GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT GUBBABERGET, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN SAMT LJUSDALS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN

SAMRÅDSUNDERLAG 2012-05-31 GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT GUBBABERGET, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN SAMT LJUSDALS KOMMUN, GÄVLEBORGS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Sophia Trenkle Nyberg Anna Larsson

1 Sammanfattning SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera gruppstationer för vindkraft inom flera områden i Västernorrlands län. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Gubbaberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. Vindkraftparken bedöms kunna rymma, beroende på turbinernas storlek, upp till cirka 70 stycken vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. Gubbaberget är lokaliserat 10 mil väster om Sundsvall, på gränsen mellan Västernorrlands län i Ånge kommun och Gävleborgs län i Ljusