Årsredovisning Närhälsan vårdval Helår 2017
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under perioden...5 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion...6 2.3 Verksamhetens miljöarbete...7 2.4 Folkhälsa...8 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård...8 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete...9 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017...10 2.8 Systematiskt förbättringsarbete...10 2.9 Inköp...11 3 Mål och fokusområden... 12 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen...12 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska...12 3.1.2 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska...12 3.1.2.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar...12 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter...12 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras...12 3.2.1.1 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna...13 3.2.1.2 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa...14 3.2.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas...14 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin...15 3.2.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården...17 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan...18 3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras...19 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner...20 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser...20 3.2.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården...21 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 2(44)
3.3 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna...23 3.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras...23 3.3.1.1 Satsa på ledarskap...24 3.3.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt...25 3.3.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling...26 3.3.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska...26 3.3.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller...27 3.3.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro...27 4 Personal... 28 4.1 Chefsförutsättningar...28 4.2 Sjukfrånvaro...28 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys...29 5 Ekonomiska förutsättningar... 34 5.1 Ekonomiskt resultat...35 5.1.1 AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård...38 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans...38 5.3 Eget kapital...39 5.4 Investeringar...40 6 Bokslutsdokument och noter... 41 7 Övrig rapportering... 42 7.1 Särskild återrapportering enligt beslut av regionfullmäktigefel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...42 Bilagor Bilaga 1: Bokslutsrapporter 1712 Bilaga 2: Noter 1712 Närhälsan vårdval, Årsredovisning 3(44)
1 Sammanfattning Närhälsan driver 104 vårdcentraler, 112 barnavårdscentraler, 21 jourcentraler och 65 rehabmottagningar. I slutet av året startade Närhälsan Online, en digital mottagning för nybesök till läkare. Närhälsan har 92 procents telefontillgänglighet. Vi ligger nu bättre till än det privata kollektivet och högt över riksgenomsnittet. För tid till läkare inom sju dagar ligger Närhälsan fortsatt stabilt på 91-92%. I årets kundenkät förbättrades resultatet i alla dimensioner. 92% av vårdcentralsbesökarna var nöjda med sitt besök och 98 procent var nöjda med besökt på rehabmottagningen. Den totala produktionen har ökat med totalt ca 121 000 besök, eller 3,6%, jämfört med 2017. 100 000 (+3,9%) av dessa är på vårdcentral och 21 000 (+2,6%) besök är inom rehab. Största delen av vårdcentralernas ökning hänförs till extern provtagning och ny rutin. Närhälsans vårdcentraler hade vid årsskiftet 980 000 listade patienter vilket är något fler än 2016. Närhälsan har trots detta minskat sin marknadsandel till 58,1% (2016: 58,8%) till följd av en ökad befolkning i regionen. Målet i Närhälsans marknads- och etableringsstrategi om 60% marknadsandel innebär att antalet listade bör öka med drygt 20 000 listade årligen Antalet nettoårsarbetare inom vårdcentral har ökat med 155 till 3023. Anledningarna är bl a ett ökat uppdrag vad gäller vårdplanering kopplat till en säker utskrivning från sjukhus, ett ökat fokus på hembesök samt uppgiftsväxling till exempelvis undersköterskor. Inom rehab har antalet årsarbetare ökat med 36 till 666. Detta är i huvudsak kopplat till ökad produktion Primärvårdsstyrelsen totalt visar för 2017 ett resultat på +26,0 mnkr, vilket utgör 0,6 % av omsättningen. Resultatet är bättre än budgeten för 2017 som var på +3 mnkr och 7,8 mnkr sämre än 2016 års resultat. Resultatet för 2017 före avkastningskravet till ägaren på 25 mnkr uppgår till 51 mnkr, vilket utgör 1,1 % av omsättningen. Vårdcentralerna visar för helåret 2017 ett resultat på +10,4 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget på +2,0 mnkr och 7 mnkr sämre än 2016 års resultat. Rehab visar för helåret 2017 ett resultat på +15,2 mnkr. Resultatet är bättre än 2017 års budget som var på +1,0 mnkr och 1,2 mnkr sämre än 2016 års resultat. Den ökade produktionen har inneburit att resultatet överträffat budgeten. Vi har under året haft stort fokus på att alla enheter ska ha en ekonomi i balans. Alla enheter med prognostiserat underskott har haft krav på sig att ta fram handlingsplan med åtgärder i syfte att få en ekonomi i balans. Primärvårdsstyrelsen följer noga utvecklingen för samtliga vårdcentraler. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 4(44)
2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Tre händelser under året 1. Närhälsan Online Närhälsan Online för nybesök till läkare startade strax före jul 2017. Nästa steg i arbetet är att kunna erbjuda ett helhetskoncept av digital vårdtjänster i kombination med fysiska besök. 2. Medarbetarundersökningen och sjukfrånvaron Verksamheten genomförde en medarbetarundersökning under hösten 2017. Vi har en hög svarsfrekvens på 76,8 %. Våra styrkor är att medarbetarna uppfattar att de är väl insatta i verksamhetens mål och vet vad som förväntas av dem på arbetsplatsen. Man är nöjd med relationen till närmaste chef och känner trivsel och gemenskap på arbetsplatsen. Områden som vi behöver förbättra är utrymme för reflektion i arbetet och möjlighet till återhämtning. Sjukfrånvaron har sjunkit under 2017 med knappt en halv procent vilket är mycket glädjande. 