KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 11 1967

KUNGL ORLOGSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 6/1967 Ordinarie sammanträde i Stckhm den 18 ktber 1967. (Utdrag ur prtk) 1. Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde hedersedamöterna Carssn, Engberg, vn Schwerin ch Lijebad samt edamöterna Rame ch Hammar avgått med döden. Ordföranden yste frid över deras minne. 2. Vades ti föredragande i vetenskapsgrenen skeppsbyggeri ch maskinväsende för år 1968 edamten Härin med edamten Sarnzeius sm suppeant. 3. Besöts att övergång ti Säskapets nya stadgar - faststäda av Kung Maj :t med skrivese av den 25 maj 1967 - ska ske från ch med den 16 nvember 1967. 4. Vades sitttande beredningsutsktt sm tifäig vaberedning. Uppdrgs åt vaberedningen att vid Säskapets rdinarie sammanträde i nvember framägga försag ti styrese för Säskapet, revisrer samt rdinarie vaberedning. 5. Vades edamten Odin ti redaktör för Säskapets tidskrift. 6. Besöt Säskapet tidea nedanstående författare hedrande mnämnde ch penningbeöning för artikar i Tidskrift i Sjöväsendet under periden jui 1966-juni 1967: kaptenen i marinintendenturkårens reserv, JU{S dktr Jacb 44 613

)undberg, hedrande mnämnande på högtidsdagen samt en penningbeöning av krnr 500:- för artiken "Om fttans haveriutredningar", pstumt ti edamten M Hammar hedra:1de mnämnande på högtidsdagen samt en penningbeöning av krnr 300: - för artiken "Svenskt sjöartieri på 1700-taet från Grundei ti af Chapn1an", KUNGL ORLOGSMANNASÄLLSKAPET Meddeande Nr 7/1967 kmmendörkaptenen Per nsuander hedrande mnämnande p ' högtidsdagen samt en penningbeöning a v krnr 00: - för artiken "Vad får vi ut av FOA''. Säskapet besöt vidare tidea edamten C Kierkegaard hedrande mnämnande på högtidsdagen samt en penningbeöning av krnr 300:- för en i tidskriften Tiden pubicerad artike betitad "Försvarsgåtr eer försvarsdebatt?" sm i avskrift inämnat'> ti Säskapet. 7. Besöts att förutvarande redaktören för Säskapets tidskrift, edamten Wickberg, ska avtackas av rdföranden vid årets högtidssammanträde samt därvid tideas Säskapets sivermedaj. 8. Besöts att förteckning över Säskapets edamöter årigen sammanstäs efter vasammanträdet ch därefter utämnas ti samtiga edamöter. 9. Besöt Säskapet att minnesskrift skue utges vid 200-årsjubieet 1971. Säskapet besöt vidare att åta rdföranden kntakta edamten Starck för att efterhöra huruvida denne är viig att åtaga sig författaruppdraget. O. Föredrg edamten T biesn sitt inträdesanförande i Säskapet betitat "Administrativa styrsystem under utvecking". 11. Föredrg edamten H aberg utdrag ur sin årsberättese för år 1967 i vetenskapsgrenen skeppsbyggeri ch maskinväsende. Karskrna den 16 nvember 1967. Hans Haerdt Ordinarie sammanträde i Stckhm den 6 nvember 1967. (Utdrag ur prtk). Meddeade rdföranden att sedan nästföregående sammanträde hedersedamten Lindeberg avgått med döden. Ordföranden yste frid över hans minne. 2. Vades ti föredragande i vetenskapsgrenen sjökrigsknst ch sjökrigshistria för år 1968 edamten A Jhnsn med edamten Enquist sm suppeant. 3. Ti rdinarie styreseedamöter för en tid av 2 år vades edamöterna Rhebrg, Larsander ch Uman samt för en tid av 1 år edamöterna Trnerhjem ch Gester. Ti styresesuppeanter för en tid av 2 år vades edamten Nerpin samt för en tid av 1 år edamten Danckwardt. 4. Ti revisrer vades edamöterna Wiik (Stckhm) ch T biesn (Karskrna) samt ti revisrssuppeanter edamöterna Enquist (Stckhm) ch Stephensn-Möer (Karskrna). De i Stckhm utsedda avsågs revidera Säskapets räkenskaper ch de i Karskrna räkenskaperna för Säskapets tidskrift ch bibitek. 5. Ti vaberedning vades edamöterna Engbm (sammankaande) samt edamöterna Björnbm ch Haberg. 614 sekreterare 615

6. Invades ti krrespnderande edamöter i Säskapet: byråchef F Brgquist museidirektör P Lundström prfessr C F akem överingenjör juris dktr ::Ii rektör S W ennerberg j Sundberg B Gustafsn. 7. Invades ti arbetande edamöter i Säskapet: kmmendörkapten 2.gr Th L ]edeur-pamgren kmmendörkapten 1.gr B V Granath kmmendörkapten 2.gr B J Schuback förste marinäkare C H R Berin översteöjtnant P G Lö fqvist. 8. Besöts årsavgiften ti 25 krnr. I årsavgiften inkuderas prenumeratin på Säskapets tidskrift. 616 Karskrna den 16 nvember 1967. Hans Haerdt sekreterare J-C DANCKWARDT Avskräckning med kärnvapen - dödande gik eer utstuderad buff Ar freden mean supermakterna en prdukt av den s k terrrbaansen eer är hea terin m avskräckning med kärnvapen en teretisk buff bakm viken en het annan reaitet döjer sig? Fr!igan kan synas egendmigt men efter m/inga irs studier av den amerikanska strategiska itteraturen v!igar man faktiskt inte ge n!gt kategriskt svar på den. Amnet är synnerigen kmpicerat ch tvive i fr!iga m den teretiska dktrinens h!ibarhet är ng i en he de fa ganska mtiverade. S!i skriver edamten, översteöjtnant DANCK WARDT tjiinstgörande p!i peratinsedningen, försvarsstaben även biträdande sekreterare i sittande försvarsutredning. Hans refexiner är närmast föranedda av prfes>or Green's bk "Deady Lgic - The Thery f Nucear Deterrence". \. At sedan 1950-taet har en str de av den strategiska itteraturen kretsat kring kärnvapen ch terrrbaans. I första hand är det en grupp amerikanska akademiker sm fört denna debatt. Främst står här Herman Kahn med sin s k studie "On Thermnucear War". Andra namn är Scheing, Whstetter ch Kissinger. Kritik mt dessa författare har inte saknats ch den har riktats både mt metdiken ch innehået i de strategiska dktrinerna. Kritiken har dck synbarigen inte rönt någt större gensvar hs den amerikanska utrikes- ch försvarsedningen, sm i princip synes ha ansutit sig ti "avskräckningsfisfin". En amerikansk statsvetenskapsman, prfessr Phiip Green vid Ohi State University, har emeertid nu utsatt "avskräckningsteretikernas" studier för en grundig anays ch riktar en skarp kritik mt avskräckningsdktrinen. (Deady Lgi c - The Thery f N ud ear Deterrence. Ohi University 1966) Dktrinen m avskräckning med kärnvapen trde kunna sammanfattas i föjande fem punkter. 617

() En viss de av de egna kärnvapenstyrkrna måste både kunna övereva en angripares första anfa ch genmföra ett vedergäningsanfal (2) Den överevande styrkan måste kunna utösa ett svarsanfa med tiräckig effekt. (3) Enbart förmåga att besvara ett anfa räcker inte. Säkerhet mt vådautösning måste ä ven finnas. ( 4) Genm att båda sidr kan utösa ett strt svarsanfa i aa tä1_1.kbara bgen, htas hea befkningen, ja, hea natinens ex1stens. (5) M k te rna måste h en dktrin för hur man ska svara på "begransad prvkattn" ch ha mede härför. G runden för aa diskussiner m avskräcknin- är Herman Kahns "On Thermnucear War". Kahn visar här att pitiker inte bara ka.n väja mean ytterigheterna i frm av ett ttat kärnvapenkng, sm gör sut på värden, ch en tta "kärnvapenfred" utan måste vara beredda att utnyttja en he serie av meanstadir ti dessa. Den s k "strategin med vamöjigheter" är ett direkt resutat a: detta?etraktesesätt. Kahn inför emeertid samtidigt i avskärckmngstemm vetenskapigt materia på ett sätt sm synbarigen impnerat mte bara på den amerikanska regeringen. Det är främst denna senare företeese sm Green angriper i sin anays. ahn refererar ti studier med hjäp av datamaskiner ch söker pvisa bete.sen av systemanayser ch peratinsanayser för stu Ier, -v Imhtara P.bem. Green påpekar, att dessa studier i rege ar utfrd ch bestacia av de miitära myndigheterna eer särskida kmmisswne.r ch därför i rege anpassade efter bestäarens syften. Det egent1ga syftet med studierna brde vara att underätta för. de pitiska myndigheterna att göra sina va mean " tävande ptska handingsinjer". Frågan är då hur värdefua för denna srts va sm s.trängt vete1skapiga metder, ursprungigen avsedda fr att fa tekmska svar pa tekniska frågr, kan vara. Man kan nekigen förstå Green när han anser att han inte har kmnat få!daragt va 'sytemanayser" egentigen är, viket hans nagt spetsiga karaktenstik Iustrerar. Systemanays är eni-t Green tydgen "att se på prbemen i strt, se på dem p å sikt, vaa kvanuativ när så är möjigt, vara reaistisk i fråga m ptentiea knfikter, ch stödja sig på en str mängd teknisk expertis". Man bör- 618 jar med en enke "mde" med må ch resurser ch gör denna mer ree genm att steg för steg tifga sådana faktrer sm kstnader, knkurrerande bjekt ch dessas kstnader samt en mtståndares möjigheter ch värderar sedan aa dessa eement vid ika tidpunkter i fråga m sannikhet s v. "Studier av en erfarenhet, sm ingen har, ersätts av studier av hyptetiska men reevanta systemmdeer med utnyttjande a v a teknik"! Enigt Green verkar det sm man vi göra gäande att "systemanayser" är detsamma sm "bra anayser". Någt svar på varför man använder dem ch vad sm är bra, får man dck i rege inte. Efter en ingående granskning av Kahns studier av civiförsvaret i USA, framförat i avseende på de antaganden sm bidar grunden för systemanayserna, avfyrar Green föjande sava. "På grundva av Kahns exempe, förefaer det rimigt att anta att när så str de av det studerade mrådet (pitiskt-miitärt-strategiska aternativ) består av pitiska ch andra värderande överväganden, eer är så ångt från praktisk mänskig erfarenhet, att de är känsiga för "hårda" anayser vika inte innehåer några dda värderingar ch gissningar av den sm gör anaysen, kmmer de sm ur resutaten från systemanayser hppas finna särskit trvärdiga svar på de inteektuea prbemen i vår tid, att fama i mörkret". Green frtsätter. "Vad tjänar det att tikaa en grupp experter m de dear samma, ömsesidiga förstärkta partiskhet ch inövade förmåga att tänka avarigt m fundamentaa frågr. Vad tjänar expertis ti för att kvantifiera m det inte finns någt verkigt att kvantifiera. Vad hjäper skickig mde-byggnad, när man bara stapar abstraktiner vanpå abstraktiner". Green vi härmed inte påstå att systemanayser sm sådana är meningsösa - varje metd är användbar m den prducerar svar sm vi känner på ss att vi kan använda. Man har emeertid en känsa av att Chares J Hitch, s k Camptrer i Departement f Defence, har rätt när han i fråga m systemanaysens användbarhet i strategiskt pitiska frågr säger, att värdet av att studera mdeer av utrikespitiska besut är så gtt sm ika med n. Ett andra vetenskapigt mråde sm utnyttjas för att föräna avskräckningsterierna en "air" av vetenskapighet är speterin. Aven här visar Green hur b a Kahn, Scheing ch Whstetter utnyttjat speteretiska resnemang på ett diskutabet sätt. Det är här främst Scheing sm bir utsatt för kritiken. Genm att generai- 619

sera ch at för mycket tänka i miitära knfiktmönster försöker denne att utnyttja en teri sm ännu överhuvudtaget inte har fått sin användning i någt kmpicerat fa. Avskräckningsterierna är enigt Green verkigen inget ämpigt mråde för speteretiska metder, särskit m dessa används sm Scheing m f gör. Om man säger att strategi är en saming reger för va mean aternativ där det råder säkerhet m vika förhåanden sm kmmer att gäa när besuten måste fattas, så är speteri den teri genm viken vi kmmer fram ti ändamåseniga reger. Om en speteretisk anays är fuständig ska den förse ss med reger för ändamåseniga mtåtgärder på varje tänkbart aternativt handande. Green anser att det "ratinea handande" sm förutsätts i speterierna inte har någn mtsvarighet i den reea värden. Rent mekaniska va, sm hs den ena parten inte påverkas av känsmässiga eer idegiska hinder eer av kunnighet hs den andra parten, existerar bara i speteriernas abstrakta värd. Band rsakerna ti detta tvive på spet riernas användbarhet nämner Green b a att d t finns at för mång : viktiga variaber ch at för mycket bristfäig infrmatin, sm inte kan mätas. Det finns ckså at för många besutsgrupper sm inte gör några sm hest försök att anpassa sin besutsmetdik ti någn viss mde. Det finns dessutm atför många ika värderingsnrmer iksm att värderingarna kan ändras under ppet av en knfikt. Därför förvanskar de speteretiska anayserna påtagigt det sätt på viket besut ftast fattas i reapitiska sammanhang. Vi bör kmma ihåg att det är en viss framtid sm vi studerar. Våra värderingar ch våra antaganden m mtpartens värderingar, ch hans antaganden i fråga m våra värderingar kmmer att ha kunnat ändrats vid en aktue besutstidpunkt avsett när denna inträffar. Det trde därför enigt Green finnas starka skä för att vara ytterst skeptisk i fråga m de exempe på speterins mvändning sm Kahn m f ger. Scheing förenkar t ex sina förhandingsmdeer at för mycket genm att inte bygga in "fiendskap" i dem. Men ännu värre är det sätt på viket han gör sig kvitt denna försummese, när han efter att ha "framgångsrikt infört fiendskap" i sin rustningskntr-mde, antar att bara miitära strategier är tigängiga för att uttrycka detta. Varför är det så? Varför kan inte en rustad värd åstadkmma avskräckning utan hjäp av kärnvapen ch kanske även genm icke-miitära strategier. Det är i aa 62Q händeser inte möjigt, ch m den kvarvarande baansen skue vara tämigen instabi, föredrar vi trts at inte denna stabiitet på ägre nivå framför en stabiitet i en ti tänderna rustad värd med "secnd-strike" fjärrbtar med megatnaddningar? Aa avskräckningsteretiker trr att en framtida värdsfred kan byggas på kärnvapenht. Scheing mtiverar detta med att även advkater, äkta män, hustrur ch mödrar bygger värden på ht. Utan tvekan är det så ch i en matris ser aa ht ikadana ut. Green hävdar emeertid att dessa andra ht fungerar, inte därför att de iknar vätebmbsht, utan just för att de inte gör det. I avskräckningsterin sear anta?anden m "ratinea besut" str r. Om ba;a pitikr fattar ri'tta besut (d v s är ratinea) kan det ttaa kärnvapenkriget undvikas. Green anser emeertid att de sm taar m "ratinet handande" snarare har funnit en ämpig metd att rättfärdiga den pitik de föredrar medan de ignrerar varje diskussin m viktiga pitiska prbem ch möjigheten av att deras egen pitik är sjävutpånande. Och i så fa, m våra an;:dyser m framtiden skijer sig från deras, kan vi ika vä dra den sutsatsen att dc inte hu gjrt annat än funnit en sfistikerad metd att ge en ny versin av dåiga argument för en dåig pitik. Green diskuterar sedan etiska aspekter på avskräckningsterin, d v s am det kan vara "ratinet" att använda kärnvapen ch vad sm i s3. fa skue vara det etiska innehået i en sådan ratinaitet? Under sju påståenden diskuteras dessa prbem. Avskräckningsterin antar att ingen handing är het ch hået förbjuden, den behandar at våd ch a förströese sm kvaitativt möjigt att skija åt, den gör mraiska åtskinader mean vapen ch må svåra att rättfärdiga, den antar att ett djupt psykgiskt ch fysiskt engageman?; ti möjigheten att utösa destruktivt våd mt ett främmande ands befkning är mraiskt neutrat, den tenderar att underrdna aa pitiska överväganden under miitära, den är kuturbunden, d v s den dear de viktigaste amerikanska "fördmarna" i fråga m kat krig ch den har en gentemt befkningen pitiskt betingad inriktning. Green kmmer här ti sutsatsen att det är feakti<>t att påstå att kärnvapen har en " ratine" användning i vissa stt"a;egier, sm t ex begränsad insats av kärnvapen, när det är ika trigt att varje användning av kärnvapen sutigen kmmer att vara sjävutpånande. Det fundamentaa feet med a teretisering a v detta sag, viken 621

ti sut inte as är övertygande, därför att den gör anspråk på att visa så mycket mer än den rimigen kan göra, igger i försöket att på någt sätt skija de "anaytiska" dearna av ett pitiskt prbem från de rent pitiska ch mraiska prbemen. Green anser, att det är nödvändigt att hävda att detta inte är möjigt. Pitiska försag viar på försäkringar i fråga m pitiken, ch sådana försäkringar består primärt av kmpicerade ch debara pitiska bedömningar. En bedömning är ett uttryck fö r tr baserad på individens utbidning ch erfarenhet ch är därigenm undvikigen både mraisk, anaytisk, teknisk, pitisk, subjetiv ch bjektiv. Green vi framhåa faran av att använda s k expertkunskap sm är extremt begränsad från praktisk synpunkt. Det är då möjigt att dessa vetenskapsmän stäer en förvanskad versin av sin vetenskap ti förfgande för den sm kan styra deras jaitet. Möjigheten att påverka besutsfattning på regeringsnivå genm tigängig påverkansteknik är vad man i ett demkratiskt samhäe skue vija beteckna sm ika gruppers metd att effektivt deta i den pitiska prcessen. Den faska beteckningen av "experter" på en inteektue eit, sm sjäva verket bivit gdkänd sm pitiskt acceptabe, utgör en fara för den demkratiska besutsprcessen i dess hehet. Greens farhågr synes passa vä in på vissa företeeser i vår egen statsförvatning, där pitiskt acceptabe s k expertis förefaer att ha börjat utnyttjas i ökande utsträckning. 622 LEDAMOTEN H. W. HALLBERG Arsberättese i skeppsbyggeri ch maskinväsende Inedning Föreiggande årsberättese utnyttjar stadgarnas föreskrift i 29, att den må avhanda endast en de av vetenskapsgrenen. I årsberättesen kmmer att redvisas några amänna skeppsbyggnadstekniska synpunkter i ansutning ti övergång ti ätt ftta. Efter sista värdskriget har värdens fttr i många avseenden ändrat karaktär. Strmakternas tunga artierifartyg har het försvunnit ch av mycket stra enheter är det endast hangarfartyg, sm bivit föremå för nybyggnad. Det viktigaste skäet ti denna förändring trde vara förstöresemedens ökade effekt. Det går inte ängre att effektivt skydda ett krigsfartyg genm bepansring e. dy. Införandet av rbtvapen i stäet för tunga kanner har dessutm gjrt det möjigt att bygga ättare fartyg utan eftersättande av den ffensiva effekten. Taet m ätta fartyg ch ätt ftta är atid reativt. För strmakterna kan en ätt ftta mfatta mycket stra fartyg, sm dck genm avsaknad av pansarskydd är ätt byggda. För vår egen de trde taet m ätt ftta huvudsakigen dikterats av den stegvisa övergången f rån pansarskepp, kryssare ch jagare ti större trpedbåtar. De synpunkter, sm här kmmer att framföras ifråga m skeppsbyggnadstekniska prbem kmmer huvudsakigen att gäa de mest aktuea övervattensfartygen, trpedbåtar ch minsvepare. Vid taet m vår övergång ti ätt ftta kan ubåtarna het förbigås, då dessa ej i samma avseende ändrat karaktär. Hea vår marina rganisatin är uppbyggd mkring en ftta av reativt stra fartyg, sm atjämt ever kvar vid sidan av det växande beståndet av mindre fartyg. Atför radikaa rganisatriska förändringar, sm skue vara avpassad för en het ätt ftta kan därför ej genmföras annat än på ång sikt. Speciet ifråga m försörjning ch underhå bir därför aa åtgärder tisvidare mindre vä avpassade både tekniskt ch eknmiskt. Utan att närmare gå in på taktiska för- ch nackdear av fera ätta enheter sm ersättning för enstaka större kan det rent tekniskt 623

Fermtrdrift på % Tent med sexscania-vabis mtrer ger driftsäkerhet ch spar persna knstateras att den samade vapeneffekten kan spridas ch fördeas samt att fienden tvingas angripa fera må för att nedkämpa den ttaa ffensivinsatsen. Långt innan svenska marinen tvingades övergå ti en "ätt ftta", hade erfarenhet vunnits av sådana ätta ffensiva enheter sm små mtrtrpedbåtar, vika dck endast under gynnsamma vädereksförhåanden kunde uppträda ti havs. Kravet på vapenbärande ätta enheter, sm kunde föja övriga större fartyg under aa vädereksbetingese edde ti knstruktin av trpedbåtar av Pejadtyp, vika efterföjdes av Spicaserien. En kannbåt i samma strekskass - ca 200 tn - har prjekterats för serieanskaffning men har ej kmmit ti utförande. Samtiga under senare år anskaffade minsvepare har varit mindre fartyg med ett maximat depacement av ca 300 tn. Ateftersm de större fartygen utrangeras kmmer övervattensfttans ti sin huvudsakiga de att bestå av fartyg under ca 300 tn. Detta kmmer trigen att stegvis förändra marinens rganisatin ch har redan satt sin präge på knstruktiv inriktning, underhåsprbem m. m., sm jag i frtsättningen avser att redgöra för. Tack vare fjärrkntr, minskat utrymmesbehv ch ratine service Start, stpp, varvtasregering, in- ch urkpping Fermtranäggningar finns sedan fera är tiav de sex snabbgående scania-vabis mtrerna baka på Väg- ch Vattenbyggnadsstyresens färsamt övervakning - at sköts från bryggan på jr, på bgserbåtar ch mindre ast- ch passa- M/S Tenta, Brströmskncernens nya paragraf- gerarfartyg. Scania-Vabis mtravdening star fartyg, sm är speciabyggt vid Fakenbergs varv gärna t i I tjänst med driftsdata, kstnadsberäkför transprt av pa gds. ningar ch prjektering. Overvakningsinstrument armar eer stppar ch kppar autmatiskt ur den aktuea mtrn, m t.ex. smörjjetrycket sjunker under tiåtet värde. faet Tenta värderades särskit: åg maskinhöjd för genmgående däck, ingen vakthavande maskinpersna, andbaserad service ch inga kstnader för stiaiggande. Instaatin av scania-vabis snabbgående diesemtrer bir ckså mer ch mer vanig på fartyg. SCANIA-VABIS Mtrförsäjningsavdeningen, Södertäje, teefn 0755/341 40 Teex 1262 Hydramekaniska prbem. I hyramekaniskt avseende medför skapandet av små, ätta krigsfartyg större knstruktiva svårigheter än mtsvarande större enheter. Detta förhåiande framstår nästan såsm sjävkart, då havsytan med sina vågr ch regebundenheter är densamma för aa strekar av fartyg. Den mindre farksten bir i större mfattning en ekb för vädrets makter. Knstruktinsprbemen skue bi besväriga redan inför uppgiften att bygga en farkst, sm skue kunna förfytta sig med hög hastighet under aa vanigen förekmmande väderekssituatiner, men försvåras avsevärt m dessutm krav på stridseffekt ska kunna upprätthåas. Aa vapen medför ej samma höga krav på vapenpattfrm, men det är adrig möjigt att för ett ätt stridsfartyg bara räkna med vapen sm en ast, viken fartyget kan bära. Det måste finnas en harmnisk avvägning mean fartyget ch vapnen, ch denna är svårare att åstadkmma för en ätt stridsenhet än för en tyngre farkst. Hydramekaniskt sett utgör de snabba yrattackfartygen ett svårare 625

tekniskt prbem än de mera ångsamt gende minsveparna 1 samma strekskass. Vid framtagning av prttypen ti trpedbåtar typ Pejad var den teretiska kännedmen m sjöhävning ch påverkan på fartyg i denna strekskass ganska itet utfrskad, ch knstruktinen måste därför i str utsträckning grunda sig på erfarenhetsmässiga bedömningar. Aven m Pejadbåtarna är erkänt gda sjöbåtar, kan de dck ej utnyttjas vid höga farter under våra vädereksförhåanden. Det bev en angeägen uppgift att försöka knstruera Pejadtypens efterföjare att bi mera berende av sjöhävning ch dåigt väder. Oika sag av skrvfrmer studerades ch utprvades i mde. Tifäe gavs att under verkiga förhåanden praktiskt utprva både engeska ch tyska snabbgående fartyg i för svenska marinen ämpade strekskasser. Teretiska beräkningar ch praktiska erfarenheter edde fram ti va av skrvfrm för trpedbåt typ Spica i nära ansutning ti en tysk fartygstyp. Erfarenheten hittis av denna fartygstyp har i strt bekräftat gjrda beräkningar ch överväganden ch kunskapen m ätta, snabba fartygs uppförande i sjögång har berikats. Både ifråga m ätta fartygs sjövärdighet ch beräkning av fartmtstånd under skida vädereksförhåanden, manöverförhåanden, manöverförmåga m. m. återstår dck ännu många prbem att ösa. I samarbete med frskare vid SSP A ch högskrna kmmer marinförvatningen att bedriva mfattande utredningar med mdeförsök ch prv i fu skaa för att öka kännedmen m sjövärdighet, fartygsmtstånd ch manöverförmåga. Grundäggande för aa sådana undersökningar är studiet av havsvågr. Den vetenskapiga frskningen på detta mråde har på senaste tiden givit ss möjighet att angripa en farksts dynamik på ett sätt, sm tidigare ej funnits ch sm kmmer att ge ss den kunskap m röreseförppen för en farkst, sm är nödvändig att ha för knstruktin av aa sags fartyg men sm är speciet betydesefu för ätta farkster, försedda med vapensystem sm innehåer mycket dyrbara ch ömtåiga eektrniska edednings- ch avfyrningsanrdningar, känsiga för maximaa acceeratiner, vinkehastigheter ch vinke röreser. För att kunna begränsa kraven på den eektrniska materieens ch annan utrustnings tåighet ch därmed håa kstnaden härför nere måste man kunna förutbestämma ett fartygs sannika röreser vid ika sag av sjögång i berörda farvatten. 626 Fig. 1. Vinterprv med svävare. Fig. 2. Sidkösvävare. Havermarine HM 2. ' ' 627

Kunskap m röreseförppen är vidare nödvändig för nggranna håfasthetsberäkningar syftande ti ättast möjiga knstruktiner. Krav på ätta farkster 50m vapenbärare med höga hastigheter kan eda fram ti utnyttjandet av bärpanbåtar eer svävare. Båda dessa farksttyper gör anspråk på att vara ugna, fasta vapenpattfrmer, men det frdras ckså för att ge dem dessa egenskaper att man har en ingående kännedm m sjöhävningens natur. Marinförvatningen studerar sjöbävning enigt fera metder både i fu skaa ch i mde. Röreser i både regebundna ch regebundna vågr studeras. Tunga stridsfartyg kan i viss utsträckning förfytta sig även i isbeagda farvatten med de ätta attackenheter, sm är aktuea för en ätt ftta, kan endast undantagsvis tiåtas ta sig fram i mycket ätt is. Med knventinea ätta farkster utgör isen för närvarande en effektiv spärr för aa peratiner. Undersökningar pågår för att utröna, vika åtgärder sm kan vidtagas beträffande ätta fartyg för att minska skadeverkningar vid framförande i is ch för att kunna avgöra under vika isförhåanden sådant framförande kan ske. Mera härm återfinnes på sid 629. Svävare skue i framtiden kunna utgöra ösningen på en ftta, sm är avsevärt mindre berende av isbeäggning (fig ), men så änge sådana farkster i många andra avseenden ej är färdigutveckade ch frtfarande betingar mycket höga kstnader, trde det ej vara möjigt att ersätta knventinea fartyg med sådana. D et arbetas inm strmakterna intensivt på att få fram svävare ej btt för merkantit bruk utan även för miitära behv. Härvid intresserar man sig inte btt för rena svävare, sm i sin hehet svävar över en vattenyta, utan även för den mdifierade s. k. sidakösvävaren (fig 2), sm i många avseenden kan göras biigare ch effektivare. Kunde en sådan knstrueras att på samma sätt sm en hydrkpter ta sig fram på is av ika beskaffenhet, viket vä ej trde vara möjigt, skue en ätt stridsenhet för såvä smmar sm vinter erhåas. Skrvhåfasthet ch materiava. Fera faktrer har påverkat utveckingen på mrådet skrvhåfasthet för örgsfartyg. Des har övergången ti at mindre enheter medfört het nya prbemstäningar ch des har metdiken för utfrskning av förekmmande beastningar, beräkning ch kntr av 628 utförda fartyg inte minst på grund av atamaskint:knik ens. tikmst undergått en genmgnpande föä1dnng. n tre?je ten.d mm skrvknstruktinens mråde, sm pa s1stne gjrt s1g pammd beträffande handesfartyg, är övergången ti höghåfast stå. För ör-sfarty- sm redan mycket tidigt även i Sverige i rege knstruerades av %era hö-värdi-a ståsrter, har detta därför icke varit ika a<.tuet, man ka t.. 1. för ätta enheter skönja en åerång ti vanigt fartygsstål Detta senare rsakas av att dessa sma atta tartygs materiadimensiner börjar bi atför kena?r den prak1ska användningen ch tiverkningen. A ven synes den sakerhetsmarma, sm t. ex. sträckgränsförhöjningen vid mycket snabba beastnmgar utgör, icke förefinnas hs höghåfast stå. Datamaskinerna har numera givit ss möjighet att undersöka ångskeppspåkänningar i en mijö, sm kan tänkas vara snarik sjöhävnin-en i våra farvatten. Tyvärr saknas dck frtfarande uföriti;a data över sjöns karakteristika inm.östejö- ch?.rdjömrådena. En utvärdering a v de yttre beastnmgsfrppen 1 vnt, sm påverkar dimensineringen av skrvet ch sm fta. är av sta:stisk natur, har bivit möjig först med mderna askmea. berkningsmetder. Aven skrvets dimensineri? J detaj ch. ptur:nng i vikts- ch kstnadshänseende är nu mjhg ch har 1 begra?sad mfattning prövats i marinförvatningen. F. n. pågår en ptimeringsundersökning av brdäggningsdear, b.; med me.verkan av Det Nrske Veritas. Den ätta fttans sma enheter kraver en övergång ti sådana beräkningsmetder...... De i amänhet mtrdrivna enheterna medfr en andnng av vibratinsfrekvenser ch ampituder, sm framtvingat nggrannare undersökningar av fartygssvängningar än tidigare, inte minst med hänsyn ti buernivån. Med den mderna svetsade knstruktinen för örgsfartyg, bestående av mycket tunnväggiga eement, titar buckingsrisken i hög grad, viket påverkat beräkningsmetdiken ch 1b.and ede ti ett pastiskt betraktesesätt i stäet för de knventwea pa eastisk teri baserade. Sm en direkt föjd av fartygens mmskade strek har man sm tidigare nämnts tvingats ti. att. ägna. mera uppmärksamhet åt påkänningar vid gång i is. Matenadimenswnrnas kenhet i kmbinatin med högre farter ch kraftigare maskmanäggningar gör den ätta fttan särskit sårbar, när den unce en str de av året måste perera i isbeagda farvatten. Detta gaer 45 629

