IT-handbok för folkbildningen

Jan Pettersson är journalist och folkbildare. Hans uppdrag som Folkbildningsrådets resursperson för IT-stött lärande och mångåriga erfarenhet som folkhögskollärare är det som utgör utgångspunkten för denna skrift i konsten att forma ett IT-strategiskt tänkande inom folkbildningen. I boken återfinns bland annat intervjuer med sex personer runt om i landet som gjort betydelsefulla insatser för införandet av IT inom folkbildningen. Intervjuerna kompletteras av schematiserade flödesscheman och modeller. IT-handbok för folkbildningen Jan Pettersson Att den snabba utvecklingen av IT skulle skölja in över folkbildarna har alla insett. Frågan var till en början hur och på vems villkor. Och till vilken nytta för deltagare, lärare och ledare. Nu vet vi litet mera. Tack vare en omfattande försöks- och utvecklingssatsning under de senaste fem sex åren börjar verktygen ta form. Den nya tekniken i sig ger inte mycken hjälp om vi folkbildare inte kan nyttja den som verktyg i det pedagogiska arbetet. De nya hjälpmedlen fördelas inte automatiskt till dem som bäst behöver dem. Tillgängligheten är alltså en viktig demokratifråga. I den här skriften får vi en rad exempel på att det går, och att det går riktigt bra. Samtidigt måste vi sikta framåt. Medan vi prövar och praktiserar krävs ett strategiskt tänkande framåt. Våra pedagoger och eldsjälar är vägröjare, men tänkandet måste alla kategorier folkbildare bidra med. Jag hoppas att den här skriften ska ge inspiration till både tanke och handling i vårt framtida arbete. Bo Toresson ordförande för Folkbildningsrådet FOTO: BERTIL ERICSON/PRB Folkbildningsrådet 2003 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form & repro: ETC AB Tryck: Elanders Skogs, Malmö Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm Telefon: 08-412 48 00 Hemsida: www.folkbildning.se E-post: fbr@folkbildning.se Folkbildningsrådet

IT-handbok för folkbildningen Innehåll Folkbildningsrådet i blickpunkten 5 Skriftlig IT-plan ger tydligare organisation 11 Studiefrämjandet:»IT ska integreras i all verksamhet«14 Styrelsen ville bli bäst på IT 17 10 steg till en IT-plan 20 Pedagogerna ska vara drivkraften 24 Sörmlands studieförbund skapar gemensamma IT-planer 27 Utvecklingsmodell för lokala IT-strategier 30 IT-stödd pedagogik kräver förändrad organisation 33 IT-strategiska aktörer 36 Etik & säkerhet 37 Mål 38 Nyttiga adresser 39

5 BJÖRN GAREFELT Folkbildningsrådet i blickpunkten IT-användningen inom folkbildningen är på väg in i en ny fas. Det menar Björn Garefelt, ansvarig för IT-strategiska frågor på Folkbildningsrådet. FAKTA BJÖRN GAREFELT BOR: Prästmon, i Ångermanland. GÖR: Projektledare på Folkbildningsrådet. GILLAR: Hitta vägar som bär framåt i livet. PLANERAR: Just nu en kompisträff i Hoting till sommaren. HOPPAS: Bidra till en starkare folkbildning och demokrati.»fbr INFORMERAR«är en ikon som många besökt på Folkbildningsnätet. Men Folkbildningsrådet har även en fysisk hemvist.»folkbildningshuset«står det på dörren på fjärde våningen i Grafiska huset vid Norra Bantorget i centrala Stockholm. Vitmålade dörrar på vid gavel. Stora ytor, lokaler med rymd, luftigt, ljust. Det är här i dessa korridorer som folkbildningens alla aktörer sammanstrålar. Här finns bland andra Björn Garefelt, ansvarig tjänsteman för folkbildningens IT-strategiska frågor. Under drygt tjugo år har folkbildningen tvingats besvara den digitala revolutionens framväxt. Idag är styrkeförhållandet mer jämlikt, särskilt viktigt i en tid då folkbildningen står inför nya prövningar. Vi håller på att gå in i en ny IT-fas, säger Björn och hävdar att nu kommer tyngdpunkten att ligga på strategisk planering och tillämpning av de resultat som framkommit i projekten. IT ÄR HÄR FÖR ATT STANNA inom folkbildningen. IT-användandet inom folkbildningen har mognat, men inte utan inre slitningar. Folkbildningen går inte fram i samlad trupp. Det är inte så enkelt som att alla står med fanan i hand och ropar:»för flexibelt lärande!«det finns ojämnheter och klyftor både inom och mellan folkbildningens organisationer, påpekar Björn. MEN VAD ÄR FBR:S EGEN ROLL? Vad vill man uppnå? Idag prioriteras IT-frågor högt av rådet och dess styrelse, en särskild beredningsgrupp är tillsatt. I den IT-strategiska beredningsgruppen ingår företrädare för Folkbildningsförbundet, RIO och Landstingsförbundet (FBR:s medlemsorganisationer). Ordförande är Bo Toresson och sekreterare är Björn Garefelt. Tanken är att gruppen ska ge styrelsen underlag i en komplex fråga där ett helhetsgrepp på det nationella planet behövs. FBR anklagas ibland för anonymitet, men i den här frågan har FBR tagit tydlig ställning. Rådet har markerat en stark och tydlig viljeinriktning när det gäller att satsa på IT. Vi vill öka förutsättningarna för studieförbunden och folkhögskolorna att jobba med IT-stöd, stimulera den processen, ge resurser och verktyg, säger Björn Garefelt med övertygelse. Men han är också väl medveten om begränsningarna.»