3. Omställningen Omställningen är naturlig del i förvaltningens arbete och vi ser oss som en drivande samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Exempel på arbete med omställningen som sker: Har rekryterat 40 sjuksköterskor för samordnad vårdplanering inför den nya lagstiftningen om trygg och säker utskrivning från slutenvården. Vi driver närsjukvård över regionen med hembesöksenheter och mobila enheter Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård samt regionala grupperingar. Tre utmaningar under året 1. Listning I marknads- och etableringsstrategin har vi ett mål på att inneha 60 procent av marknaden 2022. Det innebär att 20 000 invånare behöver ansluta sig till våra vårdcentraler per år. Utmaningen står framförallt i att ta befolkningsökningen. 2. Kompetensförsörjning Det är svårt att rekrytera då det råder brist på flera yrkeskategorier, exempelvis psykologer, Astma/KOL sjuksköterskor, diabetessjuksköterskor och fysioterapeuter. Till följd av den nationella brist som finns på specialister i allmänmedicin har vi höga hyrläkarkostnader. Något som vi arbetar med för att få ned via exempelvis arbetet med "Fler läkare i Närhälsan". 3. Tillgänglighet Trots goda siffror på telefontillgänglighet och tid till läkare inom sju dagar är tillgängligheten en ständig utmaning för oss. Exempel på lösningar som vi erbjuder är fler digitala tjänster samt smarta koncept för drop-in mottagningar. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 5(44)
Behov av kompletterande beslut 1. Fler ST-läkartjänster En stark ökning behövs jämfört med nuläge på grund av stora pensionsavgångar och ökande förväntningar och behov utifrån befolkningsökningen. Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. 2. Ökat antal PTP-platser (praktisk tjänstgöring som psykolog) För att möta den rådande bristen på psykologer. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Produktion Utfall ack Budget ack Utfall Utfall VG Primärvård dec-17 dec-17 2016 2017 Läkarbesök 1 218 233 1 200 000 1 251 964 1 218 233 Sjuksköterskebesök 1 134 234 1 100 000 1 109 838 1 134 234 Besök beteendevetare 89 346 95 000 94 748 89 346 Övriga besök 220 979 100 000 106 532 220 979 Totalt VG vårdcentraler 2 662 792 2 495 000 2 563 082 2 662 792 exkl tfn läk Digitala kontakter läkare 386 362 385 000 387 083 386 362 Totalt VG vårdcentraler 3 049 154 2 880 000 2 950 165 3 049 154 inkl tfn läk Rehab: Besök 650 794 650 000 636 023 650 794 fysioterapeut/sjukgymnast Besök arbetsterapeut 123 593 115 000 117 501 123 593 *Besök övriga vårdgivare 3 661 3 000 3 395 3 661 Totalt Rehab vårdval 778 048 768 000 756 919 778 048 Totalt 607 3 827 202 3 648 000 3 707 084 3 827 202 Produktion Vårdval Hela Vårdvalets produktion har ökat med totalt ca 121 000 besök, eller 3,6%, jämfört med 2017. Största delen av denna ökning hänförs till extern provtagning och ny rutin under hösten 2017. Vårdval Vårdcentral Totalt har produktionen ökat med 100 000 besök, eller 3,9%, jämfört med 2016. En stor del av denna ökning hänförs till nya rutiner för extern provtagning. I bedömning av ökningen mot 2016 bör hänsyn tas till att vi under 2016 stängde fem vårdcentraler. Läkare: Läkarbesöken har minskat ca 33 000 (2,6%). Detta är ett förhållandevis bra resultat med tanke på att Närhälsan under 2017 hade fem färre vårdcentraler än föregående år. Sjuksköterskor: Närhälsan vårdval, Årsredovisning 6(44)
Sjuksköterskebesök har ökat med 24 400 (2,2%), Detta är ett mycket bra resultat trots fem färre vårdcentraler än 2016. Samtidigt har det skett en viss ökning av antalet anställda sjuksköterskor, framförallt under andra halvåret. Övriga besök: Övriga besök har ökat med 114 000 (107%). En orsak till ökningen är uppgiftsväxling från sjuksköterska till undersköterska. Den största orsaken är dock den nya rutinen för registrering av besök för extern provtagning som infördes under september 2017. Antalet anställda undersköterskor har ökat under året. Beteendevetare: Antal besök hos beteendevetare har minskat med ca 5000 besök, eller drygt 5%. Stängning av fem vårdcentraler 2016 har påverkat. Antalet anställda PTP-psykologer har ökat inom gruppen beteendevetare. Dessa kräver handledning av erfarna psykologer och tar därmed färre patienter. Rehab Totalt har produktionen ökat med 21 000 besök, eller 2,8%, jämfört med 2016 Fysioterapeuter & Arbetsterapeuter Fysioterapibesök har ökat med 14800, och arbetsterapibesök med 6 100 trots stora omstruktureringar genom Krav- och kvalitetsboken 2017. Fortsatt arbete med hållbara flöden och förbättringsprojekt är sannolikt orsaken. 2.3 Verksamhetens miljöarbete Nedan följer återkoppling utifrån ansvar i miljöplan 2017-2020. Närhälsan tar fram en egen handlingsplan kopplat till VGR:s miljöplan. Transporter Alla inköp av fordon sker via Regionservice Energi Mål 3: Närhälsans verksamheter arbetar aktivt med minskad energianvändning som en del i Miljödiplomeringen Mål 5: Tillsammans med Västfastigheter och tre stora fastighetsägare har ett projekt startats för att hitta metoder för energieffektivisering i förhyrda lokaler Produkter och avfall Mål 6d: Närhälsan använder sig av Tage som en del i återanvändning av möbler Omklädning av möbler istället för inköp av nya inventarier. I samband med byggprojekt görs genomgång av vilka möbler som är aktuella för omklädning. Mål 6g: Närhälsans verksamheter arbetar aktivt med återvinning som en del i Miljödiplomeringen. På Närhälsans- och folktandvårdens utbildning för nya miljöombud har vi en praktisk återvinningsövning. Kemikalier Mål 9b,c,d,e,f,g: Vi arbetar ständigt med substitution av kemiska ämnen och flaggar för dessa Närhälsan vårdval, Årsredovisning 7(44)
