Kvalitetsredovisning 2005/2006



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2005/2006

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Bellanderska förskolan Rektor: Kerstin Öberg

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2006/2007

Systematiskt kvalitetsarbete

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Skolplan Med blick för lärande

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2006/2007. Kyrkskolan

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Skolplan för Tierps kommun

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Plan för matematikutvecklingen

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Särskilda undervisningsgrupper i grundskolan läsåret 18/19 (med central handläggning på barn och utbildningskontoret)

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Beslut efter uppföljning för gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning

Teamplan Ugglums skola F /2012

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Rapport med fokus på. normer och värden elevhälsa undervisning styrning och ledning. Engelbrektsskolan våren stockholm.se

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Nulägesbeskrivning 2007 av förskolan och skolan i Hedemora

Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Stödinsatser i skolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Kvalitetsredovisning för Centralskolan Läsåret 2007/2008

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Adolfsbergsskolan F-6 s vision: Lika-unika, stolta barn och vuxna tillsammans för trygghet, glädje och lärande

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2009/2010 -

Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Beslut för grundsärskola

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Pysslingen Grundskolor Parkskolan 2012/2013

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Spjutspetsskolan från mitten till toppen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Beslut för grundsärskola

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Lokal arbetsplan Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN

Sid 1 (6) Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Bromstensskolan

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå Grums kommun

Skolplan Trelleborgs kommun

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Lokal arbetsplan Läsåret

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

VERKSAMHETSIDÉ...3 ORGANISATION...4 BARN I BEHOV AV STÖD...6 SAMVERKAN...7 BARN OCH UNGDOMARS INFLYTANDE...8 DEMOKRATISK SKOLA...9 HÄLSA/ MILJÖ...

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Elevhälsoplan. för. Körfältsskolan

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Transkript:

2006-09-30 Kvalitetsredovisning Klöverskolan Rektor Gunilla Söder Johansson 0224-55650. (Från och med hösten 2006: chef för elevhälsan Britt Wallin 0224-55432)

Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2005 Klöverskolan är Sala kommuns enda skoldaghem. Skoldaghemmet tar emot elever från förskoleklass t.o.m. år 6. Skoldaghemmet ligger på Kungsängsområdet i ett villa område med närhet till skog. Klöverskolan ingår i kommunens elevhälsa. På skolan arbetar två lärare, två fritidspedagoger och en förskollärare. En av fritidstjänsterna betalas av vård och omsorgsförvaltningen. I den tjänsten ingår en samordnande funktion för Klöverskolan och uppdraget att direkthandleda elever och personal. Skolan kan ta emot ca 8 elever. Elevtalsutveckling Antal elever varierar något. Tendensen är att eleverna är yngre än tidigare. Ekonomisk utveckling Skolan har en stabil ekonomi eftersom ekonomin är anpassad efter antal anställda. Lokaler Klöverskolan ligger på Kungsängsområdet i ett villaområde i närhet till skog. Klöverskolan har en fin kombination av skol- och hemmiljö. Elever och personal börjar dagen med gemensam frukost. I skolan finns två klassrum, aktivitetsrum, samlingsrum, samtalsrum och slöjdsal. Klöverskolan använder en idrottssal på Salbergaområdet eftersom den är lämplig för få elever. Ledning och styrning Klöverskolan ingår i kommunens elevhälsa. Chef för elevhälsan är rektor. På Klöverskolan har en anställd ett samordnande uppdrag vilket innebär attestering av fakturor och tillsammans med rektor ta initiativ till utvecklingsarbete, planera konferenser och kompetensutvecklingsdagar. Uppdraget innebär också att leda elevgenomgångar, samordna möten med föräldrar och övergripande ansvar över möten med hemskolorna och ha kontakt med stödfunktioner som Bup (Barn- och ungdomspsykiatrin), soc (vård- och omsorgsförvaltningen) och habiliteringen. Har skolan några särskilda förutsättningar? Klöverskolan har stor vuxentäthet. Eleverna har anpassad studiegång, vilket innebär att förmiddagen ägnas åt ordinarie skolarbete och eftermiddagarna till olika aktiviteter. Utifrån olika professioner arbetar man med elevernas beteenden. Datortäthet En nätverkskopplad dator till 5 elever.

Elevinflytande Individuella utvecklingsplaner Visionen är att alla elevers kunskapsutveckling skall stärkas genom att de känner glädje, delaktighet och mening i skolan. Målet är att varje elev i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som ger en samlad bild av elevens hela studiesituation, utformas som en överenskommelse mellan lärare och elev, samt dokumenteras och följs upp regelbundet. 2006/2007 Målet är att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. Hur många barn/elever har skriftliga individuella utvecklingsplaner? Individuella utvecklingsplaner ska följa med eleven från hemskolan. Det har inte fungerat under det här läsåret. På Klöverskolan görs tydliga målformuleringar för varje barn tillsammans med hemskolan. Var sjätte vecka utvärderas mål och tecken på hemskolan tillsammans med föräldrar, personal på hemskolan och Klöverskolans personal. Hur många av dessa har upprättats i samråd mellan lärare och elever? Målformuleringarna görs alltid tillsammans med föräldrarna. Några elever har gjort egna målformuleringar tillsammans med personal på Klöverskolan. Hur många av dessa ger en samlad bild av elevens hela studiesituation? Alla. Vilken bedömning gör enheten av måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner? Vad grundar sig bedömningen på? Måluppfyllelsen är hög utifrån målformuleringarna som görs när eleven börjar på Klöverskolan. Anpassad studiegång gör att måluppfyllelsen i varje ämne inte nås på Klöverskolan men i stor utsträckning när eleven är tillbaka på hemskolan.

Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att tillförsäkra att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun har en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. Att Klöverskolans personal deltar i utvecklingssamtalen en gång / termin på hemskolan och tillsammans med eleven, föräldrarna och hemskolans personal skriver IUP:n. Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Visionen är att alla föräldrar, personal, barn och elever upplever att förskolan och skolan i Sala kännetecknas av en sådan dialog. och 2006/2007 Målet är att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter, och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och barn och elever gemensamt. En enkätundersökning görs i mars-maj 2006 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Om eleven är på hemskolan vid det tillfället enkäten görs deltar eleven. Enkäten genomförs inte på Klöverskolan. Det deliberativa samtalet är grunden i arbetssättet på Klöverskolan.

Arbetsmiljö Visionen är att det i Salas förskolor och skolor inte skall finnas någon arbetsrelaterad sjukfrånvaro. I barn- och utbildningsförvaltningen skall det råda en anda där vi känner att vi duger, även om vi har olika förmågor och är i olika skeden av livet. Det gäller både synen på andra och på oss själva. Målet är att sjukfrånvaron skall halveras till år 2007. 2006/2007 Målet är att sjukfrånvaron skall minskas varje år. Vilken utveckling har enheten haft beträffande arbetsrelaterad sjukfrånvaro? Mindre sjukfrånvaro än tidigare. Kvalitet i undervisning, förskola och skolbarnomsorg Visionen är att alla elever skall lämna grundskolan med fullständiga betyg, och att gymnasiets elever få godkända betyg i alla de kurser de läser. Målet är att Sala kommun under planperioden skall kunna redovisa bättre betygsresultat än landet i snitt. 2006/2007 Målet är att Sala kommun under planperioden successivt skall kunna redovisa förbättrade betygsresultat. Frågor avseende målen för läsåret. Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att förbättra måluppfyllelsen beträffande kvaliteten i undervisningen? Fortsätta och vidareutveckla ART arbetet. På Klöverskolan finns två utbildade ART handledare. Börja arbeta med Pilen. Delta mer aktivt i IUP arbetet på hemskolorna. Använda datorerna mer i undervisningen. Fortsätta att utveckla temaarbeten.

Kvalitetsarbete Visionen är att ett systematiskt dokumenterat kvalitetsarbete genomsyrar all förskoleoch skolverksamhet i Sala kommun. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen skapa fungerande former och rutiner för kvalitetsarbetet från arbetslag till rektor och vidare till förvaltningsledning. Beskriv hur enheten arbetar med kvalitetsarbete, utifrån skolplanens beskrivning av vikten av att utveckla arbetssätt där granskning och förbättring av kvalitet är naturliga inslag för alla nivåer i verksamheten. Varje elev har en egen bok där utvecklingen dokumenteras. Genom det får eleven syn på sitt eget lärande. Fortsätta att använda kommunens tester och diagnoser. Utöka samarbetet med hemskolorna. Fortsätta med täta föräldrakontakter. Utvärdering tillsammans med skolpsykologerna 2 gånger/ termin för varje elev. Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Samarbetet med föräldrarna är mycket gott vilket är grundförutsättningen för ett bra resultat. Samarbetet med hemskolorna har förbättrats vilket gagnar eleven. Vilka åtgärder planeras 2006/2007 för att utveckla kvalitetsarbetet? Fortsätta att utveckla det arbetssätt som beskrivs ovan. Börja att använda färganalysen för att tydligt kunna bedöma och utvärdera elevernas resultat. Använda skattningsscheman.

Kompetensutveckling Visionen är att kompetensutvecklingen säkras, och ses som ett naturligt inslag i en lärande organisation. Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen tydligt reserverar medel för kompetensutveckling. 2006/2007 Målet är att barn- och utbildningsförvaltningen tydligt reserverar medel för kompetensutveckling med syfte att uppnå målen i skolplanen. Vilka kompetensutvecklingsinsatser genomfördes på enheten? Pilenutbildning för två lärare. ART utbildning för en fritidspedagog och en förskollärare. Höistad föreläsningar för all personal. Samtalsmetodik. Datakurs. Kompetensutvecklingsdag i matematik för lärarna. Vad var målen för dessa genomförda insatser? Pilen: Att kunna använda Pilen materialet. Att kunna fortsätta det arbete som görs på hemskolorna eftersom många i kommunen använder Pilen. Men främst för att kunna individualisera för varje elev. ART: Att kunna använda ART som en metod i kognitiv beteendeträning. Höistad: Att personalen samtalar med eleverna på ett bättre sätt när det gäller mobbing både när det gäller förebyggande samtal och när mobbing förekommer. Vilka förändringar / vilken utveckling har insatserna lett till? En gång i veckan arbetar personal och elever med ART. Pilenarbetet startar under höstterminen 2006. Vilka kompetensutvecklingsinsatser planeras på enheten 2006/2007? Inga nya kompetensutvecklingssatsningar istället koncentrera sig på och utveckla det som gjordes läsåret.

Principer ur ett kommunalt perspektiv Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Inskolning 4-5 veckor där föräldrarna deltar. Föräldrasamtal var 3:e vecka på Klöverskolan. Utvärderingsmöte var 6:e vecka på hemskolan. Täta telefonkontakter. Föräldrarna deltar ofta i verksamheten. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Möte tillsammans med personal på Bup en gång/termin. Mycket kontakter med socialförvaltningen. Samarbete med andra skoldaghem. Fysisk hälsa Beskriv vad som görs på enheten för att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge eller visa på annat sätt hur fysisk aktivitet och hälsa är särskilt uppmärksammade frågor! Eftersom eleverna har anpassad studiegång har rörelse och idrottsaktiviteter fått utökad tid.