Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 35 45

Transkript

1 Protokoll Sammanträdesdatum Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Tid Måndagen den 6 maj 2013, kl. 09:00-15:30 Plats Regionens hus Södra Vägen, Halmstad Sammanträdeslokal Borgsalen Ledamöter Mats Eriksson (M) Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S) Ulrika Jörgensen (M) GunMarie Stenström (M) Margareta Bengtsson (M) Christina Nillius (M) Bengt Eliasson (FP) Niklas Mattsson (KD) Jan Berge (MP) Margit Bik (S) Kerstin Zander (S) ordförande 2:e vice ordförande Tjänstgörande ersättare Ann-Charlotte Johansson (C) Conny Carlsson (S) Ersättare Inger Svensson (M) Per Stenberg (M) Lars Püss (M) Hanna Schölander (FP) Ingmari Carlsson (V) Tjänstemän Karin Möller Catarina Dahlöf Jonny Eriksson Charlotte Johnsson Agneta Overgaard hälso- och sjukvårdsdirektör regiondirektör controller kommunikatör sekreterare HSS

2

3

4

5

6

7

8

9

10 Socialdemokraternas förslag i ärende 6, budget- och planunderlag Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget och planunderlag Fastställa hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomiska ram 2014 till 6 626,1 mnkr Föreslå hjälpmedelsnämndens ekonomiska ram 2014 till 63,4 mnkr Föreslå de lokala nämndernas ekonomiska ram 2014 till 11.9 mnkr fördelat enligt nedan o Halmstad 2,4 mnkr o Varberg 2,2 mnkr o Laholm 1,6 mnkr o Hylte 1,7 mnkr o Falkenberg 1,9 mnkr o Kungsbacka 2,1 mnkr Ändra hälso- och sjukvårdsstyrelsens ekonomiska planeringsram 2015 till mnkr och för 2016 till mnkr Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland. De stora förändringarna i människors hälsa uppnås genom strukturella samhällsförändringar och livsstilsförändringar. Därför är ett integrerat hälsofrämjande synsätt i den regionala utvecklingen utgångspunkten för arbetet med att främja en god och jämlik hälsa. Mål : Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Delmål Ohälsa ska minska i Halland Delmål Skillnaderna i ohälsan mellan kommuner samt mellan kvinnor och män ska minska. Uppföljning av delmål 1 & 2: Statistik från försäkringskassan, Statistiska Centralbyrån och Vårdbarometern. Vård Region Halland ansvarar för att invånarna ges en hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Ökade behov, förväntningar och möjligheter, samtidigt som resurserna är begränsade, ställer stora krav på utveckling, anpassning och förändring av hälso- och sjukvården. Mål Mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård.

11 Delmål : Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion. Uppföljning av delmålet: Beskrivning av metod och arbetssätt samt genomförda insatser och resultat. Delmål 2 Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård. Uppföljning av delmålet: Uppföljning görs med hjälp av tillgänglighetsstatistik, öppna jämförelser, kvalitetsregister och vår behovskartläggning. Mål 2 Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Delmål Region Halland ska utveckla och kvalitetssäkra mötet mellan vården och patienten. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av uppdragen till respektive driftsnämnd. Delmål Region Halland ska fullfölja nationella inriktningar om e-hälsa. Uppföljning av delmålet: Redovisning av vilka tjänster som driftsatts inom e-hälsa. Delmål Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga och begripliga för invånarna. Uppföljning av delmålet: Följa utvecklingsarbetet inom vår verksamhet. Mäta antal resultat som är tillgängliga för invånarna. Mål 3 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet. Delmål Region Halland ska fortsätta utvecklingen av kvalitetsprojektet för att uppnå ett kontinuerligt kvalitets- och förbättringsarbete som ska genomsyra all verksamhet. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av uppdragen till respektive driftsnämnd.