i ' ; ' Fig. 3. Minsvepare M 60-68. Midskeppssektin. Fig. 4. Minsvepare typ M 70. Midskeppssektin. såvä sjäva skrvet sm de mycket ömtåiga ch för hög verkningsgrad knstruerade tunnbadiga prperar ävensm övriga bihang, axebärarehysr m. m. För att karägga skrvens möjighet att kara sig även i is h ar marinförvatningen på reativt bred basis gjrt teretiska undersök ningar, sm sedermera prövats genm praktiska prv med en utrangerad trpedbåt (Perseus) vid bgsering i is. Resutaten bekräftar i viss mån terin, ch ger ss en möjighet att säkrare bedöm a fartygens användbarhet i ika issituatiner. Frtsatta försök med Perseus är dck önskvärda. För att kmpensera de ätta ståfartygens bristande rbusthet vid användningen i is har även nya vägar prövats. Både icke knventinea fartygstyper ch övergång ti annat byggnadsmateria för skrven har undersökts. Band nya materiasag har användningen av träknstruktiner varit vanigast, framförat framtvingat genm behvet av magnetiska skrv för minsvepare. Redan tidigt föreåg gynnsamma erfarenheter från kmpsitbyggda, mindre min svepare. För serien av Arkötyp övergick man dck ti rena trä- 630 skrv, då kmpsitbyggen icke kunde göras tiräckigt magnetiska. För att nedbringa vikten ch för att göra knstruktinen mindre utrymmeskrävande tigreps i huvudsak knstruktiner av ameimmad furu. För brdäggningen användes av håfasthetsskä diagnabrd i fera skikt. Erfarenheterna från de första fartygen i serien visade b. a. att skrvet icke hade önskad vrid- ch böjstyvhet. På senare fartyg i serien förstärktes övergången mean back- ch huvuddäck ch däcken genm diagnat byggnadssätt (fig 3). Knstruktinen bev därigenm mera kmpicerad ch i synnerhet försvåras reparatins- ch underhåsarbeten. Den medförde även ökad risk för rötskadr. För nästa serie övervägs därför en annnan knstruktinsprincip (fig 4) med mindre anta skikt ch enke kantimmad kravebrdäggning. Labratrieprv för att närmare undersöka möjigheten att vattenfast imma tryckimpregnerat trä har avsutats ch frtsätts nu med fätförsök. A ven ättmeta har tidigare förekmmit i däckshus ch inredningsdetajer för större övervattensfartyg. Erfarenheterna har dck icke atid varit gda, ch man har varit tvungen att begränsa an- 631

L // :';' t \ : :,:E!:_ Fig. 5. KannbJten Gaup. vändningen av ättmeta på senast byggda jagare. I synnerhet beredde hpfgning med ståknstruktiner ch krrsinen vissa svårigheter. I många änder b. a. i USA har dck försöken icke uppgivits att t.. m. bygga hea fartygsskrv av ättmeta. En kannbåtsserie byggs f. n. i USA ch även i Sverige har vi p rövat byggnadssättet för transprtbåtar ch minarbetsbåtar för kustartieriet. F. n. finns en transprtbåt såsm prvbåt i ättmetautförande ch en minarbetsbåt samt fem transprtbåtar är bestäda. En av fördearna med ättmetaen, den åga specifika vikten, uppväges ti en de av materiaets mindre mtståndskraft mt bucking. Aven m den mderna tiverkningstekniken numera är i stånd att ge ättmetaen nästan ika gda håfasthetsvärden sm stå, är easticitetsmduen icke påverkbar i ika hög grad. Detta gör att materiadimensinerna i rege måste överstiga de för en mtsvarande ståknstruktin ch viktsbesparingen reduceras ti ca 50 Of. Fig 5 visar den amerikanska kannbåten Gaup på ca 240 tn, sm byggts het i ättmeta. Fig. 6 visar midskeppssektinen. För gång i is föreigger ännu inga inhemska erfarenheter med ättmetafarkster av denna streksrdning. 632 Midship Sectin PGM 84 Cass Fig. 6. Kannb!iten Gaup. Midskeppssektin. Past i ika frmer är ett nytt ch användbart materiasag, sm har använts för mindre fartyg, såsm jar, ekr, arbetsbåtar, måbåtar ch mindre n1trbåtar. Mest har tiverkningen skett i gasfiberarmerad past med enke eer dubbe brdäggning, i det senare faet med expanderat past i meanrummet. Den största pastbåten f. n. i svenska marinen är KA transprtbåt mindre med en ängd ö a av 9,1 m, sm byggdes i ett prvxemepar 1965. Sedan 1962 har möjigheten att bygga större fartyg speciet minsvepare i past undersökts. Arbetet har f. n. intensifierats. I nrska marinen har däckshus av past prövats med ti synes 633

gtt resutat på kannbåtar. En prttyp för ett minsveparedäckshus är f. n. under knstruktin för marinförvatningens räkning hs KkrV. Ti icke kn ven tinea möjigheter a t t ösa prbemet ättare enheter ökade krav på insats även under isförhåanden får främst räknas den utvecking, sm pågår av den fexridåförsedda svävfarksten med dess utprägade amfibiekaraktär. Vad gäer det rent byggnadstekniska förutsätter svävfarksten med sin viktsbnsighet byggnadsmateria ch byggnadsmetder mera hänförbara ti fygpansteknik än ti knventinet fartygsbygge. Så t. ex. är ståmateria inte aktuea men vä armerade pas ter ch ättmetaer ch då gärna i sandwichknstruktiner. T i farksttypens karaktär hör att den i sitt miitära utförande måste bi mera av "stridsmaskin" ch en mera basberende enhet än våra trpedbåtar. F ram d rivningsmaskinerier. I fråga m fartygens maskinanäggningar har övergången ti en ätt ftta fått vittgående knsekvenser både av teknisk ch rganisatrisk art. Ytigt sett skue man kanske tr att de från större fartyg kända prbemstäningarna kring maskintekniken skue gäa även för ättare fartyg, ehuru i mindre skaa. Detta är dck ingaunda faet. De absuta effektbeppen har minskat kraftigt. Sm exempe kan nämnas att den instaerade effekten på kryssarna är ca 90.000 hk ch på Haandjagarna ca 60.000 hk, medan den på tb är 9-12.000 hk ch på mtb 4.500 hk. Andra fartygstyper i den ätta fttan har ännu ägre maskineffekter: minsveparna har endast 2.000 hk ch de prjekterade kannbåtarna beräknas få 3.600 hk. Detta har framförat medfört att det "kassiska" ångmaskineriet inte kan användas. Ångmaskineriet passar inte för smärre effektbepp. I ångmaskinernas stäe har framförat kmmit diesemtrer ch på senare tid gasturbiner. De tidigare ånganäggningarna var i fråga m s;n dimensinering mer eer mindre "skräddarsydda" för att passa för den aktuea fartygstypen. När det gäer mtrer ch gasturbiner måste man väja den ämpigaste maskinen band ett srtiment av typer, sm är tigängiga på marknaden. 634 Detta va bestämmes i hög grad av kravet på åg vikt. De hydradynamiska aspekterna på övergången ti ättare fartyg har tidigare berörts. Med minskande strek frdras för bibehåen fart ökad specifik effekt, dvs det behövs fera hästkrafter per tn depacement. För att inte maskinanäggningen ska ta i anspråk en rimigt str de av ttadepacementet, måste därför kraven på åg vikt ch itet utrymme stäas at hårdare ju mindre fartyget är. Sm exempe kan nämnas att en maskinvikt av ca 15 kg/hk är fut acceptabe för en kryssare eer en jagare, medan däremt en trpedbåt med betydigt högre fart måste ha mtrer, sm endast väger ca 1,5-2 kg/hg. Vikten ch därmed maskinknstruktinen i sin hehet bir därför i det mindre fartyget betydigt hårdare pressad med at vad detta för med sig. Detta gör att man ej utan vidare kan väja kmmersiea mtrtyper enbart med hänsyn ti passande effektbepp. I de diesemtrdrivna tb användes såunda en extremt ätt mtrtyp, Daimer Benz MB 518, sm på sin tid utveckades först för Zeppeinare ch sedermera för tyska marinens trpedbåtsvapen. Den ger 3.000 hk med en vikt av endast 5 tn. En mtsvarande 3.000 hk marinmtr av kmmersie typ skue väga ca 15-20 tn. När det gäer minsvepare tidkmmer kravet på ägsta möjiga magnetiska vikt. I många utändska mariner har man åtit utvecka speciea mtrer för detta ändamå, varvid man gjrt de ejest magnetiska dearna av magnetiskt materia, t. ex. austenitiskt stå eer brns. En sådan mtr bir emeertid mycket dyrbar ch dessutm besvärig att underhåa på grund av sina speciea reservdear. Vi har istä1et föredragit att väja en standardmtr, sm des i sig sjäv är ganska ätt, des redan i standardutförande har cyinderbck av ättmeta, nämigen Daimer Benz MB 820 på 1.000 hk. När det gäer högre effekter har vi bivit tvingade att imprtera utändska mtrer. I fera andra små mariner har man i mtsvarande äge nöjt sig med att kunna göra tisynerna mbrd i det egna andet, medan däremt mtrerna återsänts ti den utändska tiverkaren vid behv av översyn. Ett sådant system rimmar dck inte med vår neutraitetspitik ch aiansfrihet. Därför har vi för imprterad materie måst rganisera verkstadsservice inm andet, göra stra investeringar i speciaverktyg, prvningsanrdningar ch reservdesförråd. I många fa har översynsverksamheten dck varit av så ringa mfattning, att systemet ur rent eknmisk synpunkt 635

bivit mer kstsamt än att sända maskinerna ti tiverkaren, men det har ändå bedömts nödvändigt för att tiförsäkra ss ett visst berende i ett avspärrningsäge. Trts detta måste berendet bi tidsbegränsat, eftersm man t. ex. inte kan ägga upp hur stra reservdesförråd sm hest. Tvärtm har de senaste årens penningknapphet fta måste gå ut över reservdesanskaffningarna. Emeertid har detta argument mt maskinerier av utändsk tiverkning numera bivit at mindre aktuet på grund av att vår m a skinindustri i sin hehet genmgått en mstäning ti ett mer gbat prduktinssystem. I en svensk mtr ingår såunda t. ex. undantagsöst imprterade vitaa dear, såsm kvar, ager, insprutningsutrustning m. m., sm det av eknmiska skä nu ej ängre önar sig att tiverka i Sverige med våra höga arbetsöner. Man måste knstatera att den mderna ätta fttans maskinanäggningar i mycket högre grad än den gama "tunga" fttans ångmaskinerier är uppbyggt av imprterade maskinkmpnenter. Be rendet av utändska everantörer ch känsigheten för störninga r genm avspärrning har såunda ökat. I de senaste trpedbåtarna har vi användt gasturbiner för båd (; framdrivning ch hjäpkraft. De förstnämnda är av det brittisk a fabrikatet Brist med typnamnet Prteus ch ger vardera 4.250 hk. Hjäpkraftturbinerna är av fabrikat Rver på ca 120 hk. Genm gasturbindriften har vi framförat vunnit i utrymme mbrd. Maskineriet har kunnat föräggas ängst akterut, medan midskepps ch förskeppsutrymmet kunnat dispneras, des för inredning, des för strids- ch ededningsutrustning, sm kräver ett betydigt större utrymme än på de tidigare trpedbåtarna. Sjäva maskineriet är ckså betydigt ättare än ett mtsvarande diesemtrmaskineri. Denna viktvinst uppväges dck ti största deen av det ökade bränseförråd sm erfrdras. Detta berr på att gasturbinens bränseförbrukning är mycket högre än diesemtrns. Speciet gäer detta vid ägre beastning (fig 7). De nya gasturbindrivna båtarna frdrar därför en devis ny taktik vid sitt utnyttjande ch bir mer berende av ett vä fungerande system för bränsekmpettering. I den händese svävfarkster bir aktuea i en framtid kmmer gasturbiner att bi den naturiga kratfkäan för dessa, inte bara med hänsyn ti kravet på åg vikt utan även därför att m an vi ha en maskin sm är berende av kyvatten. 636 TOTAL WEIGHf VS. OPERATING RANGE AT DIFFERENT SPE:ED S / a--+---+---4------/ w :J u.., 70--+---+---4---?fc u 60 i-----j-,e..."--c--+-cfl---= :;: g 50+---,_4----r-- 0 z g 40--1-4------- w z r u 30 '; r 20 '----J...002-'-- 00---3!_0_0-4...!0-0 ----'50'---0 ---50'--0--'700 OPERATING RANGE - NAUT. MILES Fig. 7. Viktsjämförese (ink. bränse) mean diesemtrmaskineri ch gasturbinmaskineri vid ika beastning ch ika aktinsradie. Gasturbinernas införande i marinen har emeertid ej varit utan prbem. Gasturbinen är i mtsats ti diesemtrn känsig för förekmst av satvatten i inppsuften. satvattnet åstadkmmer des effektnedsättande avsättningar på kmpressrns edskenr ch skvar, des viss risk för krrsin på turbinen. I någn mån kan risken minskas genm att turbinen regebundet tvättas genm insprutning av färskvatten i uftintaget. Dessutm frdras emeertid ckså tämigen skrymmande ch tunga anrdningar i uftintagen för att fitrera uften ch separera ut medföjande vatten. Utrustning ch inredning. Vad sm efter VK 2 framförat kmmit att präga utfrmningen av våra fartyg har varit en strävan att des förbättra dessas fytbarhet, des eiminera användandet av brännbart materia i utrustning ch inredning samt ti sist att förbättra de använda knstruktinernas chcksäkerhet. / 637

