Handledarnas utvärdering av lt2029, höstterminen 2017

Handledarnas utvärdering av lt2029, höstterminen 2017 Per Norström 13 december 2017 Sammanfattning lt2029 verksamhetsförlagd utbildning 3 är en kurs inom utbildningsprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning för personer med forskarutbildning som ges gemensamt av Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet (SU). Den omfattar nio veckor som studenterna tillbringar i en grund- eller gymnasieskola. Efter avslutad kurs fick studenternas handledare möjlighet att anonymt besvara en enkät om kursen och dess genomförande. Enkäten består av frågor som besvaras på en femgradig likertskala, med möjlighet till fritextkommentarer. 17 studenter började på kursen och de hade tillsammans 25 handledare och biträdande handledare. 20 av dessa har besvarat enkäten. Att döma av svaren på likertskalefrågorna har det mesta fungerat bra. Information om hur studenten och handledaren gemensamt förväntas planera undervisning och andra aktiviteter under VFU-perioden bör förbättras, liksom stödet för självbedömning och samtal om studentens professionella utveckling. lt2029 verksamhetsförlagd utbildning 3 omfattar 15 hp och gavs för första gången under höstterminen 2017. 17 studenter påbörjade kursen och 16 förväntas fullfölja den under innevarande termin. Under nio veckor (vv. 39 43, 45 48) har studenterna varit i högstadie- och gymnasieskolor och deltagit i skolverksamheten. De har undervisat, varit med på konferenser, deltagit i fortbildningsdagar m. m. Både vad gäller innehåll och organisation har lt2029 stora likheter med lt2013 som är en VFU-kurs för KTH:s program Kompletterande pedagogisk utbildning. Erfarenheter från den har legat till grund för lt2029:s genomförande. Här redovisas en utvärdering som handledarna har besvarat m. h. a. verktyget Survey & report mellan 4 och 12 december 2017. Enkäten var anonym och bestod dels av frågor som besvarades på femgradiga likertskalor 1

(tar instämmer ), dels av fritextkommentarer. Studenterna har genomfört en kursutvärdering som finns sammanställd i ett separat dokument. 20 av 25 handledare och biträdande handledare har besvarat enkäten. Bara ett fåtal har lämnat fritextkommentarer. I bilaga A anges svarsfördelningen på likertskalefrågorna och kommentarerna återges in extenso. 1 Information till handledare och studenter Några veckor innan VFU-perioden börjande skickades ett e-brev till de handledaradresser som KTH hade fått från Stockholms VFU-portal och VFU-samordnare på kommuner och friskolor runtom i landet. I det meddelandet står översiktligt vad kursen går ut på. Där finns också en länk till kursens sida på lärplattformen Canvas, där kurs-pm, blanketter och kompletterande information finns. I de flesta fall fungerade detta. Jag fick flera svar från handledare som hade läst kurs-pm och undrade över det ena eller det andra. Tyvärr nådde inte meddelandet alla. I några fall hade vi fått felaktiga e-postadresser. I andra fall hade handledarna bytts ut utan att information om detta nått KTH:s VFU-koordinator. Studenternas första uppgift var att kontakta handledaren och säkerställa att vederbörande hade fått kursinformationen. Detta tycks ha fungerat i de allra flesta fall. I utvärderingen av lt2013 i våras förekom kommentarer i stil med»mycket dålig kontakt från KTH till mig som handledare». Inget sådant har hörts denna gång. 2 Studenternas förberedelser och förkunskaper En tydlig majoritet (19 av 20) av de svarande instämmer med påståendet»studenten hade tillräckliga kunskaper i undervisningsämnet/- ämnena». Studenternas kunskaper inom utbildningsvetenskap tycks också ha varit tillfredsställande i de flesta fall (fast inte i samma höga grad som ämneskunskaperna). na handlar om bristande kunskaper om bedömning och betygsättning samt svårigheter med att hitta rätt nivå. 3 Information och kontakt med lärosätet De flesta svarande uppger att de har fått den information de behövde för att kunna utföra handledningsuppdraget på ett bra sätt. De flesta 2

