Samrådsredogörelse. Innehåll

Relevanta dokument
Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför granskning av förslag till detaljplan för Hjorthagen 1:5 i stadsdelen Hjorthagen

Samrådsredogörelse Detaljplan för fastigheterna Mimer 8 samt del av Vasastaden 1:118 i stadsdelen Norrtull i Stockholm, Dp

Samrådsredogörelse Detaljplan för Ugglemossen 40 m.m. i stadsdelen Mälarhöjden, Dp Innehåll

Samrådsredogörelse Detaljplan för fastigheten Tönsberg 4 m m i stadsdelen Husby, SDp Innehåll

Samrådsredogörelse Detaljplan för Blåklinten 14 i stadsdelen Vasastaden, Dp

Antagande av förslag till detaljplan för Kometen 3 i stadsdelen Vasastaden (bekräfta befintlig användning)

Samrådsredogörelse Detaljplan för Sjökalven 17 i stadsdelen Östermalm, Dp Innehåll. Stadsbyggnadskontoret

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Granskningsutlåtande. Detaljplan för Ankaret 28 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm Dp Innehåll

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Kämpinge 1 och Neglinge 1 i stadsdelen Tensta

Samrådsredogörelse Detaljplan för Pälskappan 4 i stadsdelen Fruängen, Dp Innehåll

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Granskningsutlåtande och samrådsredogörelse Ändring av detaljplan för fastigheten Östermalm 1:61m.fl. i stadsdelen Östermalm, Dp

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm, Dp (23 studentbostäder)

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Stadsbyggnadskontoret

Antagande av förslag till detaljplan för Väderkvarnen 20 i stadsdelen Norrmalm

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 i stadsdelen Hjorthagen (500 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för område vid Diktsamlingen 1 i stadsdelen Abrahamsberg (ca 25 lägenheter)

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

del av Dunshult 1:1, 1:5

Antagande av förslag till detaljplan för Moské vid kv Harholmen i stadsdelen Skärholmen

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

Startpromemoria för planläggning av del av fastighet Hjorthagen 1:5 och 1:6, parkeringsgarage i bergrum.

Antagande av upphävande av del av Älvsjö 1:1 i Rågsveds friområde, för möjliggörande av naturreservat

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Gamla Stan 2:26 (Kvarteret Megaliten m.fl), Falköpings kommun.

Utställningsutlåtande

Antagande av förslag till detaljplan för Galtåsen 3 i stadsdelen Traneberg

Från berörda sakägare har inga skrivelser inkommit under granskningsskedet. Däremot kvarstår synpunkter från samrådsskedet.

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Muraren 12 i stadsdelen Vasastaden

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Inkomna synpunkter. Dnr KS/2015:180. Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden

Antagande av förslag till detaljplan för Hönsfodret 1 i stadsdelen Södermalm

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

Samrådsredogörelse. Detaljplan för Skutkrossen 17 i stadsdelen Vinsta, (tillfälligt planstöd för befintlig skola), S-ÄDp

Byggnadsnämnden beslutade den 9 februari 2016, BN 2, att genomföra ett samråd i enlighet med 5 kap. 11 i Plan- och bygglagen.

Granskningsutlåtande. Detaljplan för Rotvägen, Säffle

Antagande av förslag till detaljplan för del av Orgelpipan 6 mm i stadsdelen Norrmalm (Station City)

Antagande av förslag till detaljplan för Åldermannen i stadsdelen Mälarhöjden (14 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för område vid fastigheten Tjockö 1 i stadsdelen Larsboda

Tillägg till PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN FÖR SURAHAMMAR 9:292 & 9:343 SURAHAMMARS KOMMUN

1.1 SYFTE SAMMANFATTNING... 3

Detaljplan för Grönsiskan 35 i Köpings tätort, Köpings kommun

Antagande av förslag till detaljplan för del av Sjöbotten 1 i stadsdelen Älvsjö (380 studentlägenheter)

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Antagande av förslag till detaljplan för Ånimmen 2 mm i stadsdelen Årsta (förskola)

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)

Samrådsredogörelse Detaljplan för Skålen 24 i stadsdelen Vasastaden, Dp Innehåll

Exploateringskontoret Stora projekt. Handläggare Staffan Lorentz Förslag till beslut. Johan Castwall Förvaltningschef

STATLIGA ORGAN 1. Länsstyrelsen Lantmäteriet

Antagande av förslag till detaljplan för kv Spikklubban mm i stadsdelarna Solberga och Älvsjö

Granskningsutlåtande

Granskningsutlåtande Detaljplan för del av fastigheten Sjöbotten 1 i stadsdelen Älvsjö i Stockholm Dp

Detaljplan för del av Vänersvik 1:1, Lidköpings kommun Samrådsredogörelse

Detaljplan för Varpet 1:17

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för BRF Vintergatan 1

GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för kv Duvan 13 Samrådsredogörelse 1

Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län.

Antagande av förslag till detaljplan för område vid Kista Gårdsväg (del av Akalla 4:1 m fl) i stadsdelen Kista (170 lägenheter)

Detaljplanen upprättad jan 2008 av samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun. Detaljplan för del av Figeholm 3:1 Högskulla gård

GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för del av Jägartorpet 1 och 2, Färjestad Samrådsredogörelse 1

Stadsbyggnadskontoret. Handläggare. Telefon Förslag till beslut. Anette Scheibe Lorentzi

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Kometen 3 i Vasastaden

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Granskningsutlåtande. Handläggning. Sammanfattning

Planområdets ungefärliga lokalisering

Vårt diarienummer Tulpanen 18 Fastighet 0:0 ANTAGANDEHANDLING

Samrådsredogörelse. Detaljplan för del av Ludvika 7:10 Stationsområdet Ludvika GRANSKNINGSHANDLING

Moje 5:102 (Dooriaparkeringen)

Detaljplan för del av Skutviken, del av Skutviken 16:5, Pumpstation GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Granskningsutlåtande. Handläggning. Sammanfattning. Detaljplan för Bostäder norr om Hjälmavägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Mullvaden andra 30 i stadsdelen Södermalm (7 lägenheter)

Samrådsredogörelse för detaljplan för kvarteret Moroten samt del av Älvsbyn 25:1 inom Grekland Älvsbyns kommun, Norrbottens län

Stadsbyggnadskontoret. Handläggare. Telefon Förslag till beslut

Antagande av förslag till detaljplan för del av Hässelby Villastad 28:1 i stadsdelen Hässelby Villastad (9 radhus)

Antagande av förslag till detaljplan för Förrådsbacken 1 i stadsdelen Östermalm (påbyggnad kontor)

SÄTER 5:4, del av. Utlåtande. Detaljplan för. Stöpens tätort, Skövde kommun, Västra Götalands län. Upprättad Planenheten

Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Pilträdet 12 i stadsdelen Kungsholmen, Dp Innehåll

Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24,

Planområdets ungefärliga lokalisering

Startpromemoria för planläggning av Kurland 14 (1-2 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för Pahl 7 i stadsdelen Södermalm (ca 10 lägenheter)

Detaljplan del av Perstorp 23:4 vid kvarteret Syrenen (ny parkering) Perstorps kommun, Skåne län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för fastigheten Odlingslotten 2, Tyresö kommun.

