RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

Relevanta dokument
Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Rådgivning om tobak MI och KBT

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Antisociala ungdomar

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

KBT behandling vid spelberoende

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

FFT Funktionell familjeterapi

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Motiverande samtal vid autism och adhd. Välkommen!

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Arbetsblad för SARA:SV

Screening for alkohol och droger

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Psykosociala metoder och stöd

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SMART Utbildningscentrum

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samtalsteman om alkohol

Utbildningscentrum

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

SMART Utbildningscentrum

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Återfallspreventiva samtal

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15)

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Utbildningscentrum

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

SMART Utbildningscentrum

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

1

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Psykologiskt beroende av opioider

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

SMART Utbildningscentrum

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Våld i nära relationer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

En rimlig teori räcker inte

Adolescents selling sex and sex as self injury

Äldre och alkoholberoende Uppsala

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

DUDIT-E Drug Use Disorders Identification Test

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)

Transkript:

2018-10-17 RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

Utgångspunkter Tydligt samband mellan problematiskt drickande och partnervåld (Foran & O Leary, 2008) även återfall i partnervåld (Danielsson et al, 2016) Ju mer vanedrickande desto större risk för våld (Fals-Stewart, 2003) Starkt samband mellan droganvändning och partnervåld (Capaldi et al, 2012; Stewart et al 2013)

Svartsjuka/ Extrem upptagenhet Känsloreglering: Ilska & Skam/skuld Alkohol & droger Attityder som stödjer våld Riskfaktorer: återfall i våld i nära relation Självkontroll Kommunikation & Konflikt/problem lösning Antisocialt umgänge

Utgångspunkter Bedömning av substansmissbruk bör genomföras rutinmässigt i behandlingsprogram för förövare av våld i nära relation (Stewart et al, 2013)

Nödplan tillfällig återfallsplan Alkohol/drogkalender (time-line follow back) Annan kompletterande behandlingsverksamhet Kompletterande insatser

Behandlingsupplägg RVP Fas I Allians, motivation och kartläggning Stabilisering och nödplan Fas II Utforskning och bearbetning av teman och behovsområden Fas III Hantera framtida risker och vidmakthållande av förändring

Generell förändringsmodell RVP Relationsmönster Kommunikation Problemlösning Lämna/Stanna Emotionell stabilitet Känsloreglering Självkontroll/ Hantera ilska Stress/livsstil Attityder Acceptans & Värderingar Varför är jag i en relation? Syn på kvinnor, män och barn? Förväntningar Alkohol/droger

Utgångspunkter Tydliggöra alkoholens roll i våldsmönstret (Stewart et al 2013) Effektiv missbruksbehandling behöver innehålla motivationshöjande inslag (Weekes, Moser, Wheatley, & Matheson, 2013)

Sänker tröskeln för hot/våld Annat: Konsekvenser av mitt användande av alkohol/droger Minskar obehag generellt Påverkar relationen negativt Minskar obehag efter konflikter

Får mer energi Annat: Blir klarare i huvudet Relationen påverkas positivt Konsekvenser av att minska användning av alkohol/droger Blir inte arg lika snabbt Obehag på kort sikt men lättare på lång sikt Färre konflikter Mindre skam och skuldkänslor

Utgångspunkter Viktigt med insatser som sträcker sig över tid för missbruksrelaterad brottslighet (Weekes et al, 2013) Insatser för alkoholmissbruk bör genomföras parallellt alt. kombineras med våldsprevention (Stewart et al, 2013; Wilson et al, 2014)

Alkohol- och drogfokus över tid Arbete med alkohol och droger i respektive av RVP:s faser och teman Känsloreglering & alkohol/droger Fördjupning alkohol/droger Fördjupning alkohol/droger Kommunikation & alkohol/droger

Utgångspunkter KBT vid missbruk innehåller i princip samma metoder som KBT vid kriminalitet (Weekes et al, 2013)

Generell förändringsmodell RVP Relations-mönster Kommunikation Problemlösning Lämna/Stanna Emotionell stabilitet Känsloreglering Självkontroll/ Hantera ilska Stress/livsstil Attityder Acceptans & Värderingar Varför är jag i en relation? Syn på kvinnor, män och barn? Förväntningar Alkohol/droger

Tänka på konsekvenser av att dricka Annan: Tänka på mina barn Strategier Alkohol Sätta gränser mot vänner Sugsurfning Avslappning och skifta fokus

Tack för uppmärksamheten! David.ivarsson@kriminalvarden.se

Referenser Capaldi, D. M., Knoble, N. B., Wu Shortt, J. & Hyoun, K. K. (2012). A Systematic Review of Risk Factors for Intimate Partner Violence. Partner Abuse, 3 (2), 231 280. Danielsson, M., Ivarsson, D., Lundgren, M. & Lardén, M. (2016). Idap-självskattningars och bakgrundsvariablers betydelse för programavbrott och återfall i brott. Norrköping: Kriminalvården. Fals-Stewart, W. (2003). The Occurrence of Partner Physical Aggression on Days of Alcohol Consumption: A Longitudinal Diary Study. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 71 (1), 41 52. Foran, H. M. & O Leary (2008). Alcohol and intimate partner violence: A meta-analytic review. Clinical Psychology Review, 28, 1222 1234. Stewart, L. A., Flight, J. & Slavin-Stewart, C. (2013). Applying Effective Corrections Principles (RNR) to Partner Abuse Interventions. Partner Abuse, 4 (4), 494 534. Weekes, J. R., Moser, A. E., Wheatley, M., & Matheson, F. I. (2013). What works in reducing substance-related offending? Wilson, I. M., Graham, K. & Taft, A. (2014). Alcohol interventions, alcohol policy and intimate partner violence: a systematic review. BMC Public Health, 14:881.