Förbättring av chcksäkerheten har huvudsakigen endast haft en fördyrande inverkan på knstruktinerna, medan en förbättring av fytbarheten ch minskad användning av brännbart materia i hög grad även påverkat fartygens bebeighet ch bstadsinredningars utfrmning ur trivsesynpunkt. Förbättringen av fytbarheten har inneburit att sidaventier i fartygssidrna har brttagits, genmgångar i VT sktt undvikits, uckr i däck försetts med höga recesser, dörrar i sktt erhåit höga tröskar sv, at bidragande ti att göra ivet mbrd bekvämare. Vid övergången ti en ättare ftta måste man göra kart för sig att den ia fartygsenheten i sig sjäv är väsentigt mycket sår barare än det stra fartyget ch att man därför inte bör tiämpa kryssarens skyddskrav på en 200-tns trpedbåt eer kannbåt. Genm att i det ia fartyget fya aa tigängiga tmma utrymmen i håskepp med cefynad kan man förbättra fytbarheten i sådan grad att kraven på vattentäthet i sktt vanför den nrmaa fytvatteninjen väsentigt kan minskas, varigenm framkmigheten för rör, kabar ch ventiatinstrummr förbättras ch kmmunikatinen mean ika VT avdeningar förenkas. De fartyg, sm byggdes efter VK 2, fick en - jämfört med tidigare fartyg - radikat ändrad inredning. Strävan var att inget brännbart materia fick användas i inredningarna. Möberna tiverkades huvudsakigen av ättmeta, däcksbeäggningen i inredningarna inskränktes ti måning med Antisint-färg ch fredsmässig inäggning av textimattr, garnering ch isering utfördes i första hand med ättmetapåt ch ättmetaifie, senare med sprutad asbest, medan måningen inmbrds utfördes med brandhämmande s. k. Antifamm-färger. Denna stränga, asketiska inje medförde att inredningarna bev persniga, trivsamma ch mycket svåra att håa rena, samtidigt sm kstnaderna på grund av materiavaet bev reativt höga. Vid övergången ti en ätt ftta har kraven på ätt inredning än mer accentuerats. Möberna tiverkas frtfarande i ättmeta, men för att göra dessa mera trivsamma har vissa syniga ytr beagts med pastaminat med ika träimitatiner. Iseringen utgöres av en mycket ätt sprutasbest, sm täcks av en kistrad gasfiberväv. Däcken i inredningar ch centraer utgörs av tunn neprenmatta, sm är ätt att rengöra, eektriskt iserande ch sm även fungerar sm viss stmisering. Måningen i inredningar ut- 638 föres med tvättbar atex-färg ch i kök, tvättrum ch gångar med bank, sagtåig epxy-färg. Väderdäck måas med epxy-färg med kisesand i. För att förbiiga möbetiverkningen håer marinförvatningen på att utarbeta ett mdusystem, sm innebär att man efter behv kan variera inredningen med standardiserade mduer. Vid tiverkning av stra serier brde detta innebära att priserna kan pressas, även m materiavaet är reativt dyrbart. Vid små serier kan man aternativt tänka sig att i viss utsträckning väja ämpiga standardbstadsmöber, sm sedan underhås enigt "köp, sit ch säng" -metden. En viss förbistring av möbebeståndet kmmer sannikt att bi resutatet, men kstnaderna bör på detta sätt kunna håas inm rimiga gränser. Sm nyss nämnts har beaktandet av fytbarheten, brandsäkerheten ch chcksäkerheten i huvudsak haft eknmiska knsekvenser - fartygen har bivit dyrare. Inverkan på vikt ch utrymme har varit begränsad. Vad sm emeertid dessutm haft en avgörande inverkan på utrymmesbehvet ch vikten är föjande faktrer: Okade krav på bstadsstandard, köksturustning ch hygien Större behv av utrymme för expeditinsarbete Nya bestämmeser betr. förrening av vattenmråden Vid större fartyg med str vapenvikt ch tungt maskineri bir skrvvymen så str, att utrymmesbehven bir reativt ätta att tifredsstäa. Vid övergång ti ätta fartyg med viktmässigt pressad utrustning ch ätt maskineri bir skrvvymen mycket iten, varför prbemen att kunna få utrymme för utrustning ch inredningar bir särskit besväriga. Rent amänt har det svenska fkets evnadsstandard höjts avsevärt under de senaste decennierna. Detta förhåande har naturigtvis även medfört krav på ökad kmfrt ch bättre evnadsförhåanden mbrd i våra örgsfartyg, krav, vars uppfyande har en direkt inverkan på rekryteringen. Tyvärr har kraven på bstadskmfrt ökat under samma tidsperid, sm våra attackfartyg krympt från kryssare ti trpedbåtar. Vymmässigt är det ett mycket besvärigt prbem att i våra ätta attackfartyg få rum med våra expanderande bstadsinredningar. Okande bstadsvymer medför även ökad vikt, viket förhåande framgår av (fig 8), där 639

Vikt av U i 8 % av std dep. 3 2 tas därför med ett reativt sett mycket större färskvattenförråd än våra ädre fartyg. Den skisserade utveckingen nödvändiggör att aa möjigheter ti minskning av besättningens anta tivaratas genm ratinaiseringar ch integrering av ika funktiner. För de ur vikts- ch utrymmessynpunkt hårt pressade yrattackfartygen innebär det stra kmfrtkravet en mycket kraftig beastning. Man kan måhända ifrågasätta, m man inte för dessa fartyg brde överväga samma ide sm för ubåtarna, nämigen en spartansk inredning mbrd, fredsmässigt kmpetterad med bekväma föräggningar i bas eer i depåfartyg. Härvid skue man även finna en förnuftig ösning på två andra prbem, nämigen utrymmen för expeditinstjänsten ch föräggning av förbandsstaberna. Genm att förse köken med mderna, arbetsbesparande utrustningar sm stekbrd, hushåsassistenter, ptatisskaningsmaskiner, diskmaskiner m. m. ch genm att rdna matutämning ch diskinämning enigt den s. k. "cafeteria-principen" har antaet man inm förpägnadstjänsten kunnat nedbringas. Ratinaiseringsvinsten har gjrts genm uppffring i vikt ch kstnad för köksutrustnmgen. Vikt av Fig. 8. "utrustning, ch inredning för besättning ch fartygstjänst" ' standarddep. för ika fartygstyper. 0 / av vikten av "utrustning ch inredning för besättning ch fartygstjänst" är angiven i 0 / av standarddepacementet för vissa fartyg. I takt med förbättringen av bstadsstandarden har krav på hygieniska förbättringar framförts. Tidigare kunde man i duschar endast få satvatten, medan man i handfaten kunde erhåa kat färskvatten eer kat ch varmt satvatten. Numera får satvatten användas endast för spning av taetter, medan för aa andra ändamå enbart färskvatten (kat eer varmt) ska användas. Detta har medfört en väsentigt högre färskvattenförbrukning per capita än sm tidigare kunnat tiåtas. De mderna, ätta fartygen heas- 640 Underhås frågr Det är amänt känt ch även ättförkarigt att underhåskstnaderna för små fartyg bir större i förhåande ti t ex depacementet (fig 9). Vad sm är mera remarkabet är att kstnaderna även ökar i förhåande ti anskaffningspriset när fartygsstreken sjunker (fig 10). Denna tendens påverkar atså förhåandet mean underhåskstnader ch anskaffningskstnader gynnsamt så att en större de av tigängiga resurser i den ätta fttan måste avses för underhå. Man kan fråga sig vad detta kan ber på, m det är en naturag eer m det berr på vår vana att handskas med den typen av materie d v s m det är någnting sm vi skue kunna göra 641

Rus/a-d s/-/ds/e7r/9.9-, Å r//9c/ G.h'?drhd//sk.s/nder per.."n.so.-?? /"-nk//0'"7 c:1v,p/.::7ce/??-?k/. /0 % A r//9.. V-?derhå//.sk..s'nd-.r..CO'r.rL/se.sr/d.,.kr/9' /000 s / /'?Kr. Anskff-?//?_9SI:s'n. Fig. 9. Fig. 10. Åriga underhåskstnader för rustade stridsfartyg i 0 / av anskaffningskstnaden sm fun ktin av anskaffningskstnaden. någt åt genm rganisatriska eer andra ändringar. Svaret måste bi både ch. Om man först ser på m det finns några frånkmiga naturagar sm styr detta förhåande finner man att det finns en he de faktrer sm gör de små fartygen dyrare både i anskaffning ch underhå. De viktigaste av dessa faktrer är:. Okat behv av maskineffekt i förhåande ti depacementet på grund av att effektbehvet för samma farter ökar med en ägre ptens än ett (1) vid stigande depacement, man brukar räkna med 2/3. 642 2. Många hjäpmede ch utrustningsdetajer t ex manöverrga n, navigeringsutrustningar ch eknmifaciiteter frdras i samma anta ch kvaitet reativt berende av fartygets strek. 3. Band annat viktskravet eder fta ti mer avancerade knstruktiner, d v s knstruktiner med högre påkänningar ch ägre säkerhetsmarginaer, ch sm därigenm kräver nggrannare tisyn ch övervakning. De här uppräknade faktrerna påverkar sm tidigare sagrs anskaffningspriset, men det synes sannikt att inverkan på underhåskstnaderna är ännu större. En faktr sm inverkar gynnsamt på underhåskstnaderna är den mycket kmpakta instaatinen av apparater i ett itet far- 643

tyg d v s tkmigheten för underhåsåtgärder är mycket dåig. Ofta är kstnaden för sjäva reparatinsåtgärden betydig eer t m försumbar jämfört med rivnings- ch återstäningsarbeten för att kmma åt de defekta detajerna. Värdet av besättningens medverkan i underhåsarbetet har fta diskuterats. Ofrånkmigt är att beastningen på underhåsansaget minskar ju större insatsen från besättningen är. I den ätta fttan måste besättningarnas insatser i underhået minska. Aven m man brtser från huruvida mera eer mindre tid numera ffras på materievård mbrd, viket är en mstridd fråga, finns det två andra faktrer sm gör att den egna fartygsbesättningens insatser inm detta mråde måste begränsas. För det första kan det ia fartyget inte medföra vare sig verkstadsresurser eer reservmaterie i samma utsträckning sm det stra. För det andra strävar man efter att minska besättningens strek ti minsta möjiga genm en ökad autmatisering ch fjärrmanövrering. De besparingar sm kan göras genm minskat utrymmesbehv för bstäder cj1 eknmi är ju av mycket strt värde. Man finner atså att ett ferta faktrer med naturnödvändighet ger ökade underhåskstnader för ättare fartyg. Man måste därför beakta aa möjigheter att förbiiga underhået. En de har redan gjrts men det trde finnas åtskiigt mera att vinna. Biden har icke enbart negativa sidr. Genm att ättare fartyg 1 ökad utsträckning kan byggas i ängre serier med därav föjande ängre gående standardisering måste vissa vinster kunna göras Underhået kan atså i större utsträckning standardiseras ch 1 förväg prgrammeras. Det skeppstekniska mråde sm därvid kmmit ängst trde vara mtr- ch gasturbinsidan. Redan på ett tidigt stadium insåg man där nödvändigheten av speciaverkstäder med speciautrustning ch en ökad användning av utbytesenheter. På den vägen finns ännu mycket att göra både inm maskinmrå det ch inm andra skeppstekniska mråden. med frtfarande reativt stra jagare ch fregatter med ngmaskineri kvar i rganisatinen. Denna struktur av fttan stäer myckt stra krav på asidigheten hs både verkstäder ch förvatnmgsrganisatin. När, eer rättar sagt m den ätta fttan bir mera enhetig måste detta kunna eda ti ratinaiseringar av underhåsanstaterna. Våra verkstäder har utveckats ur de tidigare örgsvarven, uppbyggda för en ftta med en annan struktur. Det är vä rimigt, att anta att det finns en eftersäpning i mderniseringsprcessen. Man måste emeertid därvid beakta, att försag m önsamma investeringar änge har stppats av statsmakterna med hänvisning ti pågående utredningar m rganisatinen. Ovan reaterade förhåanden betr besättningens möjigheter ti medverkan i underhåsarbetet har medfört behv av verkstadsfartyg, speciautrustade för en viss fartygstyp. En he de försök ch prvverksamhet har gjrts inm detta mråde med mycket gda resutat. Den perativa tigängigheten uppges för trpedbåtar ha ökats betydigt när verkstadsfartyg finns ti hands. Man trde kunna förutse en utvecking mt en ökad användning av verkstadsfartyg där dessa ingår sm en naturig enhet i fartygsförbandet. Sammanfattningsvis kan knstateras att vissa frånkmiga förhåanden gör underhået av den ätta fttan dyrare, att vissa åtgärder redan vidtagits för att bemästra denna svårighet men att ytterigare åtgärder kan vidtagas både betr materieen, underhåsförberedeser ch rganisatin av förvatningar ch verkstäder. Ar vår reginaa underhåsrganisatin anpassad för den ätta fttan? En anpassning har utan tvekan måst göras ch ckså gjrts både på verkstadssidan ch inm den reginaa förvatningsrganisatinen. Svårigheten har hittis varit ch kmmer ännu någ- ra år att vara den bandade sammansättningen av fttans fartyg 644 46 645