säger också att de visste vart de skulle vända sig på KTH eller SU om det skulle uppstå problem (det finns en lista med kontaktpersoner i kurs- PM). I samma studentgrupps VFU-kurs i våras, lt1026, fungerade inte informationsspridningen till handledare tillfredsställande. Vi har lärt av våra misstag. 4 Bedömning och studentens lärande Handledarna var med i bedömningen av studenterna. De fyllde i en s. k. VFU-rapport där man för vart och ett av kursens lärandemål skulle ange om studenten hade uppnått målet och om det i så fall var med beröm. Både handledaren och studenten hade även möjlighet att skriva kommentarer. De flesta handledare uppfattar att VFU-rapporten fungerar som utvärderingsunderlag (18 av 20 instämmer eller med påståendet»vfu-rapporten [... ] fungerar som utvärderingsunderlag.»). Några frågor uppfattas som vaga, men man kan förhoppningsvis få fram det man vill genom fritextkommentarerna. En svarande tar från den och en i en kommentar (som kan, men inte måste, komma från samma person) föreslås ett upplägg där student och handledare skickar in separata rapporter. Vi kommer att ta upp detta till diskussion, men det innebär andra nackdelar. Flera studenter har uttryckt att den gemensamma VFU-rapporten har varit ett bra stöd för diskussioner om kursinnehållet med handledaren. Samtliga studenter har haft ett trepartssamtal. Många har haft detta i samband med ett fysiskt besök, men de som gjort sin VFU långt ifrån Stockholm har löst det genom att en lektion filmats och sedan diskuterats av student, handledare och en VFU-kurslärare från KTH eller SU. Trepartssamtalen tycks i huvudsak ha fungerat bra, och de flesta handledare uppfattar att samtalet har bidragit till studentens utveckling. Bara en kommenterar tekniska problem i samband med uppladdning av en filmfil. Detta är markant färre än i tidigare VFU-kurser. 5 Övrigt Några kommentarer under»övriga kommentarer och önskemål» handlar om att VFU-perioden har varit givande även för handledaren, vilket är mycket glädjande. En ifrågasätter hur vi antar studenter till KPUFU och undrar om vi använder lämplighetsprövningar. Svaret på den frågan är nej. Behöriga sökande till KPUFU rangordnas efter hur många undervisnings- 3

ämnen de kan få i sin examen. I den högsta gruppen hamnar de som kan få två ämnen på gymnasiet eller tre på högstadiet, sedan ordnas de i en fallande skala ner till ettämneslärare. En riktig lämplighetsprövning skulle sannolikt kräva personliga brev, intervjuer etc. Att genomföra det skulle givetvis kunna vara bra, men i dagsläget har vi inte resurser till det. 6 Förbättringsförslag inför nästa kursomgång Nedanstående förbättringsförslag är baserade på vad som framkommit i studenternas och handledarnas kursutvärderingar. Något slags bedömningsmatris och/eller tydligare riktlinjer för handledarens bedömning och studentens självbedömning, en vidareutveckling av de ganska grova riktlinjer som finns i nuvarande kurs-pm. Förtydligande av vad studenterna förväntas lära sig och att de förväntas planera sin verksamhet i skolan tillsammans med handledaren. Se över hur vi arbetar med nivåanpassning (progression, skillnad mellan skolformer, skillnad mellan vetenskap och skolämne) i de ämnesdidaktiska kurserna. Se över hur vi arbetar med bedömning och betygssättning i de ämnesdidaktiska kurserna. 7 Avslutande kommentarer Tack till alla som har tagit emot studenter. Utan era insatser skulle vi inte kunna ha någon lärarutbildning. Läs sammanställningen av studenternas kursutvärdering. De flesta har varit mycket nöjda. Tack till alla som har tagit sig tid att besvara enkäten och ge kommentarer. Den informationen är ovärderlig i kursutvecklingsarbetet. Kursledningen och kommande års studenter och handledare bugar för er! 4

