SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet
ekonomisk hållbarhet ekologisk hållbarhet social hållbarhet social hållbarhet ekologisk hållbarhet ekonomisk hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar om rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande.
Rättvisa Problemlösningskapacitet ekologisk hållbarhet social hållbarhet Uthållighet Flexibilitet ekonomisk hållbarhet Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar om rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande.
Rättighetsperspektivet Nyttoperspektivet Lagstiftning och målsättning på olika nivåer 4
Lagstiftning och målsättning på olika nivåer 5
REGERINGENS DIREKTIV TILL TRAFIKVERKET Trafikverket ska redovisa vad social hållbarhet innebär när det gäller transportinfrastruktur och hur social hållbarhet kan integreras i transportplaneringen. Redovisningen ska omfatta hur olika gruppers tillgänglighet, rörlighet och livskvalitet i övrigt påverkas av transportsystemets utformning och funktion samt vilken betydelse transportsystemet har för integrationen av nyanlända i samhället. Infrastrukturen kan genom sin utformning bidra till ett mer sammanhållet samhälle där allas rätt till tillgänglighet värnas. Direktiv för åtgärdsplaneringen för planperioden 2018-2029 (Bilaga 1 till N2017/02312/TIF m.fl.) Lagstiftning och målsättning på olika nivåer 6
Rättighetsperspektivet Utifrån vems värderingar utformas samhället? Social exkludering Låginkomsttagare Personer utan tillgång till bil Personer med funktionsnedsättningar Barn och unga Äldre Minoritetsgrupper och invandrargrupper Boende på landsbygd Tillgänglighetsplanering i UK Chapman & Weir (2008) Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringslag 2008:567 Vem får del av samhällets investeringar? Nationella mål, t ex transportpolitiska målen Barn 0-5 Flickor 6-17 / Pojkar 6-17 Kvinnor 18-65 / Män 18-65 Kvinnor 65+ / Män 65+ Personer med funktionsnedsättning Boende i olika regioner i Sverige (landsbygd resp. tätort) Trafikantgrupper (gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer) Engelbrektsson (2005) 7
Kollektivtrafik skapar social nytta genom Investeringen i sig som sänder ut signaler om att ett område och dess invånare är viktiga och prioriterade. Funktionaliteten där en välfungerande, trygg och pålitlig kollektivtrafikinfrastruktur skapar förutsättningar för ökat överbryggande socialt kapital utöver att bidra till att skapa tillgänglighet till arbetsplatser, skolor, service och andra väsentligheter i samhället. Överbryggande och sammanbindande möten där kollektivtrafik inte bara ses som en transportmöjlighet utan också ett gemensamt rum och möjlighet att skapa och utveckla sociala relationer. Nyttoperspektivet
Varför? Sociala nyttor av investering i kollektivtrafik exempel från Sverigeförhandlingen 9
SOCIALT KAPITAL Graden av tillit i olika relationer Mäts ofta i termer av tillit till grannar, trygghet, valdeltagande, föreningslivsaktivitet etc. Socialt kapital mellan människor: 1. Överbryggande socialt kapital mellan människor som är olika, dvs. inte tillhör samma grupp (bridging) 2. Sammanbindande socialt kapital mellan människor som är lika, dvs. tillhör samma grupp (bonding) Socialt kapital mellan invånare och institution: 3. Länkande socialt kapital (linking)
OBJEKT 1 Indikatorer Socioekonomiskt index Station 1 Station 2 Station 3 Station 4 Station 5 Jämförelsetal (lägsta och högsta värdet i regionen) 3 3 5 3 7 3-9, högt är svagt Tillit till grannar 3 % 7 % 5 % 6 % 11 % 3-14 % Valdeltagande 79 % 78 % 79 % 82 % 88 % 78-91 % Otrygghet 12 % 11 % 14 % 12 % 18 % 6-24 % Ohälsotal 32 44 28 16 14 8-70, högt är hög ohälsa Indikator Objekt 1 Objekt 2 Objekt 3 Investeringen + - - Funktionaliteten -/+ + + Överbryggande möten ++ -/+ -/+ Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen Stockholms läns landsting, 2015 11
Prioritering av cykelåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv 12
3H-modellen en tankemodell för att medvetandegöra och strukturera kring olika gruppers förutsättningar, värderingar och prioriteringar i samhällsplaneringen. Hjärna Vilket inflytande har män och kvinnor på beslut? Hjärta Vilka värderingar har män och kvinnor? Hand(ling) Hur reser män och kvinnor? Tankemodell framtagen av Trivector Traffic AB
Genusanalys av föreslagen inriktning för utveckling av cykelinfrastrukturen uppdrag för Lunds kommun 2017 14
Det viktigaste tycker jag egentligen är de resonemang om respektive stråk som förs [...] Vi får en tyngre argumentation kring vissa saknade länkar i det regionala nätet. Emma Berginger, ordförande i tekniska nämnden 15
Konsekvensbedömning av en regional transportplan 17
Social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen uppdrag för Trafikanalys (Trivector Rapport 2015:39) SKB är en process, inte bara ett dokument 18
Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen 2018 2029 19
åtgärder investeringens storlek (kr) Namnsatta åtgärder väg Spår GCåtgärder Koll. TS och effektivisering Funktionsmålet Tillgänglighet mål Hänsynsmålen Klimat Folkhälsa Landskap Trafiksäkerhet Jämställdhet Samlad konsekvensbedömning av Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen 2018 2029 20
Mobilitetslösningar som social investering 21
SROI PÅ SVENSKA Hållbarhetsavkastning av investeringar (HAI) Resurser Aktiviteter Prestationer Effekter Påverkan Värdeskapande 22
Hanna Wennberg Tekn dr, Ansvarig AO Social hållbarhet hanna.wennberg@trivector.se, 010-456 56 08