Årlig likabehandlingsplan Skåreskolan 2015-2016 - 1 -
Innehållsförteckning Skollagen 3 Diskrimineringslagen 3 Vision 4 Skolledningens ansvar 4 Definitioner 4 Lokal, aktuellt arbete utifrån diskrimineringsgrunderna 7 Vem äger vår Likabehandlinmgsplan? 9 Främjande och förebyggande arbete 9 Kartläggning 11 Utredning åtgärder när vi misstänker mobbing, diskriminering eller kränkande behandling 11 Uppföljning och utvärdering nya mål för läsåret 2015/2016 13 Bilaga 1 Fallbeskrivning/oönskad händelse 17 Bilaga 2 Vad händer om en kränkning ägt rum? 18-2 -
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk som gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Diskrimineringslagen och 6 kap. i Skollagen Skollagen Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att det inom ramen för verksamheten: bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förhindra kränkande behandling av barn och elever. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart någon av personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, ska det anmälas till rektor. Rektor är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga nedsättande saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad, gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder, varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. - 3 -
Vision På Skåreskolan ska alla känna sig välkomna, trygga och respekterade. Alla ska vara en del av gemenskapen. Skolledningens ansvar Skåreskolans skolledning tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och kränkande behandling. I Likabehandlingsplanen beskriver vi ansvarsfördelningen för att Främja och förebygga, utreda och följa upp trakasserier och annan kränkande behandling. Så snart någon i skolan eller på fritidshemmet får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras beslutas av rektor. Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete - 4 -
med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. - 5 -
Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever Mobbning Rasism En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. - 6 -
Lokalt, aktuellt arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Kön Kön = biologisk term, genus = socialt och kulturellt konstruerat kön Mål: Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller och fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Aktiviteter för att nå målen: Vi kommer att ägna tid på konferenser för att ytterligare uppmärksamma vårt eget sätt att tänka och handla i dessa frågor. Vi använder de situationer som dyker upp i vardagen för att utmana barnens sätt att tänka och agera. Vi är uppmärksamma på att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål: Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Alla oavsett var man kommer ifrån eller hur man ser ut ska alltid känna sig välkomna i vår verksamhet. Aktiviteter för att nå målen: Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker upp i vardagen. På vår skola har vi få elever med invandrarbakgrund, och det är viktigt för oss alla att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som alla har med sig. Mångfald berikar! Religion och annan trosuppfattning: Vi får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Mål: Ingen diskrimineras eller trakasseras på grund av religion eller annan trosuppfattning. Aktiviteter för att nå målet: - 7 -
Vi ska uppmärksamma olika religioners högtider. Vi ska visa intresse och respekt för olika trosuppfattningar, även om det strider mot våra egna uppfattningar. Funktionsnedsättning: Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella. Som Funktionsnedsättning räknas både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt. Mål: I vår verksamhet accepteras inte att någon elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Alla barn har möjlighet att delta oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter för att nå målet: När vi planerar verksamheten ska konsekvenser för barn med olika funktionshinder beaktas innan vi fattar beslut. Vi planerar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Vid behov ser vi till att få den fortbildning vi behöver. Vi organiserar verksamheten så att det finns personal nära barnen för att förhindrar onödiga missförstånd (p.g.a. funktionsnedsättning ). Sexuell läggning: Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Mål: Vi accepterar inte kränkningar på grund av sexuell läggning. Aktiviteter för att nå målet: Vi verkar som goda förebilder för barnen och använder de situationer som dyker upp i vardagen. Vi ska vid något tillfälle under läsåret uppmärksamma detta område på våra gemensamma konferenser. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Kränkande behandling: Kränkande behandling definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Mål: Alla som arbetar i vår verksamhet ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska vara väl förtrogna med hur man ska hantera eventuella konflikter. - 8 -
