Avloppsreningsverk Slam ill Ekeby Slam öm på näe Enhe (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) Enskilda slamavskiljare Mängd Enhe (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) (m 3 ) Lakvaen Mängd Enhe 40 (m 3 ) 225 938 (m 3 ) 225 978 (m 3 ) Rökgaskondensa Mängd Enhe 143 226 (m 3 ) 9 221 (m 3 ) 152 447 (m 3 ) Leveranör Mängd Enhe 4 451 322 (m 3 ) (m 3 ) 633,3

Kemikalie Mängd Enhe 830,8 17,9 Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slubehandling Rens 19 08 01 Avskiljs från inkommande avloppsvaen Sand 19 08 02 Avskiljs från inkommande avloppsvaen 103 800 kg Tväas, pressas och hämas som hushållssopor och bränns 27 689 kg Tväas och används som sluäcknings-maerial på deponin Meall 20 01 40 Pumpar 5 820 kg Åervinning Spillolja 13 02 08 Maskiner 900 lier Åervinning Lysrör 20 01 21 Belysning 100 sycken Åervinning Typ av bränsle Volym enhe Till vad

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - -

Anal sörningar Nederbörd Bräddningar och sörningar på näe 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Åral 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Bräddpunker Överbelasning Bräddpunker Drifhaveri Pumpsaioner Överbelasning Pumpsaioner Drifsörning Nederbörd (mm)

3. 4. 5. 6. 7.

8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.

17. 18. 19. 20. 21. 22.

22 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29.

30. 31. 32.

2015 EKEBY AVLOPPSVERK, ESKILSTUNA Provar: VATTEN, STICKPROV Prove märk: VÅTMARKEN och ESKILSTUNAÅN Daum Vecka In ill våmark Fördeln kanal U ur våmarken Ån, före Ekeby Ån, bron vid E20 nr Kolif bak* E coli* Inesinala Kolif bak* E coli* Inesinala Kolif bak* E coli* Inesinala Kolif bak* E coli* Inesinala Kolif bak* E coli* Inesinala enerok.* enerok.* enerok.* enerok.* enerok.* /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml /100 ml 2015-01-19 4 160000 53000 8400 200000 89000 14000 200000 120000 6900 2 500 1 700 390 2015-02-10 7 21000 9000 2900 22000 10000 1000 5800 2000 84 410 140 51 2015-03-31 14 230000 120000 19000 210000 99000 9800 77000 33000 4900 480 50 12 2 600 1 000 250 2015-04-29 18 690000 220000 34000 8600 <1000 <10 3500 630 52 200 20 1 1600 440 41 2015-05-27 22 100000 34000 3600 16000 240 62 17000 270 49 550 16 6 1100 110 17 2015-06-24 26 76000 15000 2100 20000 410 190 24000 250 130 1 000 35 15 1900 63 50 2015-07-06 28 250000 22000 2800 43000 750 340 >24000 3300 >2400 1 700 26 19 2400 41 32 2015-08-12 33 100000 20000 6200 10000 260 41 10000 700 88 >24000 23 21 2500 63 17 2015-09-23 39 13000 3900 1900 11000 1400 490 10000 410 150 2 500 52 210 3 100 89 410 2015-10-08 41 260000 99000 9900 15000 3200 340 3100 290 84 740 360 7 2 300 200 19 2015-11-11 46 110000 12000 2400 21000 12000 2000 24000 3300 610 2 000 33 23 5 500 130 56 Medelv 182727 55264 8473 52418 21626 2826 37440 14923 1305 1146 68 35 2355 361 121 Koliforma bakerier och E. coli är analyserade med Coliler-18, inesinala enerokocker med Eneoler-E Analyser som omfaas av ackredieringen är märka med aserisk (*) Informaion om referensmeod, mäosäkerhe och analyser som uförs av exern laboraorium lämnas på begäran. Bedömningsgrunder för STRANDBAD enl. HVMFS 2012:14/ direkiv 2006/7/EG Tjänlig Tjänlig med anm. Ojänlig E. Coli Inesin. enerok. /100 ml /100 ml 100 100 101-1000 101-300 >1000 >300

Max GVB = vb max 7 70

Procenuell redukion = 49% + (100% 49%) 73% = 86%

Ekebyverke med disribuionsnä ÅR 2015 Sammansällning Spillvaen Parameer Resula Enhe Kommenar Anal ansluna ill Hyndevads vaenverk 87 267 personer Ökning med 1619 Anal ansluna ill Ekeby avloppsreningsverk 89 934 personer Ökning med 841 Inkomma nde va e n Dimensionering (pe) 130 000 pe Toal anal person ekvivalener beräkna på BOD7-belasning 104 399 Medelvärde (70 g/pers,dygn) Toal anal person ekvivalener beräkna på BOD7-belasning 125 000 Max dygn (70 g/pers,dygn) Därav från indusrin (pe) 4 310 pe ekv Inkommande vaenflöde medelvärde (imma) 2 070 m3/h Inkommande vaenflöde medelvärde (dygn) 49 672 m3/d dygn Inkommande vaenflöde maxvärde (dygn) 142 700 m3/d Inkommande vaenflöde minvärde (dygn) 35 900 m3/d Toala Inkommande årsflöde 18 130 400 m3/år Mängd ovidkommande vaen 10 898 359 m3/år Del av de oala flöde 60 % Inkomma nde be la sning mg/l kg/d BOD7 Medel 147 7 308 BOD7 Max 230 10 960 49 dp COD Cr Medel 249 12 392 50 dp COD Cr Max 595 28 770 50 dp TOC Medel 71 3 541 50 dp TOC Max 170 28 770 50 dp P-o Medel 4,5 223 50 dp P-o Max 11 417 50 dp N-o Medel 25,2 1 252 50 dp N-o Max 40 1 980 50 dp NH4-N Medel 15,9 788 50 dp NH4-N Max 26 1 074 49 dp Ugå e nde va e n Ugående vaenflöde medelvärde (imma) 2 070 m3/h Ugående vaenflöde medelvärde (dygn) 49 672 m3/d dygn Ugående vaenflöde maxvärde (dygn) 142 700 m3/d Ugående vaenflöde minvärde(dygn) 35 900 m3/d Toala årsflöde 18 130 400 m3/år Dimensionerande flöde (imma) 3 090 m3/h Dimensionerande flöde (dygn) 74 160 m3/d Ugå e nde be la sning inkl. brä dd på ve rke mg/l kg/d BOD7 Medel 4,8 244 BOD7 Max 23 941 COD Cr Medel 37 1 824 COD Cr Max 23 4 703 TOC Medel 12 588 TOC Max 37 1 517 P-o Medel 0,15 7,7 P-o Max 0,24 13 N-o Medel 13 643 N-o Max 20 1 370 NH4-N Medel 2,8 139 NH4-N Max 10 585 SS medel 13 627 SS Max 35 1 798 T oa l mä ngd on/å r re dukion % BOD7 89 97% COD Cr 666 85% TOC 215 83% P-o 3 97% N-o 235 49% NH4-N 51 82% SS 229 95%

Me a lle r ingå e nde va e n mg/l kg/d Kvicksilver (Hg) Medel 0,00014 0,007 Kvicksilver (Hg) Maxdygn 0,00044 0,005 Kadmium (Cd) Medel 0,00019 0,009 Kadmium (Cd) Maxdygn 0,0005 0,013 Bly (Pb) Medel 0,0047 0,24 Bly (Pb) Maxdygn 0,0091 0,30 Koppar (Cu) Medel 0,093 4,61 Koppar (Cu) Maxdygn 0,15 6,7 Zink (Zn) Medel 0,12 6,06 Zink (Zn) Maxdygn 0,22 7,1 Krom (Cr) Medel 0,0045 0,22 Krom (Cr) Maxdygn 0,0067 0,0067 Nickel (Ni) Medel 0,008 0,40 Nickel (Ni) Maxdygn 0,011 0,71 T oa l mä ngd me a lle r i inkomma nde va e n kg/å r Kvicksilver (Hg) 2,6 Kadmium (Cd) 3,4 Bly (Pb) 86 Koppar (Cu) 1682 Zink (Zn) 2210 Krom (Cr) 82 Nickel (Ni) 145 Me a lle r ugå e nde va e n mg/l kg/d Kvicksilver (Hg) Medel 0,00005 0,0025 Kvicksilver (Hg) Maxdygn 0,00005 0,0048 Kadmium (Cd) Medel 0,00002 0,0012 Kadmium (Cd) Maxdygn 0,000038 0,0016 Bly (Pb) Medel 0,00067 0,034 Bly (Pb) Maxdygn 0,001 0,08 Koppar (Cu) Medel 0,018 0,88 Koppar (Cu) Maxdygn 0,031 0,031 Zink (Zn) Medel 0,014 0,69 Zink (Zn) Maxdygn 0,02 1,5 Krom (Cr) Medel 0,0018 0,088 Krom (Cr) Maxdygn 0,0034 0,15 Nickel (Ni) Medel 0,0045 0,23 Nickel (Ni) Maxdygn 0,0052 0,39 T oa l mä ngd me a lle r i ugå e nde va e n kg/å r Kvicksilver (Hg) 0,90 Kadmium (Cd) 0,40 Bly (Pb) 12 Koppar (Cu) 324 Zink (Zn) 253 Krom (Cr) 32 Nickel (Ni) 83

