Beslut och verksamhetsrappori. efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kyrkvikens förskola belägen i Nacka kommun
1 (12) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Kyrkvikens förskola belägen i Nacka kommun, fungerar mycket väl. Skolinspektionen bedömer att förskolechefen genom egen närvaro och genom sitt ledningsteam har god kännedom om den pedagogiska verksamheten på förskolan. Vidare har förskolechefen ett tydligt pedagogiskt syfte med sin närvaro på förskolan. Förskolechefen driver också utvecklingsprocesser samt ger personalen förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet. Huvudmannen ger i sin tur förskolechefen och övriga funktioner i ledningsteamet förutsättningar att ta sitt ansvar som pedagogisk ledare. Detta genom formellt och informellt stöd. Formellt stöd ges exempelvis genom att olika resurser ställs till förfogande samt genom att ett tydligt system för kvalitetsarbete. Informellt stöd sker bland annat genom att huvudmannen är tillgänglig för förskolechefen när denne behöver råd och stöttning. En ny organisation sattes i drift i juli 2015. Enligt ledningen för förskolan finns det fortfarande en del arbete kvar med att tydliggöra den nya organisationen och kvalitetsarbetet. Granskningen visar dock att förskoleenheten har arbetat intensivt med detta, vilket bland annat givit som resultat att intervjuad personal ser positivt på förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten.
2(12) Uppföljning Mot bakgrund av ovanstående är inte någon uppföljning aktuell. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Bitr. avdelningschef Mat Peterson Undervisningsråd
1 lj '1J; 3(12) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och tärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Kyrkvikens förskola som är belägen i Nacka ingår i detta projekt. Huvudman för Kyrkvikens förskola är Pysslingen Förskolor och Skolor AB (org.nr. 556035-4309). Förskolechefen vid Kyrkvikens förskola ansvarar för fem förskolor, varav Kyrkvikens förskola är en av dessa. Kyrkvikens förskola har totalt 13 anställda. Förskolan består av fyra avdelningar med omkring 72 barn mellan 1 och 6 år. Kyrkvikens förskola besöktes i april månad år 2016. Ansvariga inspektörer har varit undervisningsråd Mats Peterson och utredare Kerstin Haster. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Det är de fyra rubrikerna i följande verksamhetsrapport. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande rapport.
4(12) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Kännedomen möjliggörs genom direkta kontakter med personalen främst via telefon och mejl samt genom deltagande i olika formaliserade möten på förskolan. Förskolechefen får vidare en god bild av verksamheten genom återrapportering kring verksamheten från ledningsgruppen samt genom att ta del av dokumentation kring barnens och förskolans utveckling. Förskolechefen har kännedom om den pedagogiska verksamheten genom formella och informella kontakter samt genom dokumentation Förskolechefen uppger att hon har kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet genom att närvara vid förskolan i ett pedagogiskt syfte. Vidare får hon kunskap genom informella diskussioner med personal samt genom formella möten som till exempel planerings- och uppföljningsmöten. Förskolechefen tar systematiskt del av pedagogisk dokumentation, till exempel de så kallade lärloggarna där barnens individuella utveckling beskrivs. Förskolechefen beskriver att hon har delegerat många av sina uppgifter till, framför allt, personer i ledningsteamet. Ledningsteamet består, förutom av förskolechefen, av biträdande förskolechef som, på delegation, har hand om främst olika personal- och bemanningsfrågor. Vidare består ledningsteamet av utvecklingschefen som, på delegation, exempelvis ansvarar för uppföljning av kvaliteten i verksamheten samt intendenten som bland annat ansvarar för hantering av barnkön och ekonomi. Förskolechefen får daglig återkoppling och har daglig kontakt med de personer som har fått i ansvar att utföra olika uppgifter. Delegationen avseende den pedagogiska verksamheten är framförallt riktad till förskoleområdets utvecklingschef som bland annat "är inne och observerar i verksamheten". Förskolechefen har en bild av alla barns utveckling, genom bland annat utvecklingschefens muntliga och skriftliga återrapportering.
5(12) Vid intervjun med representanter för förskoleområdets ledningsteam framgår också att förskolechefen via klagomålshantering och föräldrakontakter har en god bild av verksamheten. Även via Pysslingens kvalitetssystem, som omfattar krav på rapportering, får förskolechefen en bra bild av verksamheten. Intervjuade förskollärare bekräftar ovanstående och beskriver, trots förskolechefens utsaga om att hon inte "tittar så mycket i verksamheten" att förskolechefen besöker alla avdelningar regelbundet för att få en bild av barnens utveckling. De beskriver också att de i möten med ledningsteamet diskuterar och analyserar mål och resultat kopplade till läroplanen. Exempelvis kring barns inflytande, deras förmågor och intressen. De har dessutom enligt förskollärarna alltid möjlighet att kontakta förskolechefen om de har några frågor eller vill berätta något. I intervjun med annan pedagogisk personal framgår att de tycker att den nya organisationen med ett ledningsteam på förskoleområdet, i stället för en förskolechef på förskolan, fungerar "förvånansvärt bra". Kvaliteten i verksamheten följs upp varje månad i möten med alla eller några i ledningsteamet. Huvudmannen säkerställer förskolechefens förtrogenhet med den pedagogiska verksam- heten Representanter för huvudmannen uppger i intervjun med Skolinspektionen att de för att säkerställa att förskolechefen har kännedom om den pedagogiska verksamheten på förskolorna bland annat gör två granskningar per år av varje förskola, med fokus på om förskolan lever upp till författningskraven. Det genomförs även granskning från huvudmannens sida av hela förskoleområde Nacka. Vidare har verksarnhetschefen, med ansvar för tio förskoleområden, en uppföljning med förskolechefen minst en gång i månaden.
Beslut och verksamheca 6(12) 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Detta genom att organisationen på förskolan ger möjlighet till ett tydligt fokus på den pedagogiska verksamheten, bland annat genom att det finns en utvecklingschef och att förskolechefen själv, eller via ledningsgruppen, initierar och upprätthåller pedagogiska diskussioner kring läroplansmål. Mål för att få fokus på den pedagogiska verksamheten Skolinspektionens bedömer att organisation och struktur på kvalitetsarbete möjliggör för förskolechefen att driva utvecklingsprocesser. Till Skolinspektionen insänd dokumentation visar att det finns centrala mål från huvudmannen och lokala mål på förskolan för förskolans pedagogiska verksamhet, bland annat inom området undervisningsskicklighet. Målen följs upp centralt av huvudmannen och lokalt av förskolechefen. Det handlar till exempel om mål om pedagogisk dokumentation och stärkt ämneskompetens. Vidare finns mål kring ledarskapet som också följs upp av huvudmannen. Dessa mål handlar till exempel om att ledarskapet ska "kännetecknas av att leda en mål- och resultatstyrd verksamhet" samt att alla chefer verkar för att sina medarbetare "utvecklar och lever förskolans uppdrag". Förskolechefen utvecklar de pedagogiska diskussionerna Vid intervjun med representanter för förskoleområdets ledningsteam framkommer att förskolechefen får information om alla barns utveckling. Det resulterar bland annat i att förskolechefen ser till att kartläggningar över barngruppernas sammansättning görs, till exempel i samband med att nya barn kommer till förskolan. Förskolechefen beskriver att hon utifrån kartläggningen planerar barngruppernas storlek och sammansättning tillsammans med personalen.
7(12) Kunskapen om den pedagogiska verksamheten använder förskolechefen till att på ledningsteamets möten varje vecka leda diskussioner utifrån de perspektiv Pysslingen arbetar med; "kund, lärande och medarbetare". Ledningsteamet planerar kommande veckas arbete och delger detta till personalen. Någon eller några personer i ledningsteamet är med på mötena med personal, exempelvis under reflektionsveckor, planeringsmöten, uppföljningstillfällen med mera. Vilka personer beror på vilka frågor som behandlas. Förskollärarna och övrig intervjuad pedagogisk personal bekräftar att förskolechefen tar ansvar för den pedagogiska verksamheten och driver utvecklingen på förskolan framåt med ledningsteam och övrig personal. Som exempel ges arbetet med barn i behov av särskilt stöd och arbetet med att få personalen att sträva åt samma håll. Den sistnämnda gruppen beskriver att de får den vägledning de behöver av ledningsteamet. Förskolechefens beskrivning av ledningen på förskolan stämmer med huvudmannens bild Representanterna för huvudmannen bekräftar att förskolechefen driver utvecklingen framåt på förskolan. De beskriver att organisationsförändringen tagit tid för personalen att vänja sig vid men att Kyrkvikens förskola är på rätt väg och att fokus har blivit tydligare mot förskolans uppdrag. Vidare att utvecklingschefen har ett centralt uppdrag i detta arbete men att det är tydligt att det är förskolechefen som styr och leder ledningsteamet. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Detta möjliggörs bland annat genom att chefen är tillgänglig och att förskolechefen har tydliggjort till vem personalen ska vända sig för att få svar på sina frågor. Vidare genom att förskolechefen ger möjlighet till att anlita extern kompetens i form av till exempel psykolog och genom att möjliggöra kompetensutveckling.