ämnen i Klara kemikaliehanteringssystem Läkemedel Aktiviteter som leder till rationell användning av antibiotika Närhälsan arbetar utifrån regionala Stramas riktlinjer för att minska förskrivningen i av antibiotika i enlighet med Krav- och Kvalitetsboken. Bland annat innebär detta kontaktläkare på varje vårdcentral, besök av Strama-läkare, dialog om förskrivning på enhets- och förskrivarnivå. Antal antibiotikarecept per 1000 listade har minskat kontinuerligt under ett antal år. Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat Vi har i görligaste mån utmönstrat miljöbelastande preparat. När det gäller läkemedel följer vi VGR:s förteckning över rekommenderade läkemedel. 2.4 Folkhälsa Närhälsans vårdcentraler har deltagit i lokala folkhälsoråd i enlighet med respektive närområdesplan. Under 2017 har regionuppdraget kopplat till de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementerats i Närhälsan. Detta har genomförts med ett fokusområde per kvartal för de fyra levnadsvanorna tobak, fysisk aktivitet, kost och alkohol. Därutöver har Närhälsans verksamheter arbetat med bland annat stress- och sömnskolor. Implementeringen av Hälsolyftet, den evidensbaserade metod för arbete med livsstilsfaktorer som används i förvaltningen har fullföljts under 2017. På BVC arbetar man med folkhälsofrågor enligt det nationella programmet. 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård För Närhälsan, liksom för hälso- och sjukvården i stort gäller prioriteringsordningen i den Etiska plattformen i HSL, från 1995. Människorättsprincipen Solidaritet och behov Kostnad och effekt Vi kan notera att utvecklingen av ersättningssystemen i vårdval vårdcentral, Krav och Kvalitets-boken, sedan 2009, skapat en situation där lands- och glesbygdsvårdcentraler, liksom vårdcentraler i socialt belastade områden ( med högt Care Need Index) har upp till 3-4 gånger fler distriktssjuksköterskor / sjuksköterskor per listad eller listningspoäng och upp till 2 gånger så hög läkarbemannning, som stadsvårdcentraler med en genomsnittsbefolkning avseende ålder, etnicitet och socioekonomi. I städerna är konkurrensen mellan privata och offentliga vårdcentraler som hårdast, med hög omsättning på listade, matematiskt byts en stadsvårdcentrals population av listade ut helt på 4-5 år. Tillgängligheten bland privata och offentliga vårdcentraler är här som sämst, missnöjet som störst i kundenkäter och en hög förekomst av straff- och otrohetsavgifter. Det är också i städerna som de nationella privata onlinemottagningarna har sin största kundkrets, som ökar. Detta skapar en ytterligare press på stadsvårdcentraler med redan sviktande ekonomi, som får Närhälsan vårdval, Årsredovisning 8(44)
betala ytterligare straff- och otrohetsavgifter och som åtgärd håller nere personalstyrkan till ett minimum. Detta tillsammans med Krav- och kvalitetsbokens frånvaro av reella kvalitetsmått, enbart läsbar registrering, har skapat en registreringskultur och inte en förbättrings- och förändringskultur. Den medicinska kvaliteten utifrån socialstyrelsens riktlinjer och målnivåer för exempelvis diabetes och astma/kol är inte i fokus. Det gör att den medicinsk kvalitetens variation mellan enheterna är mycket stor i VGR. Vårdvalet i VGR har, så här långt, medverkat till en ojämlik vård över regionen. Med olinebaserad invånarguide/webbtriagering, onlinemottagning med såväl nybesök som uppföljande besök av olika yrkeskategorier, asynkrona besök, chattforum, distansmonitorering (även kallat hemmonitorering) för de svårast sjuka och våra invånare med kronisk sjukdom, samt inte minst kombination av dessa verktyg med fysiska besök för de med störst behov, ter sig vara det som kan rädda en jämlik och god hälso- och sjukvård de närmaste 10-15 åren. Närhälsans verksamheter arbetar med inriktning vård på lika villkor enligt gällande styrdokument och vårdvalens Krav och kvalitets-böcker. Utmaningar är att bemanna våra verksamheter med rätt kompetenser utanför storstadsområdena. När det gäller jämställdhet följs våra verksamheter så långt möjligt upp med redovisning för män respektive kvinnor. Närhälsan planerar att delta med flera verksamheter i VGR:s projekt för personcentrerat arbetssätt. Pilotprojekt Personcentrerat arbetssätt har genomförts på tre enheter, en vårdcentral, en jourcentral och en rehabenhet under 2018 och ett organiskt införande påbörjas under 2018 Medborgardialoger pågår i allt fler av våra verksamheter genom bland annat patientråd vilket tillför viktig information för utveckling. Nationella patientenkäten liksom Närhälsans egen kundenkät är också underlag för utveckling och förbättring. 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Personsäkerhet Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat totalt ca 160 ärenden varav drygt 60 rör personsäkerhet. Dessa händelser har stor variation vad gäller allvarlighetsgrad och omfattning och kan utgöras av allt från verbala hot till misshandel. Inslag av hedersrelaterat våld och effekter av social oro samt gängkriminalitet finns bland behandlade ärenden. Antalet ärenden som gäller personsäkerhet under 2017 är något fler än under 2016. Cirka 650 personer inom Närhälsan har genomgått personsäkerhetsutbildning under 2017. Ett arbete med införande av datorbaserat uppmärksamhetslarm pågår. Fysisk säkerhet Närhälsans riktlinjer för fysisk säkerhet har uppdaterats med tydligare krav på bl. a tillgång till larm och zonindelning av mottagningar. Att arbeta utifrån standardiserade koncept, både vad gäller lokal- och säkerhetsfunktioner är under utveckling. Inventering av fastighetsbundna säkerhetsanläggningar har slutförts under året och ett projekt Närhälsan vårdval, Årsredovisning 9(44)
för överlämning av ansvaret för dessa till Västfastigheter pågår. Cirka 600 personer har genomgått utbildning i systematiskt brandskyddsarbete. Uppföljning av respektive enhets systematiska brandskyddsarbete görs årligen. Informationssäkerhet Tre större och ett antal mindre driftstörningar rörande IT och telefoni har inträffat under året. De större hade stor påverkan på verksamhet, patienter och förtroendet för verksamheten. Närhälsans säkerhetsfunktion har under 2017 hanterat drygt tio ärenden rörande otillåten journalåtkomst. Införande av ett verktyg för systematisk logganalys, har påbörjats under året. Krishantering och kontinuitetsplanering Närhälsans TiB-funktion (Tjänsteman i beredskap) har hanterat ett trettiotal ärenden under året. Driftsstörningar och liknande händelser har påvisat behov av en utvecklad kontinuitetsplanering. Arbete pågår med utveckling av förvaltningsgemensamma och lokala kontinuitetsplaner men tyvärr i långsam takt. Större händelser under året Efterförlopp efter bussolycka i Hälsingland (skolbarn från Mark) i april Ett tjugotal fall av bedrägerier mot mestadels äldre människor (utreds av Polisen) Power Big Meet i Lidköping i juli EU-toppmötet i Göteborg i oktober 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Kontroll samt åtgärder avseende omhändertagande av risker har genomförts under året i enlighet med plan för intern kontroll 2017. Styrelsen har erhållit rapporter i april samt oktober. I samband med årsredovisning informeras styrelsen om vilka av riskerna som bedömts vara åtgärdade eller nedgraderade och inte behöver överföras till plan 2018. I arbetet med den interna kontrollen har uppmärksammats behovet att ifrågasätta såväl ändamålet som följsamheten till de kontroller som finns angivna i anvisningar och riktlinjer. Arbetet med intern kontroll har också under året blivit mer inkluderat i det löpande arbetet med bland annat säkerhet och riskanalys och på så sätt blivit en del i förbättring av säkerhetskulturen. Genom att styrelsen engagerat sig i framtagandet av planen samt åtgärder med anledning av denna har samspelet mellan politiker och tjänstemän i strategiska frågor blivit tydligare. Det gäller också samspelet avseende politiska styrdokument och lagar. 