Östberga förskolor Verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Östberga förskolor Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (23) Handläggare Ylva Mård Telefon: Till Östberga förskolor Östberga förskolor Verksamhetsplan 2015 Östberga förskolor Östberga ylva.mard@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (23) Innehållsförteckning Inledning Ett Stockholm som håller samman Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Ett klimatsmart Stockholm Stockholm är klimatneutralt Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Ett ekonomiskt hållbart Stockholm I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholm är fritt från diskriminering Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stockholm är en tillgänglig stad för alla Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...22 Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Kvalitetsgaranti 2015 Östberga förskolor Bilaga 2: Årsplan Bilaga 3: Likabehandlingsplan Gläntan Bilaga 4: Likabehandlingsplan Humlan Bilaga 5: Likabehandlingsplan Treklövern Bilaga 6: Likabehandlingsplan Valrossen Bilaga 7: Likabehandlingsplan Ädelstenen Bilaga 8: Budget 2015 Östberga förskolor

3 Sid 3 (23) Inledning Till Östberga förskolor hör följande förskolor: Årsta: Humlan, Hummelvägen 10, två avdelningar och Valrossen Svärdlångsvägen 25 B, två avdelningar. Östberga: Gläntan,, fem avdelningar och Treklövern, Stamgatan 2 A, tre avdelningar. Förskolan Ädelstenen med adress Kinnaredsgränd 69 brann ned till grunden i november. De fem avdelningarna är i januari fördelade på tre olika adresser: tre avdelningar fördelade på två adresser i Östberga och två avdelningar i Svedmyra. Den uppkomna situationen kommer att påverka verksamheten under flera år framöver. Enheten omsluter 17 avdelningar med sammanlagt 274 barn i åldern 1-5. Personalstyrkan består av 16 förskollärare, 43 barnskötare inklusive resurs för barn i behov av särskilt stöd, 2 förskolekockar och 3 ekonomibiträden kök och 1 städ. Ledningen består av förskolechef, biträdande förskolechef och en intendent med lokal-, IT- och informationsfrågor. Till varje förskola hör en koordinator som utöver sitt pedagogiska uppdrag även ser över den dagliga organisationen. På varje avdelning arbetar minst tre pedagoger där förskolläraren har huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten. Förskolornas verksamhet lyder under Läroplan för förskolan Lpfö 98 rev10, Skollagen, Diskrimineringslagen, Socialtjänstlagen, arbetsmiljölagstiftningen och FN:s Barnkonvention. Östberga förskolor bedriver ett systematiskt uppföljningsarbete utifrån TUFF (Tydlig uppföljning i förskolan). I enhetens veckomöten deltar, i separata grupper, samtliga barnskötare och förskollärare under handledning av biträdande förskolechef. Varje månad har sitt ämne där läroplanens kunskapssyn och synen på barns läroprocesser kopplas ihop med styr- och stöddokument. Under året kommer ett fördjupat arbete utifrån enhetens Likabehandlingsplaner stå i fokus. Det pedagogiska verksamhetsåret synliggörs i enhetens årsplan, se bilaga. I Östberga är flera språk representerade hos barn, vårdnadshavare och personal. För att ge barn, oavsett modersmål, bra förutsättningar för sitt lärande har pedagogerna kompetens i barns första- och andraspråkutveckling. Enhetens inriktning mot matematik och natur främjar även den språkutvecklingen. Budgetarbetet har diskuterats på APT i januari och LSG 27 januari. MBL-förhandling sker 30 januari. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete. 100 % tas fram av nämnden År

4 Sid 4 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskollärare av antal anställda. 30 % 39 % År Andel nöjda föräldrar. 82 % 85 % År Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling". 3,5 3,7 År Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor och sitt lärande Flickor och pojkar utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr. Vårdnadshavarna känner delaktighet och har förtroende för förskolans verksamhet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling. Andel föräldrar som är nöjda med förskolans samverkan med hemmet. Andel föräldrar/vårdnadshavare som tycker att pojkar och flickor ges lika möjligheter att utvecklas. 84 % År 80 % År 85 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Den pedagogiska miljön i förskolorna ska utformas och organiseras så den är stimulerande för barnen, stödjer deras lärande och utveckling samt ger dem möjlighet att ta egna initiativ. Inom varje förskoleområde ska en årlig kartläggning göras av vilka modersmål som talas av barn och personal. Stadsdelens språkprogram ska användas i förskolorna som grund för det språkutvecklande arbetet. Barnen utvecklar sina förmågor i meningsfulla sammanhang där lust och nyfikenhet styr Språk och kommunikation Barnen använder olika genrer. Barnen använder olika sätt att kommunicera. Barnen visar intresse för bilder, texter och medier. Matematik Barnen visar intresse för och använder matematiska begrepp.

