KVALITETSREDOVISNING 2008/09



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

September Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

KVALITETSREDOVISNING 2005

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Kvalitetsredovisning vårterminen 2011

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

KVALITETSREDOVISNING 2008/09

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Österfärnebo skolas arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun

Sangis skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teamplan Ugglums skola F /2012

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning


Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

KVALITETSREDOVISNING 2007

LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Kvalitetsrapport

Utbildningsinspektion i Änggårdsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 6 och obligatorisk särskola

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läroplanens riktlinjer (i sammanfattning)

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

LOKAL ARBETSPLAN

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Skolbeslut för förskoleklass och grundskola

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Verksamhetsplan 2014/2015 Adolfsbergsskolan 7-9

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Barn- och utbildningsplan

Arbetsplan förskoleklass

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

LÅNGÄNGSKOLAN. Utvecklingsplan läsåret 17/18

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Kvalitetsrapport för

Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsredovisning Särskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan

KVALITETSREDOVISNING 2005

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Innehå llsfö rteckning

Systematiskt kvalitetsarbete

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Hagsätra/Ormkärrsskolan

Samhälle, samverkan & övergång

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

LÅNGÄNGSKOLAN. Utvecklingsplan läsåret 16/17

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

Samhälle, samverkan & övergång

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING 2008/09 Smedsby Rektor Daniel Rask Adress Illersjöv Postadress 591 52 Motala Telefon 0141-225588 E-mail daniel.rask@motala.se Barn/elever 2008-09-15 Personal 2008-09-15 Årsarbetare Enhetschef 1,0 Förskolan Rödbäcken 18 barn Skolassistent 0,75 Förskolan Smedsby 18 barn Förskolan Rödbäcken 3,25 Förskolan Solsätter 72 barn Förskolan Smedsby 3,25 Smedsby skola Förskolan Solsätter Förskolan Galaxen 12,0 2,75 Förskoleklass Grundskola 1-6 12 elever 64 elever Förskoleklass Grundskola 1-6 0,7 4,5 Fritidshem 36 elever Fritidshem 2,2 Elevassistent, samtliga 2,0 Kök 2,0 Vaktmästare 1,5 Förutsättningar för verksamheten Smedsby enhet består av Smedsby skola och tre förskolor med sju förskoleavdelningar. Skolan har sedan våren 2005 en utomhuspedagogisk profil. Förskolan Solsätter är enhetens stora förskola med fyra avdelningar. Förskolan Rödbäcken är en förskola med en avdelning belägen i nära anslutning till Nordens största insjöbad, Varamobaden. Förskolan Smedsby är även den en förskola med en avdelning i anslutning till skolbyggnaden. Introduktionförskolan Galaxen är en förberedelseförskola med en avdelning för invandrade barn och deras föräldrar, som samtidigt som barnen är i verksamheten studerar SFI. På förskolan arbetar en SFIlärare samt tre förskollärare. Enheten ligger geografiskt i ett område med villor där de boende har hög utbildningsbakgrund och hög sysselsättning. Området är homogent med lågt antal invandrade svenskar. Skolans lokaler är inrymda i en tillbyggd skolbyggnad från tidigt 50-tal och bygger på ett klassrum per årskurs från f-6. Skolgården är belägen på stor yta med både skog och en stor grusplan. I en stor omorganisation av bildningsförvaltningen har enhetens delar omorganiserats. Inför lå 2009-2010 är Smedsby skola och förskola organiserade tillsammans med Råssnässkolan under samma ledning. Förskolorna Solsätter, Rödbäcken och Galaxen ingår i samma enhet under en annan rektor from lå 2009-2010. Arbetet i verksamheten Skolans mål är naturmedvetna, kreativa och välmående elever som når läroplanens mål. För att nå detta mål arbetar vi med ett utomhuspedagogiskt förhållningssätt. På så sätt får eleverna lära sig genom att göra, röra och vara. Vi förflyttar lärandet från klassrummets teoretiska miljö till samhälle och natur. Arbetet med att utveckla detta förhållningssätt är ett ständigt pågående tillstånd dit kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner, rekrytering och investeringar är riktade. På skolan innebär detta konkret att delar av undervisningen regelbundet förläggs utomhus. Undervisningen planeras enligt läroplanens strävansmål för att eleverna ska ha de bästa förutsättningarna att nå de nationella målen.