Enkelt planförfarande enligt PBL Kap 5 28 Detaljplan för fastigheten Tälje 3:1, Bergrummet i Norrtälje stad

Granskningsutlåtande

Båstad 109:365 m.fl. Båstads kommun, Skåne län

Järnvägen 9. Samrådsredogörelse. Innehåll. 1. Bakgrund. 2. Hur samrådet har gått till Dnr MSN/2016:1216. Ändring av detaljplan

Antagande av förslag till detaljplan för Ivalo 1 m.m. i stadsdelen Akalla (överföring av mark)

Detaljplan för Rönnen 19

Transkript:

Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Plan Norrmalm och Östermalm Nikara Movafaghi Sida 1 (22) Tfn 08-508 27 233 2018-01-22 Samrådsredogörelse Detaljplan och ändring av detaljplan för del av Hjorthagen 1:5 m fl. Bergrumsgarage i Hjorthagsberget, del av Norra Djurgårdsstaden i staddelen hjorthagen i Stockholm S-Dp/SÄDp 2015-10858-54 Innehåll Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Förslagets syfte och huvuddrag... 4 Hur samrådet bedrivits... 4 Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande... 4 Statliga och regionala myndigheter och förbund... 4 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar... 8 Övriga remissinstanser... 12 Sakägare enligt fastighetsförteckning... 13 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande... 19 Förändringar efter samrådet... 20 Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra en parkeringsanläggning som i huvudsak ska försörja boende och verksamheter inom delområdena Gasverksområdet, Kolkajen och Ropsten i Hjorthagen. Ytterligare ett syfte med att planlägga det före detta naftalagret för parkering, är att hitta en lämplig användning och ett långsiktigt säkert sätt att kontrollera och föra bort eventuella kvarvarande naftarester ur berget. Planförslaget i samrådsskedet innehåller två alternativa lägen för bergrumsgarage och är en del av projektet Norra Djurgårdsstaden. I alternativ 1 återanvänds befintligt bergrum och i alternativ 2 sprängs ett helt nytt bergrum ut. I båda alternativen behöver tunnlar för infart och gångtrafikanter sprängas ut.

Sida 2 (22) Planområdet ligger i Hjorthagsbergets norra del. Planförslaget sändes ut på samråd 2016-12-06-2017-01-27. Under samrådet har 35 yttranden inkommit varav 12 är från privatpersoner och fyra från bostadsrättsföreningar på Hjorthagsberget. Flertalet av de statliga, kommunala och regionala remissinstanserna tillstyrker planförslaget. Bostadsrättsföreningar och boende på Hjorthagsberget framför synpunkter beträffande framtida luftkvalitet i Hjorthagen med anledning av placering av ventilationstorn och de önskar att noll-alternativet genomförs. (Noll-alternativet innebär att det byggs p-hus eller källargarage nära bostäderna istället för bergrumsgarage). Några av de boende önskar att parkeringsplatserna i bergrumsgaraget blir tillgängliga även för de boende i Hjorthagen och föreslår 1 p-plats per 2 lägenheter i respektive bostadsrättsförening. Efter samrådet och med anledning av framförda synpunkter samt nya förutsättningar för volymerna i befintligt bergrum togs fram ett nytt planförslag vilket är en omarbetning av alternativ 1. Förslaget innebär att stora delar av det befintliga bergrummet (ca 82 %) som ligger på stadens mark återanvänds och tillsammans med nya tillkommande bergutrymmen skapas ett garage för upp till ca 1600 bilplatser. Antalet parkeringsplatser i garaget har utökats med 300 platser jämförd med samrådsförslaget. Detta har gjorts för att garaget ska kunna tillgodose parkeringsbehovet för planerade bebyggelse i Kolkajen, Gasverket och Ropsten enligt en ny beräkning som togs fram efter samrådet. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet och uppdaterade utredningar har följande ändringar skett/föreslagit efter samrådet. - Alternativ 2 har utgått och ett nytt förslag har tagits fram utifrån alternativ 1. - Antalet parkeringsplatser har utökat till ca 1600 jämfört med 1200 p-platser i samrådsförslaget.7 - Utgång vid Hjorthagens IP som fanns med i alternativ 1 har utgått i det nya förslaget. - Trapphus/gångentré längs Rådjursstigen har flyttats till Gasverksvägen. Ventilationstorn har flyttat till rådjursstigen paketarts ihop med det planerade trapphuset. - Gångentrén vid Gasverket har flyttats till den planerade parken mellan Kolkajen och Gasverket. - Allt som var planlagt under BRF:erna har utgått, dessa utrymmen kommer att saneras och fylls sedan med sten och förseglas med en vattentät betongvägg i fastighetsgräns.

Sida 3 (22) - Befintligt bergrum har höjts upp för att kompensera de platser som utgår under BRF:er samt för att nå den antal platser som den nya beräkningen efter samråd har angett. - Cirkulärramper har utgått till förmån för raka ramper. - Infartsbyggnaden har utgått och ersätts av en nerfartsramp. Ytan ovanpå infarten planläggs som parkmark. - Placering och utformning av ventilation- och hisstorn, portar, samt in- och utgångar har studerats vidare med anpassning till platsen och fastställts i det nya förslaget. Ändringar i planhandlingar: - Utredningar gällande, luftkvalitet, risk som följd av bergrumsgaraget har uppdaterats och förtydligats utifrån det nya förslaget. - Fördjupning av MKB har kompletterats med markföroreningar och ev. risker som följd av det, risker vid ev. brand och olyckor, dagvatten och miljökvalitetsnormer för vatten samt ev. påverkan på befintliga byggnader i Gasverket som följd av grundvattensänkning. Delar av detta kommer att ingå i planbeskrivningen. Redovisning av påverkan på kulturmiljön I MKB:n har uppdaterats. - Planhandlingarna har kompletterats med en tydligare redovisning av till vilken nivå bergrummen ska saneras för att inte påverka människors hälsa och säkerhet vid användning av parkeringsgarage. - Dialog har hållits med Brandförsvaret om säkra utrymningsvägar. - Trygghetsfrågorna har studerats vidare och en checklista avseende detta har tagits fram. - Planbeskrivningen har kompletterats med redovisning av halten NO2 samt att rätt ämnen ska mätas innan vatten släpps ut i Lilla Värtan. - Planbeskrivningen har förtydligats avseende miljökvalitetsnorm för vatten att god ekologisk status ska uppnås för Lilla Värtan. - Planområdets gräns i plankartan har uppdaterats utifrån det nya förslaget. F2 bestämmelserna har preciserats i plankartan. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna har hanterats och kommer även att vidare studeras i det fortsatta arbetet.