8(12) En organisation som ger förutsättning för det pedagogiska arbetet Av den dokumentation Skolinspektionen tagit del av inför granskningen framgår att den genomförda organisationsförändringen är ett led i att skapa mer lokalt ansvar för förskolans pedagogiska verksamhet. Vidare att tydliggöra för personalen till vem de ska vända sig i olika frågor. Närmaste stöd för personalen gällande pedagogiska frågor är förskoleområdets utvecklingschef. Gällande frågor om löpande drift i övrigt (till exempel semester, rekrytering och skyddsronder) är det biträdande förskolechef som personalen ska vända sig och gällande administrativa uppgifter, ekonomi med mera är det till intendenten. Enligt samtliga intervjuade är det dock klart att det är förskolechefen som har det övergripande ansvaret för alla dessa områden och att personal kan vända sig direkt till henne vid behov. I intervjun med förskolechefen framgår också att syftet med organisationsförändringen är att ge bättre förutsättningar för den pedagogiska verksamheten lokalt. Förskolechefen beskriver att hon arbetar "extremt intensivt" med att få alla att känna sig delaktiga i de beslut som fattas. Det sker till exempel genom att lägga ut ansvar och få återrapportering. Enligt övriga personer i ledningsgruppen sker planeringsmöten för att utveckla verksamheten med all personal i starten av ett år. I dessa möten deltar ledningsteamet. Ledningsteamet finns också alltid tillgängliga att nå via telefon eller mejl. Förskollärarna beskriver att förskolechefen beskrivit sina förväntningar på personal. Vidare att hon har en bra bild av hur verksamheten bedrivs samt ger återkoppling till personalen. Personalen får primärt stöd av utvecklingschefen genom att det är till henne de vänder sig i första hand med pedagogiska utvecklingsfrågor. Till exempel när det gäller arbetet med barngruppernas sammansättning. Förskollärarna beskriver att de arbetar nära utvecklingschefen rent allmänt.
9(12) Förskolechefen och ledningsteamet prioriterar tiden På en avdelning på Kyrkvikens förskola finns för tillfället ingen förskollärare. Då har förskolechefen och ledningsteamet sett till att utvecklingschefen är med på avdelningens planeringstid varje vecka och att någon från ledningsteamet oftast medverkar på avdelningens reflektionstid. I intervjuerna beskrivs att personalen har planerings-, uppföljnings- och reflektionstid schemalagt. Övrig pedagogisk personal säger i intervjun med Skolinspektionen att de skulle vilja ha mer än en timme i veckan som planeringstid även om det räcker om tiden struktureras väl. Kompetensutveckling ges som stöd för utveckling I Pysslingens organisation finns på fredagar en så kallad Help desk på huvudkontoret. Där ges kompetensutveckling till chefer och övrig personal. Dit kan också personal vända sig för att få olika andra typer av stöd. Enligt samtliga intervjuade på Kyrkvikens förskola vänder sig personal dit om de har behov av kompetensutveckling, identifierat av dem själva eller av förskolechefen. Även annan form av kompetensutveckling, till exempel i form av kvällsföreläsningar, ges personalen på Kyrkvikens förskola. Andra stödfunktioner är tillgängliga för det pedagogiska arbetet/personal Förskolechefen ger i intervjun exempel på att specialpedagog och psykolog anlitats då behov uppstått. Andra exempel på att förskolechefen ger stöd för personalen kommer från intervjun med övriga i ledningsteamet som exemplifierar med att även logoped och berättar att ledningsteamet också har köpt in litteratur till personalen kring olika målområden. I Pysslingens organisation finns fem försteförskollärare, varav två finns i förskolechefens förskoleområde. Förskolechefen beskriver att hon använder försteförskollärare som "coach i arbetslagen" och berättar att en försteförskollärare haft ett pedagogiskt uppdrag på Kyrkvikens förskola.