12 Delmål Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2013 genom ständiga förbättringar Uppföljning av delmålet: Uppföljning av resultat via de nationella kvalitetsregistren och Öppna jämförelser Delmål Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor Uppföljning av delmålet: Uppföljning av uppdragen till respektive driftnämnder Delmål Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Uppföljning av delmålet: Uppföljning av samtliga satsningar avseende deltagande, resultat och erhållna stimulansmedel av möjliga. Förutsättningar och behov Hälso- och sjukvårdens förutsättningar och behov i Halland Region Halland har en ökande och allt äldre befolkning. Befolkningstillväxten är störst i de norra länsdelarna och denna ökning är störst i åldersgruppen över 65 år. I ett nationellt perspektiv har Halland utmärkt sig för god folkhälsa, låga sjukvårdskostnader och god tillgänglighet till vård. Detta avspeglar sig i nöjda patienter vid enkätundersökningar. Hälso- och sjukvården i Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna. För att uppnå denna strävan och möta framtidens vårdbehov krävs ett hälsofrämjande perspektiv och aktiviteter från flera samhällsaktörer. Hälsan är idag inte jämt fördelad i befolkningen, vare sig inom eller mellan kommunerna. Det behövs ett proaktivt arbete med insatser som riktade mot både individ och mot de strukturer som finns i samhället. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kommer att vara fortsatt höga. God tillgänglighet, säker vård, valfrihet, delaktighet och inflytande för invånarna kommer att vara prioriterade lång tid framöver. Att identifiera dem med störst behov och erbjuda riktade insatser för att minska sjukdomsbördan är angeläget. Den demografiska utvecklingen, nya medicinska möjligheter och den goda tillgängligheten till vård har sannolikt samtliga bidragit till ökad vårdkonsumtion och allt större volymer producerad vård. Den årliga volymtillväxten har varit cirka två procent. Detta har medfört stigande kostnader framför allt inom den sjukhusanslutna specialistvården. Nya kostsamma, men för patienterna värdefulla, läkemedelsbehandlingar vid svåra sjukdomar har bidragit.

13 Merparten av inneliggande (över natten) patienter har sökt akut, bara en lite andel (16%) är planerad vård. Den största delen planerad vård sker dagtid vilket bidrar till resurseffektivitet samtidigt som många patienter kan tas omhand. Akuta inläggningar domineras av äldre personer med ofta multipla invärtes sjukdomar och omfattande medicinering. En av fem patienter äldre än 65 år blir återinlagd inom 30 dagar varför ett långsiktigt arbete pågår för att minska återinläggningarna. Genom att utveckla utskrivningsprocessen och förbättra övertagandet av patienten i vårdvalet och kommunerna kan individens behov mötas tidigare. Detta ger en kvalitetsförbättring för denna patientkategori samtidigt som resurser frigörs för att kunna hantera en framtida volymökning. I dag utförs 60% av planerade operationer på operationsavdelningarna över dagen utan inläggning på sjukhus, vilket avsevärt minskat behoven av vårdplatser. Arbete med att korta vårdtiderna sker både genom bättre planering med intag på operationsdagens morgon samt att andelen operationer som inte kräver operationsavdelningens resurser och som kan utföras på de öppna specialistmottagningarna ökar. Detta ger nya utmaningar i att planera flödet för dessa patienter då det idag finns begränsade möjligheter för detta flöde och det kräver en logistiköversyn. Utmaningen för Region Halland är att med bibehållen tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas ökande vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Innovativ hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården innehåller stora möjligheter att utveckla innovationer inom vård och omsorg. Genom samverkan med företag, som får möjlighet att testa och utveckla produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar inom vård och omsorg kan kvaliteten och effektiviteten stärkas. Utveckling av e-hälsotjänster är ett viktigt innovativt arbete för att skapa en modern, säker och tillgänglig vård, som utgår ifrån invånarnas och patientens behov. Vi vill att: - Möjligheten att boka och boka om tid genom mina vårdkontakter ska påbörjas i större skala under Region Halland ska påbörja arbetet med att utreda förutsättningarna för att införa patientjournal på nätet. - Initiera ett logistikprojekt med Halmstad Högskola för att optimera samtliga vårdflödena. Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och förebyggande, säker, köfri och utgå från invånarnas behov. Vården ska ges utifrån bäst kända kunskap och vara processorienterad. Patienten och dess anhöriga ska få ett gott bemötande och en smidig väg genom hälso- och sjukvårdssystemet. Arbetet med att utveckla kvaliteten i vården ska bedrivas kontinuerligt och systematiskt. Kvalitetsarbetet behöver utvecklas ytterligare i syfte att undvika onödigt lidande men också för att hålla kvalitetsbristkostnaderna nere. Hög kvalitet i vården, att göra rätt från början, välfungerande vårdkedjor över huvudmannagränser, generella effektiviseringsåtgärder och strukturförändringar i vårdutbudet kan