FOLKBILDNINGENS IT-FASER 1980 1995 Datakurser och datoriserad administration 1995 2002 Internet, distansutbildning, Folkbildningsnätet och olika projekt 2002 IT-strategier, spridning och tillämpning av projektresultat på lokal nivå BJÖRN GAREFELT 6 7 BJÖRN GAREFELT»För att realisera det livslånga lärande krävs en digital baskompetens bland befolkningen«rådet kan inte kommendera, men väl peka på möjligheterna och försöka få fram de resurser som behövs. Att rådet tagit så stark ställning i denna fråga är inte så konstigt. IT-frågor är strategiska för hela folkbildningen liksom för samhället i stort. Att göra IT till ett verktyg i folkbildningsarbetet är viktigt för att nå andra mål som FBR sätter högt, såsom demokrati och det livslånga lärandet för alla. Det är mot denna bakgrund som fyra IT-strategiska prioriteringar vuxit fram: demokrati, vuxnas lärande, tillgänglighet och tillgång till IT. Fyra paroller på IT-barrikaden som utgör utgångspunkten för rådets arbete. Vi vill vara aktiva och driver på i den här frågan, säger Björn och understryker att ambitioner inte betyder att man tar över någons ansvar.»jobbet«måste göras lokalt! Folkbildningsnätet är ett bra exempel på detta. TIDIGARE FANNS EN KLUVENHET till IT, idag är folkbildningen självsäkrare. Nu vet vi vad som finns för oss, säger Björn och utvecklar sina tankar. Tveksamheten i början medförde många bra saker. De positiva tvingades vara tydliga. Skeptikerna som såg IT som ett hot mot samtalet som grund i folkbildningen, skärpte folkbildningens egen medvetenhet om IT som ett kommunikativt verktyg. Folkbildningsprofilen i det IT-stödda lärandet har blivit tydligare de senaste åren. Utvecklingen av Folkbildningsnätet speglar detta. Björn Garefelt liknar skeptikerna och de positiva vid två spår som idag alltmer gått ihop. IT-frågorna har idag hamnat högt på rådets dagordning. För att uppnå målen krävs ett strategiskt tänkande både nationellt och lokalt. IT kommer att utgöra ett allt starkare inslag framöver i kurser och cirklar. Tack vare projekten har rätt många lärare och cirkelledare fått tillfälle att pröva och sett vad som fungerar, och det får genomslag också i den»vanliga«verksamheten, säger han. Det är också en överlevnadsfråga. Folkbildningen riskerar att marginaliseras som samhällskraft om vi inte använder oss av IT i den pedagogiska verksamheten. Utan att kunna erbjuda flexibla lösningar med stöd av IT kommer våra kurser och cirklar i många sammanhang helt enkelt inte att efterfrågas, konstaterar han bistert. Med den insikten fokuserar FBR målmedvetet mot framtiden, vilket avspeglas i att man i budgetunderlaget 2003 2005 till regeringen prioriterat IT-frågan. Björn preciserar skälen. Det behövs resurser för att kunna utveckla och bredda det flexibla lärandet. Erfarenheterna från projekten är väldigt goda, men en fortsatt ITsatsning på bred front kräver också att organisationerna har resurser för detta, konstaterar han. Låt oss stanna vid frågan om det flexibla lärandet, en förutsättning för att förverkliga det livslånga lärandet där IT spelar en allt viktigare roll för alla. För att realisera det livslånga lärande krävs en»digital baskompetens«bland befolkningen, säger Björn och hänvisar till demokratin och att motverka digitala klyftor. FÖR ATT DET LIVSLÅNGA LÄRANDET med stöd av IT ska fungera behövs också resurser i infrastrukturen: tillgång till datorer och uppkoppling både i hemmen och i studiemiljöerna, där det också ska finnas personer som kan ge stöd och handledning. Bredband i hela landet skriver rådet också under på. Förutom infrastruktur krävs också kvalité. Därför är fortbildning så viktigt, särskilt inom studieförbunden eftersom de saknar motsvarigheten till folkhögskolans ITiS-satsning. Organisationernas förmåga att göra en bra IT-strategisk planering är en annan väsentlig punkt, att de tänker långsiktigt, ser fördelar, exempelvis med att kunna vara lärcentra för flexibelt lärande, att ingå i distansnätverk och att använda Folkbildningsnätet, fortsätter han. Som så ofta handlar det i slutändan om den krassa ekonomin. För att kunna genomföra detta finns frågetecken kring ekonomin. Folkbildningen måste få mer resurser för det IT-stödda lärandet, säger Björn Garefelt. Se på högskolan som fått över 200 miljoner kronor för sitt Nätuniversitet. Trots ovissheten om utökade resurser, inger kunskaperna från projekten framtidstro. Onekligen har KK-stiftelsens satsning på 90 miljoner via FBR och Distum varit en viktig faktor till spridningen av IT inom folkbildningen. Björn Garefelt är den person som ansvarat för rådets beskärda del. Uppdraget har krävt en förändringsinriktad person. Han tycker att det har varit kul, spännande och lärorikt på så kort tid. Nu börjar det bli dags för honom att summera erfarenheterna. En erfarenhet är åtminstone solklar, det går att förena folkbildning och IT, både inom studieförbunden och inom folkhögskolan. Det andra, och som hänger ihop med det förra är att vi utvecklat ett särskilt folkbildningssätt som skiljer sig från e-learning i självstudietappning. Helt i linje med vår tradition. Vi har utvecklat våra modeller, säger han. Men han ser också orosmoln som seglar upp på himlen. Trots att vi har goda erfarenheter är det ibland svårt att överföra erfarenheter från ett projekt till ett annat. Det finns ingen kokbok där man bara kan slå upp och få fram ett färdigt recept, säger han. Nybörjare kan förhoppningsvis få inspira-»

RÅDETS IT-STRATEGISKA FRÅGOR»Om bra IT-initiativ skall överleva måste de in i den dagliga verksamheten, inlemmas i organisationen. Det går inte i längden enbart att bygga på eldsjälarnas arbete och att allt ska ske i projektform.«björn GAREFELT 8 1. STRATEGISKA OMRÅDEN demokrati: motverka digitala klyftor, utveckla digital baskompetens, flexibelt och livslångt lärande för alla vuxnas lärande: utveckla nya pedagogiska och organisatoriska modeller med folkbildningsprofil: gemensamma distansnätverk och lärcentra; utveckla mötet, dialogen och grupprocessen digitalt tillgänglighet och tillgång till IT: utbyggnad är ett måste för att realisera det flexibla lärandet för alla 2. IT-PROJEKT Rådet samordnar projekt med stöd från KK-stiftelsen och CFL (Nationellt centrum för flexibelt lärande). spridning av erfarenheter: från projektverksamhet samt av forskning om IT och lärande kartläggning och analys: av folkbildning med IT-stöd samt projekt om lärmiljöer för flexibelt lärande Adult Study Net: (EU-projekt) 3. FOLKBILDNINGSNÄTET central drift och utveckling: Folkbildningsnätet inklusive Resurssidorna utbilda lokaladministratörer tion av projekten. Men alla nybörjare måste själva gå igenom processen utifrån vad de gör i sin verksamhet, göra saker bättre med IT-verktyget. Det är viktigt att de utgår från det man gör idag. Men det kan också vara så att man genom IT kan göra nya saker som man velat göra tidigare men som inte varit möjliga. TIDSASPEKTEN STÄLLER OCKSÅ TILL DET, spridningen tar längre tid än man tänker sig. Organisatoriska hinder kan ibland försvåra, exempelvis när det gäller att sprida erfarenheter över studieförbundsgränser. Men riktningen är helt klar, det finns ingen väg tillbaka! understryker han med bestämd och övertygande röst. Han betonar också den betydelse som eldsjälar runtom i landet spelat för att driva utvecklingen fram mot den tredje fasen, den nya utmaningen. Om bra IT-initiativ skall överleva måste de in i den dagliga verksamheten, inlemmas i organisationen, säger han. Det går inte i längden enbart att bygga på eldsjälarnas arbete och att allt ska ske i projektform. IT-utvecklingen är nu inne i en kritisk fas. Parallellt med FBR:s nationella strategier, måste det utvecklas lokala strategier. De positiva resultaten från projekten måste spridas och omsättas lokalt, det är där de måste få fäste. Det leder på ett naturligt sätt över till lokala IT-planer. De kan tjäna som en modell. Jag tycker det är särskilt viktigt för de organisationer som genomfört projekt, att de drar slutsatser som leder vidare. De nya kunskaperna måste in i den ordinarie planeringen. BJÖRN GAREFELT HAR GÅTT DEN LÅNGA VÄGEN. Han har varit folkbildare i tjugo år. Steget in i IT ägde rum genom en blandning av slump och nyfikenhet. Det hela började1996 på Hola folkhögskola då han skulle göra en kurs med anställda inom studieförbunden. Då hade Folkbildningsnätet nyligen startat och jag såg en möjlighet, säger humanisten Garefelt som betonar att han aldrig haft något större datorintresse. Vi hade också internationellt utbyte med folkbildningsorganisationer i Baltikum och det bidrog till att inse nyttan med Internet. Hola folkhögskola är bara ett exempel på varför folkbildningen bör bejaka IT. Med hjälp av IT kan kurser som vore omöjliga med traditionella metoder startas och nya målgrupper nås. Kvalitén kan också höjas. Jag tänker på det här med projektarbeten. Om jag blickar tillbaka är det uppenbart hur kvalitativt mycket bättre undervisningen kan bli idag med IT. Tänk bara på att inte behöva vänta i veckor på beställda böcker utan att snabbt kunna söka aktuell information på nätet! suckar han. Men IT får inte bli ett självändamål, det ska inte ersätta sådant som redan fungerar. Nyckeln tror jag ligger i att göra en analys av den verksamhet man redan har och se hur IT kan stödja den. Och då är det inte alltid självklart att IT är den bästa lösningen, säger Björn med sin pragmatiska syn på saken. Att vara med sin tid, det skälet gillar jag inte. Det gäller att hitta plusvärdena, att kunna se det både för lärare/ledare och för verksamhetsansvariga och för deltagarna. Björn vill också avdramatisera den nya tekniken. Att använda IT i en kurs eller cirkel behöver inte innebära en total förändring, det kan ske i små steg. Om man börjar med det man klarar av och kompetensutvecklar sig successivt, behöver det aldrig bli så höga trösklar. Alla kan utveckla kvalité med IT, men drivkraften måste komma inifrån. Hur det skall gå till i det enskilda fallet, det måste man utveckla själv, förklarar han. Han är optimist inför framtiden, även om utvecklingen inte kommer att bli fri från konflikter. De som inte tror att de tjänar på förändringen kommer att spjärna emot. Men tyngdpunkten kommer att ligga på hur inte om folkbildningen ska använda IT i verksamheten. RÅD PÅ VÄGEN utgå från nuläget och inför IT stegvis erbjud flexibla lösningar med IT-stöd hitta plusvärdena med IT