10(12) 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förutsättningar ges till exempel genom att huvudmannen har skapat en ny organisation för ledningen av förskolorna, genom att huvudmannen är lätt att nå för ledningsgruppen samt att huvudmannen ger tillgång till olika typer av kompetensutveckling utifrån lokala och centrala behov. Ny organisation och utvecklad struktur på kvalitetsarbetet Av den dokumentation Skolinspektionen tagit del av inför granskningen framgår att den genomförda organisationsförändringen är ett led i skapa mer lokalt ansvar och att tydliggöra för personalen till vem de ska vända sig i olika frågor. Vidare att den nya organisationen ska minska "glappet mellan huvudman och förskola". I dokumentationen beskrivs att det är viktigt att huvudmannen erbjuder förskolan stöd i form av "utbildningar", verktyg och stödmaterial samt individuellt stöd" till ledare i organisationen. Granskningen visar att Pysslingens struktur på det systematiska kvalitetsarbetet ger ett stöd i förskolans pedagogiska verksamhet och att huvudmannens kvalitetsarbete bygger på det som framkommer i förskolornas arbete. Till exempel genom att huvudmannen följer upp och ger återkoppling till förskolechefen kring upplevd kvalitet (kundundersökning) och funktionell kvalitet (förskolans och huvudmannens egen bedömning av kvaliteten i verksamheten). Kompetensutveckling som stöd För att öka andelen förskollärare exemplifierar representanterna för huvudmannen med att Pysslingen finansierar utbildningen för barnskötare som vill vidareutbilda sig till förskollärare. Vidare att Pysslingen och förskolorna har nära kontakt med Södertörns högskola kring verksamhetsförlagd utbildning
11(12) (VFU). Huvudmannens representanter betonar att Pysslingen även finansierar utbildning till barnskötare för personal som saknar sådan utbildning och vill vidareutbilda sig. Annat stöd från huvudmannens sida Som andra exempel på stöd till förskolechefen och förskolorna nämns i intervjuerna olika typer av IT-system för kvalitetsuppföljning och IT-support. Huvudmannen ger även möjlighet för förskollärare att genomgå Pysslingens traineeutbildning för potentiella förskolechefer. En av förskollärarna i förskoleområdet har deltagit i trainee utbildningen. Vidare poängterar huvudmannen att det finns stöd i alla möjliga olika avseenden till förskolechefen i form "help desk"- funktionen på fredagar och en närhet till huvudmannen, genom att det alltid finns möjlighet för förskolechefen att ringa och mejla. Andra centrala kompetenser hos huvudmannen samt budget Det finns också i enlighet med vad som framgått ovan möjlighet att ta del av kompetens centralt i Pysslingen, som till exempel specialpedagog, försteförskollärare och kvalitetsgrupp. När det gäller budget och resursfördelning menar intervjuade personer i förskoleområdets ledningsteam att budgeten inte är statisk. De uppger att pedagoger har flyttats mellan förskolor och att om barnkonsekvensanalysen visar att det inte går att ta emot flera barn så behöver inte förskolan ta emot flera barn. De beskriver att det sker en dialog med verksamhetschefen om särskilda behov uppstår. Huvudmannen beskriver att budgeten bygger på de faktiska omständigheter som råder, till exempel för Kyrkvikens förskola där det är en förhållandevis stor genomströmning av barn. Vidare uppges att medel tillskjuts om det finns behov som inte kan täckas av budgeten.
12 (12) Förskolechefens kommunikation med huvudmannen Förskolechefen uppger att hon får förutsättningar att leda förskolans pedagogiska verksamhet. Det sker genom att hon har ett eget ansvar för hur det faktiska arbetet ska genomföras i förhållande till författningarna och de ramar huvudmannen fastställt. Förskolechefen beskriver att hon får stöd i sitt arbete från huvudmannen främst via verksamhetschefen och kvalitetschefen genom kontakter med dem på olika i förväg planerade möten och genom informella möten och kontakter med dem. Hon upplever att stödet är bra men önskar samtidigt att förskoleområdets hela ledningsteam ska få möjlighet att träffa verksamhetschefen oftare. Stödet från huvudmannen har enligt förskolechefen utvecklats positivt under hösten genom en god flexibilitet i samarbetet med huvudmannens. Vidare uppger hon att ledningen av förskolorna sker i en god dialog mellan huvudman och förskolechef. Representanterna från huvudmannen bekräftar ovanstående och poängterar att varje funktion i förskoleområdets ledningsteam också har en stabschef som stöd och kontaktperson. I förskolechefens fall är det verksamhetschefen. Bifogas: Bilaga 1
Bilaga 1 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)
2016-05-11 2 (3) Dnr 400-2015: 6590 samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskolecheferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.
2016-05-11 3 (3) Dnr 400-2015: 6590 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.