NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Relevanta dokument
Nyttan med ett register. Peter Molander

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Jan Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Pågående aktiviteter:

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

Rapportens sammanfattning och rekommendationer. Presenterades i Stockholm

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Rehabiliteringsgarantin 2012

Genusaspekter på smärtrehabilitering

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Pågående aktiviteter:

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

GOTLANDS HSN 2009/326 1(6) KOMMUN 30 november 2009

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Anders Clarström och Victoria Hildingsson

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Tolkmedierade samtal

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Rehabiliteringsgarantin

Multimodal smärtrehabilitering

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober TJÄNSTESKRIVELSE

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Artikelöversikt Bilaga 1

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Personcentrerad rehab på äldre dar

Multimodal rehabilitering, MMR2, enligt rehabiliteringsgarantin Charlotte Lövblom RS 2015/596

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

MED DIGITAL TEKNIK. Marlene Sandlund. Med Dr, Inst för samhällsmedicin och rehabilitering

Höstmöte NRS-primärvård (light) 4 november 2015 Stockholm

OKEJ med SAMARBETE vid HJÄRTSVIKT VIC nationella utbildningsdagar Stockholm 2016

Uppföljning av Kunskapscentrum. Smärta

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rehabiliteringsgarantin 2013

Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Rehabiliteringsgarantin 2013

Arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med klienter i arbetsför ålder med långvarig smärta inom primärvård

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

OM001G Individuell skriftlig tentamen

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess Multimodal rehabilitering ( M M R) för patienter med långvarig smärta

VO Smärtrehabilitering

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Koncernkontoret Enheten för uppdragsstyrning

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Implementering av artrosskolor

ÄLDRE PERSONER MED LÅNGVARIG SMÄRTA - OMVÅRDNAD

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Nationella överenskommelser En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch. rehabiliteringsprocess

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer

Maj Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Seminarium 5b torsdag

Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Vårdval i primärvården

KVANTITATIVA STUDIER. Resultat för Västerbotten och Östergötland

Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Falls and dizziness in frail older people

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning

Det är detta vi vill uppnå!

Multimodal rehabilitering (MMR) för patienter med långvarig smärta

2014 Information om rehabiliteringsgarantin till vårdgivare

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Bilaga 1. Artikelmatris

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Transkript:

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin Umeå universitet, Umeå

Bakgrund Västerbotten 2010-2011 Specialistvården utbildade hälsocentralernas MMR1 team som därefter ackrediterades för att utföra MMR1 MMR1 teamen använde delvis olika utvärderingsinstrument

NRS-light Baserat på tidigare erfarenheter av Nationellt register över smärtrehabilitering (NRS) startade Rehsam-projektet NRS-Light i samarbete med Östergötland Ett urval av variabler från NRS ingick tillsammans med några tilläggsvariabler Projektet 2012-2015

Under projekttiden: NRS-Light Fortlöpande kontakter med MMR1 team Utbildningsinsatser vid enskilda hälsocentraler och för hela primärvården Kontakt från specialistvården till primärvården Kontakt med bl.a. landstingsledning och chefer

Kvalitativa studier

Olika perspektiv Patientperspektiv Personalperspektiv

Patientperspektiv Syfte: Att utforska patienters upplevelser av att delta i MMR inom primärvård

The acceptance of living with chronic pain - an ongoing process: A qualitative study of patient experiences of multimodal rehabilitation in primary care. Pietilä-Holmner E, Stålnacke BM, Enthoven P, Stenberg G.

Patientperspektiv Metod Djupintervjuer 12 patienter Östergötland och Västerbotten 7 kvinnor och 5 män Ålder 29-63 år 0,5-1 år efter MMR Kvalitativ innehållsanalys

Resultat Kategorier 1. Från misstro till upprättelse 2. Från osäkerhet till kunskap 3. Från ensamhet till samhörighet 4. Att acceptera smärtan - en fortlöpande process

Gruppens betydelse - Möta andra i samma situation som förstår och att lära av varandra - Trygghet, kan öppna sig, känner samhörighet, är mindre ensam i sin situation MMR - Bekräftad och trodd - Ändrat tankemönster - Ökad kunskap om långvarig smärta och en förklaringsmodell som kan accepteras

Personalperspektiv Syfte: Att utforska personalens erfarenheter av att arbeta med MMR i primärvård Två content areas Healthcare professional experiences with patients who participate in multimodal pain rehabilitation in primary care Implementing national guidelines for multimodal rehabilitation in primary health care, a healthcare professional perspective

Metod Djupintervjuer med 14 personer som arbetar med MMR i primärvård. Arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, läkare, sjuksköterska, dietist Östergötland och Västerbotten Analysmetod: innehållsanalys

Healthcare professional experiences with patients who participate in multimodal pain rehabilitation in primary care a qualitative study Stenberg G, Pietilä-Holmner E, Stålnacke BM, Enthoven P. Disabil Rehabil. 2016:38:2085-94

Resultat Kategorier 1. Att välja patienter som lyckas 2. En utmaning på flera nivåer 3. Etiska dilemman 4. Vad är ett gott resultat

Resultat Att arbeta med MMR upplevdes som viktigt och betydelsefullt men också utmanande pga patienternas komplexitet De intervjuade upplevde en konflikt när de inte kunde erbjuda MMR till patienter som inte skulle kunna återgå i arbete De intervjuade ansåg att det är viktigt att även utvärdera andra faktorer efter MMR än återgång i arbete

Implementing national guidelines for multimodal rehabilitation in primary health care, a healthcare professional perspective Stenberg G, Stålnacke BM, Enthoven P. Disabil Rehabil 2016.

Resultat Kategorier Verksamhet 1. Sätt fokus på rehabilitering 2. Skapa förutsättningar Profession 3. Viktigt med eldsjäl 4. Skapa ett program- en process 5. Gott teamarbete- inte en tillfällighet 6.Team arbete är berikande

Akut prioriteras framför rehabilitering Ledningen behöver kunskap Ledningen måste ge stöd MMR-har låg status Prioritera MMR Skapa förutsättningar Ekonomi som styrmedel Ledningen måste sätta ramar Tillräckligt stora enheter Frigöra tid Handledning Ge möjlighet till utbildning Uthållighet Våga se vinst Konfliktstöd Eldsjäl Önskar mer styrt innehåll Teamets intresse och kompetens styr innehåll Innehållet i MMR är en förhandling Innehållet i MMRprogrammet i ständig förändring Önskar egen kontroll över programmet Skapa program Teambygge Alla i teamet måste ta sitt ansvar Gemenskapen är viktig Lyhördhet Personkemi som stämmer Viktigt att alla i teamet har lika värde Viktigt att arbeta åt samma håll Viktigt att släppa fokus på den egna behandlingen

Tack för uppmärksamheten!