Sida 4 (22) Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att möjliggöra en parkeringsanläggning som i huvudsak ska försörja boende och verksamheter inom delområdena Gasverksområdet och Kolkajen i Hjorthagen. Planförslaget innehåller två alternativa lägen för bergrumsgarage och är en del av projektet Norra Djurgårdsstaden. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 2016-12-06-2017-01-27. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckning. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i Fyrkanten och på Hjorthagens bibliotek samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Östermalm tisdag 6 december 2016. Samrådsmöte hölls 2017-01-17 i Tekniska Nämndhuset under Öppet hus där ca 20 personer närvarade. Ett tidigt samrådsmöte med direktberörda bostadsrättsföreningar i Hjorthagen hölls 2016-12-07 i Projektvillan där ett tiotal personer deltog. Inkomna synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje grupp. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Riksintresse Kulturmiljövården Länsstyrelsen bedömer att ett förtydligande avseende påverkan på riksintresset för kulturmiljövården och Nationalstadsparken behövs. Planförslaget är möjligt att genomföra utan påtaglig skada på riksintresset, under förutsättning av omsorgsfull planering av läge och utformning av in- och utgångar till bergrumsgaraget. Därför rekommenderas att fortsatt arbete sker i nära samarbete med antikvarisk expertis. Entréer kan uppfattas som lyktor i mörker, vilket är olämpligt för både riksintresset för kulturmiljövården och Nationalstadsparken. Plankartans f2-bestämmelse behöver utvecklas, hur ventilationstorn ska utformas för att anpassas till naturmiljön. Till granskningen av detaljplanen behöver placering och utformning av hisstorn, portar, samt in- och utgångar vara fastställda och tydligt redovisade, liksom hur de synligt framträder från Nationalstadsparken. Hälsa och säkerhet Länsstyrelsen kan inte bedöma om föreslagen användning är möjlig

Sida 5 (22) utan risk för människors hälsa och säkerhet med avseende på föroreningssituationen. I detta avseende behövs ett tydligare underlag inför granskning av planen. Länsstyrelsen saknar en redogörelse för hur kommunen resonerar ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv i de båda alternativen. Det som kommunen behöver göra är att redovisa till vilken nivå som bergrummen ska saneras och utifrån det göra en bedömning av eventuella risker avseende exponering för ångor. Alternativ 1: Bedömningen ska omfatta de befintliga bostäderna inom påverkansområdet ovanpå berget. Alternativ 2: Bedömningen ska omfatta de befintliga bostäderna inom påverkansområdet ovanpå berget samt de nya bergrummen ovanför i driftsfas. Risker Planen bör förtydligas med namn på den utredning som hanterar och bedömer de risker som hanteras i detaljplanen och som planbestämmelserna utgår från. Plankartan bör informera om att ett kontrollprogram ska uppföras för att hantera luftkvaliteten i bergrummet. Synpunkter av betydelse för planens genomförbarhet Stockholm Parkering har haft samråd med Länsstyrelsen inför en tillståndsansökan för grundvattenbortledning för båda lokaliseringsalternativen (se Länsstyrelsens ärende med diarienummer 531-13160-2015). Länsstyrelsens beslut var att grundvattenbortledningen innebär betydande miljöpåverkan. Sedan har Länsstyrelsen ännu inte fått möjlighet till yttrande i prövningen hos Mark- och miljödomstolen. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens åsikt att planen innebär betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen och kommunen har haft samråd om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och omfattning enligt 6 kap. 11-18 miljöbalken den 30 mars 2016. Storstockholms Brandförsvar SSBF anser det vara bra att förse garaget med sprinkler. Det förbättrar möjligheterna till att genomföra räddningsinsatser i anläggningen. SSBF uppmuntrar till dialog kring förutsättningarna för räddningsinsats under projektets gång. Hänsyn bör tas till behov av utrymningsvägar, angreppsvägar och behov av brandgasventilation. Riskfaktorer har lyfts i behovsbedömningen, transporter av farligt gods, riskfylld verksamhet och suicidrisk. Utifrån detta har riskkällor som kan påverka risknivån i planområdet identifierats: tillståndspliktig lagring av LNG, sevesoverksamheten Fortum Värtaverket och Naftalagret inom Gasverksområdet.

Sida 6 (22) LNG hanteras ej längre. Avståndet till verksamhetsområdet bedöms ge tillräckligt skyddsavstånd. Beträffande naftalagret har SSBF inte erfarenhet av liknande projekt där tidigare bergrumsanläggning för lagring av brandfarlig vätska i oinklätt bergrum på vattenbädd byggs om för att en inrymma publik verksamhet. Projektet bör redovisa erfarenheter från liknande projekt, antingen i Sverige eller internationellt för att ta tillvara kunskaper kring framförallt riskbilden. En redovisning av konsekvenserna vid en trafikolycka eller brand i garaget bör presenteras. En bedömning bör göras kring om en sådan olycka i bergrummet kan leda till att nafta frigörs och antänds eller leder till annan farlig situation. Utredningen bör även redogöra för konsekvensen av extremt väder eller en eventuell jordbävning. SSBF vill påpeka att anläggningen, innan den är slutsanerad, bör hanteras som ett riskobjekt för närliggande verksamheter och erforderliga åtgärder vidtas fram till dess anläggningen kan anses vara slutsanerad. Detta bör framgå av planbeskrivningen och om behov finns, regleras i plankartan. Trafikförvaltningen (Stockholms läns landsting) Ser positivt på samnyttjat garage på avstånd från bostäder och verksamheter. Det stödjer målen om ett hållbart stadsbyggande. Det långa avståndet främjar resandet med andra transportslag och det är lika långt till kollektivtrafikhållplats. Det är helt i linje med trafikplaneringen i Norra Djurgårdsstaden där gående, cyklister och kollektivtrafik ska prioriteras högst. Gatumarken kan dessutom användas för vistelse istället för bilparkering. Trafikverket Trafikverket vill upplysa om att planområdet ligger inom verkets utbredningsområde för Östlig förbindelse. Förslaget till lösning/sträckning berörs dock inte. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. Luftfartsverket LVF har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen. Dock har inte LVF analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Ett nytt planförslag har tagits fram som är en bearbetning av alternativ 1 där placering och utformning av ventilation- och hisstorn, portar, samt in- och utgångar har ändrats och är nu fastställda i planförslaget. Det nya förslaget innebär inte att befintliga portar återanvänds utan en ny infart till garaget

Sida 7 (22) uppbyggs därför har ingen antikvarisk bedömning kring portarna r upprättats. Ventilationstorn och trapphus samt hissar samlas i ett paket vilket placeras längs Rådjurstigen. Kontoret anser att föreslagna uppgångar med ny placering och utformning uppfattas mer som gatans belysning än lyktor i mörkret. I granskningsförslaget har f2-bestämmelser som handlar om material för de uppstickande delarna preciserats med hänsyn till platsens karaktär. Glasandelen har minskats och samtliga trapphus/ventilationstorn kommer att få fasader i naturmaterial, pärt (träpaneler) samt sedumtak för en bättre anpassning till omgivningen. Synlighet från National Stadsparken och påverkan på kulturmiljön samt riksintresset har redovisats i en fördjupad MKB. Kontoret bedömer utifrån redovisningen att förslaget innebär en liten påverkan på riksintresset. Dessutom anser kontoret att belysta. Avseende risk-, hälso- och säkerhetsperspektiven konstaterar kontoret att planförslaget bygger på att saneringen av naftan uppnår nivåer som gör att bergrummet kan godkännas för att använda som garage och utan risker i driftsfas. Anläggningen kommer saneras ner till följande gränsvärden: Vatten < 8 μg/l Luft < 5 μg/m3 I och med detta uppfylls miljökvalitetsnormerna, bedömningen är att i och med detta så har riskerna för exponering över gränsvärdena minimerats både för personer som vistas i det planerade garaget och för befintliga bostäder. Alternativ två utgår då sanering har nått sådana nivåer att återanvändning av befintligt lager är genomförbart. Samtliga naftarelaterade risker redovisats i ett samlat dokument som heter Sammanfattande Riskbedömning (Stockholms Parkering 2017). Många åtgärdsförslag kring hantering av luftkvaliteten i bergrummet har tagits fram som kontroller och skyddsprinciper i den sammanfattande riskbedömningen och åtgärdsplanen från Stockholm Parkering. Säkerställandet av riskerna i driftskedet kommer att ske via kontrollprogram och exploateringsavtal under tillsyn av Miljöförvaltningen. Detta har förtydligats i planbeskrivningen och kontoret anser inte att detta bör stå i plankartan. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet har skickat under oktober 2017 och detta förklarar varför Länsstyrelsen inte blivit kontaktad kring frågan innan samråd.