B. RASIN Ubåtar Det ttaa ubåtsbeståndet uppgår idag ti ca 850 enheter fördeade på 31 natiner. Sm jämförese kan nämnas att mtsvarande siffrr år 1939 var ca 700 enheter fördeade på 26 natiner. En annan jämföresesiffra: under tiden 1939-1945 byggdes i Tyskand 1174 ubdtar ch under samma tid sänktes 785 av dessa. Det väkända förhdandet att ubåten intar en atmer dminerande pats i sjömakternas örgsfttr beyses kart i de festa marinkaendrar. T abeierna i denna artike, vika sammanstäts av kmmendörkapten Bengt Rasin, mistab Väst, är hämtade ur öppna kär. Aven m vissa sifferupp:ifter kanske icke het överensstämmer med de verkiga förhåandena, så avspegar de dck äget i strt inm värdens ubåts fttr. T abeierna har gett anedning ti några refexiner ch kmmentarer, sm edamten Rasin här redvisar. 646 Bid 1. På väg upp. kara ubåtar. Aven år 1939 var Svjet den antasmässigt edande ubåtsnatinen, 155 ubåtar. Därnäst föjde USA ch Itaien med vardera 90 enheter. Tabe 1. Antasmässig jämförese (maj 1967). Ubåtsfttans rangrdning (tabe 1) Denna rubrik avser en k v a n t i t a t i v jämförese, den verkiga rangrdningen kan säkerigen först anges, då resp styrkr prövats under krig. De båda supermakterna Svjet ch USA igger i särkass ch deras ubåtar utgör sammanagt 70 / (45 / resp 25 /) av det ttaa ubåtsbeståndet. Och i denna tppgn.1pp är Svjet i sin tur nästan tvåfadigt överägsen nummer två, USA, m man endast ser ti antaet. Svjets ubåtsftta har under 1960-taet egat på en ganska knstant nivå, ca 400 st. Den här redvisade siffran, 380, kan vara intressant att jämföra med t ex den ubåtsf!tta, sm existerade i Tyskand vid VK 2 början - Tyskand hade då 57 peratins- Ordningsföjd Natin AntaP) Anm. t e. Knv i\tmdt Summa "im prte- Anta rad typ" 1939 2 ) m.m. 1 Svjet 340 40 380 155 2 USA 137 70 207 90 3 Strbritannien 42 3 45 58 4 Kina 30-30 W, G, S, - 5 Sverige 23-23 15 6 Frankrike 21 (2) 21 77 7 Rumänien 14-14 Sjtja, Q, MV 8 Västtyskand 14-14 57 9 Indnesien 12-12 w - 10 Pen 11-11 W,MV 3 11 Nrge 10 - O 9 12 Turkiet 10-10 Baa 6 13 För. Arabrep 9-9 w - 14 Spanien 8-8 1 Baa 13 15 Japan 7-7 61 16 Itaien 6-6 90 17 N ederänderna 6-6 2 Baa 21 18 Brasiien 4-4 Baa, Gat 4 19 Danmark 4-4 11 647

Ord- An ta) Anm. t.e. nings- Natin K IAtm- Summa "im prte- Anta föjd nv dr rad typ" 1939 2 ) m.m. 20 Israe 4-4 T, s - 21 Peru 4-4 Ma eker e 4 22 Jugsavien 4-4 1 It 4 23 Bugarien 3-3 W,MV - 24 Kanada 3-3 Baa, O ber n - 25 Grekand 3-3 Baa, Gate 6 26 Prtuga 3-3 Daphne, S 3 27 Argentina 2-2 Baa 3 28 Chie 2-2 Baa 9 29 Venezuea 2-2 Baa - 30 Austraien 1-1 Obern - 31 Pakistan 1-1 Tench - Ttat i 736 113 849 702 Anm. 1 Fera änder har ubåtar under byggnad. Antassiffrrna trde förändras endast i rin ga mån, då de ädre enheterna utgår ateftersm nya tiförs. Anm. 2. Ave n Estand, Finand, Lettand ch Thaiand hade ub 1939. Ti nästa grupp i rangrdningen kan hänföras änder, sm har 20-50 ubåtar, nämigen Strbritannien, Kina, Sverige ch Frankrike. Kinas ubåtsftta består av svjetiska typer, medan de tre övriga änderna har egna knstruktiner. Därefter kmmer en grupp med 10-20 ubåtar, mfattande sex änder - Rumänien, Västtyskand, Indnesien, Pen, Nrge, Turkiet. A v dessa sex är det emeertid endast Västtyskand ch N r ge sm har egna typer, de övriga fyra utnyttjar svjetiska eer amerikanska typer. Den sista gruppen i tabeen mfattar 19 natiner, sm vardera har mindre än 10 ubåtar ch av vika änder de festa har "imprterade" ubåtar (svjetiska, amerikanska ch franska). A v särskit intresse är den svenska ubåtsfttan, sm antasmässigt intar en framträdande pats. Den bör närmast jämföras m ed övriga skandinaviska ch östersjöänder band vika endast Svjets Ostersjöde, ca 70 enheter, är större. 648 Denna antasmässiga jämförese är kanske mest av kurisitetsintresse. Det hade varit riktigare att jämföra en natins ubåtsftta med en presumtiv mtståndares ubjaktsresurser ch vice versa - men det är en annan histria! Det är ckså intressant att knstatera att av de eurpeiska sjömakterna är det endast fyra änders örgsfttr, sm saknar ubåtar: Finand, sm enigt avtaet icke får ha ubåtar; Osttyskand, i vars ftta ännu inga ubåtar ingå; Begien, vars ftta består av minsvepare ch några fregatter; Abanien, sm tidigare haft fyra svjetiska W-ubåtar. Ubåtstyper (tabe 2) I tabeen har de amerikanska beteckningarna för ika ubåtstyper använts. Sm översättning på "nucear pwered submarine" används frtsättningsvis det avkrtade uttrycket atmubåt - rätteigen skue det heta atmkraftdriven ubåt. A v tabeen framgår b a att den övervägande deen av det ttaa ubåtsbeståndet är samat i attackubåtskassen, nämigen inte mindre än ca 650 av 850 ubåtar tihör denna kass. Vidare finner man att det ttaa antaet atmubåtar är 110 ch i titagande. "Atmubåtskubben" består nu av fyra natiner; Svjet, USA, Strbritannien ch Frankrike av vika de två senare är reativt nya medemmar. I vissa sammanhang har även nämnts ett nederändskt atmubåtsprjekt, men i dagsäget bör man endast räkna de fyra först nämnda natinerna sm innehavare av atmubåtar. I tabeen har redvisats två atmubåtstyper, nämigen a) atm-rbt-ubåtar ch b) atm-attack-ubåtar. A v rbtstyckade ubåtar redvisas tre skida typer, nämigen 1) atmubåtar med fjärrbtar 2) knventinea ubåtar med fjärrbtar 3) knventinea ubåtar med sjörbtar Respektive typer kmmer att ytterigare beröras nedan. Ur denna översiktstabå kan man vidare utäsa, att "dvärgubåtskubben" 649

!J' V1 0'... V Svjet USA Kina Sverige Frankrike Rumänien Natin Västtyskand Indnesien Pen Nrge Turkiet För. Arabrep Spanien Japan Itaien Danmark Israe Puu Jugsavien Bugarien Kanada Grekand Prtuga Argentina Chie Venezuea Austraien Pakistan Summa Nucear P wered Nucear Submarine 41 30 (4) 2( + 3) () () 51 59 Tabe 2. Översiktstabå 255 40 40 110 43 21 7 2-23 - 6 15 12 4 3 4-504 157 43 Missie Midget Submarine Submarine 14 8 27 An m rad typ" 2 Gata 1 Baa 2 Gata Övriga "im prte- 7 8 9 10 14-25 - - G,W,MV - - 1 - Sjtsja, Q - 2 1 - w - W, MV - - Baa - W, MV - 4-2 Baa - - 3 Baa - 2 Baa - Baa, Gata - - T, S - - Mackere 7 8 9 10-1 It - W,MV - 2 Obern - Baa - s - Baa - Baa - Baa - Obern - Ten ch Feet P wered Baistic Attack Missie Submarine Attack Attack Baistic Submarine Submarine Missie > 1000 tn < 1000 tn Submarine 2 3 O 27 4 5 6-14 - - 11-5 6 - - O - O 8-5 2-6 4-4 - 2 2 - - 4-2 3 4 5 6-4 - 2 1-3 3-3 - 2 2 2 1 1 Strbritannien N ederänderna Brasiien 1

ti sitt medemsanta är ika exkusiv sm "atmubtskubben ", nämigen endast de fyra änderna USA, Sverige, Västtyskand ch Spanien har dvärgubåtar i sina örgsfttr. Rubriken "Ovriga" inrymmer ett ferta typer, huvudsakigen mbyggda knventinea ubtar, experimentubtar, mubt ar m m. De kmmer icke vidare att behandas i denna redgörese. I översiktstabån har ingen särskid kumn avsetts för jaktubt ar (Hunter Kiers) utan dessa ubtar har inräknats i attackubtarn a, vika fta förena de bda egenskaperna att kunnna utföra attack mt övervattensfartyg ch attack mt ubåtar. Det är intressant att knstatera att ubtar är en "exprtvara". Svjetiska, amerikanska, brittiska ch franska ubtar är såunda spridda ti ett ferta natiner. En granskning visar föjande fördening av "exprterade" ubtar, från Svjet ti Kina Rumänien frn USA ti Turkiet Indnesien Pen För. Arabrepubiken Bugarien Spanien N ederänderna Brasiien Peru Kanada Grekand Argentina Chie Venezuea Pakistan från Strbritannien ti Israe Kanada Prtuga Austraien frn Frankrike ti Spanien 652 Prtuga Bid 2. Franska ubc'iten "Le Redutabe" efter sjösättningen vid örgsvarvet i Cherburg. A ven Sverige skue rätteigen redvisas sm imprtör av u b tar, dvärgubten Spiggen inköptes frn Strbritannien i sutet av 1950- taet. Nybyggnader (tabe 3) Aven ur denna tabe kan en de intressanta förhåanden utäsas. T ex att USA, Strbritannien ch Frankrike f n har kraftsamat p atmubåtar ch icke ängre bygger ngra knventinea ubtar. Band atmubtar under byggnad kan man urskija tre grupper atmubtar, fjärrbt Svjet, Strbritannien, Frankrike atmubtar, attack Svjet, USA, Strbritannien atmubtar, ubjakt Svjet, Frankrike. Gränsdragning mean attackubtar ch jaktubtar kan vara svår, men van nämnda tendenser finns. Man knstaterar vidare att USA synes ha byggt färdigt sin ftta av Parisubtar. Band knventinea ubtar under byggnad är det endast Svjet sm har en ubtstyp med sjörbtar, i övrigt är det attack- ch jaktubtar sm het dminerar. Av särskit intresse är den västtyska U 25, den japanska Oshi ch den itaienska Tti, samt naturigtvis den svenska Sjörmen, vika aa är nya knstruktiner av knventinea ubtar. Sammanagt är ca 130 ubtar under byggnad f n, varav ungefär häften trde vara atmubåtar. Antaet atmubåtar sm nu byggs i Svjet kan inte utäsas ur marinkaendrarna, varför endast ett ungefärigt bedömande kan göras. 653

Tabe 3. Nybyggnader Natin Anta Typ An m/kass Svjet 30 Nuc. Pw. Ba. M. Subm. Nuc. Pw. H. K. Subm. Larr;e Nuc. Pw Crusie Missie Subm. Large Diese Att. Subm. Large Diese Cruise Missie Subm. USA 33 Nucear Pwered Att Subm. Strbritannien 4 Nucear Pwered Ba Miss Subm. 2 Nucear Pwered Attack Subm. Sverige 5 Attack Subm. Frankrike 1 Nuc. Pw. H. K. 3 Nuc. Pw. Feet Ba Miss Subm. Västtyskand 6 Hunter Kier 16 Casta type Nrge 5 Casta type Spanien 2 Attack Subm. Japan 4 Attack Subm. Itaien 4 Hunter Kier Nederänderna 1 Nuc. Pw. Subm. 2 Attack Subm. Danmark 2 Casta type Kanada 1 Attack Subm. Prtuga 4 Attack Subm. Austraien 3 Attack Subm. H.K. = Hunter Kier Threshcr Resutin Vaian t Sjörmen Rubis Redutabe u 25 U4 Kbben (U 4) Daphne Oshi Tti pr j "tear-drp" Narhvaen (U 4) Obern Daphne Obern Bid 3. Brittiska atmdrivna attackubåten Dreadnugt. Man kan vidare knstatera, att dvärgubtar synbarigen inte prduceras för någn stridsuppgift f n, i varje fa framgr detta icke av några öppna kär. Däremt tycks tiverkningen av en civi mtsvarighet ti dvärgubåtar ha kmmit igång att användas för bttenundersökningar, vraketning, kabekntr samt för turism ch vid sprtdykning m m. Den strategiska atmubåtsfttan (tabe 4) I tabeen redvisas det ttaa antaet atmubåtar med fjärrbtar, sm beräknas finnas år 1970. Dessa ubåtar bidar den marina kmpnenten i strmakternas strategiska kärnvapenstyrkr. Antaet uppgår ti ca 60 varav två tredjedear ingr i US Navy ch ytterigare fem ubåtar tihör västmakterna (Strbritannien ch Frankrike). Det förefaer såunda vara en betydande överägsenhet för Väst, men Svjet dispnerar även ett 40-ta knventinea ubåtar med fjärrbtar (redvisade i tabe 6), viket i viss mån påverkar styrkebaansen. Några iakttageser beträffande streken: de svjetiska ubåtarna har ett depacement sm är ungefär häften så strt sm Västs 654 655

656 : v ----------------------------------- : - v fr a 0;:5.s :;; z x "..-< ax <f)..-<..-< x x x..-<.....-< XXX Lf'OOLf'O...O N O' N '-D T""" f'... -.. i) x..-< ax <f) "..-<..-< x..-< ax -D a- N "..-< ubtar av denna typ, 3500 tn resp mkring 7000 tn. Det kan ha sitt intresse att jämföra dessa ubåtsjättar med en föregångare ti dem från andra värdskriget. I J apan byggdes då ubåtar avsedda att utnyttjas sm undervattenshangarfartyg. De skue kunna medföra fyra bmbfygpan, vika av ubåtarna skue föras fram mt amerikanskt territrium så att deras aktinsradie skue medge anfa mt iandmå. sådana peratiner panades med syfte att bmba Panamakanaen ch tidspanerades ti sensmmaren 1945. De km dck adrig ti utförande. Dessa japanska ubåtar av I 400-typ, föregångare ti dagens rbtbestyckade atmubåtar, hade ett depacement på 5200 tn. Rbtbestyckningen på Västs atmubåtar är genmgående ika ch mfattar 16 Parisrbtar med kärnaddning (eer en mtsvarande fransk rbt). Räckvidden för de ika Parisversinerna framgår av tabeen. Den ttaa rbtarsenaen på Västs atmbåtar kmmer såunda 1970 att uppgå ti 706 rbtar (46X16). De svjetiska ubåtarna med sitt betydigt mindre depacement bär vardera endast tre, i vissa fa två, rbtar vardera, viket ger en sammanagt svjetisk rbtstyrka på ubåtarna på 149 rbtar (13 X3+30X3+10X2). I denna senare siffra är inkuderad rbtbestyckningen på Svjets knventinea ubåtar med kärnaddningsförsedda fjärrbtar. Det kan vidare bserveras att samtiga dessa stragiska ubåtstyper har trpedbestyckning. De trde vara avsedda för sjävförsvar, då dessa mycket exkusiva ubåtar säkerigen icke ges anfasuppgifter mt andra fartyg sm förstahandsuppgift. Atmdrivna attackubåtar (tabe 5) Svjet har hittis utveckat två typer av atmdrivna attackubåtar, den ena med rbtbestyckning (typ E) ch den andra med trpedbestyckning (typ N). Sammanagda antaet uppgår ti 27 ch samtiga är byggda under 1960-taet. Med 5600 tns depacement är E-typen den största svjetiska ubåten. Dess rbtbestyckning utgöres av sex (at åtta) st sjörbtar med en räckvidd på ca 330 km. Det kan förmdas att den svjetiska sjöstrategien syftar ti att ubåtarna med sjörbtar ska utnyttjas för anfa mt en angripares hangarfartygsförband, sm för fram ett fyght mt svjetiskt territrium. Detta gäer även de knventinea sjörbtbestyckade ubåtarna (vika redvisas i tabe 6). 657