Brä dda va e n vid RV. Koninue rlig mä ning och re gisre ring sa m flöde sproporione ll prova gning Ana l T imma r(h) m3 Orsa k Bräddningar Q1 2 24 5520 hö+syr Bräddningar Q2 1 0,05 130 hö+syr Bräddningar Q3 12 45,4 38 925 hö+renov+syr Bräddningar Q4 0 0 0 0 Summa 14 69,5 44 575 Toal bräddad volym pga hydraulisk överbelasning 31 712 m3/år Toal bräddad volym pga drifhaveri 12 863 m3/år Bräddad volym i % av de oala årsflöde 0,25% Förore ningsmä ngde r frå n brä ddning vid re ningsve rke mg/l on/å r BOD7 60,8 1,839 COD Cr 128 4,672 P-o 2,1 0,076 N-o 21,4 0,921 NH4-N 11,6 0,438 Me a lle r frå n brä ddning vid re ningsve rke mg/l kg/å r Kvicksilver (Hg) 0,00014 0,006 Kadmium (Cd) 0,00019 0,008 Bly (Pb) 0,0047 0,211 Koppar (Cu) 0,0928 4,134 Zink (Zn) 0,12 5,434 Krom (Cr) 0,0045 0,201 Nickel (Ni) 0,008 0,357 Brä dda va e n på le dningsnä och pumpsa ione r m3/å r Toal mängd vaen 11 746 Mängd på grund av drifhaveri 4 450 Mängd på grund av hydraulisk överbelasning 7 296 Uppska a de förore ningsmä ngde r frå n brä ddning vid le dningsnä och pumpsa ione r Näringsä mne n on/å r BOD7 1,728 COD Cr 2,93 P-o 0,053 N-o 0,296 NH4-N 0,186 Me a lle r kg/å r Kvicksilver (Hg) 0,002 Kadmium (Cd) 0,002 Bly (Pb) 0,056 Koppar (Cu) 1,089 Zink (Zn) 1,432 Krom (Cr) 0,053 Nickel (Ni) 0,094 T oa la uslä pp ill va e n inklusive brä dda va e n frå n re ningsve rke Näringsä mne n on/å r BOD7 89 COD Cr 666 P-o 3 N-o 235 NH4-N 51 Me a lle r on/å r Kvicksilver (Hg) 0,000913 Kadmium (Cd) 0,0004 Bly (Pb) 0,0122 Koppar (Cu) 0,3241 Zink (Zn) 0,2528 Krom (Cr) 0,0322 Nickel (Ni) 0,0825

Ekebyverke med disribuionsnä ÅR 2015 Sammansällning slam Producerad mängd 9 439 m3/år Mängd TS oal 1 935 on TS-hal 20,5 % Exe rn sla mmä ngd - ill vaenfas 4560 m3 - ill slambehandling (glass, Drank) 499 m3 - från enskilda avloppsanläggningar 0 m3 - från andra reningsverk 150 m3 - från andra verksamheer(fe, biomassa mm) 5084 on Be ha ndla sla m röa 1 935 on TS/år Sluha ne ring Täckning av deponi 1 935 on TS/år Me a lle r i sla m Me de l mg/kg T S Ma x mg/kg T S Kg/å r Kvicksilver (Hg) 1,57 4,4 3,0 Kadmium (Cd) 1,19 1,7 2,3 Bly (Pb) 27 49 52 Koppar (Cu) 384 490 743 Zink (Zn) 564 690 1 092 Krom (Cr) 27 37 52 Nickel (Ni) 21 29 40 N-To 30 44 58 369 P-To 26 36 50 146 K 2,4 4,8 4 547 Ca 12 15 23 702 Mg 2,7 3,3 5 144 As 4,4 5,5 8 Toluen - - - PCB 0,047 0,28 0,09 PAH 1,6 9,4 3,03 Nonylfenol 7 9,5 13,6

Bilaga 1 Toal bräddning vid bräddpunker och pumpsaioner Brädda vaen på ledningsnä och pumpsaioner År 2015 Mängd vaen oal (m 3 /år) 11 746 Mängd p.g a. drifhaveri (m 3 /år) 4 450 Mängd p.g.a hydraulisk överbelasning 7 296 (m 3 /år) Uppskaade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnä och pumpsaioner Toal mängd (on/år) BOD7 1,728 CODCr 2,930 P-o 0,053 N-o 0,296 NH4-N 0,186 Toal mängd (kg/år) Hg 0,002 Cd 0,002 Pb 0,056 Cu 1,089 Zn 1,432 Cr 0,053 Ni 0,094

Bräddpunker på spillvaennäe Bräddningspunk Konrollmeod (se nedan) Recipien Frekvens (ggr/år) Anal immar al. an. dgr. Volym (m 3 /år) Orsak (drifhaveri el. överbelasning) B1 2a Eskilsuna ån B2 2d Eskilsuna ån B3 2d Eskilsuna ån B4 2a Eskilsuna ån B5 2a Eskilsuna ån B6 2d Eskilsuna ån B7 2b Eskilsuna ån 1 2 im 360 Överbelasning B8 2a Eskilsuna ån B9 1 Eskilsuna ån 4 8 im 336 Överbelasning B10 2b Eskilsuna ån B11 2a Eskilsuna ån B12 2a Eskilsuna ån 1 5 im 900 Överbelasning B13 2a Eskilsunaån 1 5 im 900 Överbelasning B14 2a Eskilsuna ån 1 5 im 750 Överbelasning B15 2b Eskilsuna ån B16 2a Eskilsuna ån B17 2b Eskilsunaån 2 6 im 300 Överbelasning B18 2d Eskilsunaån B19 B20 2a Brädden slopad Kalkbäcken B21 2a Eskilsunaån B25 2a Ekeby reningsverk B26 2a Grönsabäcken B28 2d Eskilsuna ån 3 6 324 Överbelasning B29 2d Eskilsuna ån 2 2 45 Överbelasning B31 2a Kalkbäcken B32 2a Eskilsuna ån 2 6 540 Överbelasning B34 2b Eskilsuna ån 3 7 455 Överbelasning B36 2a Eskilsuna ån B37 manu.luck Eskilsuna ån B38 2a Eskilsuna ån 1 5 315 Överbelasning B40 2d Dalgångsdike B41 2a Tumbodike B43 2a Väsbyviken B44 2d Mälaren Kvicksund B45 2d Tumbodike B48 2b Mälaren Kvicksund B52 2a Eskilsuna ån B53 2a Eskilsuna ån B54 2a Eskilsuna ån B55 2d Eskilsuna ån B56 2c Eskilsunaån 1 6 250 Överbelasning B61 2a Torshälla kanal B62 2a Torshälla ån B63 2a Torshälla ån 1 1 36 Överbelasning B64 2a Torshälla ån 2 6 540 Överbelasning B65 2a Torshälla ån 4 8 470 Överbelasning B69 2b Torshälla ån B70 2d Nyby ån B71 2d Invallningsdike B73 1 Torshälla kanal B74 2a Torshälla ån B75 2a Torshälla ån 1 5 180 Överbelasning B76 2b Torshälla ån 1 5 360 Överbelasning B77 2a Torshälla ån 1 1 35 Överbelasning B79 2d Nyby ån B80 2d Invallningsdike B81 2b Näshulasjön B82 2a Näshulasjön B84 2b Näshulasjön B91 B92 2b Brädden slopad Dike mo Tandlaån B93 manu.luck Dike mo Tandlaån B96 2b Dike B101 1 Eskilsuna ån B102 1 Eskilsuna ån B104 2d Dike B107 2d Dike mo invallningen B109 2d Dike Ekängsg. 2b Eskilsunaån 1 3 im 200 Överbelasning Summa 33 92 7296 Bilaga 1