Sida 8 (22) Det finns några exempel i Sverige där man sanerat bergrum som tidigare använts som oljelager och sedan återanvänds för diverse ändamål. Dessa har redovisats kort i planbeskrivning. Projektet har inte hittat något helt liknande som genförts och är redan i bruk. Risker för brand vid trafikolycka har hanterats i den framtagna brandsskyddsbeskrivningen. Bergrummet kommer att dimensioneras enligt BBR och BBRAD. Extra åtgärder som krävs jämförd med ett normalt garage med beaktande av eventuell nafta rester är kontinuerlig god ventilation och utrymningslarm som aktiveras av fasta gasdetektorer. Utrymningslarm skall aktiveras vid 10 % av LEL, vid ventilationsbortfall samt vid låg syrenivå eller indikationer på svavelväte. Vidare rekommenderas att inläckande vatten inte byggs in bakom tätskikt utan det istället samlas upp och pumpas ut. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Planförslaget uppfattas som om båda alternativen tillåts genomföras. Det innebär att planen tillåter genomförandet av totalt båda alternativen. Vid ett genomförande av endast del av planförslaget kommer Lantmäterimyndigheten behöva göra prövning om fastighetsbildningen överensstämmer med planbestämmelserna. Det kan skapa osäkerhet om fastighetsbildningen är genomförbar då ett av alternativen sen genomförs, eftersom den avviker från gällande plan i och med att det ligger kvar kvartersmark inom en fastighet där den huvudsakliga användningen är allmän platsmark. Det framgår inte i handlingarna hur tillträde säkras till områden ovan mark i planförslaget betecknade med P. I planbeskrivningen under rubrik fastighetsbildning framgår inte att inlösenrätt/-skyldighet enligt PBL avseende allmän plats gäller för området Del av Hjorthagen 1:6 som ändras från kvartersmark/industri till allmän plats. Kommunen äger marken. Under rubrik Ledningsrätter och servitut önskas ett förtydligande om hur avtalsservitut för väg ska hanteras med anledning av planförslaget. Ska det upphävas eller ändras? Behövs ett nytt avtal undertecknas innan planen antas? I övrigt inga synpunkter. Östermalms stadsdelsnämnd Förvaltningen ser positivt på att förlägga ett bergrumsgarage i Hjorthagsberget och menar att förläggning av garage en bit från bostäderna stöder målen om ett hållbart stadsbyggande i Norra Djurgårdsstaden. Vidare ser förvaltningen positivt på att garaget möjliggör parkeringsplats för besökare till evenemang på Hjorthagens IP.

Sida 9 (22) Det är viktigt att placering och utformning av trapphus och ventilationstorn i Hjorthagsparken görs med omsorg och hänsyn till parkens värden. Förvaltningen ser fördelar med alt 1 i och med att det kräver mindre sprängning, att befintliga bergrum ges en ny användning samt att det blir ett långsiktigt säkert sätt att kontrollera och föra bort kvarvarande naftarester. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker planförslaget under förutsättning att provtagningen av vattnet som lämnar bergrumsgaraget innefattar ämnen som är relevanta för att uppnå miljökvalitetsnormen för vatten i Lilla Värtan. Och under förutsättning att halten av kvävedioxid, NO2, i planområdet redovisas i planbeskrivningen. Halterna av PM10 kommer inte att överskrida den övre utvärderingströskeln 35 μg/m³. Förvaltningen påpekar att halterna av NO2 ligger redan idag på en hög nivå inom området, men enligt beräkningarna väntas nivån genom planförslaget inte märkbart öka. Förvaltningen föreslår att halten av NO2 redovisas i planbeskrivningen på samma sätt som PM10. Utöver detta vill miljöförvaltningen framföra att förvaltningen inte utfärdar några arbetsmiljötillstånd så som beskrivits under kapitlet risker i planbeskrivningen. Trafikkontoret Trafikkontoret ser positivt på detaljplanen då ett samnyttjat garage på avstånd från bostäder och verksamheter stödjer målen om ett hållbart stadsbyggande. I och med att bilplatser samlas i ett garage kan gatumarken användas för vistelse i stället för bilparkering. Trygghetsfrågan är mycket viktig så att garaget upplevs tryggt. Det är önskvärt att den gångentré som föreslås utmed Rådjursstigen kunde planeras på andra sidan gatan där tillkommande bebyggelse planeras i framtiden. Taket på in- och utfart förslås nyttjas som grön vistelseyta istället för till parkering. Samordning ska göras kring utformningen av Hjorthagskopplet. Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet är positiv till att inrymma ett bergrumsgarage i det tidigare naftalagret. Men efterfrågar utredningar kring sprängningar och förändrade grundvattennivåers eventuella påverkan på byggnader i Hjorthagen och Gasverksområdet. Vidare vill stadsmuseet se att det arbetas mer med placering och utformning av in- och utfart i berget och anläggningarna ovan jord som hiss och ventilationstorn. De bör placeras mindre synligt i stadsbilden enligt stadsmuseet. En byggnad som uppförts som manskapsbyggnad för parkavdelningen är hotad av hisstorn och trappentré men byggnaden har miljöskapande värden och bör inte rivas. Befintliga portar som