I maj 2009 hölls en fortsättning på kompetensutvecklingen i utomhuspedagogik som skräddarsytts efter våra önskemål i samarbete med Linköpings universitet. Under året har individuella utvecklingsplaner (IUP) för varje elev utarbetats. På förskolorna har personal, förutom i utomhuspedagogik kompetensutvecklats i ICDP (förhållningssätt och bemötande) och Friluftsfrämjandets ledarutbildningar. Uppföljning av likabehandlingsplanen Under läsåret har skolans likabehandlingsarbete prioriterat nedan redovisade mål. Dessa mål har tagits fram med elevers och föräldrars inflytande, på elevråd, klassråd och föräldramöte. Utvärderingen av målen redovisas under varje del. Nedan redovisas skolans mål. Under läsåret har även förskolans likabehandlingsplan utvecklats. Här har varje förskola satt upp egna prioriterade mål i samverkan med barn och föräldrar. From den 15 mars 2009 övervakas riskområden systematiskt i och utanför skolan av rastvakter och kamratstödjare. Åtgärder: Rastvakterna passerar samtliga riskområden systematiskt under rasten. Kamratstödjarna håller extra uppsikt och återkopplar till ansvarig pedagog. Målet uppnått. Vi har fått en betydligt bättre cirkulation av rastvakt och kamratstödjare på områden som upplevts som riskområden. Gemensamt agerande av personalen gentemot elever som bryter mot skolans ordningsregler, eller som kränker andra elever. Åtgärder: På arbetsplatsträff under februari enades personalen om några viktiga gemensamma ordningsregler för skolan samt hantering av konsekvenser. Alla pedagoger agerar alltid på ordningsstörande uppträdande. Uppföljning av personalens agerande sker systematiskt varje morgonmöte. Här påminns vi även om vikten av att sätta gränser. Målet uppnått. Under våren har förhållningssättet tagits upp på arbetslag och arbetsplatsträff. Lever och personal upplever en större enighet i agerandet mot icke acceptabelt beteende. Detta är ett ständigt levande samtalsämne. I maj 2009 upplever elever, personal och föräldrar att rådande hierarki är mindre stark. Åtgärder: Undervisningstid avsätts regelbundet under våren för att arbeta med sammanhållning. Temadag att acceptera olikheter genomförs under april. Under en skoldag arbetar man i fler grupper för att skapa många relationer Målet delvis uppnått. Detta är ett komplext arbete som ständigt behöver uppmärksammas av klasslärare och övrig personal på skolan. Skolans trygghetsgrupp har varit aktiverad vid ett par tre tillfällen. Åtgärder har dokumenterats och följts upp samt återkopplats till föräldrar. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Nationellt mål: Normer och värden : Under läsåret arbetades det mycket med värdegrundsfrågor på olika plan. Ämnet diskuterades i personalgrupp i klasserna på klassråd och elevråd samt på skolråd och ett gemensamt föräldramöte. Efter insatserna upplevde lärarna att ordningen och studieron förbättrades. Samtidigt var detta ett ämne som var ständigt aktuellt under hela läsåret. Nationellt mål: Kunskaper