Aktiviteter för att nå målet: Ge barnen verktyg för att kunna lösa enkla konflikter själva, t.ex. sten, sax, påse för att avgöra vems lekförslag man ska anta när leken inte kommer vidare. Lära alla barn att söka upp en vuxen om konflikten inte går att lösa på egen hand. Vid behov hjälper vi alltid barnen att lösa dem. Vädja till alla föräldrar vid läsårets start att kontakta oss om det hänt något som är viktigt för oss att känna till. Ytterligare aktiviteter när det gäller likabehandling beskrivs längre fram i planen under rubriken Förebyggande arbete. V e m ä ge r vå r Li k a be handli ngspla n? Likabehandlingsplanen har utarbetats av en grupp bestående av skolledning, elevhälsa och skolans Trygghetsteam. Likabehandlingsplanen har därefter diskuterats/förankrats i de olika arbetslagen och på klassråd/elevråd (barnversionen) samt på föräldramöten. Främjande och förebyggande arbete Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, Omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, Riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förkommen anledning. (Allmänna Råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. 2012.) Alla vuxna på skolan och på fritidshemmet har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på våra skolor och fritidshem ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. (Skollagen 1 kap. 5 ) En grundläggande förutsättning är att förhållningssättet mellan barn/elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. - 9 -
Det förebyggande arbetet skapar goda relationer mellan alla, och medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är rutiner vid platsbyte i klassrummet, att kontinuerligt genomföra någon form av kompissamtal i klassen, bestämda platser i matsalen etc. Gemensamt på vår skola: Enkät höst och vår för att granska trivsel och upptäcka ev. förekomst av mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. Kontinuerliga samtal med barn och föräldrar. Uppföljning enl. den modell vi använder oss av kring oönskade händelser. (bil.1) Kritiskt granska och förbättra våra rutiner vid behov, minst en gång per läsår i samband med utvärdering. Fadderverksamhet - när våra nybörjare startar sin inskolning, utses faddrar som har ett särskilt ansvar att ta hand om och välkomna årets nya elever. Det arbetet påbörjas under våren när de nya eleverna besöker skolan och fortsätter när de börjar sin inskolning När elever kommer under pågående läsår vid t.ex. inflyttning utses faddrar även för dem. Gemensam EQ-dag genomförs varje vår på Skåreskolan, där alla elever blandas i tvärgrupper och genomför samarbetsövningar. Klasslärarna ansvarar för att Likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Klasslärarna ansvarar även för att klassrådet fungerar, där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. Skolans Trygghetsteam presenterar sig vid läsårsstart för alla klasser på skolan. Under utvecklingssamtal/elevsamtal är frågan om trivsel samt förekomsten av ev. kränkningar alltid med. Väl fungerande bussvakt- och rastvaktssystem ska finnas, och vid behov ska omklädningsrummen i idrotten vara bemannade. På Skåreskolan finns ett välutbildat Trygghetsteam, som fungerar som resursteam för övrig personal i frågor kring diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. Läsåret 15/16 ingår Anna Hontwedt, Rebecka Petersson Sand och Thorbjörn Olsson. Trygghetsteamet handleder Skåreskolans personal och KIS/Elevstödjare, som finns för att hjälpa, stödja och motverka alla former av kränkningar och trakasserier. Vi har via skolans elevråd bett klasserna lämna förslag till gemensamma trivselregler på skolan. ALLA klassers förslag kan sammanfattas i två gyllene regler: Vi är rädda om vår skola och sakerna där På vår skola är vi schyssta, och visar respekt för varandra; vi kallar inte varandra vad som helst - 10 -