2.8 Systematiskt förbättringsarbete Närhälsan har sedan starten av den nya organisationen 2012, med en sammanhållen offentlig primärvård i Västra Götalandsregionen, arbetat med utvecklande av ett systematiskt förbättringsarbete. Affärsplanen är förvaltningsledningens instrument för att implementera strategier, Närhälsan vårdval, Årsredovisning 10(44)
fokusområden och prioriterade aktiviteter i organisationen. Till dessa är kopplade 7 huvudindikatorer och ett stort antal indikatorer vi följer i våra olika verksamheter. Förvaltningsledningen har möte varannan vecka på vilken den stående punkten Förbättringstavlan ( Dash-board) 30 min är avsatt till att systematiskt följa upp prioriterade aktiviteter och indikatorer. Detta görs på motsvarande sätt i ledningsgrupper och ute på mottagningarna. 6 områden har varit i fokus 2017; tillgänglighet, Kvalitet, bemanning, kundnöjdhet, produktion och listningsutveckling. Dessa områden redovisas under respektive punkt i denna årsrapport. 2.9 Inköp Information av koncerninköp till Närhälsans förvaltningsledning har genomförts i oktober 2017. Planering för fortsatt arbete på områdesnivå pågår inför 2018. IS/IT-objektet tillhandahåller inte systemstöd och vi har därmed inte aktuell data per helår 2017. Analys baseras på delårsinformation per augusti. Närhälsan redovisar en leverantörstrohet på ca 80 % - i nivå med VGR totalt. Närhälsan visar hög grad av följsamhet till beställningsbart material via Marknadsplatsen. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 11(44)
3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 3.1.1 Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 3.1.2 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Närhälsan leasar samtliga bilar via Regionens Fordon, dessa är en av regionens miljöprioriterade upphandlingar. Kartläggning av verksamhetens leasingbilar pågår för att på sikt kunna minska antalet fordon. Utveckling av arbetssätt och tjänster pågår där digitala medier bidrar till att minska resandet och med bibehållen kvalitet. Antalet körda km i leasade fordon är högre ( knappt 7000 mil) för 2017 jämfört med tidigare år. Orsaken till det beror dels på förändrad organisation (jämförelse över år blir felaktig) samt att fler hembesök har genomförts. Totalt sett har antalet körda km ökat med 15% men antalet resor med inrikes flyg har minskat med 39% 3.1.2.1 Minska verksamheternas avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar I samband med ny- och ombyggnadsprojekt arbeta för att återanvända inventarier och utrustning i så hög grad som möjligt. I samband med varje byggprojekt sker genomgång av vilka inventarier som kan återbrukas inom förvaltning eller via TaGe. Verka för att leverantörer minskar emballage och sampackar/samdistribuerar i större utsträckning. PÅGÅR i samband med utrustningsplanering och upphandlingsprojekt Fortbildning av förvaltningens miljöombud har genomförts under hösten. Tema för årets konferens var avfall och återbruk. Sedan något år tillbaka är kostnaden för att skicka flergångsmaterial till regionens sterilcentraler nästan dubbelt så hög som att köpa engångsmaterial via Marknadsplatsen. Tyvärr påverkar detta såväl avfallsmängder som Regionens miljömål negativt. 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter 3.2.1 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom Närhälsan vårdval, Årsredovisning 12(44)
förbättras genom nedanstående pågående insatser: Stödjer vårdcentraler som väljer triagemodellen och stegvis vård för att öka fokus på patientens behov och snabbt kunna erbjuda kvalificerade insatser vid psykisk ohälsa. Stödjer och arbetar med att strukturera och optimera de olika yrkesgruppernas insatser. Följa upp flöde och åtgärder vid triagering vid psykisk ohälsa och uppmärksamma existerande personella resurser samt framtida behov. På Närhälsans intranät tillhandahålls fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat till psykisk ohälsa. Formulera en basstruktur till hjälp för medarbetarna att ta rätt beslut i vardagen, synliggör vem som gör vad och hur vid frågeställningar rörande psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom. Samarbetar nära med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Närhälsan deltar med tre vårdcentraler i regionens satsning på barn och unga genom ett tilläggsuppdrag. Medverkar vid framtagandet av samt implementera nya regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området. Introducerat internetbaserad KBT-behandling. Deltar i regionens kompetensförsörjningsarbete för psykologer. 3.2.1.1 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna I Affärsplanen 2016-2018 inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Vi genomför de regionala psykiatriplanerna genom bland annat: Triageprojektet inrymmer även triagering av medborgare med psykisk ohälsa och projektet fortsätter 2016 för att implementeras på samtliga vårdcentraler. PÅGÅR Tre av Närhälsans vårdcentraler har fått tilläggsuppdrag Barn och unga med psykisk ohälsa inför 2017. PÅGÅR Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa. PÅGÅR Psykosocialt team utvecklas i områden med hög andel psykisk ohälsa. PÅGÅR Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. PÅGÅR Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. PÅGÅR Närhälsan fortsätter med att implementera riktlinjer för vård vid depression och ångest enligt regionuppdrag d v s information om riktlinjerna, adekvata utbildningar, text- och Närhälsan vårdval, Årsredovisning 13(44)
