Verksamhetsplan Östberga förskolor

Transkript

1 ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSNÄMND ÖSTBERG A FÖRSKOLOR Handläggare: Ylva Mård Telefon: Inledning Östberga förskolor består av följande förskolor: Gläntan, Östberga backarna 50, 5 avd Humlan, Hummelvägen 10, 2 avd Treklövern, Stamgatan 2 A, 3 avd Valrossen, Svärdlångsvägen 25 B, 3 avd Ädelstenen, Kinnaredsgränd 69, 5 avd Enheten omfattar 18 s.k. avdelningar med sammanlagt c.a 280 platser. Ledningen utgörs av förskolechef, bitr förskolechef ( operativ pedagogisk ledare och PIM ansvarig) samt en projektledare ( information, IT, lokaler) Till varje förskola hör en koordinator som utöver sitt pedagogiska uppdrag även ser över den dagliga organisationen. På varje avdelning arbetar minst tre pedagoger där förskolläraren har huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten. Fr o m september 2012 har förskoleenheten utökats med förskolorna Humlan och Valrossen vilka båda är belägna i Årsta. Östberga förskolor bedriver ett systematiskt uppföljningsarbete. I enhetens veckomöten deltar samtliga barnskötare och förskollärare under handledning av biträdande förskolechef. Varje månad har sitt ämne där läroplanens kunskapssyn och synen på barns läroprocesser kopplas ihop med de styr- och stöddokument som används i enheten. Observationer och resultat utgör underlag för uppföljning och analys. Under verksamhetsåret 2013 kommer arbetet med PIM ( praktisk IToch mediekompetens) prägla en stor del av enhetens utvecklingsarbete. I Östberga är flera språk representerade hos barn, vårdnadshavare och personal. För att ge barn, oavsett modersmål, bra förutsättningar för sitt lärande har pedagogerna god kompetens i barns första och andraspråksutveckling. Enhetens inriktning mot matematik och natur främjar även den språkutvecklingen. Budgetarbetet inför 2013 har diskuterats på LSG 30 oktober och presenterats på APT i november. Verksamhetsplanen kommer att MBL förhandlas med Kommunal och LF 27 november.

2 SID 2 (20) KF:S INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 Stockholms livsmiljö är hållbar KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 15 % 15 % Tertial Mängden matavfall som stadens verksamheter sorterar ut för biologisk behandling 45 % öka År Förvaltningens verksamheter bidrar till en hållbar utveckling och bedrivs utifrån nämndens miljöplan Barnen skall serveras ekologiska livsmedel vid varje måltid på förskolan. Andelen ekologiska livsmedel skall fortsätta att hålla samma höga nivå. Att prioritera ekologiska livsmedel. Att under året implementera EÅV:s riktlinjer för mat och måltider inom förskolan. Att följa Livsmedelsverkets riktlinjer. Ordinarie kökspersonals kompetens samt kompetensen hos deras fasta vikarier på förskolan. Kontinuerliga köksmöten där enhetens kökspersonal träffas för information och erfarenhetsutbyte. Särskilja andelen inköpta ekologiska livsmedel vid kontering. Andelen ekologiska livsmedel är hög och nivån ska bibehållas. Fortsatt kompetensutveckling för kökspersonalen.

3 SID 3 (20) KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.6 Stockholmarna ska vara nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Den enskilde möter ett varierat utbud av kultur- och hälsofrämjande aktiviteter ( och Lärande) Nämndens indikatorer Årsmål Periodicitet Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året 100 % År Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kulturer ( och Lärande) Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer. Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer. Pedagogerna håller sig informerade om kulturutbudet i staden och väljer kulturupplevelser efter kartläggning av barnens intressen. Pedagogerna skapar förförståelse inför de olika besöken utanför förskolan genom förberedelser i form av samtal, litteratur, bilder, föremål och olika sinnesintryck. Barnen bearbetar kulturupplevelserna i leken, genom dramaframställning och i skapandeprocesser. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentation i samband med kulturupplevelserna i smågrupper och i samlingen. I utvecklingssamtalen fyller pedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska, tillsammans i ett dokument som visar på barnets språkanvändning i olika domäner. Det medför att pedagogen tillhandahåller kunskaper om barnets kultur och traditioner som sedan synliggörs i den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ställa frågor om olika kulturer. På varje förskola finns ett kulturombud som håller sig uppdaterad och informerar övriga pedagoger om kulturutbudet. Förskolan köper in SL-kuponger för att underlätta resandet till kulturupplevelserna. För spontana dramaframställningar finns enklare rekvisita. Dokumentet språkdomäner som finns i stadsdelens språkprogram utgör underlag för ett interkulturellt förhållningssätt. I barnets portfoliopärm synliggörs familjens kulturtillhörigheter.

