PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Relevanta dokument
PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

PSYKOPATI & NARCISSISM!

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk: Behandling och återfall i brott

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Psykopater på arbetsplatsen Finns de? Fredag 14 mars 2014

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen

Att vara sin egen fiende

VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Femfaktormodellen FFM -den moderna personlighetsteorin

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Beteendeproblem i äldrevården

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Skam och stolthet i socialt arbete - Vad kan vi lära oss av Pippi Långstrump. FÖREläsning + underhållning FÖREHÅLLNING

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

Beteendeproblem i förskolan

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Anknytning/ Relationer

Scouternas gemensamma program

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bella Stensnäs, leg psykolog

Kommunikation, konflikter och bemötande

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Pass C3 Självskadebeteende

Psykopati. Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Styrs världen av psykopater?

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

De tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"

utveckling. Boken innehåller ett unikt 8-veckorsprogram och väl utarbetade redskap för personlig utveckling.

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.

Schematerapi som bedömningsinstrument. Karolin Lindberg Leg psykolog, leg psykoterapeut

Känslor och känslohantering

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Återkoppling, beröm och kritik

Högkänslighet. Frågor & Svar. Varför är högkänsliga lättfångade byten för manipulatörer och hur kan det åtgärdas?

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Kundens förväntningar på dig

Statestik över index brott RPV-sektionen

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Tränarskap och ledarskap

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Personlighetsstörningar

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Bemötande aspekter för nyanlända.

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Personlighetsstörningar

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Barn och ungas utsatthet för våld

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Transkript:

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Manipulativa och känslokalla personlighetssyndrom

Machiavellistiskt personlighetssyndrom Vill bestämma allt Dominant Besserwisser tror att den vet bäst Tål inte motstånd Kan vara empatisk men bara på sina villkor Kontrollbehov Manipulativ Har inga skrupler Grym

Psykopati ett extremt personlighetssyndrom Psykopati Faktor 1 Interpersonell/affektiv Faktor 2 Antisocial livsstil Fasett 1 Interpersonell Fasett 2 Affektiv Fasett 3 Livsstil Fasett 4 Antisocial

Faktor 1 Fasett 1 - Interpersonell Fasett 2 Affektiv Talförhet/ytlig charm Grandios självuppfattning Patologisk lögnaktighet Bedräglig/manipulerande Avsaknad av självförebråelser/skuldkänslor Ytliga affekter Känslokyla/avsaknad av empati Oförmåga att ta ansvar för egna handlingar

Faktor 2 Fasett 3 Livsstil Fasett 4 - Antisocial Behov av stimulans/benägenhet att bli uttråkad Parasiterande livsstil Avsaknad av realistiska/långsiktiga mål Impulsivitet Ansvarslöshet Bristande självkontroll Tidiga beteendeproblem Ungdomsbrottslighet Indragning av försöksutskrivning Kriminell mångsidighet Kriterier utanför fasetterna Promiskuöst sexuellt beteende Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden

Primär & sekundär psykopati Ångest (låg/hög) Andra psykiatriska störningar (narcissism/emotionell instabilitet) Orsaksbakgrund (arv/miljö) Återfallsrisk i våldsbrott (lägre/högre) Behandlingsbarhet (sämre/bättre)

Industripsykopater

Typiska beteenden hos Industripsykopater Ofta ledare Vältalig, charmig och intressant Narcissism Manipulativ Kontrollbehov Mytomani/vänder fakta till sin fördel Hot, hämnd och aggressioner Bristande ansvarskänsla/empati Promiskuöst/egoistiskt sexualliv Ca 1/50

Narcissistiskt personlighetssyndrom Grandios och orealistisk självbild sätter sig själv främst i alla lägen! Strävar efter framgång materiellt och personligt Personlig makt viktigast! Känslig för kritik Bristande inlevelseförmåga Bristande empati Emotionellt instabila/antisociala/psykopatiska drag Grandios/sårbar Konfrontationer leder till kyligt förakt/aggressivitet/depression

Sund självkärlek Hälsosam självkänsla Respekterar den fria viljan Glad och tillfreds Ödmjuk Tycker om att vara ensam Fri från andras tyckande Kan bekräfta sig själv Empatisk mot andra Stärker andra Narcissism Falsk upplevelse av hög självkänsla Vill kontrollera andra Inget är tillräckligt bra Grandios Behöver alltid andra omkring sig Mycket upptagen med vad andra tycker Charmig utåt men djupt osäker inom sig Manipulativ och hjärtlös mot andra Nedvärderar andra

Psykiskt våld/misshandel lika farligt som fysiskt våld och sexuellt utnyttjande! Förödmjukande beteende Direkta hot Indirekta hot Kontroll Isolering Svartsjuka Emotionellt våld Narcissism Känslomässig försummelse (passivt våld)

Kan likna osjälvständigt personlighetssyndrom Om fördelaktigt i situationen att stråla ut hjälplöshet till omgivningen Ofta kvinnliga psykopater Ynklig, värnlös, utsatt för att kunna parasitera på partner Spela upp ett mer eller mindre trovärdigt sjukdomsscenario Slippa betala tillbaka skulder Smita undan skyldigheter Skaffa sig fördelar och andras empati Skaffa sig fördelar i en vårdnadstvist Vid åtal få sympati i domstolen

Psykopaten i privatlivet

Partnern/den andre föräldern Förändras ofta i personligheten förlorar sin glädje Manipulerad Kontrollerad Isolerad från omgivningen Upptagen av sin egen smärta/rädsla Frånvarande mentalt/emotionellt Nödvändigt att agera korrekt och genomtänkt mitt i krisen! Känslomässigt instabil Medskyldig ibland Ofta inte betrodd

Barnet fångat bakom omgivningens brist på insikt! Rädsla Brist på tillit

HELENA BINGHAM LEG PSYKOLOG www.ptfo.se helena@ptfo.se