Sida 10 (22) återanvänds är stadsmuseet positiv till och vill att det utreds möjligheten att bevara deras karaktär med exempelvis betongomfattningen. Att framsprängd bergvägg bevaras är museet positiv till och föreslår att en större del skyddas. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Rådet avstår från att ställa det ena förslaget mot det andra, men är mycket positiv till placeringen i Hjorthagsberget och ett återutnyttjande som är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Rådet anser att den offentliga miljö som skapas i och med passagen genom trappa och hiss mellan befintlig och ny bostadsbebyggelse är viktig. Utformningsfrågorna handlar om gestaltning av såväl entréer som den invändiga miljön, volym, grad av offentlig karaktär, raka gångar för trygghet osv. Frågan om skyddsrum anses nödvändig att ta ställning till så att framtida behov säkerställs nu. Skönhetsrådet tillstyrker detaljplanen. Idrottsförvaltningen Det är positivt med tillkomst av parkeringsmöjligheter i Hjorthagen, bland annat för möjligheten att parkera vid evenemang på Hjorthagens IP eller blivande Hjorthagshallen. En placering av en in- och utgång för fotgängare till parkeringsgarage på Hjorthagens IP är dock inte önskvärt. Förvaltningen ser att denna in- och utfart kommer att kunna bli så trafikerad att det kan störa verksamheten på IP. Det är redan trångt som det är med alla besökare på platsen. Djurgården fotboll driver idrottsplatsen vintertid och ska då stå för all skötsel av Hjorthagen IP. De har svårt redan i dag att snöröja gångvägar och det kommer att bli större krav om det blir en ut- och ingång på idrottsplatsen. Förvaltningen ser gärna att en av ingångarna blir med närhet till IP men inte på själva IP. Ett läge vid befintliga parkeringsplatser intill IP vore exempelvis att föredra. Stockholms Stads parkerings AB Stockholm Parkering har inga synpunkter på detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I granskningsförslaget ligger samtliga utstickande delar i anslutning till allmänna gator och därmed säkrats tillträde till dess ytor. Planbeskrivningen kompletteras med förtydligande tex kring inlösenrätt/skyldighet för allmän plats samt avtalsservitut utifrån Lantmäterimyndighetens synpunkter. Planen har justerats till att den medge endast ett alternativ. I det nya justerade planförslaget har ventilationstornen flyttas närmare rådjursstigen och detta minska påverkan på parkmark..

Sida 11 (22) Planbeskrivningen har justerats med redovisning av NO2 halter samt beskrivning av provtagningen av vattnet som lämnar bergrumsgaraget utifrån Miljöförvaltningens synpunkter. Kontoret konstaterar att utifrån uppgifter från Stockholm parkering passera luften till och från garaget kommer att filter för att hindra smuts i kanaler och fläktmotorer. Därför förväntas frånluften bli renare än tilluften efter filtrering. Den offentliga entrén vid Rådjursstiget som fanns i samrådsförslaget har nu flyttas till gasverksvägen och hörnet på hus D i Gasverksområdet vilket ökar tillgängligheten och minskar avståndet till planerade bostäder. Dessutom anser kontoret att även på sikt bebyggelse på den västra sidan av Rådjursstigen kan bli aktuell. Därför har ventilationstorn med det tillhörande trapphuset ut med Rådjursstigen har placerats vinkelrätt mot gatan för att inte hindra framtida bebyggelse. Ytan ovanpå in- och utfarten föreslås i det ny förslaget bli en grön yta istället för parkering. Parkering löses längs Gasverksgatan. Samordning sker kring utformning av Hjorthagskopplet. I det nya förslaget, förutom en nödutgång som används tillfälligt under byggskedet, har inga av de befintliga portarna bevarats/återanvänts. Det finns enligt riskutredningen mätpunkter framtagna där ev. påverkan från sprängning kommer mätas. Grundvattnet mäts i samband med naftasanering och i driften då grundvatten kan läcka in i bergrummet. Utformnings- och trygghetsfrågorna har vidareutvecklats i det slutliga alternativet och en checklista har tagits fram beträffande detta. Det tidigare planerat trapphus vid Rådjurstigen har flyttats till Gasverksvägen och hörnet på hus D som ökar tillgängligheten och minskar avståndet till planerade bostäder. Entréers placering och utformning har studerats noggrant och fastställts i granskningsförslaget. Tidigare föreslagna trapphus har flyttats så den offentliga entrén får en kortare sträckning underjord. Den tidigare offentliga entrén från rådjurstigen har flyttats till gasverksvägen enligt granskningsförslaget. Entrén mot Gasverket har flyttats till den planerade parken mellan Kolkajen och Gasverket. Entré vid Artemisgatan har justerats så att manskapsbyggnad ej påverkas och egenskapsgränserna i

Sida 12 (22) plankartan har justerats utifrån detta. Ventilationstornet har flyttats till ett nytt läge vid rådjursstigen som är mindre synligt i stadsbilden. Tornen förses med trapphus funktion och räddningshiss. Utgång vid IP har utgått i granskningsförslaget. Den offentliga trappan/hiss vid Gasverksvägen kommer dock att göra gångvägen till IP något kortare och kräver en bra skyltning för att besökare skall gå rätt väg. Övriga remissinstanser Stockholm Vatten AB Stockholm Vatten har inga synpunkter på aktuell detaljplan. Stockholm Vatten och Avfall Vatten- och spillvattenanslutningar liksom drän- och dagvattenanslutningar sker till inom området planerade vattenledningar i Gasverksvägen. Åtgärder för fördröjning av dagvatten ska ske inom fastigheten före anslutning till allmän dagvattenledning. Till spillvattennätet leds smältvatten från bilar och spolvatten från parkeringsytorna. Inläckande grundvatten leds till dagvattennätet och får inte ledas till spillvattennätet. I det fall fordonstvätt är aktuell bör anläggningen klassas som en fordonstvätt. I yttrandet förtydligas att MKN för lilla Värtan är att alla de åtgärder som krävs för att uppnå god ekologisk status ska genomföras. Det innebär att åtgärder för att förhindra påverkan från garaget ska motsvara de för att nå God ekologisk status. TeliaSonera Skanova Access AB Skanovas teleanläggningar eller rättigheter berörs inte av planförslaget och de har därför inget att invända mot planförslaget. Ellevio AB Ett 220 kv kabelstråk ligger förlagt i tunnel i anslutning till planområdet. Denna kan påverkas genom sprängning, borrning, vibrationer och sättningar. Ellevio utgår ifrån att detta inte kommer att ske och uppmuntrar till att ta kontakt under arbetet. En ny nätstation behövs för att klara tillkommande laster. Det förordas att den placeras utomhus. Ev åtgärder i befintliga anläggningar utförs efter beställning till Ellevio och bekostas av byggherren. AB Fortum Värme Inom planområdet kan finnas befintliga fjärrvärmeledningar. Aktsamhet för dessa måste beaktas. För att kunna planera ev. ledningsomläggningar och nya ledningsdragningar samt säkra befintlig drift är det bra med tidig information och samrådsmöten. Åtgärder i Fortum Värmes distributionsanläggningar utförs av