4 SID 4 (20) Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Vi fortsätter att vara selektiva i valet av kulturupplevelser så att de gynnar barnens utveckling och lärande. Medioteket används flitigt men målet är att alla ska se nyttan av det. Detta hoppas vi utvecklas under året med PIM. I synliggörandet av barns olika kulturer vill vi trycka än mer på föräldrars medverkan. Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter ( och Lärande) Barnen visar intresse för fysiska aktiviteter. Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa. Pedagogerna strävar efter att barnen rör sig utomhus en stund varje dag om inte extrema väderförhållanden råder. Organiserade lekar initieras av pedagogerna som även deltar, stödjer och följer upp barnen i leken. Pedagogerna utmanar barnen att röra sig i ojämn terräng i skog och mark. På förskolornas gårdar, i parker och lekplatser stimuleras barnens grovmotorik när barnen klättrar, hoppar, cyklar och springer. På förskolorna ingår barnen i tvärgrupper med barn från hela förskolan. På så sätt hittar barnen ett naturligt sätt nya kompisar i den fysiska leken. Dans eller yoga är ett återkommande inslag i verksamheten. Pedagoger och barn samtalar om maten under måltiden och om vad den gör för hälsan. Barnen uppmuntras att pröva och känna olika smaker. Pedagoger kopplar barnens dagshälsotillstånd till vikten av att tillföra kroppen dryck och mat. Det närliggande uterummet är väsentligt för barnens fysiska aktiviteter. Förskolornas gårdar med cyklar och möjlighet till organiserade lekar, skogen och parklekar nyttjas dagligen.. Den närliggande skolans gymnastiksal gör det möjligt för de äldre barnen i Östberga att pröva redskapsgymnastik. För inomhusrörelse används öppna ytor med anpassade mattor och inspelade rörelseprogram. I olika rörelsemoment används förskolornas musikinstrument.

5 SID 5 (20) Kökspersonalen är utbildad i kostlära och serverar en varierad kost enligt stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider". Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Medvetenheten om den pedagogiska måltidens betydelse för barnets matvanor kommer att öka i samband med implementeringen av stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider". KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Stadsdelen är ett tryggt område att bo och vistas i Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation. Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten

6 SID 6 (20) KF:S INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.1 Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Den enskilde är informerad om möjligheten att välja utförare Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Stockholms stads grafiska profil och symbolspråk ska användas konsekvent i all kommunikation av stadsdelsförvaltningens verksamheter, för att stärka stadens varumärke och för att medborgarna alltid ska känna igen stadens verksamheter. Information på Jämför service hålls aktuell och uppdateras löpande under året av enheterna. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.2 Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 38 % 42 % År Andel nöjda föräldrar 82 % 85 % År År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,3 3,6 År KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med utbildningsnämnden ta fram aktiviteter för att säkerställa en välfungerande övergång från förskola till förskoleklass. Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att säkerställa att andelen förskolelärare ökar. Stadsdelsnämnderna ska ta fram aktiviteter för att öka föräldrarnas kunskaper om vad förskolan gör för att stödja barnens utveckling

7 SID 7 (20) KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med att dokumentera och följa upp förskolebarnens utveckling. Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med matematik och språkutveckling Stadsdelsnämnderna ska utveckla arbetet med språkutveckling i förskolan. Stadsdelsnämndernas ska säkerställa att förskolans nya läroplan är implementerad i alla förskolor Barn och ungdomar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling (Normer och värden) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar (Normer och värden) Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång. Alla barn deltar i lek utifrån sin egen förmåga. Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan. Pedagoger diskuterar normer och värden på veckomöten och på APT. Vi vänder och vrider på begrepp i läroplanen och kopplar dem till verksamheten. Det blir naturligt för pedagogerna att se olikheter som en tillgång i förskolans uppdrag då personalgruppen speglar områdets

