1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?

Relevanta dokument
RESULTATET AV JÄMSTÄLLDHETSENKÄTEN 2007, GEOLOGISKA INSTITUTIONEN ALLA SVAR I PROCENT AV ANTALET SVARANDE I GRUPPEN

1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön

1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön

Jämställdhet. Jämställdhetsplan enligt Diskrimineringslagen (2008:567) Arbetsförhållanden. 4 Arbetsförhållanden

Innehållsförteckning. Anvisningar 5. Arbetsförhållanden 6. Föräldraskap 7. Trakasserier 9. Rekrytering 10. Jämställdhetsanalys av löner 12

Frågeformulär för arbetsmötet

Jämställdhetsplan för Höörs kommun

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Plan för lika rättigheter & möjligheter

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhetsplan serviceförvaltningen - redovisning

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Jämställdhetsplan för Melleruds kommun

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2018

Sexuella trakasserier

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Ansvarig: Personalchefen

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

Jämställdhetsplan 2010 för

Ledarnas Chefsbarometer Chefen och jämställdhet

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Jämställdhetsplan

PLAN FÖR AKTIVA ÅTGÄRDER MOT DISKRIMINERING OCH TRAKASSERIER

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

SAMMANSTÄLLNING AV ARBETSMILJÖENKÄT SAMT FYSISK ARBETSMILJÖROND 2017

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun

Revidering med anledning av att dok gällande handlingsplan mot sexuella trakasserier numera ingår i Jämställdhetsplan.

Jämställdhetsplan Haparanda stad

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Skyddsombudsundersökning

Jämställdhetsplan

Fastställd av prefekten, ställföreträdande prefekten och institutionsstyrelsen

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan. vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 1/ / fastställd av institutionsstyrelsen

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

Jämställdhet- och mångfaldsplan

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.

Riktlinje för jämställdhet & mångfald

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

Byråundersökningen 2018/2019

Jämställdhetsplan 2013

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Diarienummer:08LI3821 Version: 15. Jämställdhetsplan (11)

Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder

2(15) Handläggare: Kristoffer Seydlitz, HR-partner Antaget av Kommunstyrelsen: KS 140, Ärendenummer: 2016/100 Reviderad:

Reviderad Jämställdhetsplan för Järfälla kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

UPPFÖLJNING JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Jämställdhetsplan för Höörs kommun

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för. Valdemarsviks kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Likabehandlingsplan för. Melleruds Kommun

Jämställdhetsplan. Haparanda kommun För

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB November 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Plan för jämställdhet och mångfald

Medarbetarenkät 2014

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun Under perioden gäller följande:

Jämställdhetsplan vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap fastställd av institutionsstyrelsen

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Jämställdhetsplan. Företagets verksamhet. Företagets jämställdhetspolicy. Planen gäller för. Infranord AB avdelning etc.: Besöksadress: Boxadress:

Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö

1.1 Giltighet Högskolan Västs handlingsplan för jämställdhet träder i kraft och gäller tom

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

MEDARBETAR- BAROMETERN RESULTAT 2015

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

Region Gotland. Medarbetarenkät, Resultat (8)

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Resultat av enkäten om den psykosociala arbetsmiljön vid LIR 2014

Arbetsmiljöbarometern 2015

VIMMERBY KOMMUN MEDARBETARENKÄT 1. Sammanställning

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Jämställdhetsplan

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Haparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt

Juridiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2018

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion

MEDARBETARBAROMETER 2012

Transkript:

Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys (INES), numera GEKO, under slutet av 2009. Resultaten presenteras för varje institution för sig, men även skillnader mellan institutionerna diskuteras liksom skillnader i enkätsvaren från GEO mellan 2007 och 2009. Framför allt fokuserar sammanfattningen på var det finns brister i jämställdhetsarbetet. För detaljer kring enkätresultaten hänvisar vi till sammanställningen i tabellform. ENES (tidigare INES) 1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön Kvinnliga anställda svarar i högre grad än manliga anställda att de har ett stressigt arbete. Samtidigt svarar gruppen kvinnor i lägre grad än gruppen män att de kan påverka sin arbetssituation, sina arbetstider eller att de har rimlig arbetsbelastning. 1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning? 2. Den psykosociala arbetsmiljön Kvinnliga anställda på ENES är generellt mindre positivt inställda än männen till den psykosociala arbetsmiljön. Framför allt upplever kvinnliga anställda bemötandet från sin närmaste chef mer negativt än vad manliga anställda gör. En fjärdedel av kvinnorna som svarat på enkäten upplever bemötandet från sin närmaste chef som dåligt (17%) eller ok- (8%). Lika stor andel av de kvinnliga anställda som svarat på enkäten upplever gehöret och respekten för sina åsikter som dåligt (8%) eller ok- (17%). Ingen av de manliga anställda har svarat dåligt på någon av dessa två frågor, men en liten andel (4 %) har svarat ok- på frågan om bemötandet från sin närmaste chef och 13 % har svarat ok- på frågan om gehör och respekt för sina åsikter.