Bid 4. Svjetfttans största ubåt: atmdrivna attackubåten av E-typ med rbtbestyckning. USA har haft ett tidsmässigt försprång vid utveckingen av atmdrivna ubåtar, viket bäst kmmer ti synes på attackubåtarna. Från prttyperna Nautius ch Seawf utveckades närmast Skate-kassen (fyra enheter). Ungefär samtidigt växte tre säringar fram: Tritn, Haibut ch Tuibee. Tritn var ursprungigen en "radarpicket" avsedd att utnyttjas för framskjuten radarspaning i en sjöstyrka, t ex ett hangarfartygsförband, men är nu mkassad ti attackubåt. Nautius genmfqrde den första färden under Nrra Ishavet via Nrdpen år 1958 ch Tritn den första värdsmsegingen under havet i början av 1960-taet. Haibut utrustades på sin tid med sjörbten Reguus, men är ckså den mkassad ti attackubåt. Tuibee sutigen är en atmdriven ubjaktubåt. Hittis hade man i USA haft ett ganska knventinet skrv även på atmubåtar. Fr m Skipjack-kassen får atmubåtarna det drppfrmade skrvet, speciet frmat för höga uägesfarter (jmf fartkumnerna i tabe 5) ch med typen Thresher har man synbarigen kmmit fram ti en enhetstyp av atmdrivna attackubåtar ch nuvarande bestånd (47 ubåtar) tiförs nya enheter (3 3 under byggnad). Thresher-typens bestyckning utgörs av SUBROC, en raketdriven ch måsökande trped användbar både mt ubåtar ch övervattensfartyg. I Strbritannien tiförs nu fttan atmdrivna attackubåtar - inga knventinea är under byggnad. I Frankrike är det på samma sätt, dck att Frankrike igger efter tidsmässigt sett. 658 -..0 e t:: < -- c:: OIJ._. -- t:: d; t: r:q : -- '.. -::!. Q "ö -- J, t:: v - -"ö...,. <... --...,....... :::> J:!.< : t:: -- t:: v 0.. :> -- : -e Q 0.. - -- 0.. >.!-< -- i:: < t::....s z -... N i... er- er- - -......... N 00 er- 00... er 00 N N "... N N :><: 0.. 0.. N N -...:: -< <C -<!-<!-< - J, 00 " x x -.r...... N -... X X " DO... N "... <')... I'L z v ;;:- " C/1 N ii:... p::; c c 0.. 0.. 2 i i... - v 0.. 0.. ' ' ' er- er-... 00 er- " " " u.d " " " ".............................. er- 00 - er- er- er- er- er- er- er- er- er- er- er- " er- er- " " " "<!" er-......... "... -......... " " " ".!::!... " - " -.r N....!::!.!::! N 00 er- N N............... N :><: :><: :><: K K 0.. 0.. 0.. 0.. 0.. 0.. 0.. 0.....-4N...-4.,...!::adN,...c N NN..<::...<::..c:;a::a::a..c: -<..::..::..::..0::...::.-< to 101010,O 101010 p::;p::;p::;p::;p::;p::;p::;p::; <<;;';<<<<<< g p::; 8 ""3!-<!-<.. -<!-<!-<..!-<!-<!-< "(;:J "( "(.,."( "( " " "( '<t"c/1 N -.D.,. ' v ' - " 00 x er- p::; "<1"-.D " " x x " x x 00 -...... x x x er- er- 00 X - x g x x x - er- x X er- " " <') x " c;-,-, 00 "... N... " 00... N " N 00 N.....!<: v... v u t:: ::: v ;:;... <')... <') er-... ;::: :.;2 ""3 c;; 8 :: :::>...<::..!<:!-<!-< CJ1 CJ1!-< :r: CJ1 z " - "<!" < CJ1 N ;:J -.r -... 659

O' O'... " O' O'... Typ 1 2 3 Strbritan- 4 Vaian t ni en 1 Dreadnught Frankrike 1 R u bis de rna RB = rbt RB(P) = rbt typ Paris TT = trpedtub H. K. = Hunter Kier Rr Pi = Radar Picket (40) Natin Anta' Typ Frankrike 1 G ymnte (1) Depö 87X10X8 81X10X8 84X10X8 T a he 6. Baistic Missie and Missie Submarines Depö Vapen pr j. Maskin.art Aktins-1 Dyk- e- Byggn Anm Di m /u radie djup sattn h 4 s 6 7 8 9 10 11 12 2350 3-RB 3 px 18/17 22700-86 19S8- Ba. miss. 2100 2-RB 2 px 22/16 2SOOO - 85 1961- Ba. miss. 90X9X6 6-53 TT 10000/3500? i trnet 1600 4-RB 2 px 18/15? 1963 Missies 83 x 8 x 6 4-53 TT? vid trnet 1030?RB 2 px 17/ S 13000-60 19S7- Missies 73X7X5 6-53 TT 4000/2500? vid trnet 3800 4-RB(P) 2 px 11/10 70 1966 Exp. ub för 84 X 11 X8 2600/ + 40 RB - --- Natin Anta Vapen Maskin.art Aktins-1 Dyk- e- BJ;,ggn Anm D im /u radie djup sattn ar 4 s 6 7 8 9 10 11 12 3500 6-53 TT AR-ÅT- px 30 90 1966-3000 6-53 TT AR-ÅT-1 px 30 88 1963 prttyp 3800 6-S3 TT AR-ÅT - 100 197? Neder än- 1 MM = minr AR = atmreaktr ÅT = ångturbin p x prpeer( axe) 1 2 3 Svjet 30 G 10 z 98 X9X7 6-53 TT 6000/ -? i trnet (14) 2 J 12 w

N Natin 1 Anta/ 2 Typ 3 Tabe 7. Attack Submarines, > 1000 tn Depö Vapen D im /u rad1e djup sattn ar Maskin Fart J Aktins-j Dyk-j B.e- Bggn Anm 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Svjet (255) 40 25 20 170 F z R w 2000 8-53 TT 3 px 20/15 25000-70 196? MM 91X8X6 (20 trp) 10:100/4000 1900 8-53 TT 2 px 20/15 20000 70 1954- MM 90X 8X6 (24 trp) O::JOJ/3500 26000 1960 Rr Pi, O 1100 6-53 TT 2 px 18/15 16000-65 1960- MM 75X7X4 4000/2500 1030 6-53 TT 2 px 17/15 13000-60 40 MM 73 X 7X 5 (18 trp) 4000/2500 USA (111) 3 7 2 26 68 s Barbe T an g Saifish Ten ch Baa G a t 1750 6-53 TT 1 px 15/25 77 1959- sista knv 67X9X6 3100 1960 ub i US 1615 8-53 TT 2 px 20/18 83 1951- N a vy 85 X 9X 5 4200/320:1 1952 2425 6-53 TT 2 px 20/15 96 1956 107X9 XS (12 trp) 6000 1570 10-5 3 TT 2 px 20/10 14000 18e 82 1944 93 x 8 x s 6500/461e 20/15-45 1526 10-53 TT 2 px 20/10 120ee - 8e 1942 93 x 8 x s (24 trp) 650e/400 20/17-45 1750 10-53 TT 2 px 20/10 12000-85 1943 100 X 8X5 6500/2750 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Strbritannien (43) 13 8 14 8 Obern Prpise A T 1610 8-53 TT 2 px /15 68 1961 90X SXS -66 1605 8-53 TT 2 px 12/17 71 1956-90X8XS (30 trp) 3300/Se -59 1120 6-53 TT 2 px 19/8 60-1945 85 X7X4 (16 trp) 430e/1250 68-48 1200 6-53 TT 2 px 59-1945 85 X 8 X4 (20 trp) 250e/1450 15/9 65-46 2500/29eO 15/18 Frankrike (6) 6 Narwha 12eO 8-53 TT 2 px 16/18 15000-58 1957 ska ges 78 X7X6 (14 trp) 4000/Se -60 nytt mask. Spanien (2) 2 D 1099 6-53 TT 2 px 21/10 90e - 75 1951 84X7X4 S000/13ee -54 Japan (6) Nederände rna ( 4) 6 2 2 Oshi Dfijn Ptvis 1600 8-53 TT 2 px 14/16 se 1965-88X 8 XS 1140 8-53 TT 2 px 15/17 64 196e 3-cy sex sx5 3100/420e -61 skrv 114e 8-53 TT 2 px 15/17 64 1965 i.. sex s x s 310e/42e. : -------- ------------!..;.)

De brittiska atmubåtarnas reaktrer är med ett undantag prttypubåten Dreadnught - tiverkade i Engand. Knventinea ubåtar med fjärr- ch sjörbtar (tabe 6) Denna tabe mfattar endast två natiner, Svjet ch Frankrike. Strängt taget bör Frankrike icke vara med här. Den franska Gymnte är en experimentubåt för fjärrbtar ch icke avsedd att vara perativ. I Svjet däremt utgör de rbtbärande knventinea ubåtarna en avsevärd de (54 st) av ubåtsfttan. De av större typerna (G ch Z) bär fjärrbtar ch har redan berörts van. De båda mindre typerna (J ch W) bär sjörbtar, ch även deras sannika utnyttjande har behandats tidigare i denna redgörese. Av den stra gruppen W-ubåtar har, sm framgår, tv stycken bestyckats med sjörbtar. Man knstaterar ckså att samtiga dessa svjetiska rbtubåtar har trpedbestyckning sm kmpement ti rbtarna. Dessa knventinea ubåtar har givit avsevärt ägre uägesfarter än atmubåtarna, 15-17 knp, viket får anses vara ett nrmat värde för mderna ubåtar med detta sag av framdrivningsmaskineri. Den stra ubåtsfttan - knventinea attackubåtar (tabe 7 ch 8) Ti denna grupp hör, sm van nämnts, den övervägande deen av värdens ttaa ubåtsbestånd, ca 650 ubåtar av 850. Tabeen upptar endast natiner med "egna" ubåtar, de "imprterade änderna" har icke medtagits. Svjet har det största antaet, ttat ca 300 st, viket anta dck ska fördeas på de fyra skida svjetiska marinerna. De fyra störs ta kasserna, F, Z, R ch W, är ceangående ubåtar med str aktinsradie, str uthåighet ch ett strt anta trpeder (Z-ubåten r ex 24 trpeder). De har ckså minäggningskapacitet, sannikt sm ett aternativ ti trpederna. Fartmrådena är de nrmaa för knventinea ubåtar, tppfart 15 knp i uäge ch några knps högre fart i övervattensäge. Den stra gruppen är W-ubåtarna (170 st), vika bidar kärnan i attackubåtsfttan ch är fördeade ti aa fyra svjetmarinerna 664 samt dessutm den vanigaste svjetiska "exprtubåten". Av de mindre svjetiska attackubåtarna (Q ch MV) förefaer MY-typen vara på avskrivning men atjämt finns ca 15 perativa enheter. Den övervägande deen av de svjetiska knventinea ubåtarna är byggda under 1950- ch 1960-taen ch fertaet börjar såedes bi gama. Antaet är därför sannikt på nedgående även m prduktinen atjämt trde frtgå. I den svjetiska marinstrategin är sannikt denna stra knventinea ubåtsftta avsedd för att så mt den fientiga sjöfarten, framför at den ceangående. Av USA:s knventinea ubåtar tihör den största deen sådana sm byggdes i sutet av andra värdskriget, Tench- ch Baakasserna, sm mderniserats på sedvanigt sätt. Förvånansvärt ng tycks endast sammanagt 12 knventinea ubåtar av tre ika typer knstruerats efter kriget, varav de sista tre åren 1959-1960. Därefter har ingen knventine ubåt byggts i USA. Den panerade utbyggnaden av Thresher-kassen (atmattackubåtar) kmmer trigen att succesivt ersätta de knventinea ubåtarna i US Navy. J Strbritannien har efter kriget byggts 21 knventinea ubåtar av nya knstruktiner, Prpise- ch Obern typerna. För övrigt ingår VK2-typerna A ch T, vika mderniserats på sedvanigt sätt. Både de amerikanska ch brittiska knventinea ubåtarna är ceangående typer med stra trpedförråd. Deras användningsmråden hänger samman med de båda makternas engagemang i försvarsaianser i skida dear av värden. Av övriga "ubåtsnatiner" ska btt några nämnas, sm bedöms vara av intresse. I Sverige har på åtta år byggts inte mindre än 12 ubåtar, d v s genmsnittigt tre nya ubåtar har vartannat år tiförts vår ftta (Hajen- ch Draken-kassen). Frankrike har byggt 21 ubåtar av en större ch två mindre typer under tiden efter VK2, men även där tycks man nu kraftsama på atmubåtarna. J apans ubåtsftta växer fram igen. Man har nu sex ubåtar av en större ch fyra av en mindre typ, aa byggda på 1960-taet ch säkerigen band de mdernaste knventinea ubåtarna. Aven den västtyska ubåtsfttan är i stark expansin. U4-kassen - med sin mycket starka trpedbestyckning för det ringa tnnaget är nu färdigbyggd. En ny, större typ, U 25, 700-1000 tn, 665

O' O' O' O' O' - Natin Svjet (40) 1 Sveri?;e (26) Frankrike (15) Västtyskand (32) Nrge (15) Japan (4) Itaien (7?) Danmark (6) 15 MV 6 Draken 6 Hajen 6 Abbrren 11 Daphne 24 U4 (U25-U30) 4 Tti 2? Futt 1 Vrtice 2 Narhvaen 4 Definen Tabe 8. Attack Submarines < 1000 tn Dep ö Vapen Maskin.art Aktins-J Dyk-J e- Bggn An m D im /u radte djup sattn ar 4 5 6 7 8 9 10 11 12 650 4-53 TT px 18/16 7000-4C 1954-56 X 5 X 4 3000/2500 60 350 2-53 TT 2 px 13 /1 4000-24 1946-51 X S X 4 1-45 mm 1000/800 52 a kan 800 53 TT px 23 1967-770 4-53 TT 1 px 16/25 1961-69 X 5 X 5 62 720 4-53 TT 2 px 44 1956-65 X6XS (8 trp) 60 550 4-53 TT 2 px 16/10 32 1943 61 X 7 X 3 20-MM 3000/2000 420 3-53 TT 1 px 23 1960- U4- U9 50 X5 X4 SOO/ 64 1943-44 850 12-53 TT 2 px 16/ 16 45 1964 58 X 7 X 5 1300/1600 400 4-53 TT 1 px 16/18 39 1958-50 X 6 X 4 1060/1300 60 4 s 6 7 8 9 10 11 12 1000 måsök kn v - 60 1967? H. K. trp 450 8-53 TT 2 px (?) 11 / 17 21 1961-44 X5X? 1200/1700 180 2-53 TT 1 px 10/13 1350-16 1957 34 X 3 X4 580/600 (1945) 35 hk /2 350 8-53 TT px /17 17 1964- = U4 44 X 5 X4 1200 1967 750 3-53 TT 2 px 11 /1 4 40 1962-59 X 7 X6 1350/1 700 63 460 4-53 TT 1 px 10/ 14 18 1967 H.K. 65 X 6 X 5 1260/850 800 4-53 TT 1 px 15/ 12 10000-60 1959 (1945) 67 X 7 X 4 2700/ 781 4-53 TT 2 px 15/ 7 12500-52 1943 63 X 7 X 5 2400/1350 370 8-53 TT 1 px /17-21 - = U4 44 X 5 X? 1200 ss 4-53 TT 2 px /12 4000-30 1958- S4 X S X 5 1200 64 Anta Typ 2 3 25 Q 5 Sjörmen }. Najad 4 Arethusa 1 2 3 6 Ny typ 1 XXIII 15 Kbben 4 Hayashi