5 Sid 5 (23) Barnen har förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Barnen använder matematik som verktyg i vardagen; till exempel för att lösa problem. Naturvetenskap och teknik Barnen visar förståelse för teknik i vardagen. Barnen visar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och sin medverkan däri. Barnen har kunnande om växter och djur samt visar intresse för människokroppen. Barnen visar förståelse för kemiska processer och fysikaliska fenomen. Barnen erövrar kunskaper i att bygga och konstruera i olika material. Språk och kommunikation Barnen får tillfälle att i samlingar och i smågrupper återge en händelse. På avdelningarna finns böcker som inriktar sig mot olika genrer. Pedagogerna lyfter språket i en saga respektive en faktabok. Barnen skapar egna berättelser och beskrivningar av till exempel djur och föremål. Pedagogerna visar på den instruerande texten i samband med experiment, spelregler eller bakning. I konfliktlösningar får barnen argumentera för sin sak. Pedagogerna arbetar utforskande tillsammans med barnen där olika fenomen diskuteras. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att föra dialog med varandra efter förmåga. Då barnet har annat modersmål än svenska visar pedagogen intresse för barnets modersmål, frågar vad saker heter och försöker lära sig enstaka ord. Tillfällen skapas av pedagogerna för att samtal ska kunna föras. Flerspråkig personal på avdelningen stödjer barnets första- och andraspråk i samtalen. Pedagoger uppmuntrar även barnen att uttrycka sig med symboler från olika språk. Barnen får utveckla sin förmåga att kommunicera upplevelser genom att uttrycka sig i bild och form, musik, sång, dans och drama. Böcker är ett arbetsmaterial som används på olika sätt. Som dagliga berättar- och lässtunder i smågrupper, som boksamtal och som en ingång till ett diskussionsämne. Vi använder böcker och bildmaterial som representerar olika kulturer och där barnen kan känna igen sig. Pedagogerna är uppdaterade på vilka barnprogram, dataprogram och leksaker som barnen är intresserade av och samtalar med barnen kring dessa. Matematik Pedagogen uppmärksammar barnen på matematiken i olika aktiviteter och miljöer samt använder matematiska begrepp. Barnen får tillfälle att jämföra, ställa hypoteser och se samband. Det sker i vardagens rutiner men även i olika projekt där barnen får fördjupa sig. Matematiken som problemlösare i vardagen är kopplat till när barnen dukar till ett givet antal barn eller där något ska delas lika mellan barnen i gruppen. Barnen får arbeta med representationer där barns matematiska tänkande utmanas. Naturvetenskap och teknik Barnen prövar och ser effekten av att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med kodlås och trycka på knappen i hissar. Genom samtal och ett utforskande arbetssätt i barngruppen ökar förståelsen för hur det fungerar. Återkommande utflykter till skog och mark där pedagoger och barn upplever årstidernas växlingar. Dessa kopplas sedan till vardagen såsom klädval vid regn, värme och kyla. Samtal om nedskräpning i naturen förs och vilken effekt det har. Barnen får möta olika miljösymbo-

6 Sid 6 (23) ler och undersöka var de kan hitta dessa. Vi samlar papper till pappersinsamling och matavfall tas tillvara. I utemiljön namnger vi de djur och växter vi stöter på, söker i faktaböcker som vi har med och tillbaka på förskolan tar vi reda på mer fakta och fördjupar oss i det material vi tagit med oss. Barnen experimenterar kring till exempel vatten. Vad händer när vatten blir is och hur kan is bli vatten är frågor som barnen bekantar sig med och får pröva att se vad som händer när vatten får stå ute i kylan och sedan tas in på förskolan. Barnen har möjlighet att på förskolan pröva olika konstruktionsmaterial såsom lego, kaplastavar, klossar och naturmaterial. Pedagogen stöttar barnen att bygga stabilt, på höjden och på längden. I varje barns portfoliopärm dokumenteras barnets lärande och utveckling över tid. Varje avdelning har en digitalkamera för dokumentation i bilder. Dokumentation sker även skriftligt med papper och penna eller muntligt med diktafon. De flerspråkiga pedagogerna i enheten stärker identiteten hos barn med annat modersmål än svenska. Stadsdelens språkprogram stärker pedagogerna i arbetet med alla barns språkutveckling. Vi lånar böcker på olika språk från bibliotek. I pedagognätverken diskuteras projekt som pågår ute på avdelningarna. Vi lutar oss på litteratur som riktar sig mot matematik mot de yngre åldrarna och får därmed koppling till aktuell forskning. Mulleutbildade och naturintresserade pedagoger finns på förskolorna. Personalen har arbetskläder för uteverksamhet så att väderförhållanden inte utgör något hinder för utevistelse. Det finns faktaböcker om växter och djur och vi har ett samarbete med medioteket som möjliggör fördjupning både för pedagoger och för barnen. Byggmaterial finns för olika behov, vilket ses över kontinuerligt och utökas där behovet finns. Litteratur kring vad teknik i förskolan är, finns att tillgå på varje förskola. Uppföljning Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling Fortsätta att utveckla arbetssätten kring pedagogisk dokumentation utifrån den fördjupade utbildning de avdelningsansvariga deltog i under föregående höst. Förvalta förra årets nätverksträffar som hade fokus på barns språkutveckling och matematik för att utveckla pedagogernas samsyn kring barns lärande och öka på de teoretiska kunskaperna.