2d. Hur upplever du att du blir bemött av din närmaste chef? 2g. Hur upplever du att du får gehör för dina åsikter, d.v.s. känner du dig respekterad, tas du på allvar? Dock svara ingen av de kvinnliga anställda ja på frågan om det förekommer könsdiskriminering på institutionen: 92 % svarar nej, 8 % svarar vet ej. Motsvarande siffror för de manliga anställda är 4% ( ja ), 71% ( nej ) och 25% ( vet ej ). 3. Familjeansvar och arbete Överlag upplevs inställningen från chefer och kollegor till både pappa- och mammaledigheten som positiv eller ok+. På frågan om möten läggs på tider som underlättar ansvar för barn svarar 0% av de kvinnliga och 21% av de manliga anställda nej. 3 h. Förläggs möten på arbetsplatsen på tider som gör det lätt för dig att ta ansvar för barn? 4. Sexuella trakasserier och/eller trakasserier på grund av kön Sexuella trakasserier och/eller trakasserier på grund av kön upplevs inte som något stort problem på institutionen. Av de anställda som svarat på enkäten svarar endast 4 % av männen (0 % av kvinnorna) att de blivit utsatta för sexuella trakasserier. Av svaren framgår att detta inte skett under det innevarande året, att arbetsinsatsen inte påverkats negativt och att tillräckliga åtgärder vidtogs då händelsen/händelserna inträffade. Majoriteten av de anställda känner dock inte till vare sig institutionens policy eller universitetets handlinsplan mot sexuella trakasserier. Cirka två tredjedelar av de anställda känner inte heller till vem de ska vända sig till om de blir utsatta för sexuella trakasserier. 5. Kompetensutveckling, rekrytering och löner Hälften av de manliga anställda och en tredjedel av de kvinnliga anställda som svarat på enkäten svarar ja på frågan om de haft möjlighet att diskutera kompetensutveckling eller möjlig kärriärutveckling

under de senaste två åren. Det är dock svårt att dra slutsatser utifrån dessa svar eftersom många nya doktorander har anställts under de senaste två åren. På frågan om institutionen anstränger sig för att uppmuntra och möjliggöra anställning av underrepresenterat kön svarar 63 % av männen och 33 % av kvinnorna ja. Dock svarar endast 8 % av gruppen kvinnor nej på samma fråga, övriga (58 % av kvinnorna och 33 % av männen) svarar vet ej. 6. Övriga frågor (6a-6d) och skriftliga kommentarer En fjärdedel i gruppen män anser att det finns en jämställdhetsproblematik på institutionen, medan endast 8 % i gruppen kvinnor svarar ja på samma fråga. Samtidigt framkommer det från de skriftliga kommentarerna att både män och kvinnor anser att könsfördelningen på högre positioner är ojämn (för få kvinnor). Några kvinnor kommenterar också kvinnors möjligheter att gå vidare i karriären och nämner bl.a. glastaket och svårigheter att komma med i nätverk och forskningsprojekt. GEO 1. Den praktiska/organisatoriska arbetsmiljön Ca 40 % av både kvinnor och män upplever att de har ett stressigt arbete och lika många arbetar mer än föreskriven arbetstid. Ca 30% av männen och 50% av kvinnorna upplever att de inte /delvis inte har en rimlig arbetsbelastning. 1a. Har du ett stressigt arbete? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning? 2. Den psykosociala arbetsmiljön Stämningen och trivseln på institutionen är generellt bra. En andel män (10%) upplever att stämningen är dålig. En större andel män (ca 50%) upplever att de får bra gehör för sina åsikter än kvinnor (25%). Färre kvinnor än män känner tillit att vända sig till närmaste chef eller prefekt vid kränkning. Fler kvinnor anser att det förekommer könsdiskriminering på institutionen.

