1(11) Datum Diarienummer 2012-04-19 RS 120124 Regionkontoret Christer Håkansson Budgetchef Jonny Eriksson Controller Planeringsförutsättningar för budget och plan 2013 2015 Inledning Budgetens roll Region Hallands övergripande styrdokumentet är den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen. Strategin sätter upp långsiktiga mål för Hallands utveckling med år 2020 som tidshorisont. Den regionala utvecklingsstrategin är överordnad andra styrdokument som finns i form av planer och program inom exempelvis hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur, kultur, näringsliv och folkhälsa. Den ligger också till grund för de EUprogram som Region Halland medverkar i att ta fram. Den koncernövergripande planeringsprocessen utmynnar i flera beslutsdokument. Regionfullmäktige fastställde 2011 Mål och strategier för Region Halland 2012 2015. Mål och strategidokumentet betonar de delar som är strategiskt viktiga att genomföra under 2012 2015. I Mål och budget 2013 med ekonomisk plan för 2014 2015 fastställer regionfullmäktige den 20 21 juni delmål för 2013, övergripande inriktning för verksamheten och de ekonomiska ramarna. Med de ekonomiska ramarna som utgångspunkt planerar regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen att besluta om uppdrag 2013 för driftnämnderna/underställd verksamhet den 29 respektive den 20 augusti. Ekonomiskt utgångsläge De ekonomiska förutsättningarna i budget 2012 påverkades av oron på de finansiella marknaderna. Prognoserna för tillväxten 2012 skrevs ner drastiskt efter sommaren 2011. Den lägre tillväxttakten begränsar sysselsättningen och ökar arbetslösheten vilket påverkar utvecklingen av skatteunderlaget negativt. Trots stort fokus på insatser för att uppnå ekonomisk balans inom Hallands sjukhus på senare år visade nya prognoser under våren 2011 på accelererande obalanser. Efter ett omfattande analysarbete och uppgradering av uppdragen 2012 till Hallands www.regionhalland.se/handlingar
2(11) Sjukhus tillfördes betydande ekonomiska medel i budget 2012 för att möjliggöra att Hallands sjukhus, med vissa kvarstående krav på kostnadsreduceringar/ kostnadseffektiviseringar, skulle kunna uppnå ekonomisk balans 2012 och 2013. Den sammanvägda ekonomiska situationen ledde fram till att skattesatsen höjdes med 50 öre exklusive skatteväxling för kollektivtrafiken. När bokslutet för 2011 blev klart visade det sig att det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvården för 2011 hade försämrats ytterligare, vilket ökar kraven på såväl kort som långfristiga kostnadsanpassningar. I ett särskilt konsultuppdrag initierat av driftnämnderna för Hallands Sjukhus har gjorts en genomlysning av sjukhusens organisation, verksamhet och ekonomi. Konsultens slutrapport redovisas under april månad och ingår som en del i planeringsförutsättningarna för 2013 2015. Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Detta har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. En viss optimism kan dock spåras i industriföretagen samtidigt som den akuta skuldkrisen lagt sig. SKLs bedömning (februari 2012) innebär att tillväxten 2012 blir betydligt svagare än tidigare år för att därefter återhämta sig betydligt. Sysselsättningen beräknas sjunka för att sedan återigen öka under 2013. Under 2014 2016 prognosticeras ett fortsatt ökat resursutnyttjande i den svenska ekonomin. Tillväxten blir starkare än normalt. Jämfört med tidigare beslutad plan för 2013 2014 är förutsättningarna marginellt försämrade. Med redan gjorda utfästelser och angelägen fortsatt utveckling inom flera områden 2013 2015 finns i utgångsläget för den fortsatta budgetprocessen ett stort glapp mellan beräknade kostnader (inkl obalanser) och tillgängliga intäkter. Fortsatta åtgärder för att minska kostnaderna alternativt öka intäkterna kommer att erfordras för att nå målet om ekonomisk balans. Den politiska dialogen har förts i särskilt inplanerade dialogmöten med budget, uppföljning och uppdrag på agendan. På tjänstemannaplanet diskuteras utvecklingsfrågor löpande i koncernledningsgruppen (LGR). Regionens budgetsystem Resursfördelning En strategiskt avgörande del i planeringsprocessen är beräkningen av vilka finansiella resurser som står till förfogande för verksamheten över hela planperioden. När den totala finansieringsbilden är klar görs resursfördelningen med prioritering efter den behovsanalys som gjorts för den samlade verksamheten.