11 ELISABETH KEMPE Skriftlig IT-plan ger tydligare organisation När IT-frågorna sattes på pränt fick det en dominoeffekt. Kommunikationen förbättrades och aktiviteten ökade. För alla i organisationen blev syftet med IT tydligare, nämligen att motverka klyftor vad gäller kultur och bildning. Det säger administratören Elisabeth Kempe på Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm. FAKTA ELISABETH KEMPE BOR: Bromma. GÖR: Studieadministratör på Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm. GILLAR: Naturen, friskvård, resor, Frankrike. PLANERAR: Folkbildningsprojekt med olika invandrargrupper. HOPPAS: Att fler ska engagera sig i samhällsfrågorna. VILKEN BETYDELSE HAR en skriven IT-plan för verksamheten? Vad händer när man fäster ITfrågorna på pränt? Har det någon betydelse? Studiefrämjandets verksamhetsplan är fylld med IT-uttryck. Det är imponerande läsning. En av drivkrafterna bakom arbetet heter Elisabeth Kempe. Hon tar emot i Studiefrämjandets lokaler i Sundbyberg. Det är torsdag morgon, över lokalen vilar ett lugn. Hej, välkommen! Elisabeth tar emot med ett mjukt handslag i ett rum belamrat med böcker, videoband och studiematerial. Utanför fönstret makar sig trafiken ner mot centrum. Det roliga är att vi jobbade fram verksamhetsplanen på Folkbildningsnätet, säger hon och visar upp konferensmapparna på skärmen. Självklart, en sådan här välsvarvad verksamhetsplan växer inte fram ur tomma intet. Här finns sedan lång tid tillbaka en IT-tradition, krönt med det uppmärksammade och prisbelönta Kokboksprojektet. Men minst lika viktigt för att IT skulle sättas på pränt var beslutet om att skapa en verksamhetsplan med tydliga målformuleringar. Det var något nytt. Då blev det också naturligt att göra tydliga formuleringar om hur vi ville ha det med IT-frågorna. Visst fanns IT-frågorna med även tidigare, men aldrig så här konkret. BESLUTET FICK EN SNÖBOLLSEFFEKT. Styrelsen avsatte tid för utbildning i First Class, något som administratörerna redan var bekanta med. Sakta men säkert växte verksamhetsplanen fram på nätet. Samarbetet mellan styrelse och administratörer fördjupades. Visst innebar det ett merarbete för alla, men idag har vi igen det, säger Elisabeth Kempe. Kommunikationen i hela organisationen fungerar bättre idag. Verksamhetsplanen har blivit levande, ett dokument att jobba efter, säger hon och läser upp några väl valda formuleringar. IT finns med under varje rubrik.»

ELISABETH KEMPE 12»När IT-frågorna sattes på pränt förbättrades kommunikationen och aktiviteten ökade. För alla i organisationen blev syftet med IT tydligare: att motverka klyftor vad gäller kultur och bildning. Vi hänger på tåget!«13 ELISABETH KEMPE I och med att vi skrivit ner det blir det tydligare för alla varför vi ska använda IT. Vi har satt ord på det, inte bara timmar. Hon påpekar noga att detta var något som växte fram spontant, det var inget centralt direktiv uppifrån i organisationen. Vi får börja härnere och påvisa fördelarna för dem högre upp, säger hon och visar upp den konferens där verksamhetsplanen för år 2003 redan börjat ta form. Tjusiga formuleringar är en sak, att förverkliga dem en annan. I verksamhetsplanen finns rubriker om omvärldsbeskrivning, Internet, elektroniska nyhetsbrev, hemsidan, fortbildning och Folkbildningsnätet. Vad har hänt i verkligheten? Vilken roll spelar hemsidan? Den är väldigt viktig för oss, eftersom vi inte har något tryckt kursprogram. All information till medlemmarna går ut via hemsidan. Den är något av vårt ansikte utåt och synliggör samarbetet med våra medlemsorganisationer. Nytt för i år är att lägga ut länkar till alla medlemsorganisationer. Vi hjälper även till att skapa hemsidor för dem som behöver, säger hon. Folkbildningsnätet då? Elisabeth Kempe framhåller att de alltid lyfter fram och visar på möjligheterna med Folkbildningsnätet för sina medlemsorganisationer. Cirkelledarna har en egen konferens på nätet där de kan diskutera. I verksamhetsplanen står att alla cirklar ska ha tillgång till Internet. Hur fungerar det? Lokalerna är öppna. Alla cirklar har egna nycklar och kan boka in sig när det passar. Det finns tillgång till datorer som inte behöver bokas, utan vem som helst kan söka information, skriva eller e-posta när som helst. Det mål som återstår att förverkliga är formuleringen om en IT-utbildningsplan för varje anställd. Det ligger vi efter med, det kan förbättras. Men vi har ändå bestämt att det är viktigt. Varför satsa på IT? Svaret på frågan är viktig att tydliggöra för alla avdelningar. I Sundbyberg handlar det om att motverka nya klyftor när det gäller bildning och kultur. Det är vägledande. Vi kommer inte undan det här med datorer, det är verkligheten. Vi hänger på tåget! Vad avgör om man hoppar på eller står kvar? Hur kommer man igång? Vilka råd och erfarenheter har Elisabeth att dela med sig till andra? Personalen, både administratörer och cirkelledare, måste vara öppna för IT. Attityder måste ändras, man måste få ett annat synsätt. Administratörernas agerande har också väldigt stor betydelse. Om vi erbjuder våra cirklar och cirkelledare ett aktivt IT-stöd eller inte spelar roll. Exempelvis om vi visar på möjligheterna med Folkbildningsnätet. Den springande punkten ligger i att inse vitsen med att jobba med IT. RÅD PÅ VÄGEN skriftlig IT-plan ger tydligare organisation syftet med IT kan vara att motverka klyftor administratörernas agerande är viktigt attityderna till IT måste ändras

Utdrag ur verksamhetsplan för Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm»IT ska integreras i all verksamhet«verksamhetens mål och Strategiska insatser För att nå de övergripande målen genomförs följande verksamhetsmål och strategiska insatser: Pedagogisk utveckling IT-plan Vi ska vara öppna för nya pedagogiska former Vi ska använda ny teknik Vi ska skapa intressanta mötesplatser. Mål Under 2002 ska en IT-plan tas fram. Denna ska beskriva hur IT-stöd respektive folkbildning på distans ska utformas. Under 2002 erbjuder vi fyra distansutbildningar, varvid vi syftar att nå 120 studietimmar. Strategisk insats Vi ska erbjuda utbildning i pedagogiska metoder med stöd av IT och distansstudiemetodik för våra cirkelledare och medlemsorganisationer. Avdelningen fortsätter att utveckla pedagogik och innehåll i verksamheten, såväl i den etablerade som i distans- och annan IT-stödd folkbildningsverksamhet. Distansutbildningar kommer bl a att genomföras inom Folkbildningsrådets projekt Nätbildarna. En särskild teknisk analys och plan ska tas fram för att utreda avdelningens datorbestånd och status. Behov finns av uppgradering både av hård- och mjukvara. En ekonomisk analys av kostnader och finansiering inför investeringar ska också genomföras. Nya rutiner i datasalen bl a ghoasting av datorer ska underlätta den tekniska skötseln. Avdelningens gemensamma övergripande inriktningsmål IT ska integreras i all verksamhet där den kan underlätta, skapa dialog och förbättra mötet mellan människor och kulturer i samverkan. Navet i Studiefrämjandets dagliga verksamhet intranätet. Arbetet med att hålla en uppdaterad hemsida ska fortsätta. Vi ska löpande sända ut ett elektroniskt Nyhetsbrev till medlemsorganisationer, cirkelledare och föreningar som vi samarbetar med liksom till övriga som finner det intressant att prenumerera på det. Förbättringar av vår datasal och IT-Café i källaren är också frågor som ska bearbetas i år. Distansutbildningar ska erbjudas. Fortbildning Kompetensutveckling inom IT bör genomföras kontinuerligt. En särskild IT-utbildningsplan för varje anställd ska upprättas. Elektroniska nyhetsbrev Våra aktiva ledare ska ha möjlighet att prenumerera på vårt elektroniska nyhetsbrev. Hemsidan Vi hjälper till att marknadsföra produktioner via vår hemsida. Hemsidan som är mycket av vårt ansikte utåt ska fortsätta att utvecklas. Internet I våra lokaler ska cirkelledare/cirklar ha tillgång till dator för bland annat informationssökning. Vi ska erbjuda de föreningar och cirklar vi har i egna lokaler tillgång till datorer med snabb uppkoppling. Folkbildningsnätet Vi ska verka och ge förutsättningarna för att personal och styrelse ska kunna nyttja Folkbildningsnätet och First Class.