2a. Hur tycker du att stämningen på institutionen är? 2g. Hur upplever du att du får gehör för dina åsikter, d.v.s. känner du dig respekterad, tas du på allvar? 2l. anser du- utifrån dina egna erfarenheter att det förekommer könsdiskriminering på institutionen? 3. Familjeansvar och arbete Generellt upplever männen på institutionen inställningen till föräldraledighet från kollegor mer positiv än kvinnorna. Mellan 10-20% av personal på GEO anser att möten förläggs på tider som försvårar ansvar för barn. 3h. Förläggs möten på arbetsplatsen på tider som gör det lätt för dig att ta ansvar för barn? 4. Sexuella trakasserier och/eller trakasserier på grund av kön Det förekommer sexuella trakasserier och/eller trakasserier pga kön på institutionen. Det är kvinnor som upplever störst problem, främst beträffande jargong, osynliggörande och utseenderelaterade kommentarer. Av de tillfrågade är det 10 % av kvinnorna och 6 % av männen som svarar att det som hänt har skett under innevarande år. Män har en större kunskap om policydokument och handlingsplaner för sexuella trakasserier och vart man ska vända sig om man blir utsatt än kvinnorna på institutionen. 4.1b. Osynliggörande eller förlöjligande som du tror har med ditt kön att göra, t.ex. i samband med möten? 4.3c. Känner du till vem du ska vända dig till om du blir utsatt för sexuella trakasserier?

5. Kompetensutveckling, rekrytering och löner Endast 25 % av kvinnorna har haft möjlighet att diskutera kompetens- och /eller karriärutveckling de senaste två åren jämfört med männen där 61 % har haft den möjligheten. Det kan dock vara svårt att dra några slutsatser av detta då även doktorander ingår. Fler kvinnor (65 %) än män (30 %) önskar kompetensutveckling och fler kvinnor (65 %, män 42 %) upplever även att de inte har några möjligheter att påverka lönen genom utbildning och kompetensutveckling. Däremot upplever de flesta (kvinnor 70 %, män 64 %) att arbetsgivaren tar vara på deras kompetens på ett bra sätt. 5b. Skulle du önska kompetensutveckling för att på sikt kunna utföra mer avancerade arbetsuppgifter? 5d. Upplever du att du har möjlighet att påverka din lön genom utbildning och kompetensutveckling? 6. Övriga frågor (6a-6d) och skriftliga kommentarer Fler kvinnor (40 %) än män (21 %) anser att det finns en jämställdhetsproblematik på institutionen. En majoritet av de anställda tycker att jämställdhetsfrågan är viktig och skall prioriteras och de flesta har läst institutionens/fakultetens jämställdhetsplan och policy. 6a. Anser du att det finns en jämnställdhetsproblematik på institutionen? 6d. Har du läst institutionens och/eller fakultetens jämnställdhetsplan och/eller universitetets jämnställdhetspolicy?

Skillnader mellan ENES (tidigare INES) och GEO Anställda på ENES upplever i högre grad stress och tung arbetsbelastning med små möjligheter att påverka praktiska/organisatoriska arbetsmiljön Anställda på ENES känner sig i lägre grad positiva till den psykosociala arbetsmiljön. Anställda på ENES upplever däremot i större utsträckning en positiv inställning till föräldrarledighet och familjeansvar från chefer och medarbetare på institutionen. Anställda på GEO svarar i större utsträckning att de upplevt sexuella trakasserier och/eller könsdiskriminerande beteenden på sin arbetsplats Anställda på GEO har i större utsträckning kännedom om policydokument och handlingsplaner som rör jämställdhet och sexuella trakasserier Sammanfattning av jämförelsen mellan enkäten 2007 och 2009 på GEO Förbättringar har skett inom den psykosociala arbetsmiljön, sexuella trakasserier och/eller trakasserier pga kön och kompetensutveckling, rekrytering och löner. Men... Högre stress. Färre kvinnor känner tillit att vända sig till någon i ledande position vid kränkning. Sexuella trakasserier och/eller trakasserier på grund av kön förekommer. Färre kvinnor har haft möjlighet att diskutera kompetens- och/eller karriärutveckling de senaste två åren.