Bildningsnämndens resultatmål med måldatum 2009 o Alla barn har varje dag minst 15 minuters rörelse/avslappning (förskola/familjedaghem) o Alla elever är medvetna om vikten att röra på sig och kan ge argument för detta. o Alla elever är medvetna om kostens betydelse för hälsan och äter skollunch varje dag. o 80% av alla elever uppnår minst stanine 4 på skolår 6 och 9 DLS-test läsförståelse. : I juni 2009 ska alla elever ha arbetat med fokus på ordkunskap för att utveckla ordförrådet på DLS testet. Målet uppnått. Under året har ordförståelsen och läsförståelsen varit i fokus i undervisningen. Några exakta mätresultat för detta har ännu inte analyserats. Vi behöver utvärdera insatsen noggrant för att kunna gå vidare. Nationellt mål: Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens resultatmål med måldatum 2009 o Alla elever trivs i skolan och ingen känner sig utsatt för kränkande behandling. I maj 2009 är alla elever medvetna om på vilket sätt de kan framföra åsikter. Aktiviteter: Klassens kvalitetsrapport genomförs minst en gång per termin Eleven ska ha inflytande över den pedagogiska planeringen. Klassen arbetar aktivt med klassråd Målen delvis uppnådda. Eleverna har ännu inte inflytande över den pedagogiska planeringen i full utsträckning. Vissa klasser har tydligt analyserat klassens enkät och satt upp prioriterade mål. På detta område behövs fortsatt fokusering. Resultat enkät femåringar Andel som svarat ja % 2008 2007 2006 2005 2004 Tycker du att vi vuxna lyssnar på dig? 90 100 94 Får du vara med och bestämma vad ni ska göra? 80 89 63 Förskolorna arbetar väldigt konkret med inflytande över vad som kan göras och hur. De 10% som inte känner sig lyssnade på går inte att analysera genom dessa frågor. Ständiga återkopplingar sker i verksamheten mellan barn och personal. Resultat enkät år 2 Instämmer alltid eller ibland % 2008 2007 2006 2005 2004 Jag får vara med och ta ansvar för det jag ska lära mig i 100 100 100 100 100 skolan Jag tycker de vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 100 100 100 100 100 Jag trivs i skolan 100 100 100 100 94 Resultat enkät år 5 Instämmer helt eller delvis % 2008 2007 2006 2005 2004 Jag är med och tar ansvar för vad jag ska lära mig i skolan 100 100 85 92 94 De vuxna i skolan lyssnar på vad jag tycker 75 69 77 100 87 Jag trivs i skolan 87 75 92 83 96 De ovanstående enkäterna kan analyseras på så sätt att man med stigande ålder och utveckling får insikt i vad inflytande på skolan är och att man blir mer självständig. Vi har ökande siffror från 2007-2008 i enkäten för år 5, vilket kan vara positivt. Nationellt mål: Skola och hem

Under läsåret 2008/2009 ska varje lärare utveckla kontaktvägarna mellan skola och hem genom t ex hemsidan och epost. Målet delvis uppnått. Läxor och information finns tillgänglig för de flesta klasserna via epost regelbundet. Hemsidans information har inte fungerat fullgott pga övergång till kommunikationsplattformen Fronter. Instämmer helt eller delvis % Resultat föräldraenkät 2009 2008 2007 2006 2005 Hur tycker du att samverkan mellan hem och förskola/skola fungerar idag? Femåring 100 100 100 100 År 2 - - 100 100 År 5 100-92 100 Vi har ett väl fungerande samarbete med hemmet för att skapa goda förutsättningar för lärande. Skolrådet är engagerat och tar aktiv del i skolans utveckling. Under vårterminen 2009 kallade skolan till ett gemensamt årskursövergripande föräldramöte där värdegrundsfrågor diskuterades. Synpunkter som framkom under detta möte bildade sedan en bakgrund till revideringen av likabehandlingsarbetet. Enkäten visar att man är nöjd med samverkan mellan skola och hem. Nationellt mål: Övergång och samverkan En handlingsplan för överlämnande finns mellan förskolorna Rödbäcken och Smedsby samt mellan Smedsby skola och Mariebergsskolan, Överlämnandesamtal sker när barnet går från förskolan till förskoleklass, från år 3 till år 4 och från år 6 till år 7. Under läsåret sker ett återkommande utbyte mellan förskolorna och skolans förskoleklass och fritidshem. Regelbundet kommer de äldre barnen på förskolan till Smedsby skola för att ha idrott. En nära samverkan mellan verksamheterna sker under ferier. Arbetet med övergång från år 6 till år 7 på område Väster startar med ett föräldramöte där Mariebergsskolans rektor bjuder in föräldrarna till möte i månadsskiftet november/december. Rektor gör även klassbesök hos 6-orna under vårterminen. Ungefär i vecka 15 är klassorganisationen klar och offentliggjord. I slutet av vårterminen, inbjuds de blivande 7:orna till en dag på Mariebersskolan. Dagens innehåll planeras av lärare och elever i år 7 och 8. Nationellt mål: Skolan och omvärlden Bildningsnämndens resultatmål med måldatum 2009 o En tätare kontakt ska tillskapas mellan barnavårdscentral och förskola. Tidig upptäckt, tidig insats. o Alla barn från 4 års ålder får del av minst ett professionellt kulturutbud per år. o Alla barn tar del av minst ett professionellt kulturutbud per läsår. o Alla elever använder folkbibliotekets resurser minst en gång per läsår. Under läsåret 2008-2009 har eleverna minst ett tillfälle i veckan utomhus genom skolans val i kombination med något ämne. Målet delvis uppnått. Vissa klasser använde mer frekvent utomhusmioljön som lärmiljö. Slutsatsen av detta är att det hänger mycket på pedagogens engagemang och intresse att se möjligheter och tillfällen att stärka lärandeprocessen genom att förflytta lärandet. För hjälpa varandra med pedagogiska tips och idéer återkom ämnet som ett tema på arbetslagen som då hölls utomhus. Nationellt mål: Bedömning och betyg Till läsårets andra utvecklingssamtal ska det finnas en fungerande IUP modell med skriftliga omdömen och ett bra bedömningsmaterial.