internetbaserad KBT och gruppbaserad KBT vid sömn, ångest och stress, samt: Närhälsans intranät tillhandahåller fliken "Psykisk hälsa" för stöd och strategier, hänvisningar och länkar för verksamheternas dagliga arbete relaterat framför allt till psykisk ohälsa. Där kommer det att finnas rubriker och länkar till ovanstående punkter samt till rubrikerna Suicid och Självskadebeteende. Sidan utvecklas fortlöpande. PÅGÅR Fortsatt nära samarbete med regionens Kunskapscentrum för psykisk hälsa (KPH) för att förbättra kvalitet och tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa.pågår Medverka vid framtagandet av samt implementera nya Regionala medicinska riktlinjer (RMR) inom området i den takt som det regionala arbetet medger. PÅGÅR 3.2.1.2 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa I Affärsplanen 2016-2018 inryms bland annat följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Göra våra kunder/patienter delaktiga i sin egen vård Vi stärker första linjens förmåga genom att ( ingår även punkterna som inryms under 3.3.1): Införande av nationella IT-plattformen Stöd och Behandling med 5 program för behandling av psykisk ohälsa. PÅGÅR FIT-projektet; Feedback-Informed-Treatment, där psykolog/kurator arbetar med Ipads tillsammans med klienten för att skapa större delaktighet i behandling/terapin men också utveckla psykologens/kuratorns kliniska förmåga. PÅGÅR Psykiatrisjuksköterska anställs för att bättre handlägga listade med tyngre psykiatriska besvär, samt stötta läkargruppen vid uppföljning av psykisk ohälsa. PÅGÅR Utveckling av funktionen "samordnare av psykisk ohälsa" på vårdcentralerna med ambitionen effektivare behandling och uppföljning inom framför allt området depression. PÅGÅR 3.2.2 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden för att stärka patients ställning i vården: Göra våra invånare delaktiga i sin egen vård Involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling Närhälsans kundenkät Under april-maj 2017 besvarades Närhälsans kundenkät av 8000 patienter som besökt våra vårdcentraler eller rehabmottagningar. Resultaten är förbättrade i alla dimensioner jämfört med 2016. Framgångsfaktorer är sannolikt satsningar på fler kontaktvägar som e-tjänster, möjlighet till webbokning samt ändringar i telefonbokningssystemet så att fler ärenden har kunnat tas emot samt arbetet med service och bemötande i organisationen. Resultat: 92% av vårdcentrals-besökarna var nöjda med sitt besök. Motsvarande resultat för rehabmottagningarna var 98 %. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 14(44)
Övriga resultat och inriktning beskrivs under punkterna 3.2.2.1-3.2.2.3 nedan. 3.2.2.1 Uppfylla vårdgarantin Vårdgarantin i vårdval avser telefontillgänglighet samt besökstillgänglighet till läkare. Dessa två parametrar bygger delvis på ett traditionellt föråldrat synsätt. Hälso- och sjukvård utförs även av andra yrkeskategorier än läkare och digitala konsultationer ökar. Införande av Närhälsan vårdval, Årsredovisning 15(44)
virtuella möten, asynkrona möten (webbtriagering, anamnesupptagning vid en tidpunkt och det fysiska eller virtuella mötet vid annan tidpunkt) och internetbaserad kommunikation förändrar vår bild av vad tillgänglighet innebär. Telefontillgänglighet 0:an innebär att kunden/patienten ska få telefonkontakt med primärvården samma dag som den sökt. Telefontillgängligheten följs månatligen inom Närhälsan och rapporteras två gånger om året till Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att ligga över 90% på samtliga enheter. Telefontillgänglighet kan sägas vara ett övergripande mått på "ordning och reda" på en enhet. Tydlig struktur, organisation och rutiner ger ett hållbart renodlat arbete, invånarna ringer inte lika mycket och telefontillgängligheten blir ofta 100%. Närhälsan arbetar systematiskt med dessa frågor. Närhälsan har ökat från 78% till 92% är nu bättre än det privata kollektivet i Västra Götaland och ligger högt över riksgenomsnittet. Besökstillgänglighet - 7:an innebär att invånaren ska, då nytt medicinskt behov föreligger, erbjudas tid till läkare för nybesök inom sju dagar. Tillgängligheten mäts sedan flera år av SKL under två veckor i mars och två veckor i oktober. Målet är att i dessa mätningar ligga över 90%. Utöver bemanning, uppgiftsväxling och arbetssätt är det även här av betydelse hur enheterna organiserar sig vad gäller patientflöden och anpassning efter befolkningsstruktur: Närhälsan har legat stabilt på 91-92% de senaste mätningarna och över riksgenomsnittet, medan det privata kollektivet successivt tappar ned mot 92%. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 16(44)
3.2.2.2 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Vi har arbetat och arbetar med detta under rubrikerna Patienten i centrum, Patientens fokus i fokus, Hela människan, Feedback projekt etc. Medarbetare, tillsammans med invånarna, utvecklar värdeskapande vårdprocesser, så kallad värdebaserad vård utifrån "what matters for the patient". Det kan röra tillgänglighet, bemötande, väntetider, kvalitet med mera, men också utrednings- och behandlingsformer. Närhälsan har ambitionen att vara en offentlig aktör som erbjuder digitaliserade vårdtjänster i kombination med personcentrerat arbetssätt för alla åldersgrupper och behov. Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden: Göra våra invånare delaktiga i sin egen vård Involvera våra invånare i pågående verksamhetsutveckling genom följande prioriterade aktiviteter: Tre enheter startade under hösten pilotprojekt i Personcentrerat arbetssätt i samverkan med GPCC, vilket utvärderats vintern 2017/2018 Patientråd, kundråd eller fokusgrupper finns på 40% av enheterna. PÅGÅR Patientenkäter minst en gång per år, utöver SKL s nationella patientenkät. PÅGÅR Flera nya möjliga kontaktytor för invånarna till mottagningarna har skapats. Det rör sig om webbtidbokning, virtuella möten även via sk e-tjänster. PÅGÅR Serviceguiden finns implementerad på alla enheter. PÅGÅR Vid verksamhetsutveckling strävar vi efter att involvera våra invånare och patienter. PÅGÅR Närhälsan vårdval, Årsredovisning 17(44)