14 bidra till att möta den kostnadsutveckling som volymökningarna medför. Samverkan över huvudmannagränser samt mellan våra egna verksamheter för att säkerställa att behoven tillgodoses på rätt nivå är prioriterat. Det kan handla om barn- och unga med psykisk ohälsa, barn i behov av logopedi samt framtidens hemsjukvård. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården går i riktningen att invånarna ska kunna få en större del av sitt vårdbehov tillgodosett i närsjukvården. En utvecklad och reformerad vårdvalsmodell ger bättre förutsättningar för en obruten vårdkedja och ett helhetsperspektiv utifrån invånarens bästa. Rehabiliteringsprocessen behöver utvecklas och bli likvärdig i länet. Vård och behandling ska vara säker och hålla hög kvalitet. Kompetensen kring behandlingar ska samlas så att vården utförs systematiskt och standardiserat så långt det är möjligt. Hälso- och sjukvården i Halland ska följa nationella riktlinjer. FoU i regionens regi skall vara en viktig resurs för såväl förbättringsarbetet i vården som mer specifik klinisk forskning. Här är det också angeläget att Region Halland deltar i nationella studier för att utvärdera nya behandlings- eller screeningmetoder. Den utveckling som, i nationell samverkan, sker inom e-hälsa bidrar till såväl tillgänglighet och delaktighet för invånarna som effektivisering av vårdarbetet. För att snarast tillgodogöra sig redan gjorda investeringar behöver införandet av dessa tjänster fortsättas och påskyndas. Metoderna för behovsanalys, uppdrag till vårdgivarna, resultat- och kvalitetsuppföljning samt ersättning behöver vidareutvecklas i syfte att säkerställa styrning och måluppfyllelse i hälso- och sjukvården. Detta ska vara ett pågående kontinuerligt arbete. Samarbetet mellan slutenvård på sjukhusen och öppenvård i såväl närsjukvård som specialistvård samt kommunernas vård och omsorg ska ha ett tydligt patientfokus och präglas av samverkan. Förebyggande insatser som t.ex. motiverande hälsosamtal och olika former av screening samt andra folkhälsofrämjande åtgärder ska prioriteras för att bättre möta framtida utmaningar i sjukdomspanoramat. Även kvalitetsprojektet ska prioriteras som en del i att göra rätt från början. Under första halvåret 2014 ska resultaten följas upp systematiskt månadsvis. Den politiska målbild som beslutades i oktober 2012 är en tydlig färdriktning för den halländska hälso- och sjukvården. Under 2014 ska Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och DN Hallands sjukhus se över vad av den planerade specialiserade sjukvården som ev. kan samlas på en utbudspunkt. En översyn av sjukvård som är av sällankaraktär och som eventuellt inte ska göras i Halland överhuvudtaget utan kanske genom vårt samarbete i med andra sjukvårdsregioner. Palliativa vården är prioriterad, en uppföljning av befintlig verksamhet samt en översyn av hur den palliativa vården kan utvecklas behöver göras under 2014.

15 Vi vill att: - Befintlig vårdvalsmodell utvecklas och reformeras. - Månadsvis görs systematisk uppföljning av kvalitetsprojektet. Ledning och styrning samt uppföljning Tydlighet i ledning och styrning samt en systematisk uppföljning är en förutsättning för ordning och reda i ekonomin. Beslut som fattas måste vara välgrundade och bygga på ordentliga analyser. Uppföljning av beslut och möjlighet att om behov uppstår kunna justera utifrån nya kända fakta är också en viktig del i ledning och styrning av verksamheten. Idag finns det stora brister i detta arbete. Systematisk uppföljning av beslut, uppdrag och utfall med tydlig analys och förslag på åtgärder ska vara en naturlig del i nämndernas och styrelsens arbete. I region Halland har vi en mängd pågående projekt av olika karaktär och storlek. Även här finns behov av en tydligare uppföljning i syfte att implementera, fasa ut eller utveckla i en annan riktning. Vi vill att: - Ansvarsfördelning förtydligas mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och driftsnämnderna. - Beslutsgången kvalitetssäkras. - Systematisera uppdragens uppföljning månadsvis. - Standardiserad uppföljning av verksamhet och ekonomi månadsvis. Både HSS:s och DN:s verksamhet. - Uppföljning av pågående projekt i syfte att implementera i ordinarie verksamhet alternativt fasa ut. Medarbetarna i Region Halland Regionens största utmaning i framtiden är att säkerställa kompetensförsörjningen. Det förutsätter goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Våra medarbetare är vår största resurs och ska i första hand erbjudas tillsvidareanställningar på heltid. Det kräver ett aktivt, strategiskt och långsiktigt arbete för att säkerställa att morgondagens arbetskraft väljer ett välfärdsarbete. Vi vill att: - Heltidsreformen följs upp samt att resultatet utvärderas.

