Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Relevanta dokument
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

CENTRALT INNEHÅLL RÖRELSE åk 4-6

Lokal pedagogisk planering i idrott och hälsa

Idrott & Hälsa HT-16 Vecka Aktivitet LEKAR & SAMARBETSÖVNINGAR Rörelse Sammansatta grovmotoriska grundformer genom olika lekar utomhus.

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Arbetssätt: Åk 1-3 Genom de flesta uppvärmningar träna takt och rörelse till musik. Träna några enkla danser som Sids dans.

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Kursplanen i ämnet idrott och hälsa

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Betyg och bedömning i idrott och hälsa, åk 6. Läsåret

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

Vår skola förbereder eleverna för ett fungerande och meningsfullt vuxenliv

Idrott & Hälsa åk 6-9

Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa

KG F-4 UNDRE MÅN13.20 V Nätspel. Badminton 1. 4 Nätspel. Badminton 2. 5 Klubbspel. Innebandy 1. 6 Klubbspel. Innebandy 2.

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Observationsscheman Idrott och hälsa

Lokal kursplan. Idrott och hälsa Vår förhoppning är att alla elever på Sjöstadsskolan efter avslutad grundskola ska:

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Digitala verktyg i musik

Idrott & hälsa veckor: (44 höstlov) 10 veckor: 2 12 (10 sportlov) Tema 2 -Kropp & Genus -Redskap

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Naturskolan Kom Ut - LGR 11

Betygskriterier med specificerade krav, år 6 Idrott och hälsa

Geografiska undersökningar

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Samhälle och vinterliv

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Bild och form. Syfte. Innehåll:

LPP Idrott och hälsa Tema 3 Arbetsbelastning och vinterliv

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Ingen Idrott - 4-5:an på utflykt. Kondition: "Kämpen" Parken. Konditionslek: "Flaggan" Parken. Friidrott: Hopp/Löp.

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Om ämnet Idrott och hälsa

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

LPP åk 2 v HT 2011

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Betygskriterier Idrott och Hälsa - Risbroskolan

Fastställd av Ålands landskapsregering

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

KG 6-9 Mån V. 34

Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

DANS RÖRELSE TILL MUSIK

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

KG 6-9 Mån V. 34

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Lokal arbetsplan Trevnaden

Förskolan Västanvind

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Idrott & Hälsa åk 4-6

KG F-4 (Un.) Mån 13.20

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Idrott och hälsa

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Workshop kulturstrategi för Nacka

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

RÖDA TRÅDEN IDROTT OCH HÄLSA F-KLASS ÅK

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Broskolans röda tråd i Idrott och hälsa

Bedömning i Friluftsliv. Erik Backman Idrotts- och hälsokonventet 30 okt

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

MH A (D306) Mån Skogslek - Friidrott - Kast. 36 Friluftsliv - Fridrott - Hopp. 37 Friluftsliv - Friidrott - Löpning

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Tillgänglighetsplan Remiss

Transkript:

Idrtt ch hälsa Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: röra sig allsidigt i lika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genmföra ch värdera idrtt ch andra fysiska aktiviteter utifrån lika synsätt på hälsa, rörelse ch livsstil, genmföra ch anpassa utevistelser ch friluftsliv efter lika förhållanden ch miljöer, ch förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituatiner på land ch i vatten. Vad ch hur arbetar vi med idrtt ch hälsa Ett av sklans satsningsmråde är häls-ch livsstilsfrågr. Vår ambitin är att alla elever ska ges möjlighet att delta i lika rörelseaktiviteter utifrån sina individuella förutsättningar. Genm att lyfta fram en bredd av aktiviteter så förstärks denna inriktning. Vi har stra möjligheter att använda en varierad utemiljö i undervisningen. Undervisningen sker i åldersblandade grupper, med en stegrande prgressin i ämnet ch med följande innehåll: Vad undervisar vi m i idrtt ch hälsa I årskurs 1-3 Rörelse Uppleva rörelseglädje ch utveckla sin rörelseförmåga genm många lika aktiviteter under lekfulla frmer. Fkusera på grvmtriska grundfrmer sm till exempel att rulla, åla, stödja ch krypa ch deras sammansatta frmer i redskapsövningar. Utveckla sin samarbetsförmåga ch respekt för andra vid enkla lekar ch danser. Lekarna ch danserna ch deras regler är uppbyggda utifrån en idé med lika överenskmmelser sm måste följas ch förstås. Takt ch rytm i lekar, danser ch rörelse till musik. Krdinatinsförmåga ch känslan för takt utvecklas. Rörelse till musik rörelseglädje. Utveckla vattenvana genm att leka i vatten ch träna balans- ch flytövningar. Simma i mag- ch ryggläge.