'"O a N M c:... >...::...0 a... -- d ' M... " " bd... O'> O'> >.,_....... r -- 00 c: U"\,... U"\.- : " --., >.:: Q :.U O'> v --- ' CJ 00.g. 00 N.-.!<:'"O..:: r: --- O'> t; ---. -2 "- = --- c: :.;;: ;:;s :< --- O., O O.. 00 N... N N c: v t-< t-< 0., U"\ j t-< t-< > --- ";' " U"\ " J, : U"\ U"\ O.. a x x "- QQ - x "- x U"\ U"\ "- " -D --- 0., m >. t-< --- M c N..:: ". m 5 > m [f) [f) " --- c: c: <U.s ":;' ;;;....:: z 668 M..., ".- j...!<: CJ j... I " ---....... ---..- :<.. N... E- t-< " ";' N.- " U"\ x "- x O'> 00 00 U"\ <U <=i...:::: 0., m Q M M B... 0., s ' U"\ O'>... U"\ U"\... ---.... " K.. O'> N... a I:: a N " ";'.- '... x " "- x U"\.- "- -D "... j c;:;...... >...0 K z " Bid 5. Västtyska ubåten U4. är under utbyggnad ch inm de närmaste åren mfattar den västtyska ubåtsfttan mer än 30 mderna enheter. Den nrska ubåtsfttan är snart utbyggd ti den avsedda styrkan, 15 enheter. För Kbben-typen iksm för den danska Narhvaen (2) har den västtyska U 4 varit förebid. A ven i Itaien börjar en ny ubåtsftta växa fram. Visserigen har man mycket ångt kvar ti den ubåtsftta på ca 90 enheter, sm fanns 1939, men den nya itaienska knstruktinen Tti, b a speciautrustad för ubåtsjakt, utgör en intressant början. Dvärgubåtar (tabe 9) I denna tabe har ti "midget submarines" hänförts ubåtar med ett depacement upp ti 100 tn. (Någn amänt vedertagen definitin eer streksbegränsning för denna ubåtstyp finns icke). Det visar sig att "dvärgubåtskubben" är ika exkusiv sm "atmubåtskubben" vad antaet medemmar beträffar. Endast USA, Spanien, Västtyskand ch Sverige har dvärgubåtar m än i ett bygsamt anta. Den amerikanska X 1 är en experimentubåt sm i mitten av 1950-taet byggdes av en större fygindustri i USA. Den har icke fått några direkta efterföjare i sin typ. I stäet har man inm frskningsverksamheten utveckat ika typer av små undervattensfarkster, t ex för undersökningar i de stra havsdjupen (t ex Auminaut m f) eer för räddnings- ch bärgningsverksamheten (the Underwater Vehice Prgramm). Men någn särskid stridsdvärgubåt har icke byggts. Den prjekterade atmdrivna dvärgubåten (se tabeen) vet man ännu icke hur den avses utnyttjas. 669

E c 0:,... ' : ----1-------------------------1 '. OJ :.u < 8 00 "" --------------1 s --------------------- ti')u ::: c : Q.) -2 '.. -... '.. -... :;;: s.. ;: (J)... ö..!-<.5 "... x.:::: x 0.0 0.0..., N V,...... <I -----1------------------1 670 : N "- N "- tf') x x x x x N "- N r') tf') X X X 0 X X 0'\..() 00...0...0 ON 00 ('..-... r'...-!n t--... N N x x N...,...,...,... --- : : : -=--------1... 0: u bj) c: OJ V bd V >< s U) : :: '& r --- : : : '" C N < ---------------------------1 c.9 ;;; z OJ OJ > VC u f.'-< Bid 6. Svensk a ubåten Sjö rmen går inm krt perativ tjänst. Spaniens fyra dvärgubåtar har icke beskrivits närmare i några öppna kär, men några refexiner kan göras. Det är ett intressant faktum, att man i Spanien ägnat sig åt denna speciea taktik ch teknik. De fyra spanska dvärgubåtarna är av reativt ung datum, aa framtagna i sutet av 1950-taet. Bestyckning, framdrivningsmaskiner m m synes vara rent knventinea. Hur de spanska dvärgubåtarna avses utnyttjas i sjökrigföringen är icke närmare känt, ch är en intressant fråga! I Tyskand utveckades redan under andra värdskriget dvärgubåtstekniken. Tvåmansubåten av typ Seehund ch "sjävmrdsubåten" av typ Biber var framtagna för perativt bruk i krigets sutskede. De km dck knappast att utöva någt större infytande på händeseutveckingen under det skede, för viket de var panagda att utnyttjas: överskeppningen över kanaen 1944. Nu har man i västtyska fttan två ubåtar på ca 00 tns depacement, vika sägs vara en experimenttyp. De är byggda reativt nyigen, färdigstäda år 1965. Deras panerade utnyttjande i sjökrigföringen är givetvis icke ffentiggjrt. Men man kan förmda att deras peratinsmråde avses bi de reativt grunda farvattnen i södra Ostersjön. I Västtyskand har ckså knstruerats dvärgubåtar för 671

civi verksamhet, för vrakedning, för arbete med undervattenkabar, för bttenundersökningar samt ckså sm pattfrmar för ch utnyttjande i samband med amatördykning. En utökad användning inm den senare sektrn är inte sannik. Den svenska ubåten Spiggen är inköpt från Strbritannien. Den utnyttjas b a för att öva ch pröva inpps- ch basförsvar i våra skärgårdar ch sm utbidningspattfrm för ätta dykare. I Strbritannien knstruerades typen på sin tid för speciea peratiner, t ex tör att användas mt de tyska sagskeppen, sm baserades i nrska fjrdar, mt japanska enheter i Singapres hamn m f speciauppdrag. Den kmmande utveckingen av dvärgubåtar är svår att förutse; inm den civia sektrn synas de få ökade användningsmråden ch säkerigen föjs utveckingen nga av submarina experter i örgsfttrna. Litterafur m. m. NAVAL REVIEW 1967 US Nava ustitutes årsbk 1967 finns sedan några månader på våra bibitek. Med sitt sedvaniga eeganta yttre väcker den stra förhppningar hs den presumtive äsaren ch innehået åter dem sannerigen icke kmma på skam. Där bjuds på ett mväxande ch intressant srtiment av uppsatser: Appicatin f Dctrine: Vietry at Van Tung Viage A View af Svjet Nava Strategy Educating Future Nava Officers Ma1ming the Feet in the Nucear Age Air Transprt as an Eement f Miitary Pwer The British Mercantie Marine and Strategy The State f Our Merchant Feet Strategy and Oi A Nava Appreciatin f Brazi Deep Submergency and the Navy Aiding the Navigatr, Nw and in the Future Minesweepers Härti kmmer några biagr en marin krngi 1/7-66-30/6-67 med huvudsakigen amerikanska insag, några refektiner kring sjömakt i våra dagar, en presentatin av Miitary Airift Cmmand samt försva rsdepartementets pan ch budget för 67/71 respektive 66/67. Det sku e föra adees för ångt att här ämna redgöreser för innehået i aa dessa artikar. Jag imkränker mig därför ti att presentera dem, sm kan bedömas tidra sig det största intresset. Segraren vid Van Tung, brigadier genera O F Peatrss, ämnar en fyig redgörese för den kmbinerade peratin, sm edde ti två vietcngbatajners förintese i närheten av fygfätet Chu Lai. Amerikanerna kunde väja mean att anfaa över and eer genm andsstigning ch uftandsättning med heikptrar. Behvet av transprter ch skydd för dessa utesöt det förstnämnda. Man satte in ett RL T ( Regimenta Landing Team), c:a 3 000 man. En batajn inskeppades sm regementsreserv i en APA 672 673

(attacktransprtfartyg), en LPH (andstigningsfartyg med heikptrar) ch en LSD (andstigningsfartyg med dcka). Principen för företaget var att genm överraskande uftandsättning c:a fyra kimeter innanför kusten ch innanför vietcng samt andstigning på nrra ch södra fanken fånga fi enden i en säck ch tränga hnm ut i havet. Landstigningsstr:inder ch heikpterandningspatser rekgnscerades nga ch vade, het inm räckhå för understödsfartygens ed. Kckan K, L för heikptrarna, vades >trax efter suppgången med en kvarts differens. På detta vis säkerstäd es fu edkraft mt först st ränderna ch sedan fäten. Understöd ämnades av jakt, jaktattack, beväpnade heikptrar ch en rbtkryssare. (6-1 55 ch 6-127) jämte två jagare (vardera 4-127). För att åstadkmma överraskning måste at ske snabbt. Man föjde därför strikt gäande regementen ch kunde gå ti anfa tre dygn efter besut. skidringen ger en detajerad inbick i panäggning, genmförande ch avsutande av företaget. Framgången berdde på gd underrättesetjänst, överraskning ch tiämpning av vä inövade taktiska bestämmeser. I en intressant artike m djupdykning knstaterar författarna Link ch Gaery band annat att fttans försöksverksamhet, föjs med största intresse av hande ch industri. Man ser här vägen ti utnyttjande av kntinentahyans mineratigångar. D e rent miitära intres>ena avser möjigheterna att öka röresefriheten för framtidens ubåtar samt behvet att förbättra skyddet mt fientiga rbtbärande ubåtar. Man har än ge arbetat så i skuggan av rymdfrskningen att det varit svårt få tiräckiga ansag. Knkreta paner har emeertid nu presenterats för kngressen ch situatinen har förbättrats. En gd histrik avsee nde de navigatriska hjäpmeden i nyare tid ämnas av Cmmander Th E H awkins. Den sträcker sig från den första fyren i mdern bemärkese på västra havktet - Bstn Light från 1716 - ti våra dagars eektrniska hjäpmede. Den framtida utveckingen bedöms peka på ångvågssystem typ Omega ch Transit (sateit), men takten är ångsam. Det kan dröja ända in på åttita et in nan ett värdsmspännande system byggts upp. För småbåtar sku e det m un gefär ti år kunna finnas mikrvågfyrar. Fyrskeppen anses kmma att bytas ut mt fasta fyrar ch stra bjar. Faredsutprickningen trde i amänhet vara förändrad. Kraven på internatinea överenskmmeser försvårar införandet av ensartade hjäpmede värden över. Utveckingen av minsvepare inm US Navy från inbördeskriget ti våra dagar behandas av captain Richards T Mier. Ett rikhatigt urva av data ch skisse r från VK 1 ch senare gör uppsatsen dubbet äsvärd. Beträffande framtiden säger författaren att pågående studier kmmer att avgöra huruvida heikptrar, svävare, bärpanbåtar eer endast utveckingar av dagens fartyg/båtar kmmer att utgöra kärnan i minsvepa rfttan. Att datatekniken i ökad mfattning måste nyttjas för att statistiskt ta fram de bästa mtmeden mt minrna är sjävkart. 674 "A View f Svjet Nava Strategy" av Cmmander Rbert W Herrick är eni gt anmäaren åsikt den intressa ntaste uppsatsen i årets Review. I en histrik, sm mfattar tiden efter 1918, ger författaren mt bakgrund av in- ch utrikespitiska heindeser ch åsiktsbrytningar en gd bid av den skiftande måsättning ch dktrin, s m tiämpats. Sm en röd tråd går kampen mean den gama ch den nya skan. Den förra önskade med en högsjöftta - innefattande a gs kepp, kryssare ch hangarfartyg - åstadkmma möjigheter att uppnå herraväde ti ]sjöss. Den 'enare önskade med ubåtar ch fyg jämte ätta övervattensfartyg avskära mtståndarens sjöförbindeser ch stödja armens peratiner. Stain understödde tanken på en högsjöftta. Paner på anskaffning av hangarfartyg före kriget strandade på tekniska svårigheter ch andra staters vija att säj a. Brisz på ämpiga materia tvingade ti avbrytande av två sagskeppsbyggen. Efter Stains död gjrde sig nya skan gäande ch at byggande av kryssare ch större fartyg km att stppas. Förfartaren anser att man därigenm tyrt sig ti en defensiv str:tegi, någt sm säan bserverats i västvärden. Hangarfartygsfrågan bar sitt speciea intresse med anedning av de ara senaste underrätteserna m ett nybygge (anmäaren). Det vre värdefut att ve ta m det rör sig m ett attack- eer ett ubåtsjakthangarfartyg. Tikmsten av atmdrift ch sjöburna baistiska rbtar har medfört nya uppgifter. D2 höga ksmaderna har dck hindrat Svjet från att håa jämna steg med USA. Ubåtsfttan - atjämt värdens största - reduceras i ångsam takt. Önskan att avbryta en mrsdndares sjöförbindeser ch förstöra bam hangarfartyg har fått ge vika inför kravet att kunna finna ch förstöra dennes parisubåtar. Härti nyttjas fyg, ubåtar ch övervattensfartyg, men uppgiften är övermänskig så änge mtståndaren har herravädet ch med sina hangarfartygsstyrkr kan förhindra effektiv ubåtsjakt. Kanske igger detta resnemang bakm anskaffandet av antirbtrbten. I vissa kretsar anser man ckså att kampen m sjövägarna kan avgöras genm kärnaddningsinsats mt hamnarna ch då behövs inga ubåtar. D et har fera gånger sagts att Svjetuninen varit ch kmmer att vara starkt berende av sjötransprter i krig, kanske huvudsakigen efter kusterna ch i innan- ch randhav. Den snabbt växande handesfttan understryker detta. Man förfgar ckså över stra resurser för sjöfartsskydd i dessa begränsade farvatten. Emeertid bedömer författaren att man ej är taktiskt ch tekni skt kmperent att skydda sig mt en kncentratin av Natubåtar, m en s dz,n åstadkmmes. Hertick bedömer det vidare het reaistiskt att Svjet skue kunna eer vija skaffa sig de vidiga resurser, mm skue krävas för en invasin mt USA. Däremt utveckas materie ch metder för begränsade överskeppningar i avsikt att hjäpa armen håa en ffensiv igång. Band tänkbara må nämns hamnar, sund ch kanaer. Det bör bserveras att företag över den ia Östersjön igger het inm möjigheternas ram (anmäaren). Författaren har byggt sin framstäjning på ingående studium av såvä svjetiska sm väständska miitära skribenter. Här skymtar mt bakgrunden av 675