Sida 13 (22) Fortum Värme och bekostas av byggherre enligt gällande avtal, viktigt att vi tecknar genomförandeavtal snarast möjligt. I övrigt ingen erinran. Produktion och Drift City kan inte godkänna lösning på utfart från parkeringsgarage. Den måste flyttas för att inte krocka med utfarten från bränslelager 1 och 2. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Garaget ska inte användas för biltvätt. Vatten som leds till dagvattensystemet kommer att uppfylla MKN och uppnå god ekologisk status. Planbeskrivningen förtydligas avseende detta och miljökvalitetsnormer för vatten att god ekologisk status ska uppnås för Lilla Värtan. Anläggningen ligger under mark så dagvatten genereras inte. Beträffande ledningar och lösning för utfart från parkeringsgarage samordnas arbetet med Fortum. Eventuell påverkan på befintliga kablar samordnas med Ellevio. Sakägare enligt fastighetsförteckning Brf Rävsaxen Bostadsrättsföreningen Rävsaxen konstaterar att förslaget (alt. 1 och alt. 2) rymmer så många riskfaktorer och miljöstörningsfaktorer för deras medlemmar och boende i övrigt i Hjorthagen att de inte kan acceptera genomförandet. De anser dessutom att förslaget är i strid med den uttalade miljöpolicyn antagen av Stockholms kommun "Miljöstadsdel i världsklass ". Föreningen tar bland annat upp stora risker med utsläpp av miljögifter till luft och vatten under byggtiden, risker för utsläpp av avgaser, vägdamm och miljögifter efter byggtiden, Husarvikens vattenkvalitet bör inte försämras. Styrelsen för Brf Rävsaxen kommer inte att medverka till en fastighetsreglering som medger planens genomförande om inte en rimlig kompensation utgår. Sammantaget yrkar föreningen på att förslaget återtas och planprocessen börjar om med ansatsen att, om det ska byggas parkeringsplatser för boende i Norra Djurgårdsstaden får det ske liksom hittills, i direkt anslutning till bostadshusens i källarplan (alternativ 0) och att kostnaden och miljöbelastningen i så fall drabbar markkostnaden och de boende/nyttjare av tillgången till p-plats. Brf Hjortspåret Föreningen tillbakavisar Stockholm Parkerings förslag enligt alternativ 1 eftersom dessa offentligt framställda planer grundar sig på byggnation inom betydande delar i en fastighet som inte ägs av Stockholms Parkering eller Stockholms kommun. Alternativ 1 är

Sida 14 (22) inte möjligt att genomföra pga att betydande delar av fastigheterna ägs av Brf Hjortspåret och Brf Rävsaxen. Stockholms kommun har inte lagfaren rättighet i dessa delar av fastigheten. Brf Hjortspåret kommer inte att godkänna någon form av avtal som skulle möjliggöra ett genomförande av Alternativ 1. Refererande till Miljöbalkens regler (bl.a. 1 Kap 1 samt 4 kap 7 ), konstateras att varken Alternativ l eller 2 är möjliga att genomföra med hänsyn till de risker för boende i området och de miljökonsekvenser som dessa alternativ skulle medföra. Området Hjorthagsberget med Hjorthagsparken utgör en betydande förbindelse i Ekoparken avseende ädellövträd och djurliv samt klassas som en viktig spridningskorridor för fridlysta insekter och fåglar. Ett genomförande enligt Alternativ 1 eller 2 skulle strida mot Miljöbalkens regler, speciellt relaterat till MB 4 kap 7 samt "Stockholms stads Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagsparken 2014-10-28". Vidare tar föreningen upp frågorna om miljörisker bland annat som följd av naftahanteringen och menar att de miljöskador och miljömässiga olägenheter detta medför inte står i proportion till det behov av p-platser i ett bilfritt och miljövänligt område, som Stockholms parkering och Stockholms kommun åberopar. Föreningen tar upp frågan om framtida luftkvalitet, kommer närboende att påverkas av luftföroreningar från garaget? Sist påpekas påverkan i boendemiljön och risken för otryggare miljö. Föreningen anser att det endast är 0- alternativet som kan komma i fråga att "ingen ny detaljplan antas för bergrummen och parkering etableras istället i de omkringliggande detaljplaneområdena. Brf Gillret, styrelsen Föreningsstyrelsen befarar påtagliga konsekvenser som följd av ett genomförande av planen; i form av ökat buller, försämrad luftkvalitet, sprängningar, påverkan på djurlivet och försämrad trygghet nattetid. Norra Djurgårdsstaden profilerar sig som en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel och styrelsen hoppas att även gamla Hjorthagen får vara en del av det. En strikt trafikhierarki med 0,5 bilplatser per lägenhet är uttalad. Den i hållbarhetsprogrammet nämnda trafikslagsprioriteringen där det ska vara lätt att välja andra alternativ ska hålla ner antalet bilar. Styrelsen är frågande till att man då bygger 1200-1300 parkeringsplatser och uppmanar till att ta klimatsmarta beslut. Brf Långkorven Med de i underlaget påvisade negativa miljökonsekvenser som uppstår under byggtiden och därefter i driftsskedet samt de riktlinjer som lades fast inför nybyggnationerna i Norra Djurgårdsstaden om 0,5 p-plats per hushåll i anslutning till respektive fastighet så anser vi att varken alt 1 eller alt 2 ska genomföras. Vi hemställer om att nollalternativet ska gälla.

Sida 15 (22) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Planering av samnyttjat parkeringsgarage på ett avstånd från både bostäder och verksamheter stödjer målen om ett hållbart stadsbyggande genom att användaren har lika långt eller längre till garaget som till kollektivtrafikhållplatsen med följden att flera väljer kollektivtrafik före bil. En annan fördel är att i och med att bilplatser samlas i ett garage kan gatumarken användas för vistelse i stället. Återanvändning av bergrummen är en hållbarhetsaspekt, de ges en ny användning samt att naftan renas till lägre nivåer än om det inte görs något med dem. Detta får en positiv effekt på miljön. Angående den spridningskorridor som nämns i Brf Hjortspårets yttrande kommer den att stärkas och helas då den planerade stadsparken på nuvarande industrimark i angränsande planer för Kolkajen och Gasverket Östra genomförs. Ett genomförande av bergrumsgaraget enligt granskningsförslaget inte ha någon negativ påverkan på spridningskorridoren eller på Nationalstadsparken eftersom planområdet ligger utanför Nationalstadsparken och under mark. Entréer på Hjorthagsberget har omplacerats på ett sätt som inte ska ge påverkar på landskapsbilden.(mb 4 kap, som Brf Hjortspåret hänvisade till hanterar riksintresset Nationalstadsparken). Avsikten med saneringen av nafta är att den ska leda till att dess miljörisker ska minska och bergrummen kunna återanvändas. Vilket staden menar är enligt intentionerna med MB 1 kap 1 som Brf Hjortspåret hänvisar till. Skulle saneringen inte visa tillfredsställande resultat så att anläggande av bergrumsgarage inte är möjligt, utgår planförslaget. Luftkvaliteten har studerats vidare efter samrådsskedet och pm:et för luftkvalitet har uppdaterats. Enligt utredningen är haltbidragen från ventilationsutsläppet litet. Luften till och från garaget kommer att passera filter för att hindra smuts i kanaler och fläktmotorer och frånluften förväntas bli renare än tilluften efter filtrering. Det planerade antalet p-platser täcker det förväntade behovet från kommande blandad bebyggelse i Kolkajen, Gasverket och Ropsten räknat på 0,4 platser per lägenhet och bilpooler inkluderat. Planbeskrivningen kommer att förtydligas. Samrådsförslaget har reviderats så att ingen av förenings mark ianspråktas för annat än transporter, sanering och återställning i form av fyllning med sten/bergkross. Stadsbyggnadskontoret har