8 SID 8 (20) kulturella mångfald. Pedagogerna kartlägger barngruppen utifrån diskrimineringsgrunderna för att identifiera utvecklingsområden och formulera samt följa upp mål. Pedagoger uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Barnens kompetenser och olikheter uppmärksammas av pedagogerna som i sin tur uppmanar barnen att använda sig av dessa i lek- och gruppsamvaro. Lekmiljön inbjuder till olika lekalternativ där alla som vill får möjlighet att leka. Pedagogens uppgift är att vara aktiv och stödjande i leken. Normer för samvaron i barngruppen är tydliga och framtagna gemensamt. Pedagogen närvarar, stödjer och tydliggör orsak och verkan. Likabehandlingsplanen är ett stöd för pedagogerna att förhindra att barn behandlas olika och ett stöd vid diskussioner kring förhållningssätt i arbetslagen. Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Att bli ännu bättre på att de formulerade målen i likabehandlingsplanen kontinuerligt följs upp så att utvärderingen resulterar i att arbetssätten blir synade. Målen ska föras in i de dokument som enheten arbetar med så att all uppföljning hålls samman. 2. Barnen utvecklar sina förmågor och utmanas i sin utveckling och sitt lärande ( och Lärande) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal. Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr ( och Lärande) Språk och kommunikation Barnen använder olika genrer. Barnen använder olika sätt att kommunicera. Barnen visar intresse för bilder, texter och medier.

9 SID 9 (20) Matematik Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp. Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; t.ex för att lösa problem. Naturvetenskap och teknik Barnen visar förståelse för teknik i vardagen. Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri. Barnen har kunnande om växter och djur. Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen har förmåga att bygga och konstruera med olika tekniker och material. Språk och kommunikation Barnen får tillfälle att i samlingar och i smågrupper återgiva en händelse. På avdelningarna finns böcker som inriktar sig mot olika genrer. Pedagogerna lyfter språket i en saga respektive en faktabok. Barnen skapar egna berättelser och beskrivningar av t.ex djur och föremål. Pedagogerna visar på den instruerande texten i samband med experiment, spelregler eller bakning. I konfliktlösningar får barnen argumentera för sin sak. Pedagogerna arbetar utforskande tillsammans med barnen där olika fenomen diskuteras. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att föra dialog med varandra efter förmåga. Då barnet har annat modersmål än svenska visar pedagogen intresse för barnets modersmål, frågar vad saker heter och försöker lära sig enstaka ord. Tillfällen skapas av pedagogerna för att samtal ska kunna föras. Flerspråkig personal på avdelningen stödjer barnets första- och andraspråk i samtalen. Pedagoger uppmuntrar även barnen att uttrycka sig med symboler från olika språk. Barnen får utveckla sin förmåga att kommunicera upplevelser genom att uttrycka sig i bild och form, musik, sång, dans och drama. Böcker är ett arbetsmaterial som nyttjas på olika sätt. Som dagliga berättaroch lässtunder i smågrupper, som boksamtal och som en ingång till ett diskussionsämne. Vi använder böcker och bildmaterial som representerar olika kulturer och där barnen kan känna igen sig. Pedagogerna är uppdaterade på vilka barnprogram, dataprogram och leksaker som barnen är intresserade av och samtalar med barnen kring dessa. Matematik Pedagogen uppmärksammar barnen på matematiken i olika aktiviteter och miljöer samt använder matematiska begrepp. Barnen får tillfälle att jämföra, ställa hypoteser och se samband. Det sker i vardagens rutiner men även i