17 ERLING HOLMSTRÖM Styrelsen ville bli bäst på IT Erling Holmström är rektor på Västerås folkhögskola. Och han var tidigt ute när det gäller IT-strategier. Redan 1995 skapade skolan sin första IT-plan. Idag har skolan skapat en verksamhet genomsyrad av IT-tänkande. Nyckeln till framgång har hela tiden varit att skolans ledning varit aktiv i förändringsarbetet. FAKTA ERLING HOLMSTRÖM BOR: Surahammar. GÖR: Rektor på Västerås folkhögskola. GILLAR: Läsa böcker, naturen, jobbet. PLANERAR: Utveckla pedagogiken inom IT-området på folkhögskolan. HOPPAS: Öka personalens och kursdeltagarnas tillfredsställelse i arbetet. ERLING HOLMSTRÖM TITTAR PÅ FBR:s IT-plandokument från hösten 2000. Den känns som en bekräftelse på vad vi faktiskt har gjort, säger han. Idag har man inte råd att vara utan en ITplan. Det behövs för att komma igång ett stödhjul som man sedan tar bort. En berättigad fråga är då: När ska stödhjulet plockas bort? Enligt Erling Holmström är det när IT-frågorna integrerats med verksamhetsplanen. I skolans tryckfärska version förekommer ordet IT ofta, bland annat i rubriken»it-stödd flexibel bildning en vision för framtiden«. Det är en tredje modell som vi nu försöker utveckla, förklarar han. Vi plockar det bästa från när- och distansundervisningen. En mix. Vi vill pröva hur långt vi kan gå med den blandningen. NÄR DET GÄLLER EKONOMIN frågar sig inte Erling Holmström och Västerås folkhögskola om man har råd med satsningen utan om man har råd att låta bli. Alltfler av skolans målgrupper vill idag kombinera studier och arbete, det måste skolan ta hänsyn till. Idag har många datorer hemma, det kan också utnyttjas. Webben kan användas och uppgifter skickas in via nätet. Projektet är prioriterat detta år och finansierat med egna medel, 150 000 kr extra pytsas in för fortbildning. ITiS fungerar som draghjälp. Det är ett flerårigt projekt, påpekar han. Vi ska jobba systematiskt med det här i flera år. Förhoppningen är att helt lämna ämnestänkandet. Men»IT- stödd flexibel bildning«är inget som formuleras på en kafferast. Det är skörden av många års målmedvetet arbete. Vägen hit har varit lång. När Erling Holmström tog över rodret år 1994 reagerade han på hur datorerna användes. Datorn var inte ett redskap. Data bedrevs som särskild undervisning, det fanns ingen koppling till pedagogik. Respekten för datalärarna var enorm. De gick omkring som doktorer i vita rockar. Det stack givetvis i ögonen på en pedagog, nyss hemkommen från utlandet, och med erfarenheter av helt andra arbetssätt. Erling Holmström stakade ut en ny kompassriktning. Jag ville integrera data med all övrig undervisning, göra den till ett verktyg i alla ämnen. Förstod att vi måste pröva nya vägar och såg möjligheterna med distans. Jag kände på mig att ett tåg höll på att starta, och att vi var på väg»

ERLING HOLMSTRÖM 18 19 ERLING HOLMSTRÖM»Alla lärare ska kunna jobba på distans.«att lämna det traditionella klassrummet. Att vi måste haka på för vår egen överlevnads skull. Allt detta blev en viktig drivkraft, men jag trodde förändringen skulle gå snabbare, säger han. I detta vakuum uppstod den första IT-planen år 1995. Redan då fanns orden»it som verktyg«med som vägledande princip. Trots goda idéer såg de yttre förutsättningarna dåliga ut. År 1997 skulle skolan övergå i egen regi resurserna från moderskolan ströps. Kvar stod gamla datorer och utrustning. På ett sätt var det bra, för vi blev arga! utbrister han skrattande. IDAG RULLAR HELA VERKSAMHETEN på ITmönstrade däck. Erling Holmström pekar ut de strategiskt viktiga besluten längs vägen. distansutbildningar fortbildningsplanen styrelsen Ett pilotprojekt finansierat av KK-stiftelsen 1997 satte hjulen i rullning. Målet var att starta allmän linje på distans. Fem pedagoger valdes ut för att under ett år lära sig distansmetodik. Poängen med de utvalda bestod i att de inte var dataexperter utan allmänlärare. Projektet skapade en enorm draghjälp för IT-tänkandet, säger Erling. Idag har skolan en allmän linje på distans och ingår i Nätbildarna. De allmänna linjerna i huset bedrivs delvis på distans. Vi tar det bästa från två världar, så växer en tredje form fram. Det för också den fysiska kursen framåt. Beslutsfattarnas agerande spelar som bekant en avgörande betydelse. Erlings tankar föll i god jord hos styrelsen. Jag fick med mig styrelsen från början.»vi ska bli bäst på det här«var deras attityd. Det är viktigt med stöd uppifrån, annars kommer inte resurserna till, konstaterar han. När plattformen för omdaningen var lagd, gällde det också att få med sig personalen. Parallellt med resurser och stöd från styrelsen, IT-plan, nya idéer och distansprojektet, upprättades en fortbildningsplan. Anslaget var ambitiöst: arbetstid avsattes; tillgång till datorer och Internetuppkoppling erbjöds; krav på IT-kompetens ställdes; våren 2000 infördes ett obligatoriskt utbildningspass varje fredag. Nästan all internkommunikation sker i konferensmiljöer på Folkbildningsnätet. Alla förväntas gå in varje dag. Honnörsorden är snabbhet och tillgänglighet. Tanken är att alla lärare på sikt ska kunna jobba på distans. Känna till grunderna i ITpedagogik och teknik. Det är numera ett villkor för att få jobba här, förklarar han och framhåller att även övrig personal deltagit. Det skapar lagkänsla och det är viktigt att alla drar åt samma håll. En framsynt rektor och styrelse är viktigt, men i ett utvecklingsarbete krävs även andra nyckelpersoner. En av eldsjälarna heter Lars Forsmark. Man hittar honom ofta i serverrummet bepansrat med apparater. Här ser du vårt»cd-torn«! säger han och pekar på cd-spelare staplade på varandra. Idén är att deltagarna kan logga in och välja cd efter behov. Och här är datasalen, fortsätter han. Han visar runt och talar med sådan glöd att det verkligen känns att han har lagt ner sin själ i detta. Lars, kan du hjälpa mig! ropar en deltagare. I LARS FORSMARKS NÄTVERK ingår både teknik, personal och deltagare. Han anställdes som datalärare 1998, idag är han IT-ledare. Titelbytet avspeglar förändringen. I takt med att personalen utvecklas övertar de alltmer av hans undervisning i grundläggande data. Idag använder nästan alla lärare datasalen. First Class används på alla kurser. Känner han sig inte hotad? Nej, ju mer tekniken används, ju säkrare sitter jag. Behovet av mig har ökat. Jag får lika mycket frågor idag, fast de är mer avancerade. När personalen utvecklas, krävs annorlunda hjälp. Ribban höjs. Jag ska inte bara undervisa utan stötta personalen. Det är roligare och flexiblare, säger han och påpekar att förändringen också lett till att nya kurser vuxit fram som kräver ny typ av stöd.»folkbildning på distans är det möjligt?«är en fråga som ofta ställs. Vänd på det! Går det att bedriva folkbildning idag utan inslag av distans? kontrar Lars Forsmark. Folkbildning är väl att kunna erbjuda möjligheter. Tillgänglighet för alla. Det är folkbildning! klämmer han i. ÅR AV FORTBILDNING SLÅR IGENOM. ITiS, IT i Skolan, fick en snabbstart. ITiS är en kick. Utvecklingen är självgående, personalen har lärt sig, säger han och påpekar att all fast personal har en bra lånedator hemma. Förändringen var möjlig, eftersom det fanns en skolledning och styrelse som drev på och var intresserad. Ledningen har fått med sig hela personalen. Det finns möjligheter att utveckla sig genom fortbildning, tillgång till datorer, teknikstöd och Internetuppkoppling är bra. Utan fortbildning och stöd står man still. Till slut hamnar man i det läget att eleverna kan mer än lärarna, konstaterar Lars Forsmark. Men allt har inte varit problemfritt. Det uppstod en datortrötthet, vilket gjorde att skolan trappade ner på fortbildningen för lärare. Det pågår just nu i lite mer frivilliga former. Efter ITiS ska de återigen väcka liv i fortbildningen, då i distansform. Ett problem i allt förändringsarbete är att få med sig skeptikerna. På Västerås folkhögskola löste man den knuten. De drogs med av alla andra som tyckte det här var roligt, säger Erling Holmström. Ibland var det trögt med den obligatoriska datautbildningen, men de såg fördelar. De såg att andra utvecklades medan de själva stod stilla. Det blev svårare att hänga med i lärarrummets diskussioner. Insikten om att IT var ett av många verktyg spred sig. RÅD PÅ VÄGEN distanskurser främjar IT-tänkande obligatorisk fortbildning, med tid/resurser ge god tillgång till tekniken satsa på pedagoger inte bara på tekniker motivera hela personalen

