fyra åtgärder med funktionella kantzoner föreslagits, se tabell 4. Detta innebär att 1 381 hektar kantzon behöver anläggas. 31(39)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Samtliga fyra grundvattenförekomster har god kemisk och kvantitativ status. Ingen av dem riskerar att inte uppnå god kemisk eller kvantitativ status till 2021. Därför behövs ingen åtgärdsanalys för grundvatten. 32(39)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Det finns ingen större vattentäkt inom avrinningsområdet. 33(39)
5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För samtliga Natura 2000-områden och naturreservat är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Dessa krav anses inte komma i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berör områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet I Köpingsåns avrinningsområde lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptagen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även den utpekad i art- och habitatdirektivet. Stensimpan är idag utbredd i många av våra vattenmiljöer och arten bedöms idag vara livskraftig. Flodpärlmusslan tillhör djurgruppen mollusker och är idag bedömd som starkt hotad i den svenska rödlistan och i Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Musslan finns också med i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG), vilket innebär att det ska finnas tillräckligt många områden med förekomster av musslan för dess långsiktiga överlevnad. Sedan år 1994 är arten är fridlyst. För att gynna asp, stensimpa och flodpärlmussla behöver fria vandringsvägar skapas i många av vattenförekomsterna inom Köpingsåns avrinningsområde. Då kan de tillsammans med andra vattenlevande djur vandra inom Köpingsån och få möjlighet att nå Mälaren. Det första vandringshindret från Mälaren ligger centralt i Köping. Fiskvandring till och från Mälaren förekommer därför inte idag. 5.3 Nitratkänsliga områden Cirka 80 procent av Köpingsåns avrinningsområde omfattas av nitratdirektivet. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 34(39)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Köpingsåns avrinningsområde uppgår till 10 miljoner kronor (tabell 5). Den övervägande delen av kostnaderna (70 procent) handlar om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande 30 procent handlar om att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 5. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 9 6 600 000 Fysisk påverkan 5 3 400 000 Miljögifter 0 0 Otillräckligt dricksvattenskydd 0 - Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 0 - Övrigt Summa 10 000 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de flesta fall ska åtgärderna leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 och då ska åtgärderna vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 35(39)