Stroke. Nutrition vid olika sväljproblem. Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI

Relevanta dokument
Tremor/rigiditet i käk- och tuggmuskler Tungrörelserna påverkas. Minskad. motilitet, gastroesofagal reflux. Minskad

Kolhydrater. Proteiner. Fett i maten Meny. Näringsämnen

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Nutrition. Gerd Faxén Irving 2012 Leg dietist, med dr, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Viktförlust. Luktsinnet Hur mat, måltid och miljö kan stimulera ätandet. Den onda cirkeln Nutritionsproblem Stadie av sjukdomen

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutrition & risk för undernäring

RUTINBESKRIVNING. För nutritionsvårdsprocess. Särskilda boenden och korttidsboenden på Nacka Seniorcenter.

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

- En kartläggning i slutenvården

ENKLA RECEPT FÖR PATIENTER MED TUGG- OCH SVÄLJSVÅRIGHETER

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Äldre med malnutrition

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Energi- och fiberrik.

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

och behandla undernäring.

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring

Nutritionsvårdsprocessen

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Nutritionsvårdsprocessen

Förebygga och behandla undernäring

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Patienten ska vara delaktig i sin nutritionsbehandling och dess målsättning.

Manual för Nutrition, vårdplan

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Energibehov och nutritionsbehandling

Teori - Mat och näring

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

Om Fresubin 2 kcal DRINK. Ordination till: Dosering: ml ggr/dag. Ordinerande dietist/läkare: Övrig information:

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Nutritionsrutin med fokus undernäring inom äldreomsorgen. Innehåll. Information Sida 1 (13)

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid dysfagi

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

LÄNSGEMENSAM RUTIN FÖR PERSONER MED BEHOV AV LIVSMEDEL FÖR SPECIELLA MEDICINSKA ÄNDAMÅL. (ENTERAL NUTRITION OCH KOSTTILLÄGG)

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

NLL Kost till inneliggande patienter

Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Nutritionsbehandling. Patienter med särskilda behov Gerodontikurs

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Organisation och kompetensutveckling i arbetet mot undernäring. - reflektioner & forskning

Sammanställning näringsdrycker

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

inom vård och omsorg Vad kan forskning lära oss om maten för äldre? DRF:s refrensgrupp i geriatrik

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

Upphandling sammanställning. Sammanställning: Näringspreparat med tillbehör 2012 Avtalsperiod:

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Guide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Rutin för kost och nutrition

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Många vinster med att förebygga undernäring. Dietisterna Ragna Rönning Emma Wilandh

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

Geriatrisk kost och nutrition

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

ThickenUp Clear TIPS OCH TRIX. För hälso- och sjukvårdspersonal. Where Nutrition Becomes Therapy

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Transkript:

Stroke Nutrition vid olika sväljproblem Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI

Disposition ESPEN guideline clinical nutrition in neurology Screening/Utredning Konsistensanpassad kost Måltiden

Teamarbete Träffa patienter gemensamt Undervisa tillsammans Logopeden utreder dysfagi ordinerar kostkonsistens, träning Ssk screenar för undernäring Dietisten vägleder i nutritionsbehandlingen Kostkonsistenser Kosttillägg Enteral nutrition Arbetsterapeut ätredskap Sjukgymnast ger råd om sittställning, aktivitet Läkaren det medicinska ansvaret

Dysfagi och malnutrition vid stroke Dysfagi (OD) 30-50% i akut skede 10 % efter 6 månader Dysfagi är en oberoende riskfaktor för malnutrition Valentini L et al Clin Nutr 2009:28;109-116

Ätsvårigheter vid stroke Funktionsstörningar i muskler i ansikte, mun, svalg och matstrupe Nedsatt syn, lukt, smak Nedsatt förmåga att uppleva temperatur och känsel i munnen Nedsatt mental kapacitet Orkeslöshet

Nutritionsvårdsprocessen Screening Utredning Assessment Nutritionsbehandlingsprocessen Nutritionsvårdsprocessen Behandling och diagnos Monitoring/utvärdering Dokumentation och kommunikation

Nutritionsscreening Ofrivillig viktförlust oavsett tidsförlopp och omfattning Ätsvårigheter tex aptitlöshet, sväljnings- och tuggproblem, orkeslöshet och motoriska problem Undervikt dvs BMI under 20 <70 år och BMI <22 om personen är >70 år Senior Alert (kvalitet) SKL (patientsäkerhet) Screening instrument MNA (S-F) SGA NRS-2002 (Espen) MUST (UK)