Delaktighet och egenansvar för invånarna i sin vård och behandling är en prioritet. PÅGÅR Närsjukvårdsutvecklingsprojekt bedrivs idag över hela VGR inom Närhälsan. PÅGÅR Trygg och säker utskrivning, den nya lagen om särskild individuell vårdplanering, har förberetts under hösten 2017 och startas 1 januari 2018. PÅGÅR Närhälsan Online för nybesök till läkare startade strax före jul 2017. PÅGÅR Uppföljande onlinebesök för olika yrkeskategorier har prövats i flera verksamheter och kommer utvidgas under 2018. PÅGÅR 3.2.2.3 Förbättra akutvårdskedjan Primärvårdens akutvårdkedja på våra vårdcentraler och jourcentraler på såväl dag-, kvälls, som helgtid. De flesta medborgare kommer till oss med så kallad lättakuta besvär, men varje dag kommer också medborgare med allvarligare akuta besvär som exempelvis bröstsmärtor, andnöd eller allvarligare allergiska reaktioner. Vid konstaterad allvarligt akut tillstånd förbereder vi patienterna och initierar kontakt med akutsjukvården på våra sjukhus för transport till sjukhusens akutmottagningar och/eller intensivvård. Enligt Närhälsans affärsplan för 2016-2018 arbetar vi med följande fokusområden: En hög tillgänglighet Värdeskapande processer Genom bland annat följande prioriterade aktiviteter: RGS triage är under införande i vårdval vårdcentral och används i olika vårdprocesser. 60% använder RGS triagehandboken och målet är 80% användare under 2017. PÅGÅR Webbtidbok är under införande. I Krav- och kvalitetsboken 2017 är webbtidbok ett krav, och samtliga enheter förväntas ha detta sommaren 2017. PÅGÅR Egentriagering har provats i webbtidboksform under senhösten 2017. PÅGÅR Fler än en akutkontaktyta prövas på flera vårdcentraler; drop-in, akuta webbtider i kombination med akuta telefonbokbara tider prövas för att svara mot olika patientgrupper behov. PÅGÅR Drop-in projektet Lättakuten, ett systematiskt personcentrerat arbetssätt i form av egentriagering, med snabbare och hållbarare vårdprocesser har provats med stor framgång på tre vårdcentraler under 2017, med troligt införande på flera vårdcentraler under 2018. PÅGÅR Krav- och kvalitetsboken 2017 för vårdval vårcentral ställde krav på en omorganisation av antalet jourer vilket gett en stor arbetsbelastning på såväl offentlig som privat primärvård. Varken den offentliga eller den privata primärvården har klarat dessa förändringar i Krav- och kvalitetsbok 2017 vid årets slut. Bemanningsläkare blir en förutsättning i ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 18(44)
3.2.3 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Närhälsan affärsplan beskriver hur vi arbetar med medicinsk kvalitet och organisatorisk effektivitet. Vårdcentralsverksamheten följer de kvalitetsparametrar som ingår i Krav- och kvalitetsboken. Vår strategi är att synliggöra resultatvariationen i återrapporteringen till alla verksamheter och på alla nivåer, initiera uppföljning och ständiga förbättringar. Resultat Resultatvariationen för kvalitetsindikatorer visar, månad för månad, en långsamt förbättrande trend vad gäller läsbar registrering av de målrelaterade kvalitetsindikatorer Den organisatoriska effektiviteten har ökat båda i vårdval vårdcentral och vårdval rehab; produktiviteten i form av antal besök har ökat, se denna punkt 2.2 i årsrappporten. Samtliga diktat klara för invånarna inom 3 dagar, vilket nu uppfylls till 95%. Tillgängligheten i telefon har kraftigt förbättrats, se denna punkt 3.2.2.1 i årsrappporten. Under 2018 kommer två standardiserade vårdförlopp, "Best Practise", för diabetes respektive hypertoni sjösättas för att förbättra kvaliteten/patientsäkerheten För att förbättra den medicinska kvaliteten och öka den organisatoriska effektiviteten föreslår Närhälsan tillsammans med det privata kollektivet, via PV Indikatorgrupp, följande förändringar till Krav- och kvalitetsboken 2019: 1. Att ersättning till s.k. Målrelaterade Kvalitetsindikatorerna i Krav- och kvalitetsboken Vårdval Vårdcentral helt tas bort. 2. Att föreslå Koncernkontoret att i Krav- och kvalitetsboken Vårdval Vårdcentral istället lägga ut totalsumman på målrelaterad ersättning på: Att värna registrering i Qreg-PV, (automatisering i närtid) Att samtliga enheter skall ha PV-kvalitet som uppföljningsverktyg och visningsyta, det vill säga deltagande i PV-kvalitet, Öppna jämförelser på enhetsnivå, det vill säga en regional visningsyta. Deltagande i utbildningsinsats (certifiering) i förändringsledning och förbättringsarbete för att underlätta arbetet med ständig förbättring och underlätta Omställningen av hälso- och sjukvården samt införandet av FVM. Deltagande i regiongemensamma återkommande utbildningar, seminarier och nätverk i patientsäkerhets- och kvalitetsarbete (kontinuerlig certifiering) Enligt Närhälsans affärsplan 2016-2018 fortsätter vi arbetet med att bland annat: Utveckla ett gemensamt system för kvalitets- och effektivitetsförbättringar med standardiserade vård- och arbetsprocesser. PÅGÅR Behovs- och kapacitetsplanering för alla personalkategorier. PÅGÅR Implementering av RGS/triage. PÅGÅR Utveckla webbtidbokning. PÅGÅR Hembesök, och hembesöksteam. PÅGÅR Närhälsan vårdval, Årsredovisning 19(44)
Utveckla e-hälsotjänster för invånarna. PÅGÅR Fortsatt använda pedagogiska uppföljningsverktygen MedRave, Näranalys, NärSIM, i kontinuerligt förbättringsarbete på enheterna PÅGÅR Uppgiftsväxling mellan olika yrkeskategorier för att använda våra resurser bättre och effektivare. PÅGÅR Medborgarna som medaktörer vid egentriage förväntas ge en omfördelning av resurser till dem med störst behov. PÅGÅR Regelbundna interna controllingrundor där verksamheternas handlingsplaner och arbetssätt diskuteras. PÅGÅR 3.2.3.1 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Efter genomförd patientsäkerhetskulturmätning oktober 2015 har vi haft en handlingsplan för 2016-2017. Fokusområden har varit säkrare remisshantering, förbättrad dokumentation och förbättrad avvikelsehantering. PÅGÅR. Vi arbetar fortsatt med att öka avvikelserapporteringen och att återföra resultat och analys på områdesnivå. I samband härmed sker dialog med lokala ledningsgrupper. PÅGÅR. Avvikelser, klagomål och Lex Mariautredningar utgör underlag för vårt arbete med att utveckla ledningssystemet i form av riktlinjer. Vi har ett strukturerat sätt att sprida information om händelser, handlingsplaner och riktlinjer. PÅGÅR. En ny kulturmätning genomfördes hösten 2017 och kommer att vara underlag för uppdatering av patientsäkerhetsplanen. PÅGÅR Vi följer antal avvikelser och antalet Lex Maria- anmälningar. 2017 registrerades 3714 st avvikelser totalt för vårdvalen (jämfört 3132 st 2016) och antalet Lex Maria-anmälningar var 60 st (jämfört 43 st 2016). Vårdrelaterade infektioner följs inte i primärvård. Närhälsan deltar i de årliga nationella punktprevalensmätningarna för basala hygienrutiner med över 80 % deltagande. 3.2.3.2 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Vår vision är att skapa det goda livet för våra medborgare genom att utveckla en primärvård i världsklass. Vi arbetar därför inte med att bli bättre än ett medelvärde, utan att prestationerna ska sikta mot vad som faktiskt är teoretiskt möjligt. Generella resultat: Väntetider i vården; Närhälsan presterar lika bra eller bättre än det privata kollektivet, och avsevärt mycket bättre än riksgenomsnittet, se p. 3.2.2.1 i årsrapporten Målrelaterade kvalitetsindikatorer i Krav- och kvalitetsboken 2017; Närhälsan har förbättrats successivt under året från 60% till 67% på totalen. Socialstyrelsens målvärden och mätetal; Närhälsan. liksom riket i övrigt, ligger lågt, med en mycket stor variation mellan olika vårdcentraler. Analys av variationen och standardiserade arbetssätt kommer tas fram under 2018 för att förbättra vården till invånarna. Närhälsan vårdval, Årsredovisning 20(44)