10 steg mot en IT-strategi 1. SYFTE Tänk igenom varför IT ska användas. 2. PEDAGOGIK VIKTIGA FRÅGOR: Är IT-stödet förankrat i den egna verksamheten? Vad ska uppnås ökad demokrati, flexibelt lärande, nya målgrupper? LÄS: INTERVJU MED BJÖRN GAREFELT, SID 5 Pedagogiken ska vara drivkraften. VIKTIGA FRÅGOR: Hur kan IT skapa struktur, processer och sammanhang i lärandet? Hur kan IT inlemmas i beprövad pedagogik? Hur skapas möten, dialog och delaktighet med hjälp av IT? LÄS: INTERVJU MED LARS-ERIK AXELSSON, SID 24 3. NULÄGET Analysera den rådande verksamheten. VIKTIGA FRÅGOR: Vad har hittills genomförts? Vilken kompetens och teknik finns? Är IT-strategin förenlig med andra verksamhetsplaner? 4. FORTBILDNING Fortbildning är nyckeln för att kunna utveckla pedagogiken. VIKTIGA FRÅGOR: Vilka är i behov av utbildning? Hur ska fortbildning organiseras? Hur kan positiva attityder skapas? LÄS: INTERVJU MED ERLING HOLMSTRÖM, SID 17 5. MÅL Konkreta mål beskriver hur IT-stödet ska fungera. VIKTIGA FRÅGOR: Är målen realistiska? Hur ska målen utvärderas? LÄS: ARTIKELN»MÅL«, SID 38 6. TEKNIK OCH ARBETSMILJÖ Tänk noga igenom teknikens användning och syfte. VIKTIGA FRÅGOR: Är eventuella teknikinköp grundade på pedagogiska behov? Hur kan datorernas tillgänglighet ökas? Är arbetsmiljön bra? LÄS: INTERVJU MED LENA SKÖRDEMAN, SID 33 7. ETIK OCH SÄKERHET Etik på nätet handlar om sunt förnuft. VIKTIGA FRÅGOR: Hur ska kontroversiell information hanteras? Hur skyddar man sin utrustning? LÄS: ARTIKELN»ETIK & NÄTSÄKERHET«, SID 37 8. EKONOMI Resurser till IT är ett strategiskt beslut. VIKTIGA FRÅGOR: Vilka resurser finns för IT? Hur ska resurserna fördelas? 9. ORGANISATION IT utmanar den rådande organisationen. VIKTIGA FRÅGOR: Vilka organisatoriska hinder finns för IT? Vem ansvarar för att IT-strategin genomförs? Vilka fattar beslut i IT-frågor? LÄS: INTERVJU MED LENA SKÖRDEMAN, SID 33 10. HANDLINGSPLAN Handlingsplan tydliggör vad som måste göras. VIKTIGA FRÅGOR: Vad bör göras under verksamhetsåret? Vem är ansvarig? När ska det vara klart?

FAKTA LARS-ERIK AXELSSON BOR: Katrineholm. GÖR: Lärare på Åsa folkhögskola. GILLAR: Naturen. PLANERAR: Bo på landet. HOPPAS: På ett bättre samhälle. Pedagogerna ska vara drivkraften! Nyckeln till utvecklingen av IT-stödd pedagogik behöver inte bero enbart på beslutade strategier. Lika viktigt är att det finns positiva attityder och en mentalitet för förändring. PÅ ÅSA FOLKHÖGSKOLA har målsättningen med IT alltid varit klar. Det förstår man efter en träff med Lars-Erik Axelsson på Åsa folkhögskola. Nu delar han med sig av kunskapen till studieförbunden i projektet»en för alla! Alla för en!«. Äntligen är vi igång med projektet. Det känns skönt, säger Lars-Erik Axelsson på sin småländska dialekt. Åsa folkhögskola är en partner med många strängar på sin lyra: rikliga projekterfarenheter, skolan ingår i distansnätverken Nätbildarna och Nätverk för samverkan. Man erbjuder distanskurser och har ett First Classbaserat informationssystem för hela skolan. Dessutom har man breda kontaktytor i närområdet: handikappade, facket, arbetslösa, invandrargrupper, ideella föreningar. Två stora allmänna linjer. Inom folkbildningen är skolan välkänd för att ligga i frontlinjen på IT-området. Paradoxalt nog har aldrig någon IT-plan väglett arbetet. Nej, vi har åkt slalom, men inriktningen har alltid varit klar, säger Lars-Erik med ett leende. Nyckeln till framgång ligger istället i en välvillig attityd och en mentalitet som uppmuntrat förändring. Uttrycket»det viktiga är inte vägen utan målet«stämmer bra. Skolan har aldrig fallit offer för häftig teknik utan har på egen hand snitslat LARS-ERIK AXELSSON 24 banan, bestämt takten och riktningen. Beslut i IT-frågor har tålmodigt prövats mot pedagogiska ledstjärnor som det levande ordet, mötet och dialogen. I denna sörmländska mylla har ett förhållningssätt som bejakar IT utvecklats. Men jag tror på idén att skriva IT-planer och att man där betonar pedagogiken och en folkbildningsmässig hållning. I den kan man också varna för sådant som folkbildningen inte borde satsa på, exempelvis modultänkande. Det är en bra idé att göra upp en handlingsplan! kommenterar Lars-Erik Axelsson och bläddrar i FBR:s IT-plandokument. IT-frågorna har likt en skugga följt hans lärargärning ända sedan 80-talet. Vilka lärdomar drar han? Hitta entusiasterna, ge dem fria händer och låt dem pröva på! kommer det spontant och direkt från hjärtat. Eldsjälar behövs när man dra igång något nytt. Det är ingen idé att ödsla energi på motvilliga. Det är bättre att satsa tre datorer på eldsjälarna än att sprida ut resurserna på tio personer som är måttligt roade. Däremot om det är många som vill, då kan man göra en bred satsning. Även om man vill utveckla hela skolan är det viktigt med en frontgrupp, menar han. 25 LARS-ERIK AXELSSON Frontgruppen kan sprida kunskaperna vidare och enligt Åsas modell ska det vara pedagogerna som driver på så att man hamnar på rätt nivå. Man måste akta sig för tekniksnubbarna. Jag minns hur det var på 80-talet. Då tog teknikerna över och det blev för avancerat. Det kan förlama och blockera, säger han. SJÄLV BETRAKTAR HAN SIG NÄSTAN som teknikfientlig. Och när kollegor med egna ögon kunde se hur humanisten Lars-Erik både lärde sig snabbt och dessutom utvecklade undervisningen, gav det inspiration till många andra. Bygga lärarlag är viktigt, inflikar Lars-Erik och ljusa minnen väcks till liv då han börjar prata om DUKOM-projektet för yngre handikappade 1997. Tillsammans med två kollegor skapades ett entusiastiskt lärarlag som stöttade varandra, åkte på kurser och fortbildningar. Det medförde att Folkbildningsnätet introducerades för hela personalen. Snacka om bieffekt! Han intygar att projekten betytt mycket som pedagogiska motorer, men också skapat nya strukturer som påverkat resten av skolan. Här på Åsa har de långa kurserna utvecklats med IT-inslag. Nu är den stora projektsatsningen över. Hur gör skolor utan projekt? Det går även utan projekt. Man kan börja med att införa IT på en av långkurserna, avgränsa det till några moment. ITiS är ett utmärkt tillfälle, det kan ge spridningseffekter, tror han. På Åsa har fortbildning funnits hela tiden, mer på årsbasis än som flerårsplanering. Det är viktigt med egen fortbildning. Ett tips är att gå en kurs i Nätbildarna, då får man se det ur ett deltagarperspektiv. Distanskurser fungerar ofta som en»halkmatta«in i IT-användande, en pedagogisk injektionsspruta. För oss var det också ett genombrott. När alla som deltog insåg att det enda som krävdes var att de kunde använda sig av vanlig text, då förstod många möjligheterna, säger Lars-Erik. För att lyckas krävs också att man har stöd från ledningen. Ledningen måste satsa arbetstid. Det går inte att göra IT-satsningar ovanpå allt annat, det skapar stress. Arbetsrum eller hemdator måste vara en självklarhet. Även ekonomisk stimulans i form av betald internetuppkoppling är viktigt, säger han. På Åsa får alla lärare ett eget internetabonnemang motprestation är att kolla mailen minst två gånger i veckan. Och alla distanslärare har dator hemma. Tanken med skolans digitala infrastruktur är att skapa en nätverksmiljö som gör det möjligt att logga in utifrån. Det innebär billiga lösningar för de som studerar på distans, och det ger maximal flexibilitet. Och återigen är det skolans generösa attityd och fokus på förändring som ger förutsättningarna. RÅD PÅ VÄGEN skapa deltagarperspektiv via Nätbildarna stöd entusiaster och eldsjälar se pedagogerna som drivkraften

