Östberga förskolor Verksamhetsplan 2016

Östberga förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2.1-038/2016 Sid 1 (22) 2016-01-29 Handläggare Maria Wennström Telefon: Till Östberga förskolor Östberga förskolor Verksamhetsplan 2016 Östberga förskolor 125 72 Älvsjö 0850814000 maria.wennstrom@stockholm.se www.stockholm.se

Sid 2 (22) Innehållsförteckning Inledning... 4 1. Ett Stockholm som håller samman...4 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...4 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla...10 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...11 2. Ett klimatsmart Stockholm...12 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade...12 2.5 Stockholms miljö är giftfri...13 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...14 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...14 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...16 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention...18 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla...19 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande...20 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning...21 av ekonomi... 22...22 Budget 2016...22 Övriga frågor... 22 Bilagor Bilaga 1: Ekonomi Bilaga 2: Likabehandlingsplan Gläntan Bilaga 3: Likabehandlingsplan Ädelstenen Bilaga 4: Likabehandlingsplan Treklövern Bilaga 5: Likabehandlingsplan Valrossen Bilaga 6: Likabehandlingsplan Humlan

Sid 3 (22) Bilaga 7: Kvalitetsgaranti

Sid 4 (22) Inledning Östberga förskolor omfattar 17 avdelningar fördelade på fem förskolor, förskolorna Humlan och Valrossen i Årsta och förskolorna Ädelstenen, Gläntan och Treklövern i Östberga. Enheten har ca 70 anställda och plats för ca 270 barn. Ledningen utgörs av förskolechef, en biträdande förskolechef med utveckling av den dagliga verksamheten som huvudsakligt fokusområde, samt en intendent vars uppdrag är att syssla med lokal-, informations- och administrationsfrågor. På varje förskola finns en koordinator vars främsta uppdrag är att samordna det dagliga behovet av personal. Centralt i enhetens verksamhet är arbetet med barns språkutveckling och förmåga att kommunicera. Särskilt viktigt är det i ett mångkulturellt område som Östberga, där många barn inte har svenska som modersmål. Alla fem förskolorna arbetar medvetet med språkutveckling och tar alla tillfällen under dagen i akt för att fokusera på det svenska språket, även i aktiviteter som svarar mot övriga mål i läroplanen. En annan viktig del i enhetens arbete är barns socialiseringsprocess. Det handlar både om att stärka varje barns förmåga att hävda sin rätt och tala för sin sak, och om att lära sig fungera i en grupp. Varje förskola arbetar efter en plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Under 2016 kommer jämställdhetsbegreppet att fokuseras i och med en central satsning. Under året kommer vi att arbeta med "Kemikaliesmart förskola" med målet att uppnå minst nivå 1 på alla förskolor. Vi hoppas kunna engagera vårdnadshavarna i arbetet. I månadsskiftet mars/april evakueras förskolan Humlan till en paviljong då den befintliga förskolan ska rivas och ersättas med en ny modern byggnad anpassad för sex avdelningar. I samband med evakueringen lämnar även förskolan Valrossen sina lokaler och slås ihop med Humlan till en förskola. 2015 präglades hårt av den brand som ödelade förskolan Ädelstenen i slutet av november 2014. Omstruktureringen av förskolorna i Årsta och ett förhoppningsvis stabilare läge för en verksamhet av hög kvalité, förväntas bidra till att utvecklingen av Östberga förskolor kan ta ordentlig fart. Vi ser också fram emot att utveckla samverkan med Östbergaskolan, samt vårt deltagande i projekten "Samverkan för Östberga" och "Stadsmuseet besöker Östberga". Verksamhetsplanen förhandlas enligt MBL i den lokala samverkansgruppen 2016-01-28 och behandlas av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2016-02-25. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden År