3(11) Regionstyrelsens presidium respektive hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott har träffat underställda nämnders arbetsutskott/verksamhet som en del i beredningen av budget och uppdrag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott och de lokala nämndernas presidier bildar Planeringsberedningen. Planeringsberedningen medverkar i beredningen av förslag inför fullmäktiges beslut om Mål och budget 2013 och ekonomisk plan 2014 2015. Ekonomistyrning Utgångspunkten för ledning och styrning av hälso- och sjukvården och tandvården är att styra för att tillgodose hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård och tandvård med hög kvalitet och på mest kostnadseffektiva sätt. Landstingsfullmäktige har beslutat om den övergripande strukturen i ekonomistyrningen och nämndsorganisationen har ansvaret för genomförande inom den lokala organisationen. I den finansiella situation som råder krävs regionstyrelsens samtycke för att ianspråkta tidigare intjänat eget kapital. Regionfullmäktige beslöt 15 februari 2012 införa förändrade principer för internhyror 2013 och uppdrog samtidigt åt regionstyrelsen att fastställa detaljerat regelverk. Hyressättningen ska löpande baseras på långsiktig självkostnad. Förändringen medför större eller mindre förändringar av verksamheternas hyreskostnader. För de verksamheter som har en intern regionfinansiering (abonnemang, prestationsersättning o.l) har budgetregleringar gjorts i planeringsförutsättningarna. För de verksamheter som finansieras via särskilt fastställd peng, prislista eller taxa får ökade/minskade kostnader kompenseras via höjda/sänkta ersättningar, priser och taxa eller rymmas inom befintlig ekonomisk ram. För Naturbruk Halland skjuts genomförandet av den nya internhyresmodellen upp i avvaktan på en konsekvensanalys och åtgärdsplan. Regionservice har lämnat förslag till ny prissättning av de serviceverksamheter som Regionservice övertagit från regionkontoret 2011 2012. Förslaget har inarbetats i respektive verksamheters planeringsförutsättningar. Finansieringen av ökade/minskade kostnader löses på samma sätt som ovan för internhyror. Regionstyrelsen beslutade 25 januari 2012 om ändrade arbetsprocesser för lokalförsörjning respektive investeringar i maskiner/inventarier. De nya arbetsprocesserna avser att stärka koncernperspektivet och utgår ifrån att regionfullmäktige anvisar investeringsanslag för fastigheter och maskiner/inventarier till regionstyrelsen som sedan prioriterar och fördelar resurserna. De nya arbetsprocesserna kräver en ändrad beslutsordning som fastställdes av regionfullmäktige 15 februari 2012.