27 JAN-ERIC ROSENQVIST Sörmlands studieförbund skapar gemensamma IT-planer I mångas öron låter ordet IT-plan stort och tungt. Då är det dags att byta perspektiv. Det är processen fram till själva planen som är intressant. FAKTA JAN-ERIC ROSENQVIST BOR: I Katrineholm. GÖR: Bildningskonsulent vid Länsbildningsförbundet Sörmland. GILLAR: Böcker, konst, fiske, att odla dalior och föreningsverksamhet. PLANERAR: Sommarens odlingar och fler distanscirklar. HOPPAS: Att fler kommer underfund med möjligheterna som IKT rymmer för folkbildningen.»en FÖR ALLA! ALLA FÖR EN!«Så solidariskt klingar projektet som Länsbildningsförbundet i Sörmland med Jan-Eric Rosenqvist i spetsen genomför. Deltagarna i samverkansprojektet mellan studieförbunden i Sörmland har precis börjat en lärorik färd. Projektet har vuxit fram i en korsbefruktning mellan Länsbildningsförbundet, Åsa folkhögskola och studieförbunden. Nu har vi satt igång en process. Under resans gång hoppas vi kunna förändra attityder och avdramatisera det här med IT. Det kommer att ta tid, men jag är optimistisk. Stämningen bland studieförbunden är god här i Sörmland, säger han. Det är en stor dag. Idag sparkar nämligen projektet igång, mitt i sommarhettan. I datasalen sitter ett tjugotal verksamhetsledare och administratörer. Introduktion av Folkbildningsnätet står på programmet. Det är första steget i en process då IT på allvar ska bli en del av verksamheten och på sikt leda fram till lokala IT-planer ute på avdelningarna. Vi måste börja använda IT om vi inte ska bli sidsteppade, säger Jan-Eric Rosenqvist som själv tidigare varit skeptisk till IT. Det har mognat fram. Vi ska använda det, men på våra villkor. IT ska inte ersätta den klassiska cirkeln, men det är ett bra komplement. Det ger nya vinklingar, kontakter och öppnar stora möjligheter för kunskapsinhämtningen, säger han med övertygelse. Han ser också fördelar med distanscirklar för dem som bor otillgängligt och en möjlighet att genomföra små och udda cirklar som annars inte skulle bli av. Här i Sörmland har vi både små orter och ett intresse för smala ämnen. Då är IT-studier intressanta, säger han och pekar på möjligheten att starta cirklar med deltagare från hela landet. När jag insåg det, blev det en slags vänd-»

JAN-ERIC ROSENQVIST 28»En för alla! Alla för en!«firstclass-utbildning Fortbildning i bruket av Folkbildningsnätet för lokaladministratörer: verksamhetsledare, administratörer, kanslipersonal och förtroendevalda ATTITYD- FÖRÄNDRING överbryggar motståndet mot IT-stött lärande DISKUSSIONS- CIRKEL IT som verktyg och framtida samverkansformer CIRKELLEDARUTBILDNING Fortbildning i distanscirkelns pedagogik och metodik för cirkelledare, men också verskamhetsledare och förtroendevalda FOLKBILD- NINGSNÄTET blir gemensam plattform för kommunikation ANDRA NÄTVERK för samverkan och kompetensutveckling IT-PLAN punkt i min inställning till IT. Men det ska också innehålla fysiska träffar, annars blir det mer av utbildning än bildning, understryker han. PROJEKTET HAR VUXIT FRAM i ett samspel mellan Länsbildningsförbundet, studieförbunden och Åsa folkhögskola. Jag ser vår medverkan som en insats för att överbrygga motståndet mot att använda ITstött lärande i studieförbundens folkbildningsverksamhet. Det handlar om att förändra synsättet som säger att alla cirklar måste ske på det klassiska viset. Genom att själv vara med i en distanscirkel tror vi motståndet kan brytas ner, säger han. Hösten 2002 startade en distanspedagogisk cirkel. Det andra steget i projektet. Den riktar sig till både cirkelledare och verksamhetsledare. Cirkeln är det viktigaste inslaget för att ändra på attityderna, säger han. IT-planer är stort. Det kan lätt bli ett stort svart moln som ligger och svävar däruppe. Vi är lite försiktiga. Men vår idé är att lägga upp en konferens och börja diskutera frågan där. IT är ett nytt redskap. Alla måste sätta sig ner och fundera på hur man vill använda det, säger han. Jan-Eric Rosenqvist ser IT som ett av flera redskap för att nå målen i verksamheten. Förut var boken i centrum, nu växer IT fram som ett komplement. För kultur, litteratur och föreläsningar finns planer för hur man ska nå målen. Nu behövs det planer för IT. Det låter enkelt, men är långtifrån självklart. Idag är det väldigt få som gjort det. Alla har mål med verksamheten, frågan är hur IT kan användas. Det är kruxet, säger han. Förutom seglivade attityder, ser han tidsfaktorn som ett problem. Att hinna med något nytt ovanpå en redan pressad situation. Allt förändringsarbete upplevs som ett problem. Det tar tid. Lösningen är att få kollegorna att prioritera, säger han. Åter till satsningen på Folkbildningsnätet. Tanken är alltså att forumet skall skapa en gemensam plattform på regional nivå för alla studieförbund. Då får vi ett forum för vår gemensamma kommunikation. Det har vi inte idag. Vi tänker starta en diskussionscirkel om det flexibla lärandet och IT som verktyg. Planer finns också på ett nätverk för samverkan och kunskapsutveckling. Studieförbunden i Sörmland tror uppenbarligen på att samverka om både kursutveckling, fortbildning och kanske också vissa former av kursgenomförande. Var och en är de för små; med sporadiska och osäkra anställningsförhållanden för cirkelledarna. Men tillsammans skulle de kunna erbjuda bra cirklar, sambruka duktiga cirkelledare och samverka i nya former för att öka konkurrenskraften. Det är i det här perspektivet som First Classutbildningen skall ses. Efter den inledande omgången erbjuds i höst en kurs för kanslipersonal och förtroendevalda. Målet är att alla ska vara insatta i FC och veta vad cirkelledarna sysslar med. De senare är de minst svåra att få med. Förtroendevalda är oftast de minst kunniga om IT, säger han. Ett nyckelord är alltså samverkan. I den andan har också projektet finansierats: med pengar ur den gemensamma landstingspotten. För deltagarna är det alltså gratis.»en för alla! Alla för en!«råd PÅ VÄGEN IT ska användas på våra villkor skapa nätverk för samverkan utbilda förtroendevalda i IT-frågor