Sid 5 (22) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskollärare av antal anställda 35 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik 1 % Öka År Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % 0 % År Andel nöjda föräldrar 85 % 85 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,5 3,8 År Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Flickor och pojkar i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda och är så långt som möjligt inkluderade i ordinarie barngrupper. Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång. Behovet av extra stöd är viktigt att beakta. Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar Flickor och pojkar visar empati och ser olikheter som en tillgång. Flickor och pojkar deltar i lek utifrån sin egen förmåga. Pedagoger diskuterar normer och värden på veckomöten och på APT. Vi vänder och vrider på begrepp i läroplanen och kopplar dem till verksamheten. Där personalgruppen speglar områdets kulturella mångfald bidrar det till att olikheter ses som en tillgång. Pedagogerna kartlägger barngruppen utifrån diskrimineringsgrunderna för att identifiera utvecklingsområden och formulera samt följa upp mål. Pedagoger uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Barnens kompetenser och olikheter uppmärksammas av pedagogerna som i sin tur uppmanar barnen att använda sig av dessa i lek- och gruppsamvaro.

Sid 6 (22) Lekmiljön inbjuder till olika lekalternativ där alla som vill får möjlighet att leka. Pedagogens uppgift är att vara aktiv och stödjande i leken. Normer för samvaron i barngruppen är tydliga och framtagna gemensamt. Pedagogen närvarar, stödjer och tydliggör orsak och verkan. Likabehandlingsplanen är ett stöd för pedagogerna att förhindra att barn behandlas olika och ett stöd vid diskussioner kring förhållningssätt i arbetslagen. Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling De formulerade målen i likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp så att utvärderingen resulterar i att arbetssätten blir synade. Vi vill fördjupa och utveckla arbetssättet med kartläggningen av miljön kring barngruppen och förtydliga systematiken i arbetet med planen. Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr. Aktivitet Startdatum Slutdatum Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och organiseras så att den är stimulerande för flickor och pojkar, stödjer deras lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ. Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund för det språkutvecklande arbetet Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr Språk och kommunikation Flickor och pojkar utvecklar olika sätt att kommunicera. Matematik

Sid 7 (22) Pojkar och flickor utvecklar intresse för och använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex för att lösa problem. Naturvetenskap och teknik Pojkar och flickor utvecklar sitt intresse och sina förmågor inom naturvetenskap och teknik. Språk och kommunikation Barnen får tillfälle att i samlingar och i smågrupper återgiva en händelse. På avdelningarna finns böcker som inriktar sig mot olika genrer. Pedagogerna lyfter språket i en saga respektive en faktabok. Barnen skapar egna berättelser och beskrivningar av till exempel djur och föremål. Pedagogerna visar på den instruerande texten i samband med experiment, spelregler eller bakning. I konfliktlösningar får barnen argumentera för sin sak. Pedagogerna arbetar utforskande tillsammans med barnen där olika fenomen diskuteras. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att föra dialog med varandra efter förmåga. Då barnet har annat modersmål än svenska visar pedagogen intresse för barnets modersmål, frågar vad saker heter och försöker lära sig enstaka ord. Tillfällen skapas av pedagogerna för att samtal ska kunna föras. Flerspråkig personal på avdelningen stödjer barnets första- och andraspråk i samtalen. Pedagoger uppmuntrar även barnen att uttrycka sig med symboler från olika språk. Barnen får utveckla sin förmåga att kommunicera upplevelser genom att uttrycka sig i bild och form, musik, sång, dans och drama. Böcker är ett arbetsmaterial som nyttjas på olika sätt. Som dagliga berättar- och lässtunder i smågrupper, som boksamtal och som en ingång till ett diskussionsämne. Vi använder böcker och bildmaterial som representerar olika kulturer och där barnen kan känna igen sig. Pedagogerna är uppdaterade på vilka barnprogram, dataprogram och leksaker som barnen är intresserade av och samtalar med barnen kring dessa. Matematik Pedagogen uppmärksammar barnen på matematiken i olika aktiviteter och miljöer samt använder matematiska begrepp. Barnen får tillfälle att jämföra, ställa hypoteser och se samband. Det sker i vardagens rutiner men även i olika projekt där barnen får fördjupa sig. Matematiken som problemlösare i vardagen är kopplat till när barnen dukar till ett givet antal barn eller där något ska delas lika mellan barnen i gruppen. Barnen får arbeta med representationer där barns matematiska tänkande utmanas. Naturvetenskap och teknik Barnen prövar och ser effekten av att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med kodlås och trycka på knappen i hissar. Genom samtal och ett utforskande arbetssätt i barngruppen ökar förståelsen för hur det fungerar. Återkommande utflykter till skog och mark där pedagoger och barn upplever årstidernas växlingar. Dessa kopplas sedan till vardagen såsom klädval vid regn, värme och kyla. Samtal om nedskräpning i naturen förs och vilken effekt det har. Barnen får möta olika miljösymboler och undersöka var de kan hitta dessa. Vi samlar papper till pappersinsamling och matavfall tas tillvara. I utemiljön namnger vi de djur och växter vi stöter på, söker i faktaböcker som vi har med och tillbaka på förskolan tar vi reda på mer fakta och fördjupar oss i det material vi tagit med oss.