4(11) Planeringsförutsättningar Generellt All verksamhet inom regionen ska sträva efter att uppnå de långsiktiga mål som regionfullmäktige beslutade om i Mål och strategier för Region Halland 2013 2015. Region Halland verkar inom strategiska ramar som beslutas på europeisk och nationell nivå. De utgör viktiga planeringsförutsättningar för både verksamhet och ekonomi. Från och med 2014 träder EU:s nya långtidsbudget ikraft. För Region Halland, som har det regionala utvecklingsansvaret, är det framför allt de delar av budgeten som styr sammanhållningspolitiken och landsbygdsprogrammet som kommer att få stor betydelse för verksamheten både när det gäller inriktning och omfattning. Under 2012 kommer vi att få relativt klara indikationer på vilka övergripande förutsättningar som kommer att gälla. Under 2013 kommer de konkreta program, som mera i detalj kommer att styra vår verksamhet, att utarbetas och fastställas. En viktig fråga i sammanhanget är att i tid involvera kommunerna i en diskussion om fortsatt gemensam medfinansiering av olika EU-program. Ekonomisk balans Planeringsförutsättningarna utgår ifrån en oförändrad skattesats. Koncernen budgeterar/planerar för underskott 2013 2014. Detta görs med stöd i koncernens starka finansiella ställning samt mot bakgrund av den betydande kostnadssänkningspotential som bedöms finnas i strukturella och andra effektiviseringsåtgärder inom hälso- och sjukvården. Åtgärderna ska vara ett led i projektet Framtidens Hälso- och sjukvård och anpassas till befolkningsutveckling och folkhälsa i Halland. Genom att vidta åtgärder ska ekonomin vara i balans 2015. Pris- och löneförändringar Anslag/ersättningar har räknats upp med generella indextal för pris- och löneökningar utifrån varje driftnämnds förutsättningar. Sveriges Kommuner och Landstings planeringsförutsättningar från februari 2012 har använts som utgångspunkt för bedömningar om löneökning och prisökning. Nivån för löneökningar har fastställts anpassad till lokala förhållanden och ekonomiskt utrymme. Den generella kostnadsökningen för löneökningar kopplad till de årliga revisionsförhandlingarna är +2,5 procent respektive år. För särskilda lönesatsningar finns medel avsatta hos regionstyrelsen respektive budgetår. Arbetsgivaravgift Den totala arbetsgivaravgiften antas bli oförändrad (42,67 procent). Kapitaltjänstkostnader Internräntan sänks 2013 och beräknas med 2,9 procent. Investeringar Ny planeringsprocess för lokalförsörjning implementeras i det fortsatta planeringsarbetet.
5(11) Nya riktlinjer för investeringar i utrustning/inventarier är utgångspunkt i planeringsarbetet. Underlag för att göra en samlad koncernbedömning har samlats in från förvaltningarna. Regionstyrelsen fördelar det ekonomiska ramutrymmet som regionfullmäktige beslutar om. Planeringsram för fastighetsinvesteringar: 2013 250 miljoner kronor 2014 300 miljoner kronor 2015 350 miljoner kronor Planeringsram för utrustning/inventarier 2013 2015: 190 miljoner kronor per år. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Inledning Den halländska hälso- och sjukvården har redan en hög tillgänglighet och en god kvalitet, men de långsiktiga målen kan leda till ytterligare förbättringar inom bland annat patientprocesser och jämlik vård. Utvecklingen fortsätter mot att invånarna ska få en större del av den vård, som inte kräver sjukhusens resurser, tillgodosedd inom den nära vården. Det behöver skapas förutsättningar för fortsatt integrationen av folkhälsoperspektivet inom flera områden. I det arbetet måste vården ytterligare stärka samverkan med andra vård- och samhällsaktörer för att nå en god och jämlik hälsa. För att hälso- och sjukvården ska kunna möta invånarnas behov av information måste it-stöd och informationstjänster ständigt förbättras. Arbetet med nationell e- hälsa kommer att ha stor betydelse för framtidens hälso- och sjukvård. Webbtjänster som underlättar invånarnas kontakter och dialog med vården möjliggör också effektivisering av patientadministration och resursplanering internt. Välinformerade patienter med tillgång till sin egen journalinformation blir medskapare i vårdprocessen. Patientsäkerheten förbättras när information, med patientens medgivande, kan nås hos andra vårdgivare. Det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet skall ytterligare utvecklas och vara en del i den dagliga verksamheten i syfte att undvika lidande och onödiga kostnader. Vården ska utformas så att effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor över huvudmannagränser säkras. Utvecklingsarbetet genomförs kontinuerligt inom befintliga ekonomiska ramar och i samverkan mellan vårdgivarna.