Sida 16 (22) planmonopol och därmed rätt att planlägga mark där tidigare detaljplaners genomförandetid upphört. Genom planläggningen bekräftas ett redan existerande utsprängt undermarks utrymme, utan att ändra användningen ovan på markytan. Parkering för ett större område är ett angeläget gemensamt behov som möjliggörs genom planläggningen. Detta sker utan att möjligheten till att bo uppe på Hjorthagsberget förändras. Boende i Norra Djurgårdsstaden kommer initialt att ha förtur till garageplatserna därefter kommer andra, t ex boende i Hjorthagen, att kunna erbjudas plats. Övriga, ej sakägare Boende 1 Boendemiljön på Hjorthagsberget kommer att försämras i och med anläggandet av bergrumsgaraget och ventilationstorn mm i på berget. Och dessutom blir garaget inte till nytta för de boende i Hjorthagen. Detta är en orimlighet menar skribenten. Som ett tredje alternativ till parkeringslösning föreslås att t ex bygga ett parkeringshus i de kvarter som ska använda parkeringarna. I det fall det inte går måste återanvändande av befintligt bergrum vara att föredra före att spränga ut ett nytt. En rimlig eftergift är att även boende uppe på Hjorthagsberget kan erbjudas p-plats i garaget. T ex genom att varje bostadsrättsförening tilldelas en plats per två bostadsrättslägenheter. Att spränga ut ett helt nytt bergrum innebär ett oproportionerligt ingrepp avseende miljökonsekvenser. Boende 2 Synpunkter kring placeringen av trapphus och ventilationstorn i backen ner mot det nuvarande garaget nord om Rådjurstigen framförs. Backen är naturskön och flitigt använd av barn i området. Lekmiljön skulle kunna förstöras av byggnaderna. Boende 3 Frågar var ventilationen från 1300 bilar kommer att hamna och vill inte ha den ut i parken i Gamla Hjorthagen. Man framför förvåning över att en miljöprofilerad stadsdel planerar för bilar. I ett kompletterande yttrande framförs: Av uppenbara skäl är det en skymf att placera ventilationstorn i Hjorthagsparken där rekreation och natur samsas för ett garage som är avsett för Norra Djurgårdsstaden och bekostas av byggherrar som verkar där. Parken ska vara samman-länkningen mellan stadsdelarna inte en barriär. Boende 4 Skribenten undrar vad som gäller, om vem som får hyra parkeringsplats i det planerade garaget, är det enbart boende i NDS eller även andra?

Sida 17 (22) Boende 5 Skribenten kan inte hitta en beskrivning om vem garaget är till för och är rädd för att en framtida gatuparkering i Hjorthagen kan bli dyrare än en parkering i bergrummet. Vill ha ett förtydligande om vem garaget är till för. Ska det ligga i Hjorthagen med endast serva boende i NDS? SBK förtydligade i mejl till Boende 5 att de boende i NDS initialt kommer att ha förtur till garageplatserna och därefter kommer andra, t ex boende i Hjorthagen, att kunna erbjudas plats. I svarsmejl från AF framförs att det är anmärkningsvärt att garaget byggs i Hjorthagsberget men servar de boende i NDS särskilt som det byggs källargarage i de flesta fastigheter i NDS. Ett befarat bilinnehav om två bilar per familj för de boende i NDS gör att det kanske inte kommer finnas plats för Hjorthagsbornas bilar i garaget. Boende 6 Passar detta, Stockholms största garage, in i Norra Djurgårdsstadens miljöprofil? Den ursprungliga meningen med området var att det skulle göras fossilbränslefritt och att koldioxidutsläppen skulle understiga 1,5 ton per person fram t o m 2020. Med anledning av det undras varför NDS vill skaffa detta gigantiska insprängd garage som kommer släppa ut föroreningar i Hjorthagen? Den som producerar och släpper ut föroreningar bör ta hand om dem också. Boende 7 Planen innebär risk för angränsande fastigheter, boendes hälsa och närmiljön längs Rådjurstigen menar skribenten och framför oro för att djurens naturkorrior kommer försvinna vilket skulle hota djurens liv. Anhåller om att staden ska använda gamla befintliga bergrum men att en levande park inte omvandlas till gångväg till parkeringshus. Boende 8 Skribenten vill protestera mot byggandet av bergrumsgaraget och menar att det kommer att innebära stora olägenheter för de boende i området. Tidigare sprängningar har lett till sprickbildningar i fastigheter och fler omfattande sprängningar i berget riskerar skada ytterligare. Ventilationstorn i anslutning till bostadshus påverkar boende miljön negativt. Avslutningsvis framförs synpunkten att ett stort p-garage inte främjar stadens mål för att minska bilismen. Boende 9 Parkeringsproblemen för Norra Djurgårdsstaden ska inte drabba Hjorthagen. Skorsten för avgaser från parkeringsgarage skulle i högsta grad påverka Hjorthagen negativt. Både garage och skorsten kan placeras i Norra Djurgårdsstaden. Fixa kollektivtrafiken som

Sida 18 (22) det var tänkt från början så blir det bättre för Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Boende 10 Föreslår att ventilationstornen utgår och ersätts med kulvert som leds till befintlig skorsten i området. Boende 11 Nollalternativet är att föredra i första hand. De boende får lösa sin parkering på egen hand i Norra Djurgårdsstaden. Naftasanering kan genomföras till en viss nivå och bergrummet kan ges annan användning. I andra hand bör alternativ 1 väljas. Dock utan att ventilationstorn placeras på Hjorthagsberget. Det kan inte accepteras. Alternativ 2 bedöms som helt uteslutet eftersom det innehåller all negativ påverkan från alt 1 och sprängningar. Boende 12 En negativ inställning till bergrumsgaraget framförs. Skribenten anser att ventilationstornen uppförs högre så att avgaser och gifter kan släppas ut över miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden. På så sätt skulle det bidra till miljötänk på riktigt. Värtans socialdemokratiska förening Föreningen framför synpunkter om hur trötta Hjorthagsborna är på sprängningar, buller och inverkan på vardagen som byggandet i området innebär. Särskilt framhålls besvikelse över att Hjorthagsborna inte erbjudits parkering i garaget. Om de befintliga garagelängorna skulle påverkas av framtida byggplaner hade parkering i bergrumsgaraget kunnat vara en rimlig kompensation. Det anses bekymmersamt att miljökvalitetsnormen anpassats efter graden av föroreningar i stället för att uppgradera miljöinsatserna avseende vattenkvaliteten i Husarviken. Om vi förstått texten rätt finns överhuvudtaget inga krav eller mål för Husarviken vilket känns pinsamt lindrigt sagt. Hänvisningar till förklaringar till detta misslyckande hade troligen underlättat förståelsen. Fördelarna med alternativ 1 anses överväga för att naftan renas och kontrollen på avrinningen blir högre samt att sprängningarna blir mindre och fler träd bevaras liksom den öppna ytan som bör förbli öppen. Föreningen är frågande inför antalet entréer som de anser ligger nära varandra. Vidare undras över lokalisering av servicebyggnader som man förutsätter kommer göras gröna liksom ventilationstornet. Den allmänt tillgängliga gångstigen med hiss mellan Rådjursstigen och Gasverksområdet anses kunna innebära fördelas för boende på berget. Avslutningsvis anses antalet laddplatser för elbilar vara otillräckligt om det enbart blir 20%. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Planering av samnyttjat parkeringsgarage på ett avstånd från både bostäder och verksamheter stödjer målen om ett hållbart