16 - En översyn görs av anställningsformerna för att minimera otrygga anställningsförhållanden som t.ex.timanställningar. - Utveckla personal- och kompetenspool i samverkan med vår egen arbetsförmedling - Kartlägga bemanningsproblemet inom vården. - Säkerställa kompetensförsörjningen inom vården. Investeringar I Region Halland har vi under lång tid avstått från att investera och behoven har dämts upp. Vi har under det senaste året gjort en välbehövlig uppstramning av investeringsprocessen. Nu är det dags att gå vidare och påbörja ett långsiktigt arbete med investeringarna. Vi vill: - Investera i akuten i Varberg - Fullfölja neonatalsatsningen i Halmstad - Investera i dialysen i Varberg Hälso- och sjukvårdens resursbehov Hälso- och sjukvårdstyrelsen konstaterar att för 2014 finns möjlighet till att lägga en ekonomi i balans och avsikten är att lösa den kvarstående differensen 2014 fram till HSS fattar beslut om sin budget i september Med HSS nettobehov för 2014 som bas och de förväntande kostnadsökningarna och tillkommande behov ser HSS 2015 och 2016 enligt nedan. Behov löpande priser (mnkr) Grundbehov Tillkommande resursbehov Effektiviseringar -132 Totalt behov Ekonomisk ram för hälso- och sjukvård Differens behov och ram I tabellen ovan är utgångspunkten att all verksamhet är i balans i slutet på 2014, men index samt tillkommande behov överstiger ramtillskotten med 141 mnkr för 2015 och sedan tillkommer ytterligare obalans mellan index/tillkommande behov och ramtillskott. Så att den ackumulerade differensen mellan behoven och ramen 2016 är 217 mnkr.

17 Förslag på resursfördelning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens verksamhet Styrelsen kan konstatera betydande obalanser mellan behovet och de planeringsförutsättningar som HSS getts av RS. HSS ser ingen möjlighet till ytterligare effektiviseringar för att lösa dessa obalanser. Därför kan HSS inte lösa sitt uppdrag inom givna ramar och måste tillskjutas ytterligare finansiering för att kunna bedriva verksamheten med en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår därför att den ram för 2014 som regionstyrelsen föreslagit i planeringsförutsättningarna om 6 626,1 mnkr fastställs som budget. Dock för 2015 och 2016 föreslår Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ram till mnkr respektive mnkr. Detta utifrån att hälso- och sjukvårdstyrelsen inte ser möjligheter till de effektiviseringar som är nödvändiga för en ekonomi i balans. Hjälpmedelsnämnden Planeringsförutsättningarna för utgår från oförändrat uppdrag och kostnader. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att budgetramen för 2014 fastställs till 63,4 mnkr. Förutsättningarna för 2014 kan komma att förändras av ett beslut om genomförande av ett friare val av hjälpmedel. Lokala nämnder Planeringsförutsättningarna för utgår från oförändrat uppdrag. I planeringsprocessen har en möjlighet till effektivisering identifierats på 3,2 mnkr utifrån tidigare års överskott. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att budgetramen för 2014 fastställs till totalt 11,9 mnkr. Fördelningen mellan de olika nämnderna framgår enligt nedan. Mnkr Halmstad 2,4 Varberg 2,2 Laholm 1,6 Hylte 1,7 Falkenberg 1,9 Kungsbacka 2,1 Totalt 11,9

18 Socialdemokraternas förslag i ärende 8, HSS Avgifter i Hälso- och sjukvården 2014 Bifall på punkt 1, 8, 9 och 10. Avslag på punkt 2, 3 och 4 i sin helhet. Vi ser en stor risk att det till stor del blir de äldre invånarna i Halland som kommer få belastas med den högre avgiften per vårddygn och det anser vi inte är rätt prioritering. Att göra en principförändring när det gäller att koppla avgifterna uppräkning utifrån utvecklingen av prisbasbelopp anser vi är en fråga som kräver en djupare diskussion och analys innan man beslutar om en sådan förändring. Punkt 5, yrkar vi på att innan vi beslutar om att införa faktureringsavgift utreda vad konsekvenserna blir om vi gör som flertal andra landsting och inför kontantfritt samt ingen faktureringsavgift. Punkt 6, en förutsättning för att införa avgift vid uteblivet besök är att det är enkelt att komma i kontakt med vården både genom telefon och webben, därför vill vi se en uppföljning av resultatet av denna förändring inför budget Punkt 7 yrkar vi på att förändra på följande sätt: o Införa fritt återbesök i öppenvården efter utskrivning från slutenvården för samma sjukdom, inom tre dagar. Punkt 11, angående egenavgifter sjukresor yrkar vi bifall inför 2014 men påminner om den översyn av regelverket för sjukresor som påbörjades och återremitterades för att se vilka kvalitetsmått som skulle kunna ingå. Inför den översynen så vill vi även att egenavgifter och ersättningar ingår som en del i helheten. Vi föreslår att en uppföljning och utvärdering av konsekvenserna av förändrade regelverk gällande avgifterna görs för att se hur det faller ut för olika grupper samt om önskvärt resultat uppnås.