6(11) Arbetet med att vården ska vara köfri och, utifrån patientens fokus, ha ett effektivt flöde i vårdprocesserna kräver ständigt utvecklingsarbete. Det är en förutsättning för att hallänningarna även i fortsättningen skall få en god, tillgänglig och säker hälsooch sjukvård utifrån sina behov. Samtliga ovan nämnda aktiviteter är komponenter i projektet Framtidens Hälso- och Sjukvård som skall innebära en anpassning av vårdens organisation och arbetssätt till nya förutsättningar. Det inbegriper även koncentration av specialiserad sluten vård till färre utbudspunkter av såväl kvalitets- som kostnadsskäl. Separation av planerad vård från akut möjliggör standardiserade arbetsprocesser med högre kvalitet och produktivitet i den planerade verksamheten. Därav följande översyn av antalet jouroch beredskapslinjer medger såväl lägre kostnader som frigjord läkartid för arbete på dagtid. Samtidigt skall den nära vården tillgodose en allt större del av den totala vårdkonsumtionen även utanför kontorstid. Långsiktiga strukturella åtgärder är nödvändiga för att motverka den snabba kostnadsökning som orsakas av demografisk och medicinsk utveckling med åtföljande volymökning. De behöver kompletteras med effektivisering inom övrig hälso- och sjukvård samt servicefunktioner. Formerna för behovsanalys, utformning av uppdrag, resultat- och kvalitetsuppföljning samt ersättning till vårdgivarna behöver utvecklas fortlöpande som en viktig förutsättning för invånarnas tilltro till sjukvårdssystemet. Allmänna förutsättningar Patientavgifter Ställningstagande till eventuella förändringar av patientavgifterna görs i den politiska beredningsprocessen fram till beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen respektive regionstyrelsen i maj. Ny modell för beräkning av barntandvårdspengen Om beslutsprocessen fortlöper enligt plan kommer den nya barntandvårdsmodellen att införas från och med 2013. Den nya modellen är utvecklad inom oförändrad total kostnad för barntandvårdspengen. Tandvårdstaxa Till budgetprocessen görs en årlig översyn av tandvårdstaxan som fastställs av regionfullmäktige (fr o m 2010 är taxan gemensam för folktandvården och specialisttandvården). Särskilt uppdrag om översyn av tandvårdstaxan har lämnats till förvaltningschefen för närsjukvården och förvaltningschefen för Hallands Sjukhus. Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV) fattar beslut om Referensprislistan som blir tillgänglig i början på juni månad. Referenspriserna utgör grunden för beräkning av försäkringsersättningen, d v s den del av kostnaden som patienten inte själv betalar. Vid prissättningen i tandvårdstaxan utgör referenspriserna en viktig utgångspunkt.
7(11) Inför ställningstagande till tandvårdstaxan för 2013 kommer hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott att remittera förslaget till Driftnämnden Närsjukvård och Driftnämnden Halmstad för synpunkter. Den fortsatta beslutsgången innebär att regionfullmäktige kan fatta beslut om tandvårdstaxan för 2013 den 7 november. Medicinsk service Underlag för prissättningen för laboratorieverksamheten har lämnats av Hallands sjukhus. Särskilt uppdrag har tidigare lämnats för revidering av prislista inom bildoch funktionsmedicin inklusive implementering av ny prissättningsmodell 2013. Regionkontorets bedömning av förslagen ingår i förutsättningarna nedan. Resursbehov Med budget 2012 som utgångspunkt ingick resursförstärkningar för hälso- och sjukvården i den plan som regionfullmäktige fastställde för 2013 och 2014 med 36,2 respektive 25,4 miljoner kronor. Utifrån bokslut 2011 och budget 2012 har Hälso- och sjukvårdstyrelsens arbetsutskott efter genomgång av verksamhetens behov framfört årliga resursanspråk enligt nedan. Belopp i 2013 års värde (miljoner kronor) 2013 2014 2015 Summa Planerat tillskott enligt plan 36,2 25,4 0 61,6 Volymökning specialistvård 46,7 41,6 41,6 129,9 Analys av budget 2012 utifrån bokslut 2011 5,8 0 0 5,8 Nationella satsningar 13,4 4,8 2,4 20,6 Ambitionsökningar/förändringar 8,3 0 7 15,4 Ökad intäkt kömiljarden -20,0 20 0 0 Summa 90,4 91,8 51,0 233,2 I tillskotten enligt plan finns kompensering för minskade kömiljardsintäkter och avdrag av engångsersättningen 2012 till HS. Där finns också satsningar på AT och ST, beräkningen av befolkningspåverkan på Vårdval Halland, de fulla effekterna av högkostnadsskydden bl a. Volymutvecklingen för specialistvård är uppskattad till cirka 2 procent årligen. Bokslutsanalysen tar hänsyn till försämrade utomlänsintäkter, prissänkningar på cytostatika läkemedel, kostnadsnivåer för vårdgaranti som ej förutsågs i budget 2012 samt utfall inom Vårdval Halland och möjligheter till viss prissänkning på vissa labbtjänster.