Sid 8 (22) Barnen experimenterar kring till exempel vatten. Vad händer när vatten blir is och hur kan is bli vatten är frågor som barnen bekantar sig med och får pröva att se vad som händer när vatten får stå ute i kylan och sedan tas in på förskolan. Barnen har möjlighet att på förskolan pröva olika konstruktionsmaterial såsom lego, kaplastavar, klossar och naturmaterial. Pedagogen stöttar barnen att bygga stabilt, på höjden och på längden. I varje barns portfoliopärm dokumenteras barnets lärande och utveckling över tid. Varje avdelning har en digitalkamera för dokumentation i bilder. Dokumentation sker även skriftligt med papper och penna eller muntligt med diktafon. De flerspråkiga pedagogerna i enheten stärker identiteten hos barn med annat modersmål än svenska. Stadsdelens språkprogram stärker pedagogerna i arbetet med alla barns språkutveckling. Vi lånar böcker på olika språk från bibliotek. I pedagognätverken diskuteras projekt som pågår ute på avdelningarna. Vi lutar oss på litteratur som riktar sig mot matematik mot de yngre åldrarna och får därmed koppling till aktuell forskning. Mulleutbildade och naturintresserade pedagoger finns på förskolorna. Personalen har arbetskläder för uteverksamhet så att väderförhållanden inte utgör något hinder för utevistelse. Det finns faktaböcker om växter och djur och vi har ett samarbete med medioteket som möjliggör fördjupning både för pedagoger och för barnen. Byggmaterial finns för olika behov vilket ses över kontinuerligt och utökas där behovet finns. Litteratur kring vad teknik i förskolan är, finns att tillgå på varje förskola. Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling Fortsätta att utveckla arbetssätten kring pedagogisk dokumentation med fokus på analysdelen. Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare som är nöjda med förskolans arbete med jämställdhet, normer och värden samt barns inflytande. 85 % År

Sid 9 (22) Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Flickor och pojkar gör egna aktiva val. Flickor och pojkar deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga. Pedagoger kartlägger gruppens och enskilda barns intressen för att forma verksamheten efter barnens behov. Barnen väljer då aktiviteter utifrån sina intressen och nyfikenhet. De ska kunna hämta material själva och börja arbeta med saker på eget initiativ. Pedagogerna utvecklar även barnens intressen genom att ta tillvara material som barnen arbetar med hemma och lyssna till om barn uttrycker önskemål om aktiviteter och material. Pedagoger väljer att dela barngruppen i flera små grupper under dagen. Barnen får ett större talutrymme och barnens idéer och tankar följs upp i verksamheten. Barnens hypoteser inför experiment och projekt dokumenteras och utvärderas tillsammans. I konfliktsituationer är pedagogen närvarande, lyssnar in och stödjer barnen vid behov. Efteråt utvärderas situationen tillsammans. Den pedagogiska innemiljön formas efter att pedagoger har observerat barnen i leken. När grupper arbetar med projekt, följs de upp kontinuerligt för att barns tankar och det de uttrycker på olika sätt ska kunna bestämma riktningen på projektet. Gemensamma regler på förskolan ska vara tydliga, berättigade och förankras väl så att barnen förstår varför de finns. Vissa av de gemensamma reglerna kan barnen vara med och utforma. Observationsunderlagen möjliggör för pedagogerna att se hur barnen leker, var och vilket material de föredrar. Hemmet är en viktig resurs för att utveckla barnens intressen och ha ett helhetsperspektiv på barnets lärande. Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling Alla pedagoger ska använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg i planering och uppföljning av verksamheten. På våra veckomöten stärker vi upp pedagogernas kunskaper kring pedagogisk dokumentation.