7 Sid 7 (23) Vårdnadshavarna känner delaktighet i och har förtroende för förskolans verksamhet Vårdnadshavare känner sig välkomna att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten. Vårdnadshavare vet vad förskolan gör för att stödja sitt barns utveckling. Vårdnadshavare är informerade om förskolans mål och arbetssätt. Under den föräldraaktiva inskolningen av barnet blir vårdnadshavaren en naturlig del av verksamheten där det etableras en kontakt mellan vårdnadshavare och alla pedagoger i arbetslaget. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att ställa frågor och tycka till. Vid hämtning av barnet på förskolan berättar pedagogerna om dagens verksamhetsinnehåll och uppmuntrar samtidigt vårdnadshavarna att ta del av verksamhetens dokumentation. De kontinuerliga samtalen tas tillvara i verksamhetens utformning. Vid mer allmänna frågor som rör hela förskolan uppmuntras vårdnadshavare att delta i förskolornas förskoleråd. Den avdelningsansvariga på avdelningen ansvarar för utvecklingssamtalen, vilka har formen av en dialog mellan pedagogen och vårdnadshavaren. Barnets portfoliopärm är med och visar på barnets utveckling och lärande över tid på förskolan. Då vårdnadshavaren har annat modersmål än svenska är en tolk vid behov närvarande. Under den föräldraaktiva inskolningen och på utvecklingssamtalen samtalar och visar pedagogerna läroplanen, våra åtaganden med förväntade resultat, likabehandlingsplanen och språkprogrammet och kopplar dessa till verksamheten som vårdnadshavaren ser på avdelningen. De flerspråkiga pedagogerna på förskolorna använder sitt modersmål i mötet med de vårdnadshavare som har samma modersmål. Föräldraaktiv inskolning är ett sätt att mötet mellan förskola och hem blir effektivt. Underlag för utvecklingssamtalets genomförande medför att samtalen blir enhetliga. Vårdnadshavare är en resurs som tillför verksamheten kunskap om barnet som är ovärderlig. Barnets portfoliopärm synliggör barnets utveckling och lärande. Flerspråkig personal förenklar kommunikationen mellan hem och förskola. IT-utrustning, kameror och fotoskrivare behövs för att pedagogerna ska kunna dokumentera verksamheten. Uppföljning Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Vårdnadshavares synpunkter speglas i brukarundersökningen, förskoleråd och i dialog med enskilda vårdnadshavare.

8 Sid 8 (23) Utveckling Vi vill få alla vårdnadshavare att bli delaktiga och känna till förskolans uppdrag. Genom pedagogernas ökade kompetens inom IKT är formerna för samverkan mellan förskola och hem under ständig utveckling vilket får effekter på till exempel föräldramöten. Under året fortsätter vi att utveckla underlagen för utvecklingssamtalen. Flickor och pojkar är delaktiga och har inflytande Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans förmåga att stödja barns inflytande och delaktighet. 85 % År Barnen är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Barnen gör egna aktiva val. Barnen ger uttryck för åsikter, tankar och hypoteser. Barnen förhandlar och argumenterar för sin åsikt. Barnen deltar i förskolans beslutsprocesser utifrån sin egen förmåga. Pedagoger kartlägger gruppens och enskilda barns intressen för att forma verksamheten efter barnens behov. Barnen väljer då aktiviteter utifrån sina intressen och nyfikenhet. De ska kunna hämta material själva och börja arbeta med saker på eget initiativ. Pedagogerna utvecklar även barnens intressen genom att ta tillvara material som barnen arbetar med hemma och lyssna till om barn uttrycker önskemål om aktiviteter och material. Pedagoger väljer att dela barngruppen i flera små grupper under dagen. Barnen får ett större talutrymme och barnens idéer och tankar följs upp i verksamheten. Barnens hypoteser inför experiment och projekt dokumenteras och utvärderas tillsammans. I konfliktsituationer är pedagogen närvarande, lyssnar in och stödjer barnen vid behov. Efteråt utvärderas situationen tillsammans. Den pedagogiska innemiljön formas efter att pedagoger har observerat barnen i leken. När grupper arbetar med projekt, följs de upp kontinuerligt för att barns tankar och det de uttrycker på olika sätt ska kunna bestämma riktningen på projektet. Gemensamma regler på förskolan ska vara tydliga, berättigade och förankras väl så att barnen förstår varför de finns. Vissa av de gemensamma reglerna kan barnen vara med och utforma. Observationsunderlagen möjliggör för pedagogerna att se hur barnen leker, var och vilket

9 Sid 9 (23) material de föredrar. Hemmet är en viktig resurs för att utveckla barnens intressen och ha ett helhetsperspektiv på barnets lärande. Uppföljning Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling Alla pedagoger ska använda pedagogisk dokumentation som ett verktyg i planering och uppföljning av verksamheten. På våra veckomöten stärker vi upp pedagogernas kunskaper kring pedagogisk dokumentation. Den satsning som gjordes under hösten på fördjupning i pedagogisk dokumentation för de avdelningsansvariga, kommer att skynda på utvecklingen. 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför övergången från förskola till skola Alla flickor och pojkar är förberedda inför att börja förskoleklass. Flickor och pojkar i behov av särskilt stöd får sina behov tillgodosedda och är så långt det är möjligt inkluderade i ordinarie barngrupper. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Personalens bedömning av att barnen är förberedda inför övergången från förskola till skola. 90 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn med funktionsnedsättningar ska företrädesvis inkluderas i de ordinarie förskolegrupperna. Förskolans personal ska ges fortbildning kring barn med funktionsnedsättning, inkluderande arbetssätt och i förekommande fall hjälpmedel. Vid övergången från förskola till skola ska särskild samverkan ske med berörda parter så att funktionsnedsatta barn får en bra övergång.