10 SID 10 (20) olika projekt där barnen får fördjupa sig. Matematiken som problemlösare i vardagen är kopplat till när barnen dukar till ett givet antal barn eller där något ska delas lika mellan barnen i gruppen. Barnen får arbeta med representationer där barns matematiska tänkande utmanas. Naturvetenskap och teknik Barnen prövar och ser effekten av att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med kodlås och trycka på knappen i hissar. Genom samtal och ett utforskande arbetssätt i barngruppen ökar förståelsen för hur det fungerar. Återkommande utflykter till skog och mark där pedagoger och barn upplever årstidernas växlingar. Dessa kopplas sedan till vardagen såsom klädval vid regn, värme och kyla. Samtal om nedskräpning i naturen förs och vilken effekt det har. Barnen får möta olika miljösymboler och undersöka var de kan hitta dessa. Vi samlar papper till pappersinsamling och barn kastar matavfall i uppsamlingskärl. I utemiljön namnger vi de djur och växter vi stöter på, söker i faktaböcker som vi har med och tillbaka på förskolan tar vi reda på mer fakta och fördjupar oss i det material vi tagit med oss. Barnen experimenterar kring t.ex vatten. Vad händer när vatten blir is och hur kan is bli vatten är frågor som barnen bekantar sig med och får pröva att se vad som händer när vatten får stå ute i kylan och sedan tas in på förskolan. Barnen har möjlighet att på förskolan pröva olika konstruktionsmaterial såsom lego, kaplastavar, klossar och naturmaterial. Pedagogen stöttar barnen att bygga stabilt, på höjden och på längden. I varje barns portfoliopärm dokumenteras barnets lärande och utveckling över tid. Varje avdelning har en digitalkamera för dokumentation i bilder. Dokumentation sker även skriftligt med papper och penna eller muntligt med diktafon. De flerspråkiga pedagogerna i enheten stärker identiteten hos barn med annat modersmål än svenska. Stadsdelens språkprogram stärker pedagogerna i arbetet med alla barns språkutveckling. Vi lånar böcker på olika språk från bibliotek eller så beställer vi från bokbussen som besöker området. I matematiknätverken diskuteras projekt som pågår ute på avdelningarna. Vi lutar oss på litteratur som riktar sig mot matematik mot de yngre åldrarna och får därmed koppling till aktuell forskning. Mulle utbildade och naturintresserade pedagoger finns på förskolorna. Personalen har arbetskläder för utomhusverksamhet så att väderförhållanden inte utgör något hinder för utevistelse. Det finns faktaböcker om växter och djur och vi har ett samarbete med medioteket som möjliggör fördjupning både för pedagoger och för barnen. För uppsamlig av matavfall finns

11 SID 11 (20) specifika kärl. Häfte med experiment finns tillgängligt efter två dagars teknikutbildning i Östberga Byggmaterial finns för olika behov vilket ses över kontinuerligt och utökas där behovet finns. Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Fortsätta att utveckla portfolioarbetet och koppla ihop det med TUFF. Implementera stadsdelens reviderade språkprogram. Ta tillvara utbildningen i pedagogisk dokumentation och utveckla arbetssätten. 3. Barnen och ungdomarna är delaktiga och har inflytande (Barns inflytande) Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll (Barns inflytande) Barnen gör egna aktiva val. Barnen ger uttryck för åsikter, tankar, erfarenheter, idéer och hypoteser. Barnen förhandlar och argumenterar efter sin egen förmåga. Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga. Pedagoger kartlägger gruppens och enskilda barns intressen för att forma verksamheten efter barnens behov. Barnen väljer då aktiviteter utifrån sina intressen och nyfikenhet. De ska kunna hämta material själva och börja arbeta med saker på eget initiativ. Vi samverkar med föräldrarna kring materialets placering i rummet då föräldrar ibland uttrycker oro kring de yngre barnens förmåga att hantera visst material. Pedagogerna utvecklar även barnens intressen genom att ta tillvara material som barnen arbetar med hemma och lyssna till om barn uttrycker önskemål om aktiviteter och material. Pedagoger väljer att dela barngruppen i flera små grupper under dagen. Barnen får ett större talutrymme och barnens idéer och tankar följs upp i verksamheten. Barnens hypoteser inför experiment och projekt