Kartläggning Var och en som får kännedom om eller misstanke om kränkningar och trakasserier är skyldig att agera utifrån vår Likabehandlingsplan. Trygghetsteamet utreder vid behov misstanke om kränkningar/trakasserier/mobbning och genomför samtal med berörda. Varje år genomförs en trivselenkät till samtliga elever på Skåreskolan, där frågor om förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier ingår. Skolans elevråd genomför minst 1 gång/termin en klimatkoll, i sammarbete med skolans trygghetsteam, som följs upp i samtliga klasser på nästkommande klassråd. Samtliga barn/elever fr.o.m. förskoleklass t.o.m. år 6 deltar i en kartläggning av skolans kritiska punkter (november och april). Elevrådet är involverat i kartläggningen av kritiska punkter på uppdrag av rektor och trygghetsteam. På skolområdets samverkansgrupper ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. De olycks- och tillbudsanmälningar som inkommer under ett läsår, sammanställs och tas upp på samverkansgrupperna. De används för att kartlägga ev. mönster för att kunna förebygga olyckor och tillbud. Resultaten av enkäter, intervjuer och utvärderingar som genomförs under läsåret när det gäller förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete. Utredning - åtgärder när vi misstänker mobbning, diskriminering eller kränkande behandling Så snart någon i skolan får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras, beslutas av rektor. Konflikter är en naturlig del av socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär kan utredas snabbt, där utredningen består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad. Kränkning mellan elever 1. Den som misstänker eller får kännedom om kränkningen genomför enskilda samtal med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen. 2. Föräldrar kontaktas och informeras om det inträffade, rektor kontaktas om det inte skett tidigare. 3. Beslut om åtgärder tas gemensamt med berörda. 4. Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka, beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc. - 11 -
Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, vilka som varit inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder etc.). Dokumentationen förs vidare till rektor. Kränkning av vuxen mot elev Om en elev, förälder eller skolans personal upplever att en elev/elever kränkts av anställda på skolan, ansvarar rektor för ärendet. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy. Kränkning elev mot vuxen Om en personal upplever sig kränkt av elever/elever på skolan, ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy. Berörda föräldrar kontaktas alltid. Trygghetsteamets handlingsplan vid mobbning Anmälan om misstänkt mobbning kan komma från personal på skolan, föräldrar eller elever. En skriftlig anmälan lämnas till någon av teamets medlemmar. Trygghetsteamet träffas och diskuterar ärendet. Trygghetsteamet undersöker om det är fråga om mobbning genom faktainsamling som observationer och samtal. Visar det sig vara mobbning börjar teamet samla information från olika håll. Det är viktigt att de som mobbar inte vet att trygghetsteamet vet. Vad behöver teamet veta? Vem är det som mobbar? Vad gör eller säger "mobbarna"? Var gör han/hon det? När gör han/hon det? När teamet har samlat tillräckligt med information planeras samtalet med mobbarna. Samtalen skall komma som en överraskning för dem. Med ett bestämt mönster styrs samtalet. Det som ger effekt vid samtalen är att man får mobbarnas bekräftelse på att mobbning sker och att man får mobbarna att aktivt delta i att mobbningen upphör. Alla inblandade uppmuntras att själva berätta hemma om samtalet. Skolan tar alltid kontakt med hemmet efter genomfört samtal. Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt och att det ej går ut på moralisering och bestraffning. Efter det första samtalet sker alltid uppföljningssamtal med alla inblandade. Hur många uppföljningssamtal som behövs avgörs från fall till fall. Målet med samtalen är att mobbningen skall upphöra. Utifrån behov/önskemål erbjuds även samtal med kurator eller skolsköterska för elever som varit inblandade i ett mobbningsärende. Eventuella bakomliggande orsaker till mobbning och behandling av dessa tas upp med elevhälsoteamet och/eller skolledning. Insatserna dokumenteras av trygghetsteamet. - 12 -