MNA-SF www.mna-elderly.com Minskat födointag (0-2) 3 senaste mån Viktförlust (0-3) 3 senaste mån BMI (0-3) Rörlighet (0-2) Psykisk stress eller akut sjukdom (0,2) 3 senaste mån Neuropsykologiska symtom (0-2) 12-14 poäng: normalt nutritionsstatus, 8-11 poäng: Risk för undernäring, 0-7 poäng: Undernärd

Utredning/bedömning

Bedömning av ätandet Intagande av mat, intag Sväljningsprocessen, sväljning Ätsvårigheter Energitillgång, energi/ork Albert Westergren. Bokens redaktör: Ann-Cathrin Jönsson 2012

Intagande av mat Ätprocessen Att sitta på ett bra sätt under måltiden Att dela maten på tallriken Att föra maten till munnen Sväljningsprocessen Att öppna och stänga munnen Att hantera maten i munnen Att svälja

Ätprocessen Energitillgång, energi/ork Att äta en hel måltid Att äta i en lagom hastighet Att orka genomföra en hel måltid

BEHANDLING

KOSTKONSISTENS OCH TUGG/SVÄLJ FÖRMÅGA

ALS, PD, MS, Stroke Konsistensanpassad kost och förtjockade vätskor kan minska förekomst av aspirationspneumoni hos stroke patienter med dysfagi. Konsistensanpassad kost och förtjockade vätskor skall endast ordineras efter bedömning av sväljningsfunktion inklusive bedömning av risk för aspiration enligt ett standardiserat protokoll (kliniskt och om möjligt, instrumentellt) - av personer som har kompetens att bedöma och behandla dysfagi. Strong consensus (95%)

Konsistensanpassad kost och förtjockade vätskor kan leda till ett minskat energi och vätskeintag. Stroke patienter som får konsistensanpassad kost eller förtjockade vätskor bör följas upp avseende vätskebalans och näringsintag av personer med kompetens För stroke patienter med aspirationsrisk för tunna vätskor kan vatten förutom förtjockade vätskor vara ett alternativ. Kolsyrade drycker trigga sväljningen effektivare och vara ett alternativ för patienter som ansamlar rester i farynx.

IDDSI framework of dysphagia diets (IDDSI official website www.iddsi.org) International Dysphagia Diet Standardisation Initiative

KONSISTENSGUIDEN Behov av att definiera olika konsistenser utifrån objektiva mätmetoder Viktigt med enhetlig och gemensam terminologi! Anpassa konsistensen efter individens sväljningsförmåga! Gör upprepade bedömningar, framförallt den första perioden SIK, Dysfagicentrum, Malmö, Klin Nutr, Göteborg

Vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet Hall G & Wendin K. Sensory design of foods for the elderly. Ann Nutr Metab 2008 Rothenberg E et al. Scandinavian journal of food & nutrition 2007 Wendin K et al. Food & Nutrition Research 2010 SIK, Dysfagicentrum, Malmö, Klin Nutr, Göteborg

Lämplig vid uttalade tuggoch sväljsvårigheter, störd tungmotorik. Kräver ytterst lite bearbetning i munnen Håller ihop

Viktigt ändra konsistens när/om sväljfunktionen förbättras! På sjukhem står många boende i långa tider på samma Konsistensnivå utan omprövning En uppföljande bedömning fann att 91% fick en konsistens som var mer begränsad/restriktiv än de klarade av att äta Groher ME, McKaig TN. J Am Ger Soc 1995;43:528-32

Drycker Geléade drycker Förtjockning av drycker Kalla drycker lättare att svälja än varma Kolsyrade drycker bra Bülow M, Olsson R, Ekberg O. Acta Radiol 2003;44:366-372 Videoradiograhic analysis of how carbonated thin liquids and thickened liquids affect the physiology of swallowing in subjects with aspiration of thin liguids Sdravou L, Walshe M, Dagdilelis L. Dysphagia 2011 Effects of carbonated liquids on oropharyngeal swallowing measures in people with neurogenic dysphagia Kolsyrade drycker vs icke kolsyrade drycker. Signifikant mindre risk för aspiration och penetration hos patienter med neurogen dysfagi. GFI 2007