8(11) I de nationella satsningarna ingår utökning av särskild tandvård, utökning av nationella vaccinationsprogram samt SKL avgifter till kvalitets- och behandlingsregister. De ambitionsökningar/förändringar som är upptagna består i vissa förebyggande screening projekt som bedöms på sikt minska behandlingskostnader, små uppdragsökningar inom ambulans samt en förändrad bedömning dels av befolknings delen för Vårdval Halland och dels minskade kostnader för läkemedelsförmånen jämfört med plan. Summan av de områden som Hälso- och sjukvårdstyrelsens arbetsutskott vill att regionstyrelsens presidium beaktar i budget 2013 och den ekonomiska planen för 2014 2015 och som inte ligger i den ekonomiska planen för 2013 2014 och är beräknat till ca 171,6 miljoner kronor. Budget 2013 och plan 2014-2015 med indexuppräkning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budgetram/regionbidrag uppgår 2012 till 6 336,8 miljoner kronor. Budgetramen för 2013 ökas med 140,8 miljoner kronor med hänsyn till pris- och löneökningar samt tekniska budgetjusteringar till 6 477,5 miljoner kronor. Beräkningarna är gjorda enligt de generella uppräkningstalen för budget 2013. Nedan är också hälso- och sjukvårdsstyrelsen resursbehov indexerade enligt samma modell. Behov indexuppräknade (miljoner kronor) 2013 2014 2015 Ram 2012 indexuppräknat 6477,5 6652,0 6833,3 Behov 2013 indexuppräknat 90,4 92,3 94,4 Behov 2014 indexuppräknat 93,9 95,1 Behov 2015 indexuppräknat 55,0 Summa 6567,9 6838,2 7077,9 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har också lyft fram obalanser i verksamheten. Dessa är sådana som fanns med i budget 2012 men som delvis har förvärrats och delvis inte åtgärdats eller kommer kunna åtgärdas inom utlovad tid och därför inte heller ge den effekt som var förutsättningarna i budget 2012. Behov inkl obalans indexuppräknade (mnkr) 2013 2014 2015 Ram plus behov indexuppräknat 6567,9 6838,2 7077,9 Obalanser HS 90,0 92,4 94,9 Summa HSS totala behov 6657,9 6930,6 7172,8
9(11) Som tidigare framgått klarar regionen inte att finansiera nuvarande och framtida beräknade kostnadsökningar utan att vidta åtgärder för att reducera de totala kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska inom sitt ansvarsområde lämna förslag på hur de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården kan reduceras med minst 201,2 miljoner kronor under planperioden utifrån ovan redovisade planeringsförutsättningar, varav 69,5 miljoner kronor 2013 och 78,0 respektive 53,7 miljoner kronor 2014 respektive 2015. HSS (miljoner kronor) 2013 2014 2015 RS beslut om HSS ram 6588,4 6783,1 6971,6 HSS framförda behov 6657,9 6930,6 7172,8 HSS kostnadsreduceringar/strukturförändringar 69,5 147,5 201,2 Det kan tillkomma ekonomiska regleringar under processen för områden där fullständig information inte var tillgänglig när planeringsförutsättningarna fastställdes. Regionstyrelsen Inledning För att utveckla Halland behöver insatser göras inom särskilt prioriterade områden. För att främja nyföretagandet och öka företagens konkurrenskraft behöver näringslivsarbetet inriktas på förbättrad rådgivning, ökad kunskapsöverföring och fler innovationer. Generellt är kunskap och utbildning avgörande faktorer för en regions utvecklingspotential. För att frigöra den potential som Hallands geografiska läge har, krävs fortsatta satsningar på infrastruktur och trafik. Kulturen ska utveckla Hallands attraktivitet Halland ska uppfattas som en spännande region för kulturutövare, besökare och hallänningar. För att främja hälsan i befolkningen är det viktigt att arbetet med att integrera hälsan i övriga samhällsområden fortsätter som exempelvis inom fysisk planering, arbete, kultur och hälso- och sjukvård. För att långsiktigt kunna upprätthålla en god kvalitet i den halländska välfärdsservicen krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete tillsammans med kommunerna och statliga organisationer. Resursbehov Kollektivtrafiken behöver resurstillskott för att ytterligare utvecklas i Halland. Anslagsramen höjs med 20,2 miljoner kronor 2013 och ytterligare 10 miljoner kronor per år 2014 och 2015.