Utvecklingsmodell för lokala IT-strategier LOKALA IT-STRATEGIER 30 31 LOKALA IT-STRATEGIER BETEENDE ATTITYDER MÅNGA STUDIEFÖRBUNDSAVDELNINGARoch folkhögskolor inser nödvändigheten av att utveckla olika former av IT-stött lärande. Vad ska man tänka på? Modellen är baserad på intervjupersonernas berättelser och den kan tjäna som underlag för diskussion. Av modellen framgår att utvecklingen av IT-stött lärande bygger på ett växelspel mellan IT-plan, attityder och beteende. Det handlar om en process, inte något statiskt och en gång för alla färdigt utan något som ständigt måste utvecklas och förnyas. Mittuppslagets tio steg kan bilda utgångspunkten för en lokal IT-strategisk planering. En skriven IT-plan tydliggör, vägleder och anger kompassriktningen, men är otillräcklig att på egen hand hålla igång processen. Vill man lyfta fram att IT-strategi handlar om en process måste även samspelet med attityder och beteende komma till stånd. Det krävs handlingskraft för att förverkliga organisationens mål och behov. Attityderna är också viktiga eftersom de skapar den jordmån där IT-stött lärande ska växa. Det behövs en positiv attityd bland lärare, övrig personal, skolledning och styrelse. Om personalen är motiverad och ett eventuellt motstånd mot IT brutits ner, är mycket vunnet. Erfarenheter visar att IT-stött lärande ofta startar genom att någon enskild eldsjäl tar initiativ. Ibland smittar eldsjälen kollegor. Många kan vittna om att satsningar på distansutbildningar har givit stora spridningseffekter. Projektmedel, fortbildning och distanskurser är fenomen som ofta sått det första fröet till en utveckling. Är det hållbart? En verksamhet som baseras på eldsjälars drivkraft och tillfälliga externa projektresurser är sårbar. Vill man skapa förutsättningarna för ett hållbart IT-stött lärande i hela organisationen krävs mer. Då behövs en lokal IT-strategi och IT-strategiska ställningstaganden i ledningar och styrelser. Vi tror att den optimala utvecklingen kommer till stånd om det uppstår ett samspel mellan en skriven IT-plan, positiva attityder och handlingskraft. Då har man lagt grunden till en lokal IT-strategisk planering. Beteende = handlingskraft, agerande, åtgärder, att förverkliga IT-planens handlingsprogram. Exempelvis, uppmuntra fortbildning, stödja eldsjälar, skapa digitala nätverk för samverkan, pröva IT-verktyget för gestaltning och uttryck, erbjuda flexibla lösningar, söka projektmedel, starta distanskurser, erbjuda lärare/ledare tillgång till uppkoppling och dator. Attityder = målsättningen, mentaliteten, inställningen, förändringsviljan. Att bryta ner eventuellt motstånd mot IT-stött lärande. Slå hål på myter. Styrelse och skolledning spelar stor roll för att skapa en välvillig attityd, motivera hela personalen och få alla att kunna använda IT så att det ger ett mervärde för deltagarna och organisationen. IT-plan = en modell för IT-strategisk analys. En skriven plan tydliggör, gör det lättare att utvärdera och därmed undvika onödiga misstag. BETEENDE + ATTITYDER + IT-PLAN = LOKAL IT-STRATEGI IT-PLAN

33 LENA SKÖRDEMAN IT-stödd pedagogik kräver förändrad organisation Det är inte pedagogiken utan organisationen som den nya tekniken utmanar. Den motsättningen tvingar deltagare, lärare och rektor att ompröva sina roller och arbetssätt. Och omedvetenheten om denna grundläggande motsättning är stor. FAKTA LENA SKÖRDEMAN BOR: I Torpa socken, Ydre. GÖR: Folkhögskollärarutbildning och andra kurser vid Vuxenutbildarcentrum. GILLAR: Tåg PLANERAR: Mycket. HOPPAS: Ännu mer. DET ÄR TRE SLUTSATSER som Lena Skördeman kommit fram till i ett fortbildningsprojekt för folkhögskollärare. Vi blev väldigt överraskade. Det var inte alls vad vi tänkt oss. Från början var vi helt fokuserade på motsatsparet pedagogik teknik, säger hon. Uppdraget var nämligen att studera hur införande av IT genomförs och tas emot i folkhögskolemiljö. Slutrapporten är skriven tillsammans med Sture Hansson och Björn-Erik Brobäck, alla regionala handledare vid folkhögskollärareutbildningen vid Linköpings universitet och dessutom regionalt fortbildningsansvariga. Det var i FBR:s fortbildningssatsning som idén växte fram om att koppla ITstött lärande till F-programmets distanskurs. På så sätt drogs kandidater in som både observatörer ute på skolorna och som deltagare i den kollektiva analysen av materialet. Slutsatserna grundas således på ett digert material, där även egna intervjuer och observationer ingick. Jag gjorde mina besök, kom tillbaka och diskuterade med de andra, berättar Lena Skördeman. Vi såg ett mönster. Ute på skolorna hörde vi ofta:»detta skulle vi vilja göra, men...«att TEKNIKEN SÄTTER ORGANISATIONEN på prov kan låta självklart. Lena Skördeman pekar på några konkreta exempel: Ta den konlikt som finns mellan ledningens behov av att stöldskyddssäkra alla dyra inventarier och verksamhetens behov av att använda dem, säger hon och fortsätter. Datorer finns ofta i bevakade salar med bestämda öppettider. Deltagare kommer helt enkelt inte åt datorerna. Ett sätt är att istället sprida ut datorerna, säger hon och målar upp bilden av en tomte-»

LENA SKÖRDEMAN 34 35 LENA SKÖRDEMAN»Precis som man har ett socialpedagogiskt program borde man ha samma sak vad gäller IT.«verkstad där det pågår aktiviteter i alla hörn. Det förutsätter givetvis att man avstår från den allra dyraste utrustningen och istället satsar på»lagom teknologi«. Och det som från början såg ut som ett okomplicerat val av datorer visar sig innehålla många frågor. Hon tar exemplet med kortkurskunden som ringer och säger:»om vi får de vassaste datorerna, så förlägger vi kursen till er skola, annars struntar vi i det.«kortkurser är som bekant en livsnerv för många skolor och det gäller att locka kunder. Om nu den ordinarie undervisningen fungerar med de lite sämre datorerna, ska man då investera i nya datorer för att tillfredställa kortkursönskemålet? är den tillspetsade fråga hon ställer sig. Styrelseledamoten kanske säger»vi bör satsa!«men datorerna kanske då är så dyra att man inte vågar placera ut dem i det vanliga klassrummet. Plötsligt har frågan om datorernas kvalité blivit en fråga som borde tvinga till eftertanke om den egna organisationens syfte. IT är utmanande eftersom det ställer grundfrågorna. Vem är vi till för? Vilka kurser ska vi erbjuda? Vem är datorerna till för? Frågorna är de käpphästar som Lena ständigt återkommer till. Det måste finnas en tanke som styr besluten. Satsningarna på ny teknik måste utgå från ett»principprogram«som ger svar på frågan varför. På den punkten tycker hon sig se en omedvetenhet. Många skolor har satsat på den nya teknologin i form av datorer, men inte utvecklat någon genomtänkt IT-strategi. Skolorna måste skaffa sig en ny organisation för att kunna slå vakt om sin unika ideologi och traditionella värden i den nya teknologin, säger hon. NÄR MAN STÄLLS INFÖR SVÅRA avvägningar som i exemplen ovan ska man alltid kunna gå tillbaka till»principprogrammet«för vägledning. Men här syndas det. Återkoppling uteblir. Den självklara frågan om varför uteblir, ett tankeled som ofta hoppas över i IT-sammanhang. Vad menar Lena då med principprogram? En plattform med genomtänkta svar på frågan vad man ska ha all teknologi till. Där står om målgrupper och varför. Precis som man har ett socialpedagogiskt program borde man ha samma sak vad gäller IT, svarar hon. I programmet borde också ingå frågor om tillgänglighet, etiska regler, val av utrustning, gemensamma planeringar över ämnesgränserna och till vilka deltagargrupper lärarstödet skall prioriteras. Hon kommer in på frågan om ECDL-körkort. När man utlovar det, då ska man tänka igenom vilken kunskapssyn det företräder. Det är alltför lätt att man enbart börjar tänka i banor av vad vi kan erbjuda på»marknaden«. Och då kan den egna ideologin gå förlorad, säger hon. Förutom brister i hur besluten fattas och avsaknaden av IT-strategier, såg utvärderingen också andra organisatoriska hinder såsom förstelnade schema och gammalmodiga lokallösningar. Även möbleringen i klassrummen. Den är oerhört viktig. Borden borde alltid stå i cirkel, det möjliggör samarbete och underlättar också för läraren. I en effektiv högtrimmad datasal står ibland datorerna och borden i bussrader, en möblering som aldrig skulle förekomma i andra salar. Det kan medföra en tillbakagång i arbetssätt, tror hon. Återigen måste man fråga sig. Vilka vänder vi oss till? Men som sagt, det är minst lika viktigt att datorerna sprids ut så att de blir tillgängliga, säger hon. Samtalet glider in på frågan hur lärarrollen förändras. När Internet blir vanligare, krävs också en större källkritisk medvetenhet. Ett annat problem är mängden av information. Det måste man ta upp med gruppen och ge vägledning för hur de ska sovra i materialet. Rollen som organisatör blir viktigare, att hela tiden tänka ett steg före gruppen och kunna bedöma tiden för olika moment. Rektorsrollen förändras också. Den berörs ju inte direkt av undervisningen, men skolledaren måste överlåta ansvar och förtroende åt andra vad gäller utrustning. Och givetvis måste rektorn ta initiativ till att utarbeta ett principprogram. RÅD PÅ VÄGEN analysera den rådande organisationen satsa på lagom teknologi betänk teknikens användning och syfte öka datorernas tillgänglighet