Sida 19 (22) stadsbyggande genom att användaren har lika långt till garaget som till kollektivtrafikhållplatsen varpå flera väljer kollektivtrafik före bil. En annan fördel är att i och med att bilplatser samlas i ett garage kan gatumarken användas för vistelse i stället. Återanvändning av bergrummen är en hållbarhetsaspekt eftersom de ges en ny användning och naftan renas till lägre nivåer än om det inte görs något med dem. Luftkvaliteten har studerats vidare efter samrådsskedet och pm:et för luftkvalitet har uppdaterats. Enligt utredningen är haltbidragen från ventilationsutsläppet litet. Luften till och från garaget kommer att passera filter för att hindra smuts i kanaler och fläktmotorer och frånluften kommer att bli renare än tilluften efter filtrering.. Ventilationstornens har omplacerats i granskningsförslaget för att Dess påverkan på lek- och boendemiljön ska vara minimal. Boende i Norra Djurgårdsstaden kommer initialt att ha förtur till garageplatserna därefter kommer andra, t ex boende i Hjorthagen, att kunna erbjudas plats. Entréer på Hjorthagsberget har varit flera i samrådsförslaget men har minskats i antal i granskningsförslaget. Dess placering har bearbetats för att minimera påverkan på lek och naturmiljöer. Antalet landningsplatser för elbilar kommer uppföras till 20% med möjlighet att bygga ut till 6 ggr fler vid behov. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har kunnat identifieras intressekonflikter mellan att genomföra bergrumsgaraget enligt alt 1 eller 2. Efter samrådet har de två alternativen studerats vidare tillsammans med byggherren och exploateringskontoret. Alternativ 1 innebär mindre sprängning än alternativ 2 vilket i sin tur medför mindre påverkan på boendes miljö och under en kortare tid. Det är billigare att genomföra och ger mindre mängd berg som ska forslas bort som innebär väsentligt färre antal transporter. Det som talar emot är att det ligger djupt ner i berget vilket kan komma att upplevas otryggt. Samtidigt kräver alternativet att mark som tillhör bostadsrättsföreningarna måste tas i anspråk. Stadens hållning är att planering av samnyttjat parkeringsgarage på ett avstånd från både bostäder och verksamheter stödjer målen om ett hållbart stadsbyggande genom att användaren har lika långt eller längre till garaget som till kollektivtrafikhållplatsen med följden att flera väljer kollektivtrafik före bil. En annan fördel är att i och med

Sida 20 (22) att bilplatser samlas i ett garage kan gatumarken användas för möten och vistelse för människor i stället för parkering. Att återanvända bergrummen är i sig en hållbarhetsaspekt. De ges en ny användning samt att naftan saneras till lägre nivåer än om det inte görs något med bergrummen. Med anledning av detta och utifrån yttranden under samrådet bedöms alternativ 1 som sammantaget mest lämpligt. Därför har detta alternativ utvecklats vidare efter samrådet och har varit grund till ett nytt förslag i granskningsskedet. Det nya förslaget innebär att befintligt bergrum i stort sätt återanvänds och samtidigt byggs nytt bergrum ovanpå och i direkt anslutning till det befintliga. Enligt förslaget är volymen på det nya bergrummet ca 20% större än den del av befintligt berg som återanvänds. Dessa utrymmen behövs för att garaget ska kunna tillgodose parkeringsbehovet för planerade bebyggelse i Gasverket, Kolkajen och Ropsten enligt den nya beräkningen som togs fram efter samrådet. Enligt beräkningen bör antalet platser i garaget utökas från 1300 (i samrådsförslaget) till ca 1600 platser. Delar av tillkommande utrymmen relaterar till nya tunnlar, entréer, uppgångar och ventilationstorn som ska byggas i det nya garaget. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det nya förslaget har många tydliga fördelar jämfört med tidigare alternativ. Kontoret ser det som positivt att förslaget möjliggör återanvändning av det befintliga bergrummet utan ingrepp på privat mark. Kontoret anser vidare att placering av garagets uppstickande delar (trapphus, hiss osv) i den nya förslaget minimerar påverkan på naturmiljön och boendemiljön samt förbättrar garagets tillgänglighet och trygghet. Dessutom kommer placering av gångentrén vid Gasverket i den planerade parken bidrar till ökat liv i parken och ligger bättre till för de planerade bostäderna i Kolkajen. Kontoret konstaterar vidare att det är positivt att det nya förslaget innebär att ca 14 000 m3 berg inte behöver transporteras bort utan används istället för att återfylla utrymmen under BRF:erna. Förändringar efter samrådet Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet har följande ändringar skett i samrådsförslaget/samrådshandlingar : Ändringar i planförslaget: - Alternativ 2 har utgått och ett nytt förslag har tagits fram utifrån alternativ 1. - Antalet parkeringsplatser har utökat till ca 1700 jämförd med 1200 p-platser i samrådsförslaget.7

Sida 21 (22) - Utgång vid Hjorthagens IP som fanns med i alternativ 1 har utgått i det nya förslaget. - Trapphus/gångentré längs Rådjursstigen har flyttats till Gasverksvägen. Ventilationstorn har flyttat till rådjursstigen paketarts ihop med det planerade trapphuset. - Gångentrén vid Gasverket har flyttats till den planerade parken mellan Kolkajen och Gasverket. - Allt som var planlagt under BRF:erna har utgått, dessa utrymmen kommer att saneras och fylls sedan med sten och förseglas med en vattentät betongvägg i fastighetsgräns. - Befintliga bergrums skeppar har höjts upp för att kompensera de platser som utgår under BRF:er samt för att nå den antal platser som den nya beräkningen efter samråd har angett. - Cirkulärramper har utgått till förmån för raka ramper. - Infartsbyggnaden har utgått och ersätts av en nerfartsramp. Ytan ovanpå infarten planläggs som parkmark. - Placering och utformning av ventilation- och hisstorn, portar, samt in- och utgångar har studerats vidare med anpassning till platsen och fastställts i det nya förslaget. Ändringar i planhandlingar: - Utredningar gällande, luftkvalitet, risk som följd av bergrumsgaraget har uppdaterats och förtydligats utifrån samrådsyttrandena och det nya förslaget. - Fördjupning av MKB har kompletterats med markföroreningar och ev. risker som följd av det, risker vid ev. brand och olyckor, dagvatten och miljökvalitetsnormer för vatten samt ev. påverkan på befintliga byggnader i Gasverket som följd av grundvattensänkning. Delar av detta kommer att ingå i planbeskrivningen. MKB:n har också kompletterats med redovisning av påverkan på kulturmiljön. - Planhandlingarna har kompletterats med en tydligare redovisning av till vilken nivå bergrummen ska saneras för att inte påverka människors hälsa och säkerhet vid användning av parkeringsgarage. - Dialog har hållits med Brandförsvaret om säkra utrymningsvägar. - Trygghetsfrågorna har studerats vidare och en checklista avseende detta har tagits fram. - Planbeskrivningen har kompletterats med redovisning av halten NO2 samt att rätt ämnen ska mätas innan vatten släpps ut i Lilla Värtan.

Sida 22 (22) - Planbeskrivningen har förtydligats avseende miljökvalitetsnorm för vatten att god ekologisk status ska uppnås för Lilla Värtan. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående revideringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Martin Schröder enhetschef Nikara Movafaghi stadsplanerare