"Miitär strategi" (1962 ch 1963) ffentiga uttaanden av pitiska ch miitära tppfigurer ch äsaren får en rikt facetterad bid av svjetisk marin strategi. Hur sjökrigsskan i Annapis utveckat sitt utbidningsprgram ch ser på kraven inför utbidningen av mrgndagens fficer berättar ear admira R W McNitt. Man har knstaterat att en student efter ti år har gömt häften av inärda fakta. Därför har man eiminerat sådant sm har krt aktuaitet ti förmån för grundäggande principer. Man anser vidare att den marina utbidningen måste kunna värderas civit ch erbjuda en gd grund för eeven efter avsutad miitärtjänst. Vid rekryteringen är det nödvändigt att nå förädrarna ch kunna påvisa att utbidningen ger en gd amän fstran samt att ett i det civia knkurrenskraftigt betyg kan erhåas m studierna avbryts. Årets "Nava Review" är inte bara en prydnad för bkhyan, den bjuder ckså på både underhåande ch ärrik äsning. Per nsuander. DIE SEEOPERATJONEN IM ARABISCH -ISRAELISCHEN 7-TAGE-KRIEG (JUNI 1967} Artike i Marine Rundschau nr 10/1967. J unikriget mean arabstaterna ch Israe 1967 fick ett snabbt ch för arabsidan förödande förpp. Krigshändeserna i uften ch på marken har i pressen skidrats tämigen utförigt. Trts att den utösande krigsrsaken, spärrningen av Abbaviken, var av marin karaktär var kriget ti sjöss av perifer betydese. Pressuppgifterna under ch efter kriget har, innan Eiath sänktes av mtrrbtbåtar från Förenade Arabrepubiken, endast med få rd i förbigående berört den marina sidan av knfikten. I ktbernumret av Marine Rundschau finner man emeertid en 16 sidr ång artike sm på ett utmärkt sätt fyer detta tmrum i krigsskidringen. Artiken, sm är författad av en i Meersta tstern vä hemmastadd skribent, ger inte bara en gd bid av sjökrigsföretagen under kriget utan bjuder ckså på en bakgrundsskidring rörande de stridande makternas marina utvecking sedan 1948. In edningsvis redvisar författaren detajerat de bedömda marina styrkeförhåandena vid krigsurbrttet i juni 1967 ch knstaterar därvid en mer än tredubbe egyptisk överägsenhet. Invävd i denna styrkejämförese skidras mtsvarande förhåanden vid de båda tidigare krigen 1948 ch 1956. Det framgår att egyptiska fttan med undantag a v tiden 1949-55 då inga krigshandingar företgs, atid varit antasmässigt överägsen Israes. Trts detta förhåande har egyptierna adrig yckats dra några fördear av denna överägsenhet. Någn 676 krigföring m r Israes ivsviktiga imprtsjöfart har adrig förekmmit. En sådan skue under ett ångvarigt krig kunnat bi ödesdigert för israeerna. Omständigheterna kring Israes, kanske mera psykgiskt än miitärt, största framgång ti sjöss sy nes vara betecknande för det materiea tiståndet i den egyptiska m:mncn. Den 31 ktber 1956 kapade israeserna den egyptiska jagaren Ibrahim a Awa (numera under namnet Haifa i tjänst i israeiska fttan). Vid kapningen sökte jagarens besättning >m en sista utväg sänka fartyget men missyckades med detta på grund av att bttenventierna var fastrstade ch inte gick att öppna. När junikriget bröt ut var det sjöstrategiska äget minst sagt gynnsamt för Israe. I Medehavet std större deen av den israeiska fttan mt 2/3 av den egyptiska jämte den syriska. I Röda Havet befann sig 1/3 av Egyptens ftta mr endast ett fåta små israeiska enherer. Trts att arabsidan a tså hade gda möji gheter an upprätthåa herraväde ti sjöss ansåg israeerna det meningsöst att åta sin svaga ftta igga stia i hamnarna sm ett ätt må för eventuea fyianfa ch vade därför att håa fartygen under gång. Arabsidan däremt, ågadc, på grund av israeernas redan i inedningsskedet uppnådda fygöverägscnhet, inte åta sina fartyg uppträda utanför hamnarna utan ät fttan igga verksam. Endast 3 a 4 ubåtar övervakade de israeiska hamnarna. Israeerna mås te därför uppsöka mtståndarens fartyg i baserna för att kunna bekämpa dem. rygct var ti största deen insatt för andra uppgifter varför det fö på marinens tt att utföra denna bekämpning. Redan under natten 5-6 juni genmförde israeiska attackdykare ett första anfa m t Aexandrias hamn ch yckades skadiggöra tre mtrtrpedbåtar ch ytteri gare ett fartyg. Sex av dykarna tifångatgs av egypterna. Samtidigt med detta företag gjrdes sm avedningsmanöver ett iknande anfa mt Prt Said. Israeerna hade sannikt hppats att i samband med dessa företag kunna cka ut egyptiska fartyg utanför kustartieriets prte men egypterna föredrg att förbi verksamma. Trts hte': från cgypti.,kt kustartieri angreps Prt Said, ävenedes under krigets första natt, av israeiska fartyg varvid två OSA skadiggjrdes. Kustartieriets ed skadade inga israeisb fartyg men vä några av handesfartygen på Prr Saids redd. De israeiska mtrtrpedbåtarna kunde inte sänka några stön c far tyg eitersm de, iksm dc egyptiska mtrtrpedbåtarna, hade ämnat torpedtuberna i and. Sben härti är dunka. Dc egyptiska ubåtarna utanför Israes kust utsattes ävenedes för anfa. Den skidring ::v egyptisk ubåtstaktik sm ges i artiken synes påvisa att egypterna antingen icke behär;kade de svjetiska W-ubåtarnas tekniska hjäpmede eer att dessa icke fungerade. Med täta meanrum, även under pågående strid, gjrde ubåtarna pe ri skpbservatiner vi ket mås te ha underättat ubåtarnas kaisering. Liksm under a 1 a andra drabbningar ti sjöss under junikriget sutade även denna med seger för israeerna. Ubåtarna sänktes eer skadades, i aa händese r fördes de från mrådet. 48 677

Artiken redgör krngiskt för ytterigare ett antai träffningar ti SJ Oss vika samtiga bidrar ti att stäa den egyptiska fttan i en märkig dager. Inte ens de mycket svaga israei ska sjöstridskrafterna i Akabaviken mötte någt mtstånd vid anfaet mt Sharm-e-Sheik utan kunde ntera en prmenadseger. Författaren presenterar avsutningsvis en förk aring ti Egyptens svåra nederag även ti sjöss. Förkaringen stämmer vä med vad sm tidigare skrivits m arme ch fygvapen. Oförmåga att handha tekniska materie, materieens synnerigen dåiga status, bristande utbidning ch discipin, fantasiöshet, vija att ta ansvar etc nämns i det sutiga mdömet m den egyptiska fttan. Artiken i Marine Rundschau rekmmenderas ti äsning. Den är väskriven ch ättäst ch ger en gd förkaring ti varför egyptierna inte heer ti sjöss yckades vinna några framgångar i junikriget. Be j GOTEBORGS FORSVAR 1966 Föreningen för Götebrgs förwar har i år vat att 1 sm årsbk ämna en redgörese för krigsmaktens nya reginaa edningsrganisatin i västra Sverige - Västra Miitärmrådet ch dess stab. Bken innehåer en rad artikar av ika författare. I Försvaret av Västsverige ges en översikt över förändringarna av krigsmaktens förband i Västsverige sedan 1940 - den hastiga tiväxten efter ckupatinen av Danmark ch Nrge ch den ångsammare men kraftiga reduktinen, sm ineddes med 1948 års försvarsbesut. Inför den nu påbörjade begränsningen påpekas den betydese från miitärpitisk synpunkt Västsverige atjämt har ch hur den snabbt kan öka vid en öppen knfikt mean strmakterna. "Påståendet att imprten främst är en pitisk fråga tas i våra trakter med en str nypa västhavssat. Ersättningsbyggnad av ubåtsjaktfartyg är icke btt ett götebrgs- ch västkustintresse utan ett riksintresse. De mfattande anrdningar för ssning ch vidaretransprt av imprtgds i fast ch fytande frm, sm en förutseende Overstyrese för eknmisk försvarsberedskap vidtagit i skärgårdarna är en meanänk i kedj,1n, men första änken igger ti sjöss ch rstar den, brister kedjan." - "Ostersjöinppen eer -utppen, berende på m man betraktar dem med västiga eer östiga ögn, åtnjuter ett påfaande intresse från både Warszawach Atiantpakternas företrädare. - I nuäget är det närmast Ost, sm vid en knfikt med Väst kan behöva behärska även Kattegatts ch Skageracks stränder för att säkerstäa tryggad utfart. - En växande västtysk ftta övar i Västerhavet ch västra Ostersjön, men i avsaknad av ämpiga baser. - Man får icke dra tänkbara utveckingsinjer för ångt, men man kan 678 icke heer het negigera dem, det har Eurpa i aa fa ärt av bitter erfarenhet. Vi sm kver i V;-istsverige vid kanten av det internatinea stråket Ostersjöutppen har ritt att stäa det kravet på statsmakternas förutseende, att det försvar, sm vi a a bidrar ti, med fu kraft ska kunna verka ti vårt skydd både i dag ch under det kmmande decenniet." Stabschefen i Västra Miitärmr!idet, överste C Skgund ämnar en de synpunkter på mrådets karaktär ch miitärgegrafi. Han redgör ckså för de uppgifter, sm åigger miitärbefähavaren i krig ch fred samt för de miitära resut ser, sm f n finns inm miitärmrådet. Cheferna för de ika sektinema i staben redvisar därefter vika uppgifter de stäs inför. Kmmendörkapten B Rasin är chef för den perativa sektinen, sm i särskit hög grad karakteriseras av integratinen mean de tre försvarsgrenarna. Han berättar ganska utförigt m de perativa ärenden sm handäggs inm sektinen ch m det samarbete sm avdeningarna där har med ika civia myndigheter. Chefen för sektin 2, översteöjtnant I Grunditz, tar upp de mbiiserings-, underhå s- ch för vatningsuppgifter sm åviar sektinen. Utbidningen vid armen är mer decentraiserad än vid marinen, viket ger miitärbefähavaren betydande uppgifter i armens förbandsprduktin. Detta återspegas i förekmsten av armesektinen. Dess chef, armeinspektören överste S Andrae, redgör för de persna- ch utbidningsärenden, sm ska behandas på högre regina nivå. Kapten L Nyman karägger att tyngdpunkten i transprtsektinens arbete igger på panäggning av kncentrerings- ch mgrupperingstransprter, vika ska utföras medebart efter mbiisering. Oversteöjtnant S Sundberg, chef för frtifii!atinssektinen, visar på betydesen för försvaret av rätt pacerade ch utbyggda befästningar. Han berör ckså sektinens övriga verksamhetsmråden, kasern- ch markfrågr. Majr R Dyte redvisar stabsavdeningens uppgifter. Byggnads- ch reparatinsberedskapen (BRB) är en rganisatin, sm av naturiga skä ganska få människr ser någt av i fred. En väkmmet karäggande ch kncis beskrivning får man här av BRB reginachef i Västra Miitärmrådet, civiingenjör G Zetterberg. Den sista ch kanske mest engagerande artiken i bken är skriven av kretshemvärnschef Nis Grönva. Han ger en återbick på rsakerna ti hemvärnets tikmst ch knstaterar att hem värnet atjämt har stra uppgifter att fya. Sammanfattningsvis kan sägas att årsbken ger en ättfattig beskrivning av den nya Västra Miitärmrådesstaben ch dess uppgifter. B g 679

n nehåsförteckn i ng Tidskrift i Sjöväsendet 1967 Amer, J. ch Sundqvist, G. Arbetstidsregeringen vid försvaret.............................. Arvas, D. Anförande av Säskapets rdförande, vid nedäggande av sin befattning................ Bergein, S. Tag brt ftgrafierna- ändra säskapets stadgar Berthesn, B. Försag ti nytt befässystem för fttan.... Bm, G. Fredsförsvaret........ Cabanier, G. Anförande av franska marinchefen på Miitärhögskan......................... Caresn, P. Marinstabens rganisatin - ett genmäe.... Carssn, S. Mimer - efter fyra övningsår...... Danckwardt, J. C. Avskräckning med kärnvapen-dödande gik eer utstuderad buff..................... Engdah, R. Den civia övervakningen ti sjöss.... Frsman, L. Tag brt ftgrafierna.... Gttfridssn, H. Danmarks sjöterritrium............,, Akabaviken - ett fkrättsigt prbembarn.......... Grönva, L. Om minkrigföring................ Ha, E. Med jagare ch ubåtar genm Nrra Ishavet.... Haberg, H. W. Årsberättese i skeppsbyggeri ch maskinväsende.................. Hammar, M. Svenskt sjöartieri på 1700-taet från Grundei ti af Chapman.... Hammarberg, C. Sjörmen.... 680 Insuander, P. KA-kamrater i försvarsdebatten.... Larsander, N. L. Artieriammunitin. Nuäge ch utveckingstendenser.... Lindemam, Å. Aktuea marina försvarsprbem....,, Varför CM har avvikande mening i OB-försvaret 1967 Sid. 181 567 272 571 149 407 58 61 617 250 268 349 41 3 378 393 623 286 95 548 98 83 56 1 Lindeman, K. E. J apans miitära situatin....... Lindqvist, K. G. Vem intresserar sig för fttan........... Litteratur.................. " " " " " ''. Marinstabens bibitek........... " " Meddeande från Kung Orgsman n asäskapet " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " '',, '' ''... Meister, J. Svensk sjökrigföring på Bdensjön under trettiåriga kriget.... Nerpin, R. Materie ch metder för sjökrigföring i begränsade farvatten........................... Ntiser från när ch fjärran " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " Petreius H. G. Utdrag ur årsberättese i rganisatin ch förvatning................... Petreius H. G. Utdrag ur årsberättese i rganisatin ch förvatning....................... 186 517 68 136 193 275 337 398 452 499 673 138 552 81 82 205 207 285 505 613 615 474 74 143 195 278 343 403 453 501 555 606 419 457 681

Rasin, B. Ubhar.................................... 646 Rydström, N. Lyd's f Lndn........................ 523,, The Batic Exchange.................... 584 Strömbäck, S. Frankrikes Krigshögskr - Eces Supericures de Guerre...................................... 24 3 Strömbäck, S. Frankrikes Krigshögskr - Eces Supericures de Guerre...................................... 328 Sundberg, J. Om fttans haveriutredningar.............. 208 Svenssn, A. Årsberättese i stridsednings- ch förbindeseväsende för r 1966................................ 156 Tbiesn, G. Administrativt styrsystem under utvecking.. 506 Waerfet, B. Sjöstrategiska förhanden under Kubakrisen 356 Wide, P. Ngra synpunkter p möjigheterna att samrdna utbidnings- ch utveckingsverksamhet inm dykeritjänsten.......................................... 467 O rgsmannasäskapets bibitek...................... 73 682