10(11) En del av det totala löneökningsutrymmet (0,5 procent per år) sätts av i en central pott avsedd för särskilda satsningar. Med utgångspunkt från regionkontorets utvecklade uppdrag inklusive kraven som följde med regionbildningen och den nya kollektivtrafikmyndigheten behöver resurser och kompetens tillföras motsvarande 4,0 miljoner kronor. Regionstyrelsens anslag för oförutsedda behov tillförs 4,6 miljoner kronor. För att hälso- och sjukvården ska kunna möta invånarnas behov av information måste it-stöd och informationstjänster ständigt förbättras. Arbetet med nationell e- hälsa kommer att ha stor betydelse för framtidens hälso- och sjukvård. Webbtjänster som underlättar invånarnas kontakter och dialog med vården möjliggör också effektivisering av patientadministration och resursplanering internt. För att kunna utveckla framförallt vårdsystemen, men även de administrativa systemen, med en minimiambition krävs resurstillskott till en årlig nivå om 15 miljoner kronor. Budget 2013 och plan 2014-2015 med indexuppräkning Regionstyrelsens budgetram för infrastruktur/kollektivtrafik, kultur, skolor mm uppgår till 576,9 miljoner kronor. För pris och löneuppräkning samt tekniska budgetjusteringar ökar budgetramen med 17,5 miljoner kronor till 594,4 miljoner kronor. Årligt tillkommande resursbehov (mnkr): 2013 2014 2015 Summa Kollektivtrafik 20,2 10,0 10,0 40,2 Gemensam it-utveckling 15,0 15,0 Lönepott 18,3 18,9 19,4 56,6 Bemanning RK och RS oförutsett 8,6 8,6 Långsiktigt fastighetsunderhåll 5,0 5,0 Summa 62,1 28,9 34,4 125,4 Totalt resursbehov indexuppräknat (mnkr) 2013 2014 2015 Ram 2012 indexuppräknat 594,4 612,6 628,8 Behov 2013 indexuppräknat 62,1 63,8 65,7 Behov 2014 indexuppräknat 28,9 29,7 Behov 2015 indexuppräknat 34,4 Summa 656,5 705,3 758,6
11(11) Regionstyrelsens budgetram/regionbidrag för egen verksamhet 2013 uppgår till 656,5 miljoner kronor. Regionstyrelsens budgetram för gemensam verksamhet uppgår till 148,6 miljoner kronor 2012. Efter pris- och löneuppräkning och uppdaterade beräkningar för 2013 avseende pensionskostnader, avskrivning och internränta för fastigheter m m uppgår budgetramen till 163,8 miljoner kronor. Det kan tillkomma ekonomiska regleringar under processen för områden där fullständig information inte var tillgänglig när planeringsförutsättningarna fastställdes. Ekonomisk översikt Resultatbudget 2013-2015 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader -7 492,0-7 744,3-8 006,8 Skatteintäkter +6 006,0 +6 260,0 +6 570,0 Utjämningssystem +732,7 +739,6 +744,2 Statsbidrag (läkemedel, ökad kval. i sjukskr.pr) +726,0 +726,0 +726,0 Finansiella intäkter +55,0 +55,0 +55,0 Finansiella kostnader -75,8-66,3-87,3 Årets resultat -48,1-30,0 +1,1 Planerad disp Eget kapital -6,9-1,1 Justerat resultat -55,0-30,0 +/-0 Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Lars-Anders Rothman Ekonomidirektör