Målet uppnått. Matrialet kommer att utvecklas ytterligatre för att ge en tydlig och omfattande bild av elevens resultat i förhållande till målen. Detta blir ett prioriterat område för läsåret 2009-2010 Resultat nationella mål år 5 Andel elever som uppnått målen % 2009 2008 2007 2006 2005 Svenska 100 100 100 100 Matematik 93 100 100 100 Engelska 93 100 100 100 Under flera år har samtliga elever nått godkänt på de nationella proven. De elever som inte nått godkänt 2008 har fått och får stödinsatser från skolan samt har ett åtgärdsprogram med korta utvärderingsperioder. Skolans låga elevantal gör det möjligt att tidigt upptäcka elever med inlärningsproblem och ge dem adekvat stöd. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Utveckla IUP med skriftlig bedömning Enligt grundskoleförordningen ska IUP fr o m hösten 2008 innehålla skriftliga omdömen. Vi kommer att redovisa detta med det bakgrundsmaterial vi har idag för att under lå 08/09 utveckla IUP-dokumen-tet enligt Skolverkets allmänna råd. Målet uppnått: Vi har en IUP med tydliga skriftliga omdömen enligt författningens krav. Utveckla verktyg för att tydliggöra kvalitativa och kvantitativa mål för eleverna För att tydliggöra den egna kunskapsutvecklingen i förhållande till läroplanens strävansmål för eleven och föräldern vill vi utveckla en bra metod kopplat till ett gemensamt redovisningssätt. Målet delvis uppnått: Verktyg finns i ämnena matematik, svenska och engelska. Öka andelen sökande elever till skolan utanför upptagningsområdet. Vi ser ett framtida ökat behov av att attrahera elever som inte bor inom området. Vi kommer att öka marknadsföringen och informationen. Vi vill även arbeta för en ökad tillgänglighet med t ex fria skol-skjutsar inom kommunen. Målet delvis uppnått: Ambitionerna med skolskjutsar har vi inte lyckats uppnå. Vi har däremot satsat eftra på att inbjuda omkringliggande förskolor till gemensamma aktiviteter. Till läsåret 2009-2010 har vi 50% sökande från andra upptagningsområden. Utveckla utomhusmiljön på skolgård och förskolegård Planer finns på att bygga ett multihus på skolgården, med möjlighet att samlas under skydd av tak och runt en lägereld. Även en hinderbana med naturligt material planeras. Målet delvis uppnått: Förskolorna har gjort flera tematiska ytor att leka på för barnen. Skolans mål om regntak ej genomfört. Planerna lever vidare under innevarande läsår. Utveckla enhetens arbete för hållbar utveckling. Ett angeläget område för förbättring. Hur kan vi med fokus på naturmedvetenhet skapa intresse och kunskap om hållbar utveckling? Målet delvis uppnått: Planerat samarbete med skola för hållbar utveckling har ej påbörjats pga omorganisation. Enhetens barn och elever får däremot genom att vistas i naturen kunskap om naturens förutsättningar. Åtgärder för förbättring Svenska Läsförståelse Bildningsnämndens resultatmål för 2009. av elevers resultat. I februari når 85% av eleverna i år 3 når minst stanine 4 på DLS i februari.