Uppföljning och analys av föregående läsårs utvecklingsområden (2014-2015) KBU-undersökningen visar att elevernas svar på frågan om arbetsro har sjunkit från 3,9 till 3,7 i årskurs 5. Resultatet är också betydligt lägre i årskurs 5 än i årskurs 2. Vad beror detta på? Arbetsro som begrepp ska under läsåret lyftas i elevgrupper, personalgrupper och med vårdnadshavare. Genomfört: Alla klasser har tagit upp begreppet arbetsro på föräldramöten och pratat med eleverna i klasserna om detta begrepp och på konferenser. Detta behöver vi fortsätta med och arbetsro finns med som utvecklingsmål också läsåret 2015/2016. Alla medlemmar i trygghetsteamet ska ha möjlighet att ses varje vecka. Genomfört: På grund av schemaläggningen så har tyvärr inte hela gruppen träffats varje vecka men hela teamet har haft kontinuerliga möten under läsåret. Vi utvecklar arbetet med andra kulturers traditioner och uppmärksammar t.ex högtider. Genomfört: För att underlätta för pedagogerna inköptes en speciell almanacka där olika kulturers högtider finns med. Vi behöver fortsätta med detta arbete och vi behöver utvärdera material och vid behov inköpa nytt. Vi behöver fortsätta vårt kollegiala lärande runt könsroller. Här kan kommunens genuspedagoger bidra med kunskap. Genomfört: Vi har haft upp detta på APT och sett en film som diskuterades. Fokus har varit på lärares och fritidspedagogers förhållningssätt. Målet behöver finnas med kommande läsår. Fördjupa vår kunskap omkring konflikthantering. Genomfört: Några i personalen har tagit del av ett nytt material för att pröva i sina grupper. Trygghetsteamet har varit inne i flera klasser och deltagit i gruppdiskussioner utifrån klassernas behov. Utveckla insatserna för att stärka gruppkänsla i de nya årskurs 4 klasserna. Genomfört: Många diskussioner fördes i kollegiet innan klasserna bestämdes. Vi har fått mer ljus på det. Exempelvis har vi pratat om gemensamma regler, gemensamma friluftsdagar för klasserna i de olika årskurserna. Fritidspedagoger har varit med i en klass de första veckorna i fyran. - 15 -
Utvecklingsområden 2015-2016 Utvecklingsarbetet omkring elevers upplevelse av arbetsro fortsätter. Behov av att fördjupa vår kunskap omkring konflikthantering finns. Utveckla och förstärka det förebyggande och främjande arbetet med elevers förhållningssätt till/på sociala medier. Trivselenkäten visar på att eleverna känner sig otrygga när det gäller skolans toaletter. Vi behöver ta reda på vilka orsaker som ligger bakom svaren och vidta åtgärder utifrån det. Ytterligare utveckla insatserna för att stärka gruppkänsla i de nybildade klasserna i årskurs 4. För framtagandet av denna Likabehandlingsplan har Skolverkets Allmänna råd för att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt Handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO: Förebygga diskriminering, främja likabehandling i skolan använts - 16 -
Fallbeskrivning/oönskad händelse Bilaga 1 Den utsatte: Larm från Datum Detta har hänt: Signatur: Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått? Vi har informerat Signatur: - 17 - Datum:
Vad händer om en kränkning ägt rum? Någon pratar med de berörda för att ta reda på vad som hänt inom 24 timmar. Något allvarligt har hänt. De inblandade pratar med varandra och försöker be om ursäkt på ett bra sätt. Vårdnadshavare informeras om det som hänt. Blanketten Oönskade händelser fylls i och skickas till rektor, 1 ex behåller man själv för uppföljning. Beteendet upphör, det var en engångshändelse Något mindre allvarligt har hänt. De inblandade pratar med varandra och försöker be om ursäkt på ett bra sätt. Ökad uppsikt över de inblandade en period. Beteendet upphör inte. Samma som ovan, Beroende på vad det är som händer kontaktas rektor, skolhälsovård, trygghetsteamet eller specialpedagog för att sätta in lämplig åtgärd för att få beteendet att upphöra. Möte med föräldrar för att informera om situationen. Ändra i gruppkonstellationer för att komma till rätta med problemet. Pedagoger arbetar närmare det/de berörda barnen. Återkommande avstämningar med barn, föräldrar och ev. rektor, trygghetsteam o.s.v. Beteendet upphör inte, följ rutinen Något allvarligt har hänt. - 18 -
- 19 -