10 Sid 10 (23) Förskolan har former för att avrunda förskoletiden och förbereda inför övergång till förskoleklass, utifrån varje barns förutsättningar och behov Barnen är förberedda inför att börja förskoleklass. Fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Vårdnadshavarna är nöjda med förskolans avrundning av förskoletiden. Samarbetet kring överlämnandet från förskola till förskoleklass följer en sedan många år väl fungerande plan som spänner över hela läsåret reviderades dessa utifrån stadens riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola. Förskolornas pedagoger informerar och stöttar vårdnadshavarna under processen med skolvalet. I Östberga besöker under hösten pedagoger från Östbergaskolan respektive förskolas föräldramöte med information inför kommande skolval. Barn i behov av särskilt stöd ägnas särskild uppmärksamhet. Inför skolstarten har förskolans pedagog, barn och föräldrar, tillsammans med skolan, ett överlämningssamtal. Barnet visar då sin portfolio och berättar om sitt eget lärande. För att inskolningen ska hålla hög kvalitet, utvärderas den på hösten med de ansvariga pedagogerna i förskolan och i förskoleklassen. Reflektioner från utvärderingen läggs till nästkommande inskolning som planeras på mötet. Förskolorna ska, om så är möjligt, kommunicera med de skolor som vårdnadshavare valt. I avslutningssamtalen intervjuas vårdnadshavarna om förskolans avrundning av förskoletiden. Handlingsplanerna mellan förskola och Årstaskolan och Östbergaskolan är dokument som möjliggör för pedagogerna att ha en tidsram för avrundningen av förskoletiden och övergång till förskoleklass. Uppföljning Vi följer enhetens dokument med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Resultatet i den årliga förskoleundersökningen är ett kompletterande uppföljningsverktyg. Utveckling Det är av stor vikt för barn och vårdnadshavare att samarbetet mellan förskola och skola fortsätter utifrån de utarbetade handlingsplanerna. I och med att staden har förtydligat riktlinjerna för samverkansformerna mellan förskola och skola kommer rutiner och planer fortsätta att utvecklas under det kommande året.

11 Sid 11 (23) 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stadsdelsområdets olika stadsdelar utvecklas till trygga och levande områden Kvinnor och män upplever stadsdelen som ett tryggt område att bo och vistas i. Verksamheterna arbetar säkerhetsförebyggande och har en god beredskap vid krissituationer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Enheterna ska kontinuerligt diskutera krishantering och säkerhetsförebyggande frågor på APT, för att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om vad som gäller i den egna verksamheten. Förskolorna ska erbjuda en trygg och säker miljö. 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av aktiviteter som främjar rörelse, motion och hälsa Flickor och pojkar på förskolan och inom fritidens verksamheter utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa samt utövar fysiska aktiviteter. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter upplever att de möter ett varierat utbud av hälsofrämjande aktiviteter. Kvinnor och män inom LSS och socialpsykiatri får sina hälsobehov tillgodosedda. Möjligheterna till spontanidrott för både kvinnor och män är goda i stadsdelen. Aktivitet Startdatum Slutdatum I arbetet med mat och måltider ska förskolorna utgå från stadsdelens gemensamma riktlinjer.

12 Sid 12 (23) Barnen utvecklar förståelse för vikten av att värna om en god hälsa och välbefinnande samt utövar fysiska aktiviteter Barnen visar intresse för fysiska aktiviteter. Barnen visar förståelse för sambandet mellan mat och hälsa. Pedagogerna strävar efter att barnen rör sig utomhus varje dag om inte extrema väderförhållanden råder. Organiserade lekar initieras av pedagogerna som även deltar, stödjer och följer upp barnen i leken. Pedagogerna utmanar barnen att röra sig i ojämn terräng i skog och mark. På förskolornas gårdar, i parker och lekplatser stimuleras barnens grovmotorik när barnen klättrar, hoppar, cyklar och springer. På förskolorna ingår barnen i tvärgrupper med barn från hela förskolan. På så sätt hittar barnen, som ett naturligt sätt, nya kompisar i den fysiska leken. Dans eller yoga är ett återkommande inslag i verksamheten. Pedagoger och barn samtalar om maten under måltiden och om vad den gör för hälsan. Barnen uppmuntras att pröva och känna olika smaker. Detta sker även i små projekt där färg, form och textur undersöks. Pedagoger kopplar barnens dagshälsotillstånd till vikten av att tillföra kroppen dryck och mat. Det närliggande uterummet är väsentligt för barnens fysiska aktiviteter. Förskolornas gårdar med cyklar och möjlighet till organiserade lekar, skogen och parklekar nyttjas dagligen. Den närliggande skolans gymnastiksal gör det möjligt för de äldre barnen i Östberga att pröva redskapsgymnastik. För inomhusrörelse används öppna ytor med anpassade mattor och inspelade rörelseprogram. I olika rörelsemoment används förskolornas musikinstrument. Kökspersonalen är utbildad i kostlära och serverar en varierad kost enligt stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider". På enhetens köksmöten och studiedagar byter personalen recept, idéer och erfarenheter med varandra. Uppföljning Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling I och med implementeringen av stadsdelsförvaltningens "Riktlinjer för mat och måltider", har medvetenheten om den pedagogiska måltidens betydelse för barnets matvanor ökat. Under 2014 utbildades två av enhetens köksor till förskolekockar. Det är viktigt att ta tillvara den höjda kompetensen inom enheten.