- Alla elever når minst 85% av eleverna i år 3 når stanine 4 på DLS i februari. - Tyngdpunkt läggs på läsförståelse under höstterminen i år 3. Ex: Arbeta med läsförståelse för lågstadiet 1-3. - Åtgärdsprogram med täta uppföljningar för de elever som riskerar att ej nå målet. - DLS görs även på våren i år 2 och åtgärder sätts in för de elever som riskerar att ej nå målen. - Uppföljning av elever år 4 som ej nådde stanine 4 i år 3. Ex. Fortsatt arbete med läsförståelse A- E. - Kompletterande provmtrl framtages. Elevinflytande Nationellt mål i styrdokumenten. Skolinspektionens analys. I april 2010 upplever eleverna ett ökat inflytande över sitt lärande vad gäller redovisningssätt, metoder och val av stoff. - Kvantitativa (enkäter) såväl som kvalitativa (fokussamtal) mätningar, klassens kvalitetsrapport, signalerar att eleverna upplever ökat inflytande. - Elevens val tid är utlagt över en period i t ex tema o dyl så att eleven får möjlighet att välja mellan flera ämnen att fördjupa sig i. - Eleverna i år 5-6 har en PRAO- period/lå. - Tydliga mål presenteras för eleverna inför nytt arbetsområde. - Möjlighet finns för eleven att med stigande ålder ta ett ökat ansvar. - Klassens kvalitetsrapport - Regelbundna klassråd - Regelbundna elevråd - Kamratstödjarverksamhet. - Eleverna ges tid och möjlighet till reflektion över och utvärdering av sitt arbete. Individanpassning Nationellt mål i styrdokumenten. Skolinspektionens analys. Den 1 februari finns tydliga kriterier och schematiska möjligheter för arbetslaget att anpassa lärandet för elevernas behov på ett bättre sätt än i nuläget. - undervisningsgrupper regelbundet bildas utifrån elevernas behov/önskemål enligt deras IUP. - Vissa delar av skoltiden arbetar eleven i grupperingar utformade från de individuella målen i utvecklingsplanen. - I schemat finns parallell lagda arbetspass för att möjliggöra mindre och större grupper. - Genomgång av elevernas IUPer och utifrån dem bilda ej åldersbundna undervisningsgrupper. Rörelse och kost Nationellt mål i styrdokumenten. Bildningsförvaltningens resultatmål för 2009. Den 1 dec har alla elever rörelse och samtalar regelbundet om hälsa och kost. - Alla elever är medvetna om vikten av att röra på sig och kan ge argument för detta. - Alla elever är medvetna om kostens betydelse för hälsan och äter skollunch varje dag. - So undervisning ao Kroppen(matsmältning, muskler). - Teoretiska och praktiska studier ui ämnet Idrott & hälsa. - Hemkunskap i år 5. - Betona vikten av rätt kost. - Ge eleverna en trivsam matsituation. - Utomhuspedagogik och friluftsliv. Utvecklingsplan:

Initiering Implementering Naturintresserade, kreativa och välmående elever som når läroplanens mål Institutionalisering Spridning Nationella mål Normer och värden Utvecklingsområden 08/09 09/10 10/11 11/12 Klimat/Hållbar utveckling K Ansvar och inflytande Arbetslag EiF B Elevinflytande EiF B Individanpassning Utveckling och lärande För-/skolan och omvärlden Skola 2011 S Läsa skriva räkna 1-3 S Barnet i Fokus LSR B Nya gymnasieskolan S Utomhuspedagogik Entreprenörskap K