12 SID 12 (20) dokumenteras och utvärderas tillsammans. I konfliktsituationer är pedagogen närvarande, lyssnar in och stödjer barnen vid behov. Efteråt utvärderas situationen tillsammans. Den pedagogiska innemiljön formas efter att pedagoger har observerat barnen i leken. När grupper arbetar med projekt, följs de upp kontinuerligt för att barns tankar och det de uttrycker på olika sätt ska kunna bestämma riktningen på projektet. Gemensamma regler på förskolan ska vara tydliga, berättigade och förankras väl så att barnen förstår varför de finns. Vissa av de gemensamma reglerna kan barnen vara med och utforma. Observationsunderlagen möjliggör för pedagogerna att se hur barnen leker, var och vilket material de föredrar. Hemmet är en viktig resurs för att utveckla barnens intressen och ha ett helhetsperspektiv på barnets lärande. Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Pedagogisk dokumentation har fått en större roll i enheten efter utbildningen alla pedagoger i Östberga deltog i under våren Insikter och kunskaper från den implementeras nu i våra förskolor i Årsta. Vår strävan är att alla pedagoger ska använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg i planering och uppföljning av verksamheten så att barns lärande och de strategier de använder reflekteras över i arbetslagen. 4. Vårdnadshavarna och förskolan samverkar för barnens bästa (Förskola och hem) Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet (Förskola och hem) Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling. Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt.

13 SID 13 (20) Under den föräldraaktiva inskolningen av barnet blir vårdnadshavaren en naturlig del av verksamheten där det etableras en kontakt mellan vårdnadshavare och alla pedagoger i arbetslaget. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att ställa frågor och tycka till. Vid hämtning av barnet på förskolan berättar pedagogerna om dagens verksamhetsinnehåll och uppmuntrar samtidigt vårdnadshavarna att ta del av väggdokumentation. De kontinuerliga samtalen tas tillvara i verksamhetens utformning. Vid mer allmänna frågor som rör hela förskolan uppmuntras vårdnadshavare att delta i förskolornas förskoleråd. Den avdelningsansvariga på avdelningen ansvarar för utvecklingssamtalen vilka har formen av en dialog mellan pedagogen och vårdnadshavaren. Barnets portfoliopärm är med och visar på barnets utveckling och lärande över tid på förskolan. Då vårdnadshavaren har annat modersmål än svenska närvarar tolk vid behov. Under den föräldraaktiva inskolningen och på utvecklingssamtalen samtalar och visar pedagogerna läroplanen, våra åtaganden med förväntade resultat, likabehandlingsplanen och språkprogrammet och kopplar dessa till verksamheten som vårdnadshavaren ser på avdelningen. De flerspråkiga pedagogerna på förskolorna använder sitt modersmål i mötet med de vårdnadshavare som har samma modersmål. Föräldraaktiv inskolning är ett sätt att mötet mellan förskola och hem blir effektivt. Underlag för utvecklingssamtalets genomförande medför att samtalen blir enhetliga. Vårdnadshavare är en resurs som tillför verksamheten kunskap om barnet som är ovärderlig. Barnets portfoliopärm synliggör barnets utveckling och lärande. Flerspråkig personal förenklar kommunikationen mellan hem och förskola. IT-utrustning, kameror och fotoskrivare behövs för att pedagogerna ska kunna dokumentera verksamheten. Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Vårdnadshavares synpunkter speglas i brukarundersökningen, förskoleråd och i dialog med enskilda vårdnadshavare. Vi vill få alla vårdnadshavare att bli delaktiga och känna till förskolans uppdrag. Hur information lämnas och hur samtal förs kring

14 SID 14 (20) verksamhetsfrågor med vårdnadshavare är under utveckling. Förskolornas deltagande i PIM blir ett hjälpmedel så att styr- och stöddokument kan presenteras på ett tydligt sätt. 5. Barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola (Samverkan) Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov (Samverkan) Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass. Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Vårdnadshavarna är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden. De barn som ska börja på Östbergaskolan besöker skolan tre gånger inför skolstarten då barnen får träffa blivande lärare, klasskamrater och bekanta sig med skolans lokaler. Femåringarna lånar under sin förskoletid skolans gymnastiksal. Förutom att barnen träffar sina blivande klasskamrater under inskolningsperioden, gör skolan och förskolan utflykter tillsammans med samtliga blivande skolbarn i enheten. Inför skolstarten har förskolans pedagog, barn och föräldrar tillsammans med skolan, ett överlämningssamtal. Barnet visar då sin portfolio och berättar om sitt eget lärande. I den handlingsplan för förskolan och Östbergaskolan som utarbetats finns angivet ett möte på våren som är vikt för pedagogiska frågor. Där diskuteras metoder och barns lärstrategier. Skolans rektor och förskolans ledning närvarar. För att inskolningen ska hålla hög kvalitet, utvärderas den på hösten med de ansvariga pedagogerna i förskolan och i förskoleklassen. Reflektioner från utvärderingen läggs till nästkommande inskolning som planeras på mötet. Pedagoger från förskolan och Östbergaskolans pedagoger har under hösten föräldramöte på respektive förskola med information inför kommande skolval. Förskolans pedagoger informerar och stödjer vårdnadshavarna under processen med skolvalet. Förskolorna i Årsta följer sedan många år FÖS dvs förskola och skola planen vilken är utarbetad tillsammans med Årsta skolan och inbegriper jämförbara processer. Förskolorna ska, om så är möjligt, kommunicera med de skolor som vårdnadshavare valt. Särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.