Sid 10 (22) 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa samt utövar fysiska aktiviteter. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter upplever att de möter ett varierat utbud av hälsofrämjande aktiviteter. Möjligheterna till spontanidrott för både kvinnor och män är goda i stadsdelen. Aktivitet Startdatum Slutdatum I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från stadsdelens gemensamma riktlinjer. Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter Flickor och pojkar visar intresse för fysiska aktiviteter, mat och hälsa. Pedagogerna strävar efter att barnen rör sig utomhus varje dag om inte extrema väderförhållanden råder. Organiserade lekar initieras av pedagogerna som även deltar, stödjer och följer upp barnen i leken. Pedagogerna utmanar barnen att röra sig i ojämn terräng i skog och mark. På förskolornas gårdar, i parker och lekplatser stimuleras barnens grovmotorik när barnen klättrar, hoppar, cyklar och springer. På förskolorna ingår barnen i tvärgrupper med barn från hela förskolan. På så sätt hittar barnen ett naturligt sätt nya kompisar i den fysiska leken. Dans eller yoga är ett återkommande inslag i verksamheten. Pedagoger och barn samtalar om maten under måltiden och om vad den gör för hälsan. Barnen uppmuntras att pröva och känna olika smaker. Detta sker även i små projekt där färg, form och textur undersöks. Pedagoger kopplar barnens dagshälsotillstånd till vikten av att tillföra kroppen dryck och mat. Det närliggande uterummet är väsentligt för barnens fysiska aktiviteter. Förskolornas gårdar med cyklar och möjlighet till organiserade lekar, skogen och parklekar nyttjas dagligen. Den närliggande skolans gymnastiksal gör det möjligt för de äldre barnen i Östberga att pröva redskapsgymnastik. För inomhusrörelse används öppna ytor med anpassade mattor och inspelade rörelseprogram. I olika rörelsemoment används förskolornas musikinstrument.

Sid 11 (22) Kökspersonalen är utbildad i kostlära och serverar en varierad kost enligt stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider". På enhetens köksmöten och studiedagar byter personalen recept, idéer och erfarenheter med varandra. Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling Stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider" ska bli bättre känd hos pedagogerna och fungera som en grund för att utveckla samtalet med barnen kring kostens betydelse för hälsan. 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av kultur och skapande aktiviteter Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter har möjlighet att delta i ett varierat och tillgängligt utbud av kulturaktiviteter. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året 100 % År Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former. Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer.

Sid 12 (22) Enheten arbetar enligt stadens kulturplan: Kultur i ögonhöjd. Pedagogerna håller sig informerade om kulturutbudet i staden och väljer kulturupplevelser efter kartläggning av barnens intressen. Pedagogerna skapar förförståelse inför de olika besöken utanför förskolan genom förberedelser i form av samtal, litteratur, bilder, föremål och olika sinnesintryck. Barnen bearbetar kulturupplevelserna i leken, genom dramaframställning och i skapandeprocesser. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentation i samband med kulturupplevelserna i smågrupper och i samlingen. För att tydliggöra kulturbegreppet får vårdnadshavarna ta del av barnens kulturella upplevelser genom avdelningarnas väggdokumentation och i månadsbreven. På varje förskola finns ett kulturombud som håller sig uppdaterad och informerar övriga pedagoger om kulturutbudet. Stadsdelsförvaltningen har ett urval av kulturaktiviteter som erbjuds förskolorna. Bokbussen i Östberga, biblioteken och Medioteket fyller en viktig funktion i arbetet med kulturen och dess olika uttrycksformer. Förskolan köper in SL accesskort för att underlätta resandet till kulturupplevelserna. För spontana dramaframställningar finns enklare rekvisita. Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Stadens förskoleundersökning (brukarenät) är ett kompletterande uppföljningsverktyg. Utveckling Vi fortsätter att vara selektiva i valet av kulturupplevelser så att de gynnar barnens utveckling och lärande. Vi vill också fortsätta att föra in fler musikupplevelser och dansföreställningar. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Verksamhetens transporter genomförs på ett hållbart sätt Alla resor och transporter i förvaltningens regi genomförs på ett hållbart sätt.