A Data från enkäten Uppenbara skrivfel och stavfel har rättats. Namn på undervisningsämnen och andra lärosäten har tagits bort för att säkerställa respondenternas anonymitet. I redovisningen av likertskalefrågorna har medianvärdet skrivits med fetstil. Av 25 tillfrågade handledare och biträdande handledare har 20 (80 %) besvarat enkäten. Studenten hade tillräckliga kunskaper i undervisningsämnet/-ämnena Tar ej, 1 19 Framförallt i första ämnet, något mindre i andra ämnet. Men fullt tillräckliga även där. Ja, och en god vetenskaplig bakgrund vilket jag också tycker är viktigt för att fungera väl som lärare. Studenten hade tillräckliga kunskaper i utbildningsvetenskap (inkl. ämnesdidaktik), regelverk som styr skolan etc. Tar ej, 2 7 11 Tillräckliga kunskaper om regelverk och styrdokument, mindre kunskaper om utbildningsvetenskap. Eller åtminstone lägre tilltro till utbildningsvetenskapen. Det som saknades var utbildning om bedömning och betygsättning. Eleven behöver däremot utveckla så att nivån hamnar rätt. Vad krävs för att uppnå olika steg? i

Goda kunskaper rent teoretiskt men svårt att tillämpa dom. Studenten hade svårt att komma ifrån den undervisningsstrategi som används på universiteten, dvs långa genomgångar, lite interaktion med eleverna och därmed liten anpassning av undervisningsstrategier. Vi jobbade såklart mycket med detta under VFU:n, men åtminstone just denna student skulle behövt mer arbete med detta även under övrig utbildning. Jag fick den information jag behövde för att kunna genomföra mitt handledningsuppdrag på ett bra sätt. Tar ej, 1 5 14 Mycket bättre information under andra VFU:n än den första (VT-17). Jag upplevde att VFU-studenten hade svårt att få kontakt med sin handledare för att boka trepartssamtal och veta exakt när uppgifter skulle genomföras eller vara klara. Inte den första perioden i våras, men denna termin var informationen mkt bra. Vi hade uppfattat att ämneskombinationen var Ma/fy men studenten hävdade själv Ma/te vilket ställde till det en hel del. Det löste sig tillslut men kom nog studenten själv ikläm pga detta. Jag visste vart jag skulle vända mig på KTH eller Stockholms universitet om det uppstod problem. Tar ej, 3 5 12 Mycket bättre information under andra VFU:n än den första (VT-17). ii

Behövdes inte Se ovan. Ja, jag fick en kontaktperson direkt men behovet uppstod inte. Har ej behövt göra det. Studenten och jag upprättade tillsammans en plan för hur arbetet skulle läggas upp Tar ej, 1 5 14 Studenten var inte speciellt villig att upprätta en plan. Jag upplevde det svårt att samarbeta då studenten ogärna delade med sig av sin planering innan den var färdig, men mot slutet av perioden gick det lättare. Studenten upprättade en plan som jag godkände och som fungerade väl att genomföra. Förra terminen instämmer jag men nu fick han nästan lägga upp det själv för det var hela tiden oklart på skolan var ansvaret låg i och med detta med tekniken som vi inte hade»önskat». Studenten visste och uttryckte vad han/hon framför allt skulle lära sig under VFU-perioden. Tar ej, 2 1 5 12 Det var främst jag och den andra handledaren som återkom till lärandemålen för att föra diskussion kring dem. Detta kan ha berott på studentens personliga motivation snarare än informationen från KTH. iii

Jag uppfattade tydligt att han skulle bedriva undervisning och det fungerade bra. Däremot var delaktigheten i t. ex. arbetslag mindre. Vi behövde tydliggöra tillsammans utifrån kursbeskrivningen. VFU-rapporten (den åttasidiga blankett där studentens uppnående av lärandemålen noterades och både handledare och student hade möjlighet att skriva kommentarer) fungerar som utvärderingsunderlag. Tar ej, 1 1 8 10 Jag skulle gärna se att studenten och handledaren skickar in sin del av VFU-rapporten var och en för sig. Givetvis ska innehållet diskuteras innan. (Så sker vid [ett annat svenskt universitet] och jag känner att det där är lättare att specificera vissa händelser/kunskapsluckor.) VFU-rapporten var ett mkt bra verktyg och kunde även användas när vi behövde visa mer handgripligt vad eleven behövde fokusera på för att bli godkänd. Flera frågor går in i varandra men i och med att det även finns kommentarsfält finns utrymme att ändå komma åt det som behöver kommenteras. Vi tyckte det var lite svårt att veta vilken rubrik vi skulle använda för att få med allt. Säkerheten vid tavlan och deltagande i olika kringaktiviteter t. ex. Svårt få grepp om kursmål relativt en känsla man har om studenten är färdig lärare. Klara kursen är inte säkert detsamma som att vara färdig lärare. Trepartssamtalet bidrog till studentens utveckling. [14 handledare svarade ja på en fråga om de hade haft trepartssamtal. Bara de har kunnat besvara denna fråga. En av dessa valde svarsalternativet»vet ej».] iv