15 SID 15 (20) I avslutningssamtalen intervjuas vårdnadshavarna om förskolans avrundning av förskoletiden. Handlingsplanerna mellan förskola och Årsta resp Östbergaskolan är dokument som möjliggör för pedagogerna att ha en tidsram för avrundningen av förskoletiden och övergång till förskoleklass. Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Resultatet i den årliga förskoleundersökningen är ett kompletterande uppföljningsverktyg. Det är av stor vikt för barn och vårdnadshavare att samarbetet mellan förskola och skola fortsätter utifrån de utarbetade handlingsplanerna. En utveckling i samverkan med skolan är förhoppningsvis på gång i Östberga KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden ska säkerställa att stadens riktlinjer för samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är implementerad i alla förskolor och skolor Nämnderna och stadens bolag ska beakta barnperspektivet och säkerställa barnens rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention 1. Tillgängligheten till nämndens verksamheter är god Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Bärbar hörselslinga ska införskaffas och användas vid de mötesforum som genomförs i lokaler som saknar detta. Information om att bärbar hörselslinga finns ska framgå av inbjudan Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter.

16 SID 16 (20) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Utifrån Boverkets checklista för Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärder vidtas inom de lokaler som förvaltningen rår över Alla vårdnadshavare ska ha möjlighet att få information om förskolornas verksamhet Vårdnadshavare är nöjda med den information och möjlighet till insyn i förskolans verksamhet som erbjuds. Vårdnadshavare väljer aktivt enhetens förskolor. Förskolornas hemsidor och förskolornas mailgrupper till vårdnadshavare fyller en allt viktigare roll i informationen till vårdnadshavare. Pedagogernas flerspråkighet och ökade kompetens inom IT( PIM) är här avgörande faktorer för informationens kvalitet. Detta kan underlätta även kommunikationen med vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Förskolorna har rutiner för att ta emot och informera besökande vårdnadshavare, ofta förmedlad av områdets öppna förskola. Inom förskoleenhetens ledning är tid avsatt för att kontinuerligt utveckla den digitala informationen utifrån vårdnadshavarnas behov. När vårdnadshavare med annat modersmål än svenska är våra flerspråkiga pedagoger behjälpliga. Följs upp i samband med den årliga förskoleundersökningen under " Samverkan med hemmet". Med större och bredare IT kompetens inom förskolan( PIM) kommer informationen och möjligheten till vårdnadshavares insyn att öka. 2. Insatser för den enskilde är säkrade utifrån handläggning, delaktighet och genomförande Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl förankrad värdegrund

17 SID 17 (20) Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande. KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex 81 öka År Chefer och ledare ställer tydliga krav på sina medarbetare Medarbetare vet vad som förväntas av dem i deras arbete. 71 % öka År 93 % öka År Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,5 % 4,4 % Tertial Förvaltningens verksamheter är attraktiva arbetsplatser Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal För att höja medvetandet om jämställdhets- och mångfaldsaspekter ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Höja kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö Alla medarbetare skall sträva mot ett trivsamt arbetsklimat. Alla medarbetare är delaktiga i diskussioner kring förhållningssätt. Alla medarbetare visar respekt för varandras åsikter. Ala medarbetare uppmuntrar till tydlig och öppen kommunikation.