Exempel på resultat, Socialstyrelsens måltal, Vården i siffror, SKL, till och med Q3, samt munin.vgregion.se som jämförelse: Andel personer med diabetes som har HbA1c lägre än 52 mmol/mol. Riket 47,3% (till och med Q3). VGR Primärvård 53,2%, Närhälsan 51,0%. Andel personer med diabetes och blodtryck < 140/85 mmhg. Riket 54,2% (till och med Q3). VGR Primärvård 56,1%, Närhälsan 56,1%. Icke-rökare vid diabetes, Riket 86%. (till och med Q3). VGR Primärvård 85,8%, Närhälsan 84,5%. Skillnader mellan medelvärde mellan VGR respektive Närhälsan kan förklaras av att Närhälsan genomsnittligt har fler äldre invånare, och därmed fler invånare med 2 eller flera kroniska sjukdomar med hög samsjuklighet, än vad det privata kollektivet har. För att nå vårat mål utvärderar vi och följer upp våra verksamheter genom att delta i flera register- och benchmarkingaktiviteter enligt följande: Primärvårdskvalitet, ett nationellt system från SKL för jämförelse av kvalitetsindikatorer är under introduktion nationellt. Där deltar såväl Närhälsan som privata aktörer där ett breddinförande kommer ske under 2018. Kvalitetsindikatorerna som ingår i Krav- och kvalitetsbokens följs upp på varje enhet, område och i förvaltningsledningen systematiskt. Standardiserade arbets- och vårdprocesser är under utarbetande utifrån resultatet från den systematiska uppföljningen av variationen mellan våra enheter. Kvalitets- och uppföljningsregister finns det ett drygt 20-tal som Närhälsan Vårdval rapporterar till. Dessa används kontinuerligt vid uppföljning inom verksamheterna. Tillgänglighet i telefon och väntetider följs kontinuerligt. MedRave används av varje enhet och ger möjlighet för enhetens ledning att följa yrkeskategori, medarbetare eller patient vad gäller antal besök, förskrivning, sjukskrivning, diagnossättande och uppföljning av kroniska sjukdomar med mera. Munin är ett helt transparant benchmarkingsystem på nätet där alla medborgare, inklusive chefer och anställda, kan jämföra 100-talet parametrar mellan såväl privata och offentliga vårdcentraler. Detta görs kontinuerligt i viss grad. På sikt förväntas munin.vgregion.se ersättas av Primärvårdskvalitet. Controllingrundor genomförs 2-3 gånger årligen för ett 20 tal enheter med sämre resultat. 3.2.3.3 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Svensk hälso- och sjukvård kommer inte klara möta befolkningens vårdbehov om vi fortsätter arbeta på samma sätt vi gör idag om 5-10 år. De demografiska förändringarna med en mindre andel yrkesarbetande och kraftigt ökande vårdbehov hos befolkningen kommer tvinga fram en radikal förändring, (Sveriges kommuner och landsting) I Omställningen av hälso- och sjukvården i VGR har koncernledningen, på uppdrag av regionfullmäktige, presenterat fyra övergripande delprojekt: Nära vård, Koncentration, Närhälsan vårdval, Årsredovisning 21(44)
Digitaliserade vårdtjänster samt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Därutöver pågår arbetet med ett sammanhållet vårdinformationsystem FVM, Framtidens vårdinformationsmiljö, PCA, personcentrerat arbetssätt. Omställningen ställer höga krav på förändringsledning och förbättringskunskap hos ledare och medarbetare i samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Nära vård; Närhälsan fyller en viktig uppgift med en sammanhållen primärvård nära invånarna: Närhälsans vårdvalskoncept utgår från: 104 vårdcentraler 112 barnavårdscentraler 21 jourcentraler 65 rehabenheter Närhälsan driver närsjukvård över regionen med hembesöksenheter och mobila enheter, som är ett, av flera sätt, att flytta hälso- och sjukvården närmare medborgarna. Nära vård är också, med hjälp av digitala utveckling, flytta ut vårdtjänster från sjukhus och mottagningar till hemmet för kroniker och svårt sjuka. Hälften av invånare i VGR har en eller flera kroniska sjukdomar, såväl yrkesarbetande som sköra äldre och står för 80-85% av hälso- och sjukvårdskostnaderna Virtuella hälso- och sjukvårdscenter, med regelbunden övervakning tillsammans med patienter och anhöriga, har internationellt sett visat sig kraftigt förbättra livskvalitet och effektiviserat vården för invånare med kronisk sjukdom. Koncentration: VGR kan betraktas som ett enda sjukhus. Insatser inom kirurgi behöver koncentreras till vissa enheter för att skapa bästa möjliga effektivitet i vårdprocesserna: Detta ställer högre krav på primärvårdens medarbetare att vara patientens guide i vårt komplexa hälso- och sjukvårdssystem. Det gäller hela Närhälsans uppdrag, både vårdval och beställd vård. Digitaliserade vårdtjänster: Digitaliserade vårdtjänster är en förutsättning för Nära vård. En stor del av vårdcentralernas arbetssätt med icke-kroniskt sjuka invånare kommer i nära framtid helt skötas via artificiell intelligens, AI, och invånarinitierad triagering, där invånare får råd, stöd om egenvård, diagnos och behandling utan inblandning från personal på våra mottagningar. Online-kommunikation i form av exemplvis chatt, mail eller videomöten kommer tillhöra vardagen i ett framtida hälso- och sjukvårdssystem närmare invånarna. Närhälsan vill vara drivande i denna utveckling. Närhälsan har under många år arbetat för att samla de IT-stöd som vår verksamhet behöver i ett vårdinformationssystem för att minimera både antalet applikationer och platser att söka och dokumentera vårdhändelser. Vi strävar efter heldigitaliserad kommunikation mellan samtliga förvaltningar i samtliga patientärenden. PÅGÅR Närhälsan Online. Vi strävar efter ett helhetskoncept för digitala vårdtjänster i kombination med fysiska besök. PÅGÅR Taligenkänning, som ersätter tangentbordet helt, som en naturlig del av konceptet verktyget dator, laptop, surfplatta eller smartphone. Fax, telefon och brev tillhör inte en modern hälso- och sjukvård i tiden. PLANERAS Vi vill satsa på Nationellt framtagna tjänster för att förenkla kommunikationen med invånare en sådan tjänst är Formulärtjänsten och en annan är Plattformen för stöd Närhälsan vårdval, Årsredovisning 22(44)