13 Sid 13 (23) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm 2.1 Stockholm är klimatneutralt Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling. fastställs 2015 År Förvaltningens verksamheter bidrar till ett klimatneutralt Stockholm Stadsdelens verksamheter är energieffektiva med minskade utsläpp av växthusgaser som följd. Elanvändningen minskar. Matavfall för biologisk behandling sorteras ut och matsvinnet minskar. Samtliga verksamheter genomför aktiviteter i miljöprogrammet som är aktuella för enheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Miljöprogrammet ska fortlöpande förankras och genomföras inom förvaltningens verksamheter. Energisparande åtgärder ska vidtas, exempelvis genom att stänga av energi i lokaler och rum som inte används, energieffektivisera t ex genom byta till lågenergilampor, ledbelysning samt installera närvarostyrning om det är möjligt. I verksamhetslokalerna ska det finnas energieffektiva vitvaror. Förskoleverksamheten ska främja förståelsen för naturens kretslopp. 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25 % 25 % Tertial Förvaltningens verksamheter främjar möjligheterna för brukarna att välja en miljövänlig livsstil Matens miljöpåverkan minskas inom förvaltningens verksamheter, genom ökad andel

14 Sid 14 (23) ekologiska livsmedel och genom att vegetarisk kost erbjuds där det är möjligt. Förvaltningen verkar för giftfria miljöer i verksamheterna. Barnen ska serveras ekologiska livsmedel vid varje måltid på förskolan. Andelen ekologiska livsmedel kommer under året sannolikt inte kunna hålla samma höga nivå som tidigare. På grund av branden på förskolan Ädelstenen är förskolan evakuerad och har för närvarande catering av all mat. Att prioritera ekologiska livsmedel och under 2015 efterfråga ekologiska livsmedel av cateringfirma. Att följa Livsmedelsverkets regler och förvaltningens program Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan. Kökspersonalen är utbildad i kostlära och serverar en varierad kost enligt stadsdelsförvaltningens " Riktlinjer för mat och måltider". Kökspersonalens kompetens är hög och förstärktes under 2014 av att två utbildades till förskolekockar. Om den ordinarie kökspersonalen är frånvarande är det viktigt att kompetensen hos vikarien är motsvarig. Uppföljning Kontinuerliga köksmöten, där enhetens kökspersonal träffas för information och erfarenhetsutbyte. Särskilja andelen inköpta ekologiska livsmedel vid kontering. Utveckling Andelen ekologiska livsmedel har prioriterats inom enheten. Det blir nu en utmaning att leva upp till åtagandet, även på den förskola som på grund av evakuering caterar sin mat. Stadsdelens köksnätverk under ledning av dietist bäddar för att kökspersonalens kompetens ytterligare kommer att utvecklas. KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm 3.4 I Stockholm är det enkelt att utbilda sig genom hela livet Medarbetarna i förvaltningen erbjuds möjlighet till vidareutbildning

15 Sid 15 (23) All tillsvidareanställd personal har adekvat utbildning för sin tjänst. Fortbildning och möjliga karriärvägar erbjuds i förvaltningen. Ett positivt utbildningsklimat ska prägla Östberga förskolor och gagna den pedagogiska utvecklingen. 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Förvaltningens resurser utnyttjas effektivt Befintliga resurser används optimalt. Invånarna får största möjliga nytta för sina skattepengar. Verksamhetens behov av lokaler är tillgodosett. Utformningen av lokalerna stödjer verksamheternas utveckling. Enheten åtar sig att samverka för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande. Att varje förskola ska se den samlade förskoleenheten som en tillgång. Att förskoleenheten inspireras och tar del av andra enheters utveckling. De flerspråkiga pedagogernas språkliga och kulturella kompetens används inom hela enheten som stöd för vårdnadshavare och barn. Enhetens koordinatorer träffas ett par gånger per termin för bland annat erfarenhetsutbyte. Stadsdelens olika nätverk: IKT, kök, språk och projektet Läsa mera används som inspirationskällor i enhetens utvecklingsarbete. Utrymme skapas på APT och i förskolornas pedagogiska veckomöten. Varje förskolas koordinator initierar samarbete över avdelningsgränserna vid personalfrånvaro. Att använda stadsdelens olika nätverk som inspirationskällor. Enhetens förskolor samordnas under sommar och jul. Verksamheterna ryms inom tilldelad budget Budgeten är i balans.