Sid 13 (22) Enhetens transporter genomförs på ett hållbart sätt. Enheten använder kollektiva transportmedel. Vi väljer att åka kollektivt när vi transporterar oss med våra barngrupper. Vi samtalar med barnen om trafikens påverkan på miljön. I de fall vi har möjlighet att påverka upphandlingen av externa tjänster kommer vi att ta hänsyn till att leverantörens transporter sker i ett hållbart perspektiv. Vi väljer kollektiva transportmedel när vi åker iväg med våra barngrupper. Målet utvärderas i VB 2016. Utveckling Vi vill gärna se att även våra leverantörers transporter genomförs på ett hållbart sätt. 2.5 Stockholms miljö är giftfri Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Fastställs 2016 År Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. Fastställs 2016 År Nämndens verksamheter är kemikaliesmarta Andelen köpta ekologiska livsmedel inom förvaltningens verksamheter ökar. Förskolorna arbetar aktivt med kemikaliecentrums vägledning för en kemikaliesmart förskola.

Sid 14 (22) Enheten arbetar aktivt med Kemikaliecentrums vägledning för en kemikaliesmart förskola. Alla förskolor i enheten ska uppnå nivå 1 i vägledningen. All personal ska utbildas utifrån Kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola. Även alla vårdnadshavare ska bjudas in till ett utbildningstillfälle. I samband med att förskolorna i Årsta slås ihop görs en full utrensning där. På övriga förskolor görs omställningen gradvis. Vårdnadshavare ska bjudas in till "rensa och sortera-tillfällen". Alla beställningar av material och inventarier görs med "kemikaliesmart tänk". Vi använder oss av checklistorna i vägledningen. Utveckling Vi går vidare in i nivå 2. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndens resurser utnyttjas effektivt Verksamheten bedrivs inom budgetramen. Befintliga resurser används optimalt och invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Enheten samverkar för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande. Att varje förskola skall se den samlade förskoleenheten som en tillgång. Att förskoleenheten inspireras och tar del av andra förskoleenheters utveckling.

Sid 15 (22) De flerspråkiga pedagogernas språkliga och kulturella kompetens används inom hela enheten som stöd för vårdnadshavare och barn. Enhetens koordinatorer träffas ett par gånger per termin för bl a erfarenhetsutbyte. Stadsdelens olika nätverk: IKT, kök, språk och Läsa mera används som inspirationskällor i enhetens utvecklingsarbete. Utrymme skapas på APT och i förskolornas pedagogiska veckomöten. Varje förskolas koordinator initierar samarbete över avdelningsgränserna vid personalfrånvaro. Att använda stadsdelens olika nätverk som inspirationskällor. Enhetens förskolor samordnas under sommar och jul. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön Enskede-Årsta-Vantör är en jämställd stadsdel där makt och resurser fördelas lika Nämndmål uppfylls med lika goda resultat för flickor och pojkar, kvinnor och män. Östberga förskolor fördelar makt och resurser lika ur ett jämställt perspektiv. Verksamheten är organiserad så att flickor och pojkar under hela dagen har möjlighet att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen fritt från påverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Vi arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster och könsroller.