18 SID 18 (20) Alla medarbetare deltar aktivt för att lösa problem på arbetsplatsen. Alla medarbetare välkomnar nya medarbetare och introducerar dem i förskolans verksamhet. Att var och en är delaktig och ansvarar för sin egen och andras arbetsmiljö genom att: vara uppmärksam på hur vi bemöter varandra, stödja och uppmuntra, att respektera varandra och varandras kunskap, att tala till varandra och inte om varandra, att komma i tid och respektera schemalagd arbetstid. Regler vid sjukdom och ledigheter skall vara väl kända av alla. Inspirera och initiera till hälsoutveckling genom bl a gemensam friskvård och motion utifrån stadsdelsförvaltningens friskvårdsprogram. Varje förskola har tillgång till massagefåtölj med avslappningsprogram. Enhetens policydokument är en viktig del till stöd i verksamheten. Stadsdelens personalavdelning, Arbetslivsresurs och Previa erbjuder kompletterande former av hjälp och stöd. sker genom den psykosociala skyddsronden och stadens medarbetarenkät vilken ger ett index: AMI. Utifrån resultatet på den psykosociala skyddsronden och AMI index upprättar varje förskola en handlingsplan. Dessa följs upp på APT och LSG. Att fortsätta att förbättra resultaten från den psykosociala skyddsronden och höja AMI- index. 3. Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten är i balans Verksamheterna ryms inom tilldelad budget Enheten ska inte överskrida sina budgetramar En budget i balans.

19 SID 19 (20) - Förskolornas kostnader balanseras mot intäkterna utifrån antalet inskrivna barn. Tydliga rutiner och ansvarfördelning kring uppföljningen av ekonomin inom enheten. Kontinuerlig kontakt med placeringsassistenterna för att minimera risken att platser står tomma. Inköp av pedagogiskt material relateras till förskolans åtaganden och mål vilket resulterar i hållbara och långsiktiga investeringar. Ekonomiska uppföljningsprogram: Web Info och Aggresso. Förvaltningens controller och placeringsassistenter. - Varje månad följs enhetens budget upp i samarbete med controller. Budget och ekonomisk uppföljning ingår i den fasta dagordningen på APT. ( ansv: förskolechef) I mars kommer den nya hanteringen vid inköp " Effektiva inköp" att introduceras i förskolorna. Avsikten är att inköpen skall bli säkrare och billigare. Budget 2013 KF:S MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Alla verksamheter staden finansierar är effektiva Förvaltningens resurser utnyttjas effektivt Enheten åtar sig att samverka för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande Att varje förskola skall se den samlade förskoleenheten som en tillgång. - Varje förskola har en koordinator som ser över den dagliga verksamheten och bedömer behov av vikarie eller möjlighet till samarbete med annan förskola inom enheten. De flerspråkiga pedagogernas kompetens används inom hela enheten som stöd för föräldrar och barn.

20 SID 20 (20) Intern kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte sker i nätverk inom enheten. - Enhetens förskolor samordnas under sommar och jul. Koordinator, samtliga medarbetare inom enheten. - Månatliga budgetuppföljningar ( ansv: förskolechef). - Förskolornas koordinatörer sammanställer barnens ledighet och medarbetarnas semesterönskemål inför sommar och jul. Ledningen sammanställer uppgifterna för ett gemensamt resursutnyttjande inom enheten. ( bitr. förskolechef) Vid hopslagning av förskolor träffas ansvariga pedagoger för planering och senare utvärdering av verksamheten. Dokumentationen ligger till grund för nästföljande tillfälle. Utveckla samarbetet mellan pedagogerna från enhetens olika förskolor med likvärdiga verksamhetsområden. Arbetet med PIM kommer sannolikt resultera i större samverkan och erfarenhetsutbyte över nätet med andra förskoleenheter. Övriga frågor Jämställdhets- och mångfaldsarbete Utgångspunkt för jämställdhets- och mångfaldsarbetet 2013 är varje förskolas likabehandlingsplan vilket inbegriper vision, nulägesanalys/ kartläggning, tydliga mål och konkreta åtgärder, uppföljning och utvärdering. Arbetet med planerna fortgår under året. Likabehandlingsplanerna bilägges. Bilagor ILS o Fack fil 2013 Kvalitetsgarantier Östberga förskolor 2013 Likabehandlingsplan Gläntan 2013 Likabehandlingsplan Humlan 2013 Likabehandlingsplan Treklövern 2013 Likabehandlingsplan Valrossen 2013 Likabehandlingsplan Ädelstenen 2013 RoV Östberga förskolor 2013