16 Sid 16 (23) Enheten ska inte överskrida sina budgetramar En budget i balans. Förskolornas kostnader balanseras mot intäkterna utifrån antalet inskrivna barn. Tydliga rutiner och kontinuitet kring uppföljningen av ekonomin inom enheten. Samverkan med placeringsassistenterna är nödvändig så att platserna nyttjas optimalt. Inköp av pedagogiskt material relateras till förskolans åtaganden och mål, vilket resulterar i hållbara och långsiktiga investeringar. Ekonomiska uppföljningsprogram: Web Info och Agresso. Förvaltningens controller och placeringsassistenter. Uppföljning Varje månad följs enhetens budget upp i samarbete med controller. Budget och ekonomisk uppföljning ingår i den fasta dagordningen på APT. (ansvarig: förskolechef) Utveckling Fortsatt utveckling av systemet " Effektiva inköp", är nödvändig för att uppnå det förväntade resultatet; säkrare och billigare inköp. Osäkerhet finns om konsekvenser av branden på förskolan Ädelstenen kommer att resultera i vikande barnantal. Detta kräver uppföljning och analys för att motverka att ett eventuellt underskott uppkommer som påverkar hela enheten. Det kan då behöva kompenseras i form av ökat intag av barn för att kunna behålla nuvarande personaltäthet. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering Förvaltningens verksamheter är fria från diskriminering I förvaltningens verksamheter bemöts alla med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder, ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. utvecklas för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen.

17 Sid 17 (23) Aktivitet Startdatum Slutdatum All individbaserad statistik i förvaltningen redovisas uppdelat på kön. Jämställdhetsanalyser och normkritiskt tänkande utvecklas som en del i det ordinarie arbetet. Verksamheterna utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen. För att höja medvetandet om olika funktionsnedsättningar ska enheterna fortlöpande föra dialog om dessa frågor, inklusive lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder. Arbetet inom förvaltningens enheter ska präglas av en väl förankrad värdegrund. Enheterna ska ha en aktiv dialog om bemötande. Enheterna ska utveckla sina jämställdhets- och mångfaldsplaner så att de omfattar både chefer, medarbetare och brukare. Flickor och pojkar har grundläggande demokratiska värderingar och sociala förmågor samt bemöts utifrån jämställdhet, respekt och likabehandling Flickor och pojkar utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar och bemöter varandra på ett respektfullt sätt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel föräldrar som är nöjda med förskolans arbete kring normer och värden. 80 % År Barnen utvecklar förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar Barnen visar empati och ser olikheter som en tillgång. Alla barn deltar i lek utifrån sin egen förmåga. Barnen visar hänsyn och tar ansvar för det sociala sammanhang man vistas i på förskolan. Pedagoger diskuterar normer och värden på veckomöten och på APT. Vi vänder och vrider på begrepp i läroplanen och kopplar dem till verksamheten. Där personalgruppen speglar områdets kulturella mångfald bidrar det till att olikheter ses som en tillgång. Pedagogerna kartlägger barngruppen utifrån diskrimineringsgrunderna för att identifiera utvecklingsområden och formulera samt följa upp mål. Pedagoger uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Barnens kompetenser och olikheter uppmärksammas av pedagogerna som i sin tur uppmanar barnen att använda sig av dessa i

18 Sid 18 (23) lek- och gruppsamvaro. Lekmiljön inbjuder till olika lekalternativ där alla som vill får möjlighet att leka. Pedagogens uppgift är att vara aktiv och stödjande i leken. Normer för samvaron i barngruppen är tydliga och framtagna gemensamt. Pedagogen närvarar, stödjer och tydliggör orsak och verkan. Likabehandlingsplanen är ett stöd för pedagogerna att förhindra att barn behandlas olika och vid diskussioner kring förhållningssätt i arbetslagen. Uppföljning Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Utveckling De formulerade målen i likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp så att utvärderingen resulterar i att arbetssätten blir synade. Vi vill fördjupa och utveckla arbetssättet med kartläggningen av miljön kring barngruppen. Efter en utbildningsdag på DO för oss chefer kommer nu arbetet med likabehandlingsplanen fördjupas under våren i våra nätverksgrupper. 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Aktivt Medskapandeindex År Ledarskapsindex År Motivationsindex År Sjukfrånvaro 8 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag 1-14 tas fram av nämnden Styrningsindex År Förvaltningens arbetsplatser har goda arbetsvillkor Tertial Efterfrågade medarbetare kan rekryteras och behållas. Frisknärvaron är hög och medarbetare och chefer trivs på arbetsplatsen. Goda resultat uppnås i medarbetarundersökningen, den psykosociala skyddsronden och i relevanta brukarundersökningar.