Sid 16 (22) Vi deltar i utbildning ledd av Katarina Olsson för att lära oss mer och få verktyg och metoder. Vi granskar oss själva genom observationer och fokusområden. Vi erbjuder könsneutralt lekmaterial och blandar traditionellt könskodat material. Vi uppmuntrar och utmanar barnen att pröva andra aktiviteter och material än de traditionellt könsbundna. Vi reflekterar med barnen kring jämställdhetsfrågor. Vi väljer litteratur med hänsyn till och reflekterar med barnen kring jämställdhetsperspektivet. Vi deltar i den centrala utbildningssatsningen. Vi diskuterar och reflekterar i våra utvecklingsgrupper. Enheten har system för könsuppdelad statistik. Pedagogerna följer regelbundet upp verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 83 83 År Sjukfrånvaro 9 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag 1-14 2,5 % tas fram av nämnden Tertial Tertial Nämndens arbetsplatser har goda arbetsvillkor Efterfrågade medarbetare kan rekryteras och behållas. Frisknärvaron är hög och medarbetare och chefer trivs på arbetsplatsen. Goda resultat uppnås i medarbetarundersökningen, den psykosociala skyddsronden och i relevanta brukarundersökningar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren inom 1-3 dagar efter att de insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på arbetsplatsen Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska höjas

Sid 17 (22) Aktivitet Startdatum Slutdatum Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö I Östberga förskolor har vi en hög frisknärvaro. Frånvaron på grund av sjukdom minskar. Vi diskuterar vår arbetsmiljö och identifierar friskfaktorer. Frisknärvaron diskuteras i medarbetarsamtal och andra forum. Den som är sjuk kontaktas av någon i ledningen så snart som möjligt. Medarbetarna uppmuntras att utnyttja friskvårdsbidraget och att anordna friskvårdande aktiviteter tillsammans på arbetsplatsen. Våra arbetsplatsträffar är ett viktigt forum för att diskutera arbetsmiljö och friskfaktorer. Den lokala samverkansgruppen har en viktig rådgivande och samordnande funktion för att ge en bild av läget på arbetsplatsen och ta fram lämpliga åtgärder för att öka frisknärvaron. Vårt systematiska arbetsmiljöarbete och medarbetarenkäten är bra verktyg. Vi har fungerande rutiner för fysiska och psykosociala skyddsronder. Vi hämtar regelbundet centralt producerad statistik. Medarbetarenkäter och egna undersökningar görs regelbundet. Utveckling Sjukfrånvaron fortsätter minska till en nivå under KFs mål. 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndens verksamheter utgår från mänskliga rättigheter och är fria från diskriminering Alla människor som kommer i kontakt med förvaltningens verksamheter bemöts med respekt utifrån att de är lika i värde och har lika rättigheter. I förvaltningens verksamheter bemöts alla med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder, ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. utvecklas för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela

Sid 18 (22) arbetsprocessen. Aktivitet Startdatum Slutdatum All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på kön Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av ett gott bemötande För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att komma ifråga för arbete inom förvaltningen. Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en del i det ordinarie arbetet. Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Nämndens verksamheter respekterar och lever upp till barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention Barnperspektivet genomsyrar all verksamhet. Enhetens verksamhet respekterar och lever upp till barnets rättigheter enligt FN:s barnkonvention. Barnperspektivet genomsyrar all verksamhet. Vi utgår från barnens behov och intressen i planeringen av verksamhet och miljö. Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Vi arbetar utifrån Läroplan för förskolan där barnperspektivet är tydligt. Våra likabehandlingsplaner är ett viktigt verktyg för planering och uppföljning.

Sid 19 (22) Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Stadens förskoleunderssökning (brukarenät) är ett kompletterande uppföljningsverktyg. 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Tillgängligheten till nämndens verksamheter och parkmiljöer är god Invånarna upplever att information om förvaltningens verksamheter är tillgängliga. De känner till verksamheterna och upplever att det är lätt att komma i kontakt med verksamheten och dess medarbetare. Förvaltningens lokaler är tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Invånarna är nöjda med tillgängligheten i park- och stadsmiljön. Kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever tillgänglighet i stadsmiljön. Samtliga verksamheter genomför nämndens aktiviteter kopplade till programmet för delaktighet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Brukare ska kunna kommunicera direkt med personal inom förvaltningen utan att behöva gå via stadens kontaktcenter Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter Skriftlig information som förvaltningen utformar ska ses över och anpassas till lättläst Alla vårdnadshavare ska ha möjlighet att få information om förskolornas verksamhet Vårdnadshavare är nöjda med den information och möjlighet till insyn i förskolans verksamhet som erbjuds. Vårdnadshavare väljer aktivt enhetens förskolor. Stadens webbsidor och förskolornas hemsidor fyller en viktig roll i informationen till vårdnadshavare. Pedagogernas flerspråkighet och kompetens inom IKT är avgörande faktorer för informationens kvalitet. Detta underlättar även kommunikationen med vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Förskolorna har rutiner för att ta emot och informera besökande vårdnadshavare.