Tar ej, 1 4 8 Läraren från [lärosätet] gillade sin röst lite för mycket och samtalet styrdes till 80 % av [vederbörande]. Det hade varit bättre om studenten fått föra samtalet och reflektera över sin undervisning och sina didaktiska val. Tror att studenten hade svårt att ta till sig kritiken som en del i processen framåt. Läraren KTH/SU och handledaren hade samma uppfattning om studentens utvecklingsbehov. Det borde det i a. f. göra. Det är ju alltid bra att få formulera sina tanker och upplevelser i ord för att sedan få återkoppling och inputs från någon annan. Ev. övriga kommentarer om trepartssamtalet och dess genomförande (inkl. tekniska svårigheter och möjligheter) Mycket bra samtal. Trepartssamtalet var en mkt viktig del i studentens utveckling. Jag förstår att det kan vara praktiskt att genomföra, men det hade varit ännu bättre med två sådana samtal under den långa vfu:n ett i början av perioden och ett i slutet. Samtalet fungerade bra. (Problem med uppladdning av filer.) Övriga kommentarer och önskemål Den andra handledaren för studenten deltog i trepartssamtalet med lärare från stockholms universitet genom personligt besök. Trepartsamtalet genomfördes med studentens andra handledare. Jag delade på VFU-studenten med en kollega. Det var kollegan som genomförde trepartssamtal och fyllde i VFU-rapporten. v

Jag skulle gärna se att studenten och handledaren skickar in sin del av VFU-rapporten var och en för sig. Givetvis ska innehållet diskuteras innan. (Så sker vid [ett annat svenskt lärosäte] och jag känner att det där är lättare att specificera vissa händelser/kunskapsluckor.) Det har varit en lärorikt och rolig period. Intressant att handleda någon med en forskarbakgrund och med bred livserfarenhet. Ett givande och tagande. Nyttigt för skolan med perspektiv utifrån. Det är viktigt att studenten får kunskaper om vilken nivå som förväntas/krävs för respektive åldersgrupper. Om studenten har en djup kunskap i sitt ämne, kan det behövas insikt i att det är långt över nivån där vi arbetar i t. ex. grundskolan. Genomförs lämplighetsprövningar inför antagning? Jag upplever att vår student inte riktigt passade som lärare, åtminstone inte i vår skola med mer pedagogiska utmaningar. Studenten var oerhört kunnig och påläst inom både sina ämnen, lärandeteorier och didaktiken och tillförde mycket i samtal med andra lärare, men hade mycket stora svårigheter att ta till sig feedback kring sitt ledarskap och sin kommunikation med eleverna. Hen blir säkert en bra lärare på en elitskola eller en högskola, men har mycket kvar att lära inom elevvård och ledarskap för elever som helst skulle vilja slippa de naturvetenskapliga ämnena... självklart behövs en mångfald av lärare, men om nu söktrycket var så stort så tänker jag att det skulle vara bra att även titta på andra egenskaper hos de blivande lärarna än deras ämneskunskaper. Det var den andra handledaren som höll i det samtalet då det var i [det ena ämnet] och ej [i det andra] denna gång. Det har varit intressanta och lärorika veckor också för mig som handledare. Skulle alla behöva göra med jämna mellanrum. Det är också härligt att se att det kommer ut duktiga nya lärare som en välbehövlig förstärkning i allt tunnare»frontlinje». Fortsätt på detta sätt! vi