19 Sid 19 (23) Aktivitet Startdatum Slutdatum Alla chefer ska hålla samtal med medarbetaren samma dag de insjuknat för att tidigt kunna hjälpa medarbetaren att vara på arbetsplatsen. Alla chefer ska uppmärksamma medarbetare som varit sjuka mer än 4 gånger de senaste 6 månaderna, eller varit sjuka mer än 15 dagar, med ett samtal. Kunskapsnivån om funktionsnedsattas situation i arbetslivet ska höjas. Utifrån skyddsronder, psykosociala enkäten och medarbetarundersökningen ska alla arbetsplatser ta fram handlingsplaner för att säkra en god arbetsmiljö. Alla medarbetare ska sträva mot ett trivsamt arbetsklimat. Alla medarbetare är delaktiga i diskussioner kring förhållningssätt. Alla medarbetare visar respekt för varandras åsikter. Alla medarbetare uppmuntrar till tydlig och öppen kommunikation. Alla medarbetare deltar aktivt för att lösa problem på arbetsplatsen. Alla medarbetare välkomnar nya medarbetare och introducerar dem i förskolans verksamhet. Att var och en är delaktig och ansvarar för sin egen och andras arbetsmiljö genom att: vara uppmärksam på hur vi bemöter varandra, stödja och uppmuntra, att respektera varandra och varandras kunskap, att tala till varandra och inte om varandra, att komma i tid och respektera schemalagd arbetstid. Regler vid sjukdom och ledigheter ska vara väl kända av alla. Inspirera och initiera till hälsoutveckling genom bland annat gemensam friskvård och motion. Att inspirera samtliga att använda friskvårdssubventionen i hälsoportalen Wellnet. Enhetens policydokument är en viktig del till stöd i verksamheten. Stadsdelens personalavdelning, Previa och Arbetslivsresurs erbjuder kompletterande former av hjälp och stöd. Försäkringskassan utgör samarbetspartner vid rehabilitering av sjukskrivna medarbetare. Varje förskola har tillgång till massagefåtölj med avslappningsprogram. Uppföljning Uppföljning sker genom den psykosociala skyddsronden och stadens medarbetarenkät, vilken ger ett index: AMI. Utifrån resultatet på den psykosociala skyddsronden och AMI index upprättar varje förskola en handlingsplan. Dessa följs upp på APT och LSG. Uppföljning av nyttjandegraden av Wellnet i medarbetarsamtal och samlad statistik i LSG.

20 Sid 20 (23) Utveckling Att fortsätta att förbättra resultaten från den psykosociala skyddsronden och höja AMI- index. Minska vissa förskolors relativt höga sjukfrånvaro. 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Förvaltningens verksamheter utgår från mänskliga rättigheter och barnkonventionen Alla människor som kommer i kontakt med förvaltningens verksamheter bemöts med respekt utifrån att de är lika i värde och har lika rättigheter. Barnperspektivet beaktas vid nybyggnation och i upprustning av parklekar och lekplatser. Barn och unga kommer till tals i utredningar och vid uppföljning av insatser. Förskolan vilar på demokratins grund och dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar enligt Lpfö 98 rev Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stadsdelen är ett tryggt område där invånarna inte drabbas av våld Andel barn och unga som växer upp under trygga förhållanden och lever ett liv utan våld, missbruk eller socialt nedbrytande beteende ökar. Våldet upphör i de familjer som har stöd av socialtjänsten. Antal inkomna orosanmälningar rörande våld i hemmet minskar och färre våldsrelaterade ärenden inkommer. Allmänheten har kunskap om våld i nära relation och var man kan få stöd. Det finns kunskap inom organisationen för att kunna identifiera risk för våld i nära relation, utreda behov samt erbjuda insatser. Kvinnor, barn och män som är utsatta för våld i nära relationer får de insatser som de har rätt till och har behov av. Våldsutövare får insatser så att våldsutövandet upphör. Aktivitet Startdatum Slutdatum Personer som har upplevt våld i nära relationer uppmärksammas och får information om hur de får råd och stöd. Medarbetarna ska känna till att de har skyldighet att göra anmälan till socialtjänsten om de misstänker att barn upplever våld i nära relation.

21 Sid 21 (23) 4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Tillgängligheten till nämndens verksamheter och parkmiljöer är god Invånarna upplever att information om förvaltningens verksamheter är tillgänglig och tydlig. De känner till verksamheterna och upplever att det är lätt att komma i kontakt med verksamheten och dess medarbetare. Förvaltningens lokaler är tillgängliga för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Invånarna är nöjda med tillgängligheten i park- och stadsmiljön. Kvinnor och män med funktionsnedsättning upplever tillgänglighet i stadsmiljön. Samtliga verksamheter genomför nämndens aktiviteter kopplade till programmet för delaktighet. Alla enkelt avhjälpta hinder har åtgärdats. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förvaltningens egna blanketter ska ses över och anpassas för personer med kognitiva svårigheter. Synpunkter ska inhämtas från funktionshinderrådet. Programmet om delaktighet för personer med funktionsnedsättning ska fortlöpande förankras inom förvaltningens verksamheter. Skriftlig information som förvaltningen utformar ska ses över och anpassas till lättläst. Alla vårdnadshavare ska ha möjlighet att få information om förskolornas verksamhet Vårdnadshavare är nöjda med den information och möjlighet till insyn i förskolans verksamhet som erbjuds. Vårdnadshavare väljer aktivt enhetens förskolor. Stadens webbsidor och förskolornas hemsidor fyller en viktig roll i informationen till vårdnadshavare. Pedagogernas flerspråkighet och kompetens inom IKT är avgörande faktorer för informationens kvalitet. Detta underlättar även kommunikationen med vårdnadshavare med funktionsnedsättning. Förskolorna har rutiner för att ta emot och informera besökande vårdnadshavare. Våra flerspråkiga pedagoger är behjälpliga när vårdnadshavare har annat modersmål än svenska. Staden tillhandahåller översatt material om förskolans uppdrag. En ökad kompetens inom IKT och förskolornas digitala utveckling bidrar till att säkerställa informationen.