Pumpsaioner Bräddningspunk Konrollmeod Recipien Frekvens Anal Volym Orsak (se nedan) (ggr/år) immar (m 3 /år) (drifhaveri el. Eskilsunaån 1 al. 2an. 1200 Underhålllsarbe överbelasning) S1 e S2 Eskilsunaån S3 Eskilsunaån S4 S5 S6 S7 Magasin Grönsabäcken-Mälaren S8 Eskilsunaån S9 4 Eskilsunaån S10 Dike-Eskilsunaån S11 S12 Dike-Eskilsunaån S13 Eskilsunaån S14 4 Eskilsunaån S15 3 Magasin-Dike- S17 Dike S18 Dike S19 Dike S21 Dike-Mälaren S22 Eskilsunaån S23 Eskilsunaån S24 Eskilsunaån S25 Dike-Eskilsunaån S27 Näshulasjön S28 S31 Dike-Mälaren 1 330 3000 Sopp i ledningen S32 S33 S34 S35 S36 S37 S38 S39 S40 S41 S42 S43 S44 S45 S46 S47 S48 S49 S50 S51 S52 S53 S54 S55 S57 S58 S59 S60 S61 S62 S63 S64 S65 S66 S67 S68 S69 S70 S71 S73 S74 S75 S76 S77 S78 S80 S81 S82 S83 S84 S85 S86 S87 S88 S89 Dike-Eskilsunaån Dike-Eskilsunaån Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Torshällaån Torshällaån Torshällaån Torshällaån Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Eskilsunaån Eskilsunaån Dike-Hjälmaren Dike-Torshällaån Brädd ill Dike Eskilsunaån Brädd ill Brädd ill Torshällaån Brädd ill Torshällaån Brädd ill Brädd ill Kalkbäcken-Eskilsunaån Mälaren Dike-Mälaren Dike-Eskilsunaån Dike-Mälaren Dike-Mälaren Torshällaån Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Eskilsunaån Nybyån Torshällaån Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Magasin Magasin Bilaga 1

S90 Magasin S91 S92 Eskilsunaån S93 Dike-Mälaren S94 S95 4 Dike-Eskilsunaån S96 Dike-Mälaren S97 Dike-Mälaren S98 Dike-Mälaren S99 S100 Dike-Borsöknasjön S101 Dike-Borsöknasjön S102 Dike-Borsöknasjön 1 530 250 Sopp i ledningen S103 S104 S105 S106 S107 S109 S110 S111 S112 S113 S114 S115 S116 S117 S118 S119 S120 S121 S122 S123 S124 S125 S126 S127 S128 S129 S130 S131 S132 S133 S134 S135 S136 S137 S138 S139 S140 S141 S142 S143 S144 S145 S146 S147 S148 S149 S150 S151 S152 S153 S154 S155 S156 S157 S158 S159 S160 S161 S162 S163 S164 S165 S166 S167 S168 S169 S170 S171 S175 Summa pumpsaioner Dike-Borsöknasjön Dike-Borsöknasjön Dike-Borsöknasjön Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Magasin Dike-Mälaren Dike-Mälaren Dike-Mälaren Magasin Dike-Mälaren Magasin Brädd ill S 12 Dike-Mälaren Ej i drif 2013. Ej i drif 2013. Ej i drif 2013. Ej i drif 2013. Ej i drif 2013. Torshällaån 3 862 4 450 Bilaga 1

1 (13) Bilaga 2 Saneringsplan 2016-2018 - Eskilsuna avrinningsområde ESEM1000, v1.0, 2014-06-18 Eskilsuna Energi och Miljö AB Posadress: 631 86 Eskilsuna Besöksadress: Kungsgaan 86 Telefon: 016-710 23 00 Org. nr 556458-1907 eem.se facebook.com/energi.miljo wier @energimiljo

2 (13) Förord På uppdrag av EEM har en projekgrupp från Eskilsuna Srängnäs Energi och Miljö agi fram 2016 års saneringsplan för Eskilsuna avrinningsområde. Projekgruppen besår av följande personer: Mas Janson Eva Basmo Åsa Bengsson Sjörs Planeringsingenjör VA Hållbarhesuvecklare Avdelningschef, VA-planering

3 (13) Innehåll 1. Sammanfaning... 4 2. Bakgrund och syfe... 6 3. Tillskosvaen och ågärdsmöjligheer... 7 4. Uppföljning av 2015... 8 4.1 Genomförda ågärder... 8 4.2 Nyckelal för verksamheen... 8 4.2.1 Uspädningsgrad, USG... 8 4.2.2 Drifkosnad per behandlad volym... 9 4.2.3 Tillskosvaen per meer ledning och dygn, LDM... 9 4.2.4 Sammansällning av resula och jämförelse... 9 5. Planerade ågärder och uredningar 2016-2018... 11 5.1 Ågärder pumpsaioner... 11 5.2 Förbäring av övervakningssyseme och uppföljning av bräddillfällen genom Ifix... 11 5.3 Duplicering av ledningsnäe Rudbecksgan... 11 5.4 Ubye av gamla beongledningar... 11 5.5 Insallaion av bräddmäare... 12 5.6 Anlägga dagvaenledning... 12 5.7 Invenering Kvicksund... 12 5.8 Omläggning ledningsnä Kajerdgaan... 12 5.9 Omläggning ledningsnä Väsermalm... 12 5.10 Ubye av ryckavloppsledning... 12 5.11 Brosa Lundby... 12 6. Slusas och forsa arbee... 13

4 (13) 1. Sammanfaning Saneringsplanen inleds med a sammanfaa de ågärder som planeras för perioden 2016-2018, se abell 1. En uförligare redogörelse av dessa ågärder preseneras senare i kapiel 5. Tabell 1. Sammanfaning av de ågärder som planeras för perioden 2016-2018. Tidpunk Planerad akivie Beskrivning Kommenar 2016 Förbäringar pumpsaioner 2016 Förbäring övervakningssyseme 2016 Duplicering ledningsnä Rudbecksgaan För a få en koninuerlig övervakning koppla ill övervakningssyseme förbäras kommunikaion sam flödesmäning Kunna få u överskådliga bräddrapporer och regnrapporer från Övervakningssyseme Ifix. Ubye av ledningar och kompleering med dagvaenledningar 2016 Ubye av ledningar Gamla beongledningar bys u för a minska drifsörningar och inläckage 2016-2017 2016-2017 2016-2017 Insallaion av bräddmäare Anlägga dagvaenledning Invenering Kvicksund 2017 Omläggning ledningsnä Kajerdgaan 2018 Omläggning av vaen och kombinera avlopp och kompleering med dagvaenledning För a få en koninuerlig övervakning kopplad ill Övervakningssyseme. Järnorge ill Gillbergaplan De är idag mycke illskosvaen i Kvicksund. Omläggning av vaen och kombinera avlopp och kompleering med dagvaenledning Furugaan/Rosenlundsgaan och Engelbreksgaan. Väsermalmsgaan och Villagaan Uveckla rapporverkyge 3 uförs 2016 och 2 2017.

5 (13) 2018 Ubye av ryckavloppsledning Suregaan Kompleera med dagvaenledning 2016-2020 Duplicering av ledningsnäe Brosa, Lundby och Grangärde Dessa områden har kombinerade ledningar och Brosa har dagvaenledningar som är ansluna ill den kombinerade ledningen nedsröms. Duplicering av ledningsnä och anläggning av dagvaendamm uförs under 2016-2020

6 (13) 2. Bakgrund och syfe Eskilsuna Energi och Miljö AB som är huvudman för den kommunala VA-verksamheen i Eskilsuna uppräar årligen en saneringsplan som beskriver de ågärder som skall vidas för a minska mängden illskosvaen på avloppsvaenledningsnäe för kommande 5- årsperiod. Saneringsplanen ingår som krav i illsånde för VA-huvudmannens avloppsreningsverk i Eskilsuna. Ekeby Avloppsreningsverk i Eskilsuna omhänderar, föruom Eskilsuna äor även avloppsvaen för kommundelarna Torshälla, Kvicksund, Tumbo, Hällby, Sundbyholm, Skogsorp, Hållsa, Kjula och Hällberga. Anal ansluna personer uppgår ill 89 093 år 2014. Omräkna i personekvivalener är mosvarande siffra 82 107. Syfe med saneringsplanen är a miljökonore, som uövar illsyn för VAverksamheen, kan följa upp VA-huvudmannens arbee med avseende illskosvaen.