IT-strategiska aktörer AKTÖRER 36 LARS FORSMARK TRE VÄGAR ATT HANTERA ETIK PÅ NÄTET Etik och nätsäkerhet NATIONELL NIVÅ LÄNSNIVÅ LOKAL NIVÅ IT-ANVÄNDNINGEN INOM FOLKBILDNINGEN är på väg in i en ny fas. Projektsatsningen nådde sin kulmen under 2001. Övergången från projekt till reguljär verksamhet står nu på dagordningen. Tyngdpunkten kommer framöver att ligga på lokal IT-strategisk planering och tillämpning av de resultat som framkommit i projekten. En viktig framgångsfaktor är ett strategiskt tänkande på alla tre nivåer i figuren och framför allt ett samspel mellan de olika Aktörer på nationell nivå: Folkbildningsrådet Folkbildningsförbundet Studieförbundens centrala organisationer RIO Landstingsförbundet Aktörer på länsnivå: Länsbildningsförbund Aktörer på lokal nivå: Folkhögskolor Studieförbundens avdelningar aktörerna. Aktörerna är beroende av varandra och förhoppningsvis kan påverkan och idéutbyte flöda i olika riktningar. När folkhögskolor och studieförbund utvecklar lokala IT-strategier kan Folkbildningsrådets nationella strategidokument 1 vara ett stöd i det arbetet. (1) IT-strategiska frågor för folkbildningen 2003-2005. Antaget av Folkbildningsrådets styrelse vid sammanträde 3 4 december 2002. Dokumentet finns att ladda hem från: www.fbr.folkbildning.net/fbr_informerar/ Tekniska åtgärder handlar om att på olika sätt begränsa deltagarnas sökande på Internet. Det sker framförallt genom olika censur- och filterprogram. Användarpolicy eller regelsystem handlar om att utarbeta riktlinjer för vilken typ av information som är tillåten. Etisk handlingsberedskap bygger på idén att förbereda deltagarna på hur de ska hantera kontroversiell information. Det är den mest verkningsfulla åtgärden men samtidigt den svåraste. Tanken är att bygga upp en medvetenhet som är hållbar även utanför och efter utbildningen. LARS FORSMARK på Västerås folkhögskola. Hur hanterar ni kontroversiell information på nätet? Jag tycker det handlar om sunt förnuft. I undervisningen diskuterar vi etik och moral på»nätet«. Den enda regel som gäller i datasalen är ett eleverna ska använda sitt sunda förnuft. Det är en fråga om vuxenansvar, att inte titta på sidor som kan väcka anstöt med rasistiska budskap eller porr m.m. Det är få tillfällen då vi tvingats ingripa, några gånger under alla år jag jobbat här. Hur jobbar ni med frågor om datasäkerhet? Det handlar om att hitta tekniska lösningar. Vi skyddar oss mot virus genom att uppdatera antivirusprogrammen varje dag och genom att ingen på skolan kan installera egna program. MÖJLIGHETERNA MED INTERNET ÄR MÅNGA, men det finns också baksidor. Porr, rasism, främlingsfientlighet, politisk extremism, droger och våld är exempel på kontroversiell information som tyvärr också sprids via Internet. Hur hanterar vi det? Internet ger snabb tillgång till information men ställer också större krav på källkritik. Det har i vissa fall blivit svårare att bedöma om informationen är tillförlitlig eller inte. Vissa webbplatser skaffar sig en adress som är snarlik en mer känd organisations adress. Hur hanterar vi falskt material? En annan aspekt rör juridiska frågor, exempelvis sådant som har med upphovsrätt att göra men även ansvarsförhållanden vad gäller hemsidor. Vad kan man lagligt ladda hem? Vad kan man lagligt sprida? Folkbildningsnätets resurssidor har ett flertal matnyttiga länkar under rubriken»etik på nätet«. www.puf.folkbildning.net Skoldatanätets avdelning om etik innehåller många värdefulla länkar till mer information om etik, källkritik och upphovsrätt. Där kan man även ladda hem skriften»internet på gott och ont«i pdf-format. www.skolverket.se/skolnet/etik

Mål Folkhögskolor och studieförbund har ett brett utbud av cirklar, linjer och kurser. Här följer ett antal IT-områden inom vilka du kan utarbeta just dina konkreta mål. MÅL 38 39 KONTAKTER Nyttiga adresser Här följer en förteckning över organisationer och webbplatser som kan vara till stor hjälp i arbetet med att ta fram en IT-plan. Mer allmäna mål kan vara: alla känner till vilka regler som gäller för datoranvändning, upphovsrätt, netikett (rätt och vett på Internet). alla deltagare ska genom IT-stöd få bättre möjligheter att individualisera sitt lärande, exempelvis genom utökade arbetsuppgifter via hemsidan eller genom att man deltar i kurser på distans som ges av annan anordnare. vår hemsida som ständigt aktuell källa till information för lärare, deltagare och allmänhet. alla kurser får möjlighet till egen hemsida som komplement till den ordinarie undervisningen. arbeten som produceras av kursdeltagarna skall stimuleras till presentation på nätet. alla protokoll läggs ut på nätet; varje kurs har en egen konferens. alla lärare/cirkelledare ska kunna arbeta med IT-stöd. alla ska delta i någon fortbildningskurs; inspirationsdagar ska genomföras. Mer specifika mål kan vara: ordbehandling och internetanvändning informationssökning och hämtning; källkritisk granskning, värdering och analys av information användning av datorn för att kommunicera med e-post, Folkbildningsnätet (FirstClass) och hemsidor digital design; webbdesign, desktop publishing, desktop video, multimedia, bildbehandling orientering om utbud, fördelar och begränsningar med datorstöd i det aktuella ämnet eller temat användning av datorstöd vid projekt och specialarbeten redovisningar med hjälp av presentationsprogram, hemsidor, bildspel, desktop publishing och desktop video, multimedia utvecklande av distanskurser Folkbildningsnätet som ett verktyg i kunskapsprocessen på långkurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm Tel: 08-412 48 00 Fax: 08-21 88 26 E-post: fbr@folkbildning.se Webbplats: www.folkbildning.se Folkbildningsnätets pedagogiska resurssidor www.puf.folkbildning.net Centrum för Flexibelt lärande Järnvägsgatan 3A 281 31 Hässleholm Tel: 0771-25 50 00, 0451-38 13 50 Fax: 0451-142 56 E-post: cfl@cfl.se Webbplats: www.cfl.se ITiS IT i Skolan www.itis.gov.se KK-stiftelsen Box 3222 Klara Norra kyrkogata 33 103 64 Stockholm Tel: 08-56 64 81 00 Fax: 08-24 75 09 E-post: info@kks.se Webbplats: www.kks.se KK-stiftelsens projekt Framtidens lärande www.framtidenslarande.kks.se KK-stiftelsens webbplats för skolutveckling www.kollegiet.com Nätbildarna www.natbildarna.nu Adult Study Net www.adultstudy.net

Dina anteckningar INPUT 40