22 Sid 22 (23) Uppföljning Vårdnadshavare söker sig aktivt till våra förskolor och uttrycker nöjdhet med sitt val i brukarundersökningen. 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Invånarna i Enskede-Årsta-Vantör möter ett varierat och tillgängligt utbud av kultur och skapande aktiviteter Flickor och pojkar tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar förståelse för sin egen och andras kultur. Kvinnor och män med stöd och omsorg inom nämndens verksamheter har möjlighet att delta i ett varierat och tillgängligt utbud av kulturaktiviteter. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicit et Andel förskoleavdelningar där barnen upplevt minst två professionella kulturupplevelser under året. 100 % År Barnen tar del av och utövar kultur i olika former samt utvecklar en förståelse för sin egen och andras kulturer Barnen visar intresse för att utöva kultur genom olika uttrycksformer. Barnen visar intresse för sin kultur och är nyfikna på andra kulturer. Enheten arbetar enligt stadens kulturplan: Kultur i ögonhöjd. Pedagogerna håller sig informerade om kulturutbudet i staden och väljer kulturupplevelser efter kartläggning av barnens intressen. Pedagogerna skapar förförståelse inför de olika besöken utanför förskolan genom förberedelser i form av samtal, litteratur, bilder, föremål och olika sinnesintryck. Barnen bearbetar kulturupplevelserna i leken, genom dramaframställning och i skapandeprocesser. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentation i samband med kulturupplevelserna i smågrupper och i samlingen. För att tydliggöra kulturbegreppet får vårdnadshavarna ta del av barnens kulturella upplevelser genom avdelningarnas väggdokumentation och i månadsbreven. I utvecklingssamtalen fyller pedagoger och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska, tillsammans i ett dokument som visar på barnets språkanvändning i olika domäner. Det medför att pedagogen tillhandahåller kunskaper om barnets kultur och traditioner som sedan synliggörs i den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ställa frågor om olika kulturer.

23 Sid 23 (23) På varje förskola finns ett kulturombud, som håller sig uppdaterad och informerar övriga pedagoger om kulturutbudet. Stadsdelsförvaltningen har ett urval av kulturaktiviteter som erbjuds förskolorna. Bokbussen i Östberga, biblioteken och Medioteket fyller en viktig funktion i arbetet med kulturen och dess olika uttrycksformer. Förskolan köper in SL accesskort för att underlätta resandet till kulturupplevelserna. För spontana dramaframställningar finns enklare rekvisita. Dokumentet språkdomäner som finns i stadsdelens språkprogram utgör underlag för ett interkulturellt förhållningssätt. I barnets portfoliopärm synliggörs familjens kulturtillhörigheter. Uppföljning Vi följer stadsdelsförvaltningens dokument (TUFF) med systematiskt uppföljningsarbete kopplat till våra förväntade resultat, där observationer och resultat utgör underlag, där vi analyserar, diskuterar och lyfter framgångsrika arbetssätt och diskuterar hur vi går vidare. Uppföljning av verksamheten sker även genom stadens Kvalitetsindikator för att säkra kvaliteten i förskolans processer. Kontinuerlig dokumentation i barnets portfolio. Stadens förskoleundersökning (brukarenät) är ett kompletterande uppföljningsverktyg. Utveckling Vi fortsätter att vara selektiva i valet av kulturupplevelser, så att de gynnar barnens utveckling och lärande. Vi vill också fortsätta att föra in fler musikupplevelser efter lyckade föreställningar under föregående år. I synliggörandet av barns olika kulturer vill vi trycka än mer på samverkan mellan förskola och hem. Övriga frågor Jämställdhets- och mångfaldsarbete Utgångspunkt för Östberga förskolors jämställdhets- och mångfaldsarbete inför 2015 är varje förskolas likabehandlingsplan, se bilagor. Planen mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan utgår från Diskrimineringslagen och Skollagen. En likabehandlingsplan upprättas för varje förskola och inbegriper vision, nulägesanalys och kartläggning, tydliga mål, konkreta åtgärder, uppföljning och utvärdering. Tillhörande åtgärdsplaner omfattar såväl kränkande/diskriminerande handlingar mellan barn, vuxna mot barn och när vuxna diskriminerar vuxna. Under året kommer ett fördjupat arbete utifrån likabehandlingsplanerna att stå i fokus.