Förtjockning av drycker Resource ThickenUp Clear minskar risken för aspiration Belafsky PC et al. The Effects of Rheology and Type of Thickening Agent on Objective Swallowing Parameters, USD California. Behåller konsistensen genom sväljningsprocessen Nutilis Lättlösligt Amylasresistent Behåller sin konsistens Skall ANVÄNDAS MED MÅTT OCH MÅTTA

Nutilis complete steg 1 (dryck) (306 kcal 12 g protein) steg 2 (kräm) Konsistensanpassade Steg 3 (pudding) (206 kcal 10g protein) Forticréme (200kcal 12 g protein) Fresubin 2 kcal créme (250 kcal 12g protein) Resource dessert fruit

Mellanmål Fruktiga mellanmål Bär-/fruktsoppa m grädde/glass Bär/fruktkräm med gräddmjölk Smoothies Söta mellanmål Mannafrutti Delikatessyoghurt/vanlig yoghurt (slät) Grekisk/turkisk yoghurt m honung Ostkaka Chokladpudding/mousse Fromage Gräddglass Pannacotta Tiramisu

Energitillskott Fettemulsioner Fettemulsion mycket energi i liten volym 4,7 Kcal/ml 3 x 30 ml = 420-450 kcal varav; mättat 5,3 g enkelomättat 30,4 g fleromättat 14,3 g 5 kcal/ml 26 Fresubin 5 kcal shot

Calogen extra 100 ml ger 400 kcal, fett från rapsoch solrosolja 30-40 ml x 3 ger 360-480 samt 1/3 av RDA (vitaminer näringsämnen)

Sorbet

Färdiga timbaler https://www.findusfoodservic es.se/special-foods/ Matleverans direkt hem till dörren. Beställ enkelt från MatHem.se God och näringsrik mat för dig med tugg- och sväljsvårigheter eller liten aptit GoVital - Enportionsrätter Timbal

Stroke - Ätstödjande åtgärder Duka med glas och bestick som går lätt att gripa om och som är lätta att lyfta Guidning dvs att diskret understöda t.ex. armrörelsen från tallrik till mun hos den som äter. Halvsidig synnedsättning eller neglekt kan göra det svårt att se mer än halva tallriken. Genom att vända på tallriken gör man personen uppmärksam på att det finns mat kvar.

Ätstödjande åtgärder Matrester kan orsaka skador på slemhinnor och tänder. Därför är det viktigt att kontrollera att inga matrester ligger kvar i munnen. Ibland försvinner törstkänslan helt och det är därför viktigt att se till att personen dricker ordentligt. Måltiden måste få ta tid. Lugn och ro vid måltiden behövs för att ge möjlighet till koncentration på ätandet.

Kostbehandling - monitorering Anpassa konsistensen efter aktuellt status dvs svälj/ätförmåga Komplettera med EN el PN vid behov Gör upprepade bedömningar av sväljningsförmågan Anlita logoped, remiss till sjukhus av mat- och vätskeintaget Regelbunden vägning, kost- vätskeregistrering

ENTERAL NUTRITION

Enteral nutrition När PEG när sond? Sond rekommenderas vid kortvarigt bruk Vid längre tids förväntad behandling (>28 dagar) rekommenderas PEG, Espen 2018 Gomes Jr CAR et al. Percutaneous endoscopic gastrostomy versus nasogastric tube feeding for adults with swallowing disturbances. Cochrane Database of Syst Reviews 2010. Socialstyrelsen (2009). Nationella riktlinjer för strokevård - medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument. Burgos R et al. ESPEN guideline clinical nutrition in neurology. Clin Nutr 2018;37:354-396

Rekommendationer (SOS) Riktlinjer Nasogastrisk sond inom tre dygn efter stroke insjuknandet under de 2-3 första veckorna

Effekter av Nutritionsbehandling Förbättrat nutritionsstatus Bättre ork till träning Ökad muskelstyrka Starkare andnings-, svalg- och diafragma-muskulatur

Teamarbete Läkare Logoped Dietist Sjuksköterska, undersköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Tandläkare och tandhygienist

www.kcgeriatrik.se /kunskapsbanken/nutrition Praktiska tips och råd på energirika mellanmål samt hur man kan öka energiinnehållet i mat och dryck Praktiska råd och förslag på mat, mellanmål, drycker med anpassad konsistens