Sid 20 (22) Våra flerspråkiga pedagoger är behjälpliga när vårdnadshavare har annat modersmål än svenska. Staden tillhandahåller översatt material om förskolans uppdrag. En ökad kompetens inom IKT och förskolornas digitala utveckling bidrar till att säkerställa informationen. Vårdnadshavare söker sig aktivt till våra förskolor och uttrycker nöjdhet med sitt val i brukarundersökningen. 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten 85 % fastställs 2016 År Kvinnor och män ges möjlighet till inflytande över det stöd de får och verksamhetens utformning Vårdnadshavare har möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan. Kvinnor och män ges möjlighet till inflytande över det stöd de får. Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Vårdnadshavarna har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten (genom utvecklingssamtal, föräldramöten och andra forum). Vårdnadshavarna är som helhet nöjd med sitt barns förskola. Vårdnadshavarana har fått information om förskolans mål och arbetssätt. Under den föräldraaktiva inskolningen av barnet blir vårdnadshavaren en naturlig del av verksamheten där det etableras en kontakt mellan vårdnadshavare och alla pedagoger i arbetslaget. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att ställa frågor och tycka till. Vid hämtning av barnet på förskolan berättar pedagogerna om dagens verksamhetsinnehåll och uppmuntrar samtidigt vårdnadshavarna att ta del av verksamhetens dokumentation. De kontinuerliga samtalen tas tillvara i verksamhetens utformning. Vid mer allmänna frågor som rör hela förskolan uppmuntras vårdnadshavare att delta i förskolornas förskoleråd. Den avdelningsansvariga på avdelningen ansvarar för utvecklingssamtalen vilka har formen av en dialog mellan pedagogen och vårdnadshavaren. Barnets portfoliopärm är med och visar

Sid 21 (22) på barnets utveckling och lärande över tid på förskolan. Då vårdnadshavaren har annat modersmål än svenska närvarar tolk vid behov. Under den föräldraaktiva inskolningen och på utvecklingssamtalen samtalar och visar pedagogerna läroplanen, våra mål med förväntade resultat, likabehandlingsplanen och språkprogrammet och kopplar dessa till verksamheten som vårdnadshavaren ser på avdelningen. De flerspråkiga pedagogerna på förskolorna använder sitt modersmål i mötet med de vårdnadshavare som har samma modersmål. Föräldraaktiv inskolning är ett sätt att mötet mellan förskola och hem blir effektivt. Underlag för utvecklingssamtalets genomförande medför att samtalen blir enhetliga. Vårdnadshavare är en resurs som tillför verksamheten kunskap om barnet som är ovärderlig. Barnets portfoliopärm synliggör barnets utveckling och lärande. Flerspråkig personal förenklar kommunikationen mellan hem och förskola. IT-utrustning, kameror och fotoskrivare behövs för att pedagogerna ska kunna dokumentera verksamheten. Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Vårdnadshavares synpunkter speglas i brukarundersökningen, förskoleråd och i dialog med enskilda vårdnadshavare. Utveckling Vi vill få alla vårdnadshavare att bli delaktiga och känna till förskolans uppdrag. Genom pedagogernas ökade kompetens inom IKT är formerna för samverkan mellan förskola och hem under ständig utveckling vilket får effekter på t.ex. föräldramöten. 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elektroniska inköp 67 % Tas fram av nämnden Tertial

Sid 22 (22) av ekonomi Budget 2016 Övriga frågor