Hälsa ch livsstil Fkus på upplevelserna av rörelse, friluftsliv ch utevistelse. Lära sig rd ch begrepp för ch samtala m upplevelser av lek, hälsa, natur-ch utevistelser. Friluftsliv ch utevistelse Att rientera sig i närmiljön sm klassrummet ch sklgården. Förstå enkla kartrs uppbyggnad sm skisser ch sklgårdskartr. Begrepp sm beskriver rumsuppfattning när de rienterar sig, sm framför, bakm ch vid sidan av. Lekar ch rörelse i natur- ch utemiljö alla årstider. Allemansrättens grunder. Olika frmer av hänsynstagande. Vilka växter man får plcka, att man inte får skräpa ned eller göra upp eld hur ch var sm helst i naturen. Säkerhet ch hänsynstagande i samband med lekar, spel ch vid natur-ch utevistelser ch betydelsen av det egna beteendet. I årskurs 4-6 Rörelse Frtsätta uppleva rörelseglädje ch vidareutveckla detta till sammansatta grundfrmer i kmbinatin med gymnastikredskap ch andra redskap. Utföra rörelser med lika grad av säkerhet ch precisin, både individuellt ch med anpassning till andra elever ch successivt utmanas att tänja sina gränser. Olika lekar, spel ch idrtter inmhus ch utmhus. Utvecklar de sammansatta rörelsefrmerna i exempelvis lagspel. Kunna anpassa sina rörelser med hänsyn till mgivningen lagm hård passning. Takt ch rytm i lekar, danser ch rörelse till musik. Undervisningen ska ta upp dansen ur flera perspektiv. Dans sm scial gemenskap, sm mtinsfrm eller sm ett kreativt uttryckssätt. Förstå dansens betydelse i lika samhällen ch under lika tidsepker. Uppleva dansens egenvärde ch rörelseglädjen i dansen. Rörelse ch träningsprgram till musik utvecklar krdinatinsförmågan, taktkänsla ch rörelseglädje. Simma i mag- ch ryggläge ch klara lika situatiner i ch vid vatten.

Hälsa ch livsstil Krppsliga ch mentala effekter av några lika träningsfrmer. Olika frmer av träning ger eleverna erfarenheter av vad träning innebär för puls, andning ch känslan i krppen. Eleverna ges möjlighet att få uttrycka det i samtal. Kulturella ch gegrafiska förhållanden i närmiljön påverkar ch möjliggör valet av fysiska aktiviteter. Få kännedm m ch ta del av det lkala aktivitetsutbudet. Få möta mindre vanliga aktiviteter ch aktiviteter sm är valda utifrån deras egna intressen. Se ett histriskt perspektiv ch få förståelse för varför vissa traditiner vuxit sig starkare i närmiljön. Kunskap m förebyggande av skadr. Genm uppvärmning kan man undvika bristningar ch hur man ska bete sig i ett lagspel så att man inte skadar andra. Ämnesrd ch begrepp för att kunna samtala m lika fysiska aktiviteter ch träningsfrmer, levnadsvanr, krppsuppfattning ch självbild. Samtal handlar m vilka aktiviteter ch vilken träning eleverna har genmfört ch hur de upplever sig själva i aktiviteterna. Friluftsliv ch utevistelse Orientera sig till den närliggande natur- ch utemiljön, t.ex. en park, närliggande skg eller kvarteret. Behandla kartrs uppbyggnad ch symbler. Orientera efter enkla karttecken, kartans färger ch väderstreck. Lekar ch andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- ch utemiljöer under lika årstider. Erfarenheter av att leka ch röra sig utmhus ch uppleva vilka möjligheter de lika årstiderna ger i lika utemiljöer. Rättigheter ch skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. Undervisningen fkuserar inte bara på elevernas eget beteende, utan även på hur man tar hänsyn till lika platser ch miljöer. Var det är lämpligt att göra upp eld? Säkerhet ch hänsynstagande i samband med lekar, spel ch vid natur-ch utevistelser. Hänsynstagandet vidgas till att inte bara mfatta jaget utan även kamraterna ch mgivningen för att undvika skadr på persner ch egendm. Ingår att stötta ch uppmuntra varandra. Badvett ch säkerhet vid vatten vintertid. Förståelse för hur man beter sig när man badar vid stranden eller i badhus. Att man inte ska bada ensam. Säkerhet vid vatten vintertid. Kunskaper m hur man kntrllerar isars bärighet ch rätt utrustning när man åker skridskr på sjöar ch på havet. Innehållet kpplas till de gegrafiska förhållandena där sklan ligger. Hantering av nödsituatiner vid vatten med hjälpredskap. Att använda hjälpredskap sm livbj eller livlina

Så här arbetar vi i årskurs 1-6: Lektiner inmhus ch utmhus alla årstider. Vid lkal pedaggisk planering, LPP, synliggör vi målen, hur vi kmmer att arbeta utifrån förmågrna, hur vi dkumenterar samt utvärderar. Eleverna är delaktiga i prcessen. Eleven ges möjlighet att samtala m den egna upplevelsen av idrtten ch se sin rll i gruppen. Samarbete, ansvar, kmmunikatin ch kreativitet är förmågr sm lyfts fram vid idrtten. En del pass har ett mer teretiskt innehåll med sökning av fakta i litteratur, på nätet ch ta del av föreläsare. Dkumentatin med text ch bild. Bedömning Årskurs 6 Vi bedömer elevens förmåga att: Delta i lekar, spel ch idrtter. Delta med sammansatta mtriska grundfrmer Delta i lika miljöer. Anpassa rörelser till aktiviteten. Anpassa rörelser till takt ch rytm. Kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Samtala m egna upplevelser av fysisk aktivitet. Resnera kring hur aktiviteterna påverkar hälsan ch den fysiska förmågan. Genmföra lika aktiviteter i natur ch utemiljö. Anpassning till lika förhållanden ch till allemansrättens regler. Orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartr. Beskriva hur man förebygger skadr sm är förknippade med lekar, spel ch idrtter. Hantera nödsituatiner vid vatten med hjälpredskap under lika årstider

Underlag för bedömning 1-6 Elevens enskilda arbete samt arbete tillsammans med andra. Elevens ansvar för gd idrttsmiljö ch sitt eget beteende Elevens förmåga till kmmunikatin Elevens deltagande vid diskussiner ch samtal. Elevens förmåga till kreativitet, att planera ch slutföra en uppgift. Bilaga: Kunskapskrav i slutet av åk 6