och behandling. PLANERAS Vi vill satsa hemmonitorering av invånare med kronisk sjukdom med kontakt med vårdgivare online i kombination med fysiska möten vid behov. PLANERAS Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling: VGR har valt att utgå från hälso- och sjukvårdssystemet Intermountain Healthcare, Utah, USA, som modell och referens för bildande av en kunskaps- och kvalitetsstyrd organisation. Utöver automatiserad uppföljning och utvärdering med hjälp av måltal och processer, innefattar detta delprojekt utveckling av en organisation för arbete med gemensamma standardiserade vårdförlopp över hela hälso- och sjukvårdssystemet med kontinuerligt förbättringsarbete, inkluderade kommunerna. För att förverkliga detta krävs utbildning i förändringsledning och förbättringskunskap bland samtliga ledare och medarbetare och ett gemensamt ledningssystem som genomsyrar samtliga förvaltningar och enheter i VGR. Omställningen är naturlig del i utvecklingen av Närhälsans affärsplan och vi ser oss som en drivande samarbetspartner i utvecklingen av VGR:s hela hälso- och sjukvårdssystem. Vi fortsätter därför i följande arbeten och grupperingar; Olika samverkansgrupper mellan kommun, sjukhus- och primärvård. PÅGÅR Samverkansgrupper kring framtidens vårdinformationsmiljö, FVM. PÅGÅR Regionala grupper för tydligare ansvarsfördelning och säkrare remisshantering mellan vårdnivåerna. PÅGÅR Övriga referensgrupper och grupperingar på olika nivåer. PÅGÅR 3.3 Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 3.3.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Det ska finnas goda möjligheter att göra karriär inom Närhälsan. Med karriär avses inte bara viljan att ta ett chefskap, utan även att utvecklas i det pedagogiska ledarskapet genom t ex handledaruppdrag och inom professionen till olika specialistfunktioner. Chefsförsörjningsprocessen är i fokus och vi har identifierat den interna chefsförsörjningen som mycket viktig för att inte få kompetenstapp vid chefsbyten i verksamheten. Vi har bland annat infört ett internt utvecklingsprogram för teamledare. Genom att stärka denna yrkesgrupp tror vi att vi kan hitta fler medarbetare som vill utvecklas och ta ett chefskap. Vi använder oss av regionens Assessment center för att identifiera medarbetare med utvecklingsmöjligheter och har flera deltagare i regionens chefskandidatprogram. Ett fokusområde i affärsplanen är chefsförsörjning. Målet är att öka andelen chefer som rekryteras internt. Resultat: 98 % av alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan där kompetensutvecklingsbehov knyts till affärsplanens mål (84 % 2016) 92% av alla medarbetare har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef, (88% 2016) 98 % av alla chefer har haft utvecklingssamtal med sin närmaste chef (86%) Närhälsan vårdval, Årsredovisning 23(44)
Enligt registrering i Heroma har specialistläkare haft i genomsnitt 7,1 kompetensutvecklingsdagar per år (6,2 dagar 2016) Om vi ska klara vårt nuvarande och framtida behov av specialister i allmänmedicin behöver vi kunna ha ett större nytänkande kring handledning och tjänstgöring under ST. ST-utbildningen är till en stor del ett lärande i vardagen där man lär sig genom att träffa patienter. Självklart är både handledning och stöd i vardagen en förutsättning för att man skall få en god lärmiljö. Nuvarande tolkning av handledningskraven som studierektorerna gör försvårar Närhälsans kompetensförsörjning. Närhälsans bedömning är att möjligheten bör finnas att den handledde ST läkaren gör sin huvudsakliga tjänstgöring på närliggande vårdenhet som sin huvudhandledare och att detta kan ske med bibehållen hög kvalitet på ST utbildningen under förutsättning att tillgång finns till instruktion i vardagen av andra kollegor på den vårdcentral som ST läkaren har sin huvudsakliga tjänstgöring. Konsekvenser av handledarmodellen och studierektorernas tolkning och praxis blir att vårdcentraler som inte uppfyller kraven för handledning går underbemannade under långa perioder utan några möjligheter att skapa en återväxt inom specialiteten allmänmedicin. Detta gör att vårdcentralen hamnar i en negativ spiral där man tappar kompetens vad gäller handledning, får inte det naturliga inflödet och inspirationen som en yngre medarbetare under utbildning bidrar med. Dessutom gör underbemanningen att möjligheter till fortbildning begränsas. Detta kan skapa en miljö där även andra professioners utveckling påverkas. Läkarbristen påverkar övriga professioner i verksamheten. Att arbeta som chef för en verksamhet som har ständiga rekryteringsproblem avseende denna nyckelgrupp är oerhört påfrestande. Även rekrytering av övriga för verksamheten nödvändiga professioner påverkas negativt. 3.3.1.1 Satsa på ledarskap Det ska finnas bra förutsättningar för chefer i Närhälsan. Vi tydliggör ansvar och befogenheter på ett sätt som stödjer cheferna för att kunna vara starka arbetsgivarföreträdare. Stöd från förvaltningens stabsfunktioner ska tydliggöras och synliggöras. Ansvar och befogenheter finns beskrivna i förvaltningens riktlinjer för beslutsfattande. Inom vårdvalsverksamheten så har vi inte nått riktigt ända fram vad gäller normtalet 10 till 35 medarbetare per chef. Inom område rehab når vi normtalet men vi har ett antal vårdcentraler där vi inte är i mål. För att nå normtalet ha till exempel tjänster som enhetschefer inrättats på vissa vårdcentraler för att ge cheferna bättre förutsättningar till ett nära ledarskap. Resultat: Medarbetarnas uppfattning om Närhälsans ledarskap utvärderas i medarbetarundersökningen. Närmaste chef utvärderar underställt chefsledarskap årligen i samband med utvecklingssamtal. I medarbetarundersökningen hösten 2017 uppger 88% av Närhälsans medarbetare att närmaste chef ger förutsättningar att ta ansvar i arbetet. 89% uppger att närmaste chef visar förtroende för dem som medarbetare. Aktiviteter som pågår: Närhälsan vårdval, Årsredovisning 24(44)