7 (13) 3. Tillskosvaen och ågärdsmöjligheer Med illskosvaen avses inläckande dag- och dränvaen i spillvaenledningsnäe. Orsakerna ill dea är flera. Dag- och dräneringsvaen från exempelvis ak, husgrunder och hårdgjorda yor kan vara kopplade ill spillvaenledningsnäe sedan lång id illbaka då dea var illåe. Dagvaen kan också läcka in i spillvaenledningsnäe via befinliga bräddavlopp på huvudledningsnäe. Även grund- och markvaen sam uläckande dricksvaen från vaenledningsnäe kan a sig in i spillvaenledningarna. Sådan inläckage kan ske ill exempel i oäa fogar, i sprickor och hål på äldre ledningar och brunnar. Förekomsen av illskosvaen är särskil påaglig under regn- och snösmälningsperioden. De är moivera a arbea med illskosvaen när de orsakar bräddningar och nödavledning från avloppsreningsverke eller spillvaenledningsnäe. Dea framför all i känsliga recipiener. Tillskosvaen kan ge källaröversvämningar när spillvaenledningsnäe blir överbelasad. Överbelasningen behöver ine bara bero på illskosvaen i de allmänna näe uan även på briser och fel på ledningsnäe på priva mark. De finns flera olika sä a angripa probleme med illskosvaen. E sä är a bygga bor felkopplade suprör, dräneringar och hårdgjorda yor från spillvaenledningarna eller a bygga u dagvaenledningsnäe där dea saknas. E anna sä är a akiv rika förnyelsen mo områden med gamla och dåliga VA-ledningar. I Eskilsuna är sora delar bygg som kombinera avloppssysem, som var vanlig fram ill 1950-ale. C:a 10 % av ledningsnäe är kombinera. De innebär a ledningen är gemensam för spill- och dagvaen. Bl.a. är Fröslunda, Väsermalm, Övre Nyfors, Grangärde, Brosa, delar av Söder och delar av Öser. Så från dessa områden kommer allså legal dagvaen ill Reningsverke.

8 (13) 4. Uppföljning av 2015 4.1 Genomförda ågärder En illbakablick på föregående års saneringsarbee visar a i princip alla akivieer som planerades för 2015 genomfördes. Tabell 2. Sammanfaning av genomförda akivieer i 2015 års saneringsplan. Genomförd akivie Tidpunk för avslu Ubye av avloppsdelningar i Mesa Hösen 2015 Ubye av avloppsledningar i Röksa Hösen 2015 Pumpsaion S 38 ersaes med en ny. Effekivare pumpar och möjlighe a pumpa mer, och förhindra bäddning. Kompleerades med flödesmäare. Pumpsaion S 39 byggdes om, och fick effekivare pumpar. Kompleerades med flödesmäare. Uppföljning av orsak vid bräddning av pumpsaion. 2015 2015 Pågår koninuerlig 4.2 Nyckelal för verksamheen Nyckelal är e må eller värde för a underläa jämförande analyser. För a konrollera och kvaliessäkra VA-verksamheen är användning av nyckelal e bra verkyg. Nyckelalen baseras på de paramerar som man anser har sor beydelse för uvecklingen och kvalieen. Användande av nyckelal bör vara långsikig för a kunna göra en bedömning hur verksamheen har förändra sig över id. För de flesa nyckelalen är e femårsmedel ofa givande a följa upp efersom nyckelalen kan variera mycke mellan enskilda år 1. De nyckelal som VA-huvudmannen val a redovisa i saneringsplanen beskrivs nedan. Samliga av dessa är vederagna i VA-branschen. 4.2.1 Uspädningsgrad, USG Uspädningsgraden anger hur sor del av avloppsvane som besår av illskosvaen. I dea fall bygger beräkningen på inkommande flöde ill reningsverke och debierad dricksvaenvolym hos abonnenerna i avrinningsområde. Uspädningsgraden 1,0 x inkommandeflöde beyder a avloppsvane besår enbar av spillvaen, uspädningsgraden 2 x inkommande flöde innebär a delen illskosvaen är lika sor som spillvaendelen. Ju högre uspädningsgrad deso mer uspä avloppsvaen. 1 Enlig rapporen Svensk Vaen 2010C

9 (13) 4.2.2 Drifkosnad per behandlad volym E avloppsvaen som späs u med illskosvaen gör a koncenraionen av näringsämnen blir lägre och vanes emperaur sjunker. Dea gör a reningsgraden i verke försämras och drifkosnaderna ökar i form av högre energiförbrukning och dosering av kemikalier. Dea nyckelal beskriver den årliga drifkosnaden för reningsverke fördela på inkommande flöde ill reningsverke. 4.2.3 Tillskosvaen per meer ledning och dygn, LDM Alla självfallsysem släpper in illskosvaen från omgivande mark, nyanlagda som gamla och oavse maerial. Således blir ledningsnäes längd avgörande för hur mycke illskosvaen som har möjlighe a avledas ill reningsverke. LDM beräknas därför som de oala inkommande mängden illskosvaen per år fördela på dygn och ledningslängd. 4.2.4 Sammansällning av resula och jämförelse I nedansående abeller redovisas nyckelal för Eskilsuna avrinningsområde under perioden 2012-2015. Nyckelalen jämförs med kommuner enlig VASS men också uifrån VA-Webs hållbarhesbedömning i abell 4 och 5. Tabell 3. Nyckelal för VA-verksamheen under perioden 2012-2015. Eskilsuna avrinningsområde Nyckelal 2015 2014 2013 2012 Medel Uspädningsgrad, USG % 251 249 239 261 250 Drifkosnad per behandlad volym [kr] Tillskosvaenflöde per meer ledning och dygn, LDM [l/m,dygn] 1,32 1,62 1,51 1,24 1,42 67,7 58,7 56,8 75,7 64,7

10 (13) Tabell 4. Nyckelal för Eskilsuna avrinningsområde i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Nyckelal Eskilsuna avrinningsområde VASS-saisik 2 2015 20 % bäsa 20-40% bäsa Medel 2012- kommunerna kommunerna 40-60% mienkommunerna 20-40% sämsa kommunerna 20 % sämsa kommunerna Uspädningsgrad, USG [%] 250 100 170 170 200 200 240 240 280 280 1200 Drifkosnad per behandlad volym [kr] Tillskosvaenflöde per meer ledning och dygn, LDM [l/m,dygn] 1,42 x x x x x 64,7 0-15 15-22 22-29 29-42 42-136 Tabell 5 Nyckelal för VA-verksamheen i jämförelse med hållbarhesbedömning enlig VA-Web 3. Nyckelal Eskilsuna avrinningsområde Medel 2012-2015 Mycke god uhållighe VA-Web God Mindre god uhållighe uhållighe Dålig uhållighe Uspädningsgrad, USG [%] Drifkosnad per behandlad volym [kr] Tillskosvaenflöde per meer ledning och dygn, LDM [l/m,dygn] 250 < 130 130-200 200 300 >300 1,42 x x x x 64,7 < 5,0 5,0-15 15-25 > 25 2 Svensk Vaen 2010C, baserad på saisik från 182 kommuner. 3 Svensk Vaen 2010C

11 (13) 5. Planerade ågärder och uredningar 2016-2018 Nedan beskrivs de akivieer som planeras under 2016 ill 2018. 5.1 Ågärder pumpsaioner Pumpsaionerna S 82, S 83, S 84, S 85, S 86, S 87, S 88 och S 89 byggs om och får flödesmäare och nya auomaikskåp. Pumpsaion S1, Eskilsunas sörsa pumpsaion, kommer a förnyas under 2016 med en uppskaad projekbudge på ca 21 MKr. Hela saionsbyggnaden byggs om sam bye av ledningar, auomaikskåp och flödesmäare. Övervakning och uppföljning av pumpsaioner S8, S14, S 176 och S177 ska förbäras. De innebär bland anna a uppföljningen av drifsörningar och bräddningar blir bäre. Ågärden kommer a genomföras när bredbandsansluningen är uförd 2016. Pumpsaion S 2 har en lien sump, och bräddar därför näsan direk. För a undvika bräddning vid srömavbro, så insalleras reservkraf. Pumpsaion S 21. Ubye ill nya ryckrör och ny auomaikskåp och flödesmäare. Orsak ill bräddning ureds och saisik sammansälls för samliga pumpsaioner koninuerlig. 5.2 Förbäring av övervakningssyseme och uppföljning av bräddillfällen genom Ifix Alla bräddningar sker ine på grund av överbelasning av pumpsaionerna ill följd av illskosvaen. Orsaken ill bräddning kan också vara illförsel av främmande föremål ill ledningsnäe, som ygrasor, eller a pumparna haverera av någon annan anledning. Uppföljning av bräddsaisiken forgår koninuerlig. I samarbee med Novoek ska rapporeringsverkyge uvecklas så a de går a få en bäre bräddrapporering och överskådligare nederbördsrapporering från syseme ill 2017. Nederbörd i form av regn är en vikig parameer när de handlar om a förså källan ill problem som orsakas av illskosvaen. För a få en bäre bild av regnillfällenas lokala karakär förbäras regnmäarna i Alberga, Bälgviken, Eskilsuna, Hällberga, Kjula, Kvicksund, Skogsorp, Sundbyholm, Torshälla, Väsermo och Ärla. 5.3 Duplicering av ledningsnäe Rudbecksgan I dag finns kombinerade beongledningar i Rudbecksgaan. För a minska inläckage så bys dåliga beongledningar u i samband med dea genomförs en kompleering med dagvaenledningar i område. 5.4 Ubye av gamla beongledningar I samband med ombyggnad av Kungsgaan-Careliigaan så bys ledningarna u och fasigheerna på gaan kompleeras med dagvaenledning. Ubye av spillvaenledningar i Röksavägen och Duveorpsvägen. Område kompleeras delvis med dagvaenledningar och alla fasigheer får en dagvaenservis.

12 (13) 5.5 Insallaion av bräddmäare Insallaion av bräddmäare i bräddavloppe vid Väseråsvägen, Srandgaan, Gillbergaplan, Carlavägen och Kungsgaan. För a få en koninuerlig övervakning kopplad ill övervakningssyseme. 5.6 Anlägga dagvaenledning Anlägga dagvaenledning mellan Järnorge och Gillbergaplan i samband med a Gauenheen ska gör om cykelbanan på denna sräcka. Vi kan då koppla bor gauvaen och fasigheers dagvaen, som nu är anslue på den Kombinerade ledningen. 5.7 Invenering Kvicksund I dag är de mycke illskosvaen i Kvicksund. En invenering och flödesmäning genomförs för a få fram vilka ledningar som är påverkade av dagvaen. 5.8 Omläggning ledningsnä Kajerdgaan Omläggning av vaen och Kombinera avlopp och kompleering med dagvaen i Kajerdgaan innebär a gauvaen och fasigheers dagvaen kopplas bor från spillvaennäe. 5.9 Omläggning ledningsnä Väsermalm Omläggning av vaen och Kombinera avlopp och kompleering med dagvaen i Furugaan/Rosenlundsgaan och Engelbreksgaan. Omläggning av vaen och Kombinera avlopp och kompleering med dagvaen i Väsermalmsgaan och Villagaan. Gauvaen och fasigheers dagvaen, som nu är anslue på den Kombinerade ledningar kopplas bor. 5.10 Ubye av ryckavloppsledning I samband med ubye av ryckavloppsledning i Suregaan, kompleera med en dagvaenledning från Engelbreksplan ned ill Eskilsunaån. Den dagvaenledningen fungerar då som en huvuddagvaenledning där de är möjlig a anslua dagvaenledningar i samband med ubye och duplicering i Fröslunda framöver. 5.11 Brosa Lundby Under 2015 genomfördes en övergripande uredning för problemområde Brosa- Lundby för a komma illräa med källaröversvämningar genom a minska illskosvaen. Under 2016 projekeras och anläggs en dagvaendamm som möjliggör en separering av e dagvaensysem som idag är påkopplade på en kombinerad ledning. Under 2017-2018 kommer projeke as vidare ill a lägga om VA- och dagvaenledningar längs några gaor i område för a kunna erbjuda fasigheerna nya förbindelsepunker för dagvaen. Ågärden kommer a led ill minskad bräddning vid Ekeby avloppsreningsverk.

13 (13) 6. Slusas och forsa arbee Sanering av illskosvaen är e långsikig och koninuerlig arbee där effekerna av de insaser som genomförs kan vara svåra a följa upp efersom snösmälnings- och regnperiodens avrinningsförlopp är en avgörande parameer som ser olika u från år ill år. Uppföljning och uvärdering av uförda ågärder är dock e vikig verkyg i saneringsarbee. I den mån de är möjlig har EEM för avsik a över id konrollera effeken av de ågärder som säs in för a öka försåelsen för de meoder och den eknik som används i saneringsarbee. Som e försa seg i dea arbee har EEM redovisa några nyckelal för verksamheen som beskriver övergripande saus för avrinningsområde men också i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Dea är ny för åres saneringsplaner och ambiionen är a forsäa arbea med nyckelal och brya ned dessa i befinliga delavrinningsområden för a yerligare få ledrådar kring var de är mes lönsam a säa in ågärder. En uppföljning av de uredningar och ågärder som planeras för 2016 följs upp av projekgruppen i sepember varje år. Eskilsuna 2016-02-04 Mas Janson Planeringsingenjör VA På uppdrag av EEM

Bilaga 3 2015-12-21 Förnyelseplan 2016-2020 VA-ledningsnäe i Eskilsuna kommun Saus: Granskningshandling 2015-12-21 ESEM5500, v1.0, 2014-07-29 Eskilsuna Srängnäs Energi och Miljö Posadress: 631 86 Eskilsuna Besöksadress: Kungsgaan 86

Förord Arbee med förnyelseplanering är e arbee som bedrivs koninuerlig inom VAorganisaionen och i alla skeden av byggprocessen, från uredning, planering, projekering, uförande och uppföljning. För budgeåre 2016 implemeneras en ny arbesmodell för a karlägga förnyelsebehove och prioriera ågärder för ledningsnäe i Eskilsuna. Denna arbesmodell har inspireras av Svensk Vaens rappor Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar (NR2011-12). Den förnyelseplan som as fram ill budgeåre 2016 kommer ine vara komple men ambiionen är a ha e fullsändig underlag färdig ill budgearbee 2017. En arbesgrupp besående av följande personer har arbear för a färdigsälla denna förnyelseplan i samband med 2016 års budgearbee: Samordning, uförande och dokumenaion: Arbesgrupp: Granskning: Axel Lans, VA-ingenjör VA-planering Mas Janson, Planeringsingenjör VA-disribuion Per Jansson, VA-ingenjör VA-disribuion Göran Karlsson, Rörnäsingenjör VA-disribuion Andreas Lindblom, Arbesledare VA-disribuion Magnus Fundberg, GIS-ingenjör VA-planering Andreas Bander, Avdelningschef VA-disribuion Åsa Bengsson-Sjörs, Avdelningschef VA-planering Admir Ibrisevic, Affärsområdeschef VA 3 (17)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfe och mål... 5 1.3 Avgränsningar... 5 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 VA-syseme i Eskilsuna... 6 2.2 Drifsörningssaisik... 6 2.3 Rådande förnyelseak och ekonomi... 6 3 FÖRNYELSESTRATEGI... 8 3.1 Meod... 8 3.2 Uförande... 9 3.2.1 Uppföljning... 9 3.2.2 Karläggning... 10 3.2.3 Visualisering... 12 3.3 Resula... 13 3.3.1 Priorieringsmodell för idenifierade projek... 13 3.3.2 Förslag på förnyelseplan 2016-2020 inklusive kosandsuppskaning... 14 4 SLUTSATS OCH FORTSATT ARBETE...17 Bilaga 1 Bilaga 2 Resula av GIS-analys En komple karläggning kommer genomföras ill 2017 års plan. Priorieringsmodell och ufall 4 (17)

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund För regionens framid och uveckling inledde Eskilsuna Energi och Miljö AB, och Srängnäs Energi AB under 2013 e sammarbee med syfe a vara ill sörsa möjliga nya för kunderna, invånarna och miljön i södra Mälardalen. Sammarbee resulerade i en sörre organisaionsförändring som rädde i kraf från årsskife 2013/2014. De vå kommunala VA-bolagen samlades då under de nya drifbolage Eskilsuna Srängnäs Energi och Miljö illsammans med övriga affärsområden inom idigare bolag. I och med dea sammarbee har fokus lyfs på VA-verksamheens långsikiga förnyelsearbee, bland anna ska Svensk Vaens hållbarhesindex avseende förnyelseak på ledningsnäe efersrävas i båda kommunerna. I Eskilsuna har de de senase åren ine funnis någo långsikig mål som syr verksamheens förnyelseak. Förnyelsebehove är dock väl karlag men är kopplade på personnivå inom VA-organisaionen. Dea har gjor verksamheen sårbar och de finns därför inciamen ill a arbee med en förnyelseplan som samlar upp kunskap kring ledningsnäe och gör den illgänglig för fler personer inom organisaionen. Den kunskap som finns kring ledningsnäe i kombinaion med en väl dokumenerad ledingsdaabas skapar bra förusäningar för a a fram en långsikig förnyelseplan med relaiv enkla medel. Förhoppningen med förnyelsearbee är a skapa en bra överblick av reinveseringsbehove i kommunen som på sik kommer leda ill bäre konroll av projekekonomin, hushållning av inerna resurser och uppföljning av ågärder som genomförs under åre. Den arbesmodell som används i Srängnäs sedan 2014 kommer a implemeneras i Eskilsuna inför budgearbee 2017. En enklare 5-årsplan as dock fram för 2016 då dea eferfrågas av ledningsgruppen och EEMs syrelser. 1.2 Syfe och mål Syfe med denna förnyelseplan är a säkersälla a framida reinveseringar rikas ill de områden på ledningsnäe där behove är sörs. Måle är a minska drifsörningar av aku karakär och således också öka leveranssäkerheen ill Eskilsunas VA-kunder. 1.3 Avgränsningar Förnyelseplanen omfaar endas ågärder på VA-ledningsnäen i Eskilsuna kommun dvs. dricksvaen- och spillvaenledningsnäe. Befinliga anläggningsdelar på ledningsnäe så som rycksegringar, pumpsaioner och reservoarer omfaas också av denna plan. Förnyelsen av dagvaenledningsnäe är sark koppla ill illskosvaen och arbee med a koppla bor dag- från spillvaenledningsnäe. Av denna anledning följs förnyelseaken för dagvaen upp i saneringsplanen för EEM. Ågärder för vaen- och avloppsvaenreningsverken haneras i andra planer som VA-produkion ansvarar för. 5 (17)

2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 VA-syseme i Eskilsuna En komple karläggning kommer genomföras ill 2017 års plan. 2.2 Drifsörningssaisik En komple karläggning kommer genomföras ill 2017 års plan. 2.3 Rådande förnyelseak och ekonomi Förnyelseak beskriver hur många kilomeer ledning som förnyas på årsbasis i förhållande ill ledningsnäes oala längd. Som hjälpmedel för VA-huvudmannen har branschorganisaionen Svensk Vaen agi fram e anal nyckelal som, om de följs upp över id, ger en indikaion om verksamheen bedrivs på e hållbar sä. Dessa nyckelal samlas under benämningen Hållbarhesindex och är väl förankra inom VA-branschen. Hållbarhesindex illämpas inom ESEM och vad de gäller förnyelseak så ska nyckelal för Bra -nivå efersrävas, se abell 1 nedan. Tabell 1. Svensk Vaens rekommendaion kring förnyelseak och hållbar uveckling av ledningsnäen. Förnyelseak [%] (5-års-medelvärde) Bra Bör förbäras Måse ågärdas Dricksvaenledningsnä >0,7 0,5-0,7 <0,5 Spillvaenledningsnä >0,6 0,3-0,6 <0,3 I figur 1 sammansälls hisiorisk daa kring förnyelseak för perioden 2010-2014. Figur 1. Förnyelseak för dricks-och spillvaenledningsnäe inklusive oal förnyad längd per år under perioden 2011-2014. Rikvärden för hållbarhesindex HBI redovisas för respekive ledningsnä. 6 (17)

Reinveseringsbudge för VA-ledningsnäe har variera den senase 5-årsperioden. I figur 2 nedan redovisas budge konra ufall med avseende på reinvesering. Noera a reinvesering av VA-anläggningar ine ingår uan redovisas separa i figur 3. Figur 2. Sammansällning av ekonomi avseende reinvesering för ledningsnäe beskrive som budge konra ufall under perioden 2011-november 2015. Reinveseringsbudge och ufall för pumpsaioner och rycksegringar redovisas separa i figur 3 för perioden 2010-2015. Figur 3. Sammansällning av ekonomi avseende reinvesering av pumpsaioner och rycksegringar beskrive som budge konra ufall under perioden 2011-november 2015. Sammanfaningsvis kan konsaeras a ågärder som genomförs på ledningsnä och VAanläggningar de senase åren har lega inom planerad budge. När den oala reinveseringsbudgeen sammansälls (ledningar + anläggningar) är avvikelsen mellan budge konra ufall sörre än 10 % för samliga år i suderad period. 7 (17)

3 FÖRNYELSESTRATEGI 3.1 Meod Förnyelseplanens arbesprocess iniieras med en uppföljning av de förnyelsearbee som genomförs under föregående år. I dea momen följs förnyelseaken upp och jämförs med långsikig uppsaa mål och rikvärden. I dea skede finns möjligheen a påverka förnyelseaken för näs kommande 5-årsperiod. Även uppföljning av ekonomi genomförs och då genom a konrollera avvikelsen mellan budge och ufall. I näsa momen Karläggning uppdaeras drifsörningssaisiken från idigare år och de riskmaerial som bys u dokumeneras. Efer genomförd karläggning kan ny indaa ill förnyelseplanen visualiseras i en GIS-modell. Med GIS-modellen illhanda påbörjas en idenifiering av nya ågärdsbehov på ledningsnäe. Dea arbee genomförs gemensam inom arbesgruppen. Prioriering och klassificering sker sedan genom en urvalsprocess där varje ågärd bedöms uifrån en riskvärdering sam en värdering av mjuka paramerar. Ågärder som får högs poäng ger högs priorie. En 5-års plan med förnyelseprojek kan sedan as fram som harmoniserar med de långsikiga förnyelsemålen som besäms under momene uppföljning. Tidplan och kosnadsuppskaning as fram för näs kommande år och blir e underlag inför budgearbee. Uppföljning Karläggning Drifsörningssaisik Risk-/konsekvensledningar Dokumenaion Visualisering Redovisning i GIS-modell Behov av ågärder idenifieras Riskvärdering och prioriering 5-årsplan inklusive kosnadsuppskaning och idplan Resula och dokumenaion Figur 4. Arbesprocessens momen visualiseras. 8 (17)

3.2 Uförande 3.2.1 Uppföljning Svensk Vaens hållbarhesindex som beskrivs i avsni 2.3 innebär i eorin a EEM behöver bya u oal ca 8,0 km dricksvaen- och spillvaenledningar i sni varje år för a uppnå de långsikiga målen. Med bakgrund av den förnyelseak som EEM har haf den senase 5-årsperioden görs anagande a hållbarhesindex rikvärden är e orimlig hög mål för VA-organisaionen i EEM. För a bedöma relevansen i ovansående anagande genomförs en karläggning av förnyelseak hos VA-huvudmän i närområde och som är i samma sorleksordning som Eskilsuna. I abell 2 nedan redovisas ledningsnäens längd och förnyelseak basera på saisik från VASS. Tabell 2. Förnyelseak hos närliggande kommuner och bolag i Eskilsunas närområde. Dricksvaen Spillvaen Ledningslängd 2014 Förnyelseak Medel 2010-2014 Ledningslängd 2014 Eskilsuna 605 0,26 654 0,25 Söderälje 372 0,19 445 0,78 Uppsala 712 0,30 644 0,20 Linköping 666 0,22 761 0,68 Norrköping 776 0,24 858 0,95 Väserås 657 0,24 701 0,39 Förnyelseak Medel 2010-2014 Tabell 2 visar a Eskilsunas förnyelseak är låg men ändå i parie med övriga jämförbara kommuner och bolag. Vär a noera är dock a ingen av de suderade VA-huvudmännen uppfyller rikvärdena i Svensk Vaens hållbarhesindex för samliga ledningsnä. Således är den forsaa bedömningen a de rikvärden som ligger ill grund för förnyelseaken i Eskilsuna är någo höga. Vär a noera är a de finns en viss osäkerhe i de daa som presseneras i VASS. Bedömningen är dock a informaionen om förnyelseak är e pålilig nyckelal då många kommuner och bolag syr sin verksamhe uifrån denna parameer. Med bakgrund av ovansående resonemang föreslår arbesgruppen a följande förnyelseak bör gälla för Eskilsuna och EEM den kommande 5-årsperioden, se abell 3. Tabell 3. Föreslagen förnyelseak för perioden 2015-2020. Förnyelseak 2010-2014 2015* 2016** 2017 2018 2019 2020 [medelvärde] Dricksvaen 0,26 0,36 0,45 0,50 0,50 0,60 0,60 Spillvaen 0,25 0,36 0,30 0,40 0,40 0,50 0,50 *Prognos för 2015, **Bedömning uifrån planerad budge VA-huvudmannens ambiion är således a höja förnyelseaken på sik för både dricksvaen- och spillvaenledningsnäe. Höjningen sker från och med 2016. Yerliggare en höjning planeras vid 2019 om de finns förusäningar för dea. Förnyelseaken omprövas 9 (17)

årligen i samband med a förnyelseplanen revideras. Figur 5 redovisar 5-årsmedelvärdes uveckling uifrån uppsaa mål enlig abell 3. Figur 5. Förnyelseak för samliga ledningsnä redovisade som 5-årsmedelvärden för perioden 2010-2020. Den sammanfaande bedömningen är a VA-verksamheen forsäningsvis kommer höja förnyelseaken kommande år. Från 2019 och framå visar den preliminära prognosen a förnyelseaken för dricksvaenledningsnäe kommer uppgå ill >0,5 % för dricksvaenledningsnäe och >0,4 % för spillvaenledningsnäe. Samliga procensaser avser 5-årsmedelvärden enlig abell 3. 3.2.2 Karläggning Drifsörningsdaa Drifsörningsdaa i Eskilsuna baseras på de erfarenheer som erhållis av drifpersonalen sedan e anal år illbaka. Informaionen bygger dels på den informaion som har noeras i samband med a akua sörningar men också den informaion som lämnas av VA-kunder. Under 2016 kommer en ny drifmodul a implemeneras i verksamheen som en del av den digiala ledningsdaabasen Geosecma. Modulen gör a drifsörningar enkel kan dokumeneras direk i fäl och uan handpåläggning bli visuell i ledningsdaabasen dvs i Gesocma webapplikaion. Drifsörningsdaa delas in i sex kaegorier: Leveransproblem dricksvaenledningsnäe, ryck, flöde Kvaliesproblem dricksvaenledningsnäe, färg, luk Vaenläcka Avloppssopp Olägenheer luk, spillvaenledningsnäe Översvämning, källare, gaa 10 (17)

En komple karläggning av drifsörningsdaa kommer genomföras ill 2017 års plan. Definiion av riskledningar I Svensk Vaens rappor Rörmaerial i svenska VA-ledningar egenskaper och livslängd (NR2014-11) beskrivs e anal idsypiska maerial som klassas som riskledningar efersom dessa saisisk se drabbas av drifsörningar. Med inspiraion av dea underlag väljs följande riskmaerial för karläggningen av Eskilsunas ledningsnä, se nedansående abell. Tabell 4. VA-maerial klassade som riskledningar och dess besånd. Riskmaerial Kommenar Besånd [km] Cenrifugalgjue gråjärn 1962-1970 Fogning med Gummiringar, Tyonkoppling eller expresskoppling - Cenrifugalgjue segjärn 1961- Zinkbeläggning, Poun a mousson med zink - Cenrifugalgjue segjärn, Gusavsberg 1968-1987 Cenrifugalgjue segjärn, Gusavsberg 1987- Fogning med gummiringar, yonkoppling eller expresskoppling - Fogning med gummiringar med dragsäker låsning, VRS-koppling. Började 1987-88 med zinkbeläggning. - PVC 1965-1970 Rör med pålimmade muffar, EHRI-muffar. - PVC 1969- Rör med formspruade muffar. Fram ill 1973 är hållfasheen sämre då PVCmassan ine var full uvecklad. - PEL 1955-1070 Rör i ryckklass PN6. - PEH 1960 Hisorisk se lie läckor på rören men hög läckfrekvens på kopplingarna. - PEH 1955-1965 PK-kopplingar av svårplå har använs i Eskilsuna. Dessa korroderar. - PEH 1960-1975 Hälleforsnäs WR-koppling har använs från Ø75 och uppå. - Sål 1940- Blydikade rör. - Sål 1965-1969 Ybehandlad med asfal både invändig och uvändig. - Sål 1980- Alvenius Ybehandlad med asfal både invändig och uvändig. Rören är lindade med plasband uvändig för a förhindra korrosion - Galvaniserade sålrör, 1920-1970 Bonna- och SENTAB-ledningar, 1947-1966 Riskmaerialens sammanlagda längd Bedömd livslängd på 30-40 år på grund av korrosion, Påväx inne i rören och fräskador i gängningen. - Missänk riskmaerial som bör hållas under uppsik. - Sammansälls ill 2017 års plan. - 11 (17)

Definiion av konsekvensledningar Konsekvensledningar är dricks- och spillvaenledningar som medför sora konsekvenser vid en drifsörning. I jämförelse med riskledningar så bör konsekvensledningar priorieras i när de gäller förnyelse eller förbäringar av ledningsnäe. Konsekvensledningar as enklas fram genom a sudera ledningskaran och markera de ledningar som bedöms ge sora konsekvenser vid en drifsörning. Arbesgruppen föreslår följande konsekvensledningar för vaenledningsnäe: Sor andel av invånarna blir uan dricksvaen mer än e dygn. Ledning under vaendrag. Ledning under högrafikerad väg. Ledning under hus. Sörre ledning där e rörbro ger sor skada ill följd av vaenmassorna. Ledning som försörjer vikiga samhällsfunkioner, exempelvis sjukhus och viss indusri. Svåråkomliga ledningar som ar id a reparera. Maarledning från vaenverk eller ill vaenorn och reservoarer, enkelmaning. Överföringsledningar mellan äorer, enkelmaning. Arbesgruppen föreslår följande konsekvensledningar för spillvaenledningsnäe: Ledningar som ligger nära råvaeninag/produkionsanläggningar där e ledningsbro genererar sora negaiva effeker och risker för dricksvaen produkionen/disribuionen. Ledningar där e ledningsbro drabbar många abonnener. Ledningar där e bro drabbar känsliga/priorierade abonnener exempelvis grannkommuner, sjukhus eller indusrier. Ledningar som korsar eller ligger nära rafikinensiva vägar. Ledningar där bro skulle medföra sora konsekvenser för miljön. Ledningar i eller nära vaendrag som är svåra/dyra a ågärda. Ledningar som är kossamma a reparera exempelvis djup liggande ledningar, svåråkomliga ledningar. Vinsen med a idenifiera verksamheens konsekvensledningar är a minska konsekvensen genom förebyggande ågärder sam a ha möjligheen a förbereda provisoriska ågärder. För a ine få för mycke informaion a följa upp bör andel konsekvensledningar ine översiga 10 % av de oala ledningsnäes längd. 3.2.3 Visualisering Drifsörningssaisik, riskledningar och konsekvensledningar kommer visualiseras i en GISmodell som kommer arbeas fram under 2017. 12 (17)

3.3 Resula 3.3.1 Priorieringsmodell för idenifierade projek Generell bör gälla a VA-verksamheens övergripande planer ska harmonisera i den mån de är möjlig. Ågärdsbehov som karläggs som en del av saneringsarbee bör därför samordnas med förnyelseplanen. På samma sä bör ågärder inom förnyelseplanen a hänsyn ill vilka saneringsbehov som finns avseende illskosvaen i den mån de är möjlig. Underhållsplanen för ledningsnäe bör därefer uppdaeras och anpassas efer de ågärder som genomförs på ledningsnäe. De finns av många anledningar e behov av a sysemaisera priorieringen av ågärder i förnyelseplanen. Bland anna för a a hänsyn ill andra ågärdsbehov inom VA men också med hänsyn ill andra inressener som exempelvis andra affärsområden inom ESEM men också Eskilsuna kommun. På dea sä as e seg i rikning mo e mer effekiv byggande som minimerar sörningar i vardagen för invånarna i Eskilsuna kommun. Med en långsikig förnyelseplan som korresponderas u i kommunen finns de förusäningar för a övriga inressener börjar anpassa sina inveseringsplaner efer VA-verksamheens, vilke är posiiv. VA EEM Saneringsplan Förnyelseplan Eskilsuna kommuns planer, gaukonor, MEX. Underhållsplan Planer för övriga affärsområden ESEM Figur 6. Förnyelseplanen bör sräva efer samordning med andra inressener inom VA, ESEM och Eskilsuna kommun. Många förnyelseprojek finns de inga frågeecken kring, de ska bara genomföras. Exempel på dea kan vara behov av uppdimensionering för a klara föräning eller en ågärd av krafig läckande ledningar. Myndigheskrav, andra akörer, egna poliikers/syrelsens målsäning behöver i många fall ine diskueras uan ågärderna måse genomföras. Förnyelseprojek som är av denna dignie behöver därför ine jämföras och vägas uan dessa priorieras förs i priorieringsmodellen. Reserande projek som idenifieras priorieras sedan iniial uifrån en riskvärdering eferfölj av en värdering av mjuka paramerar. I bilaga 2 redovisas en beskrivning av priorieringsmodellen sam ufalle av arbesgruppens värdering. 13 (17)

3.3.2 Förslag på förnyelseplan 2016-2020 inklusive kosandsuppskaning Med bakgrund av den prioriering som genomförs och redovisas i bilaga 2 så föreslås följande förnyelseplan för perioden 2016-2020. Tabell 5. Förslag på förnyelseprojek under perioden 2016-2020. Förnyelseprojek 2016 Förnyad längd [m] Budge [Mkr] Dricksvaen [m] Spillvaen [m] 1) Kungsgaan, Careligaan, Eskilsuna 330 330 2,5 2)Rubecksgaan, Zeerbergsgaan, Eskilsuna 440 440 2,6 3)Spelmansvägen, Duvorpsvägen, eapp 3 560 560 8,0 4)Balsa, eapp 2, Eskilsuna 630-1,0 5)Parkvägen mfl. Ärla 120 120 3,5 6)Lundavägen, Eskilsuna 155 155 1,1 7)Mesa 420 420 Aku ågärd 8)S1, Eskilsuna 0 0 24 9)Trycksegring, Skogsorp 0 0 1,0 Toal 2655 2025 42,6 Förnyelseprojek 2017 Förnyad längd [m]* Budge [Mkr]* Dricksvaen [m] Spillvaen [m] 1)Srängnäsvägen-Svisa-Kjula, Grönsa - - - 2)Glömsa - - - 3)Tryckavlopp Sorgaan, Torshälla - - - 4, Vapengaan, Torshälla 490-490- - 5)S45, Hållsa - - - 6)Srandgaan norr/öser - - - 7)S5 Ärna -0 0- - 8)Sanering Brosa-Lundby - - - 9)Årby Rinmansgaan - - - 10)Kajerdgaan, Nyfors Toal - - - Förnyelseprojek 2018 Förnyad längd [m]* Budge [Mkr]* Dricksvaen [m] Spillvaen [m] 1)Furugaan/Rosenlundsgaan, Väsermalm - - - 2)Tryckavlopp, S3, Fröslunda - - - 3)Ekuddsvägen, Torshälla - - - 4)Väsermalmsgaan, Villagaan, Gillbergavägen 175-175- - 5)Solrosgaan, Torshälla - Filmas förs- - 6) Linnegaan, Myrorp - Ev. Ny - pumpsaion- 7)Skogsorp, Hållsa, ledning under järnväg - - - Toal - - - 14 (17)

Förnyelseprojek 2019 Förnyad längd [m]* Dricksvaen [m] Spillvaen [m] 1)Medbacklen-Skjulsa, Fröslunda - - - 2)Väseråsvägen, Gredbergsgaan, Väserleden - - - 3) Indusriområde, Grönsa - - - 4) Annehillsgaan, Krisinelundsgaan - - - 5)Vaenledning ill Vilsaorne - - - 6) Hagnesahill, Mossebovägen, Hagnesahill - - - Toal - - - Förnyelseprojek 2020 Förnyad längd [m]* Budge [Mkr]* Dricksvaen [m] Spillvaen [m] 1)Vägmäsarvägen - - - 2)Senbyledningen: Gillbergal. Kolonin - - - 3)Balsaledningingen umed Kalkbäcken - - - 4)Vaenledning från Djurgårdsorne mellan - - - Sveavägen och Srängnäsvägen 5)Bron Hamnkiosken - - - 6)Kamhagsvägen - - - Toal - - - *Kosnadsuppskaning och karläggning av längder för perioden 2017-2020 kommer vid näsa revidering. 15 (17)

4 SLUTSATS OCH FORTSATT ARBETE Sammanfaningsvis kan de konsaeras a EEM:s förnyelseak ligger någo lägre i förhållande ill de rekommendaioner som finns framagna av Svensk Vaen för långsikig hållbarhe, vilka också är ESEMs nyckelal. Vär a poängera är dock a dea värde ligger i parie med andra jämförbara kommuner i Mälarregionen. Ambiionen för EEM kommande 5- årsperiod är ändå a höja förnyelseaken succesiv och koninuerlig uvärdera förnyelsearbee och den ökade arbesbelasning som dea genererar. A hia den förnyelseak som passar nuvarande VA-organisaion jus nu är måle snarare än a klara ESEMs långsikiga mål för förnyelseak. Under kommande år planeras ågärder för 42,6 Mkr vilke är i linje med de reinveseringsbudgear som anagis i EEM de senase vå åren. Ufalle de senase åren har också avviki från budge och förhoppningen är a förnyelseplanen på sik ska bli de syrverkyge som behövs för a minska marginalen mellan budge och ufall. 2016 kommer innebära en hel del arbee med både uförande av ågärder men också uredningsarbee som kommer pågå parallell. På sik är de rimlig a låa uredningsarbee genomföras med e års framförhållning för a ge id å uvärdering av ågärder och a precisera projekbudgeen. Förusäningar för a uppnå denna framförhållning skapas i och med a 5-årsplanen är relaiv fas med avseende på vilka ågärder som ska uföras. Då fler ågärder ska genomföras på sik är de rimlig a planerings- och disribuionsavdelningen samordnar sig mer i uredningsfasen så a illgängliga resurser fördelas på e smar sä. De som åersår av förnyelseplanen i Eskilsuna innan den är komple är en karläggning av drifsörningssaisik sam risk- och konsekvensledningar presenerade i en GIS-modell. Dea arbee kommer färdigsällas under våren 2016 och kommer ligga ill grund för behovsöversiken. Parallell med dea kommer dokumenaionen av drifsörningssaisik a förbäras i samband a en drifmodul ill ledningsdaabasen implemeneras. Drifpersonalen kommer därför få en ubildning i de nya syseme under våren och anken är a drifsörningar ska dokumeneras direk av drifpersonalen när de uppäcks i fäl. Vid näsa revidering av förnyelseplanen kommer också den långsikiga 5-årsplanen med projek a kompleeras med en grov budge för reserande år i planen dvs. år 2-5. Dea för a åskådliggöra de behov av ekonomiska resurser som krävs i ak med a förnyelseaken ökas på sik mo de långsikiga förnyelsemålen som gäller för ESEM. Samordning bör också ske inern inom ESEM. De är därför vikig a denna förnyelseplan disribueras ill övriga affärsområden så a samförläggning och samordningsvinser kan illgodoses i möjligase mån. Samordning bör även ske exern ill Eskilsuna kommuns gaukonor och exploaeringsavdelning. På dea sä ges en möjlighe ill harmonisering mellan VA-bolages och kommunens byggnadsplaner vilke leder ill e effekiv byggande som minimerar sörningar i vardagen för invånarna i Eskilsuna kommun. Uvärdering och uppföljning av denna plan kommer äga rum mellan maj-sepember 2017. Srängnäs 2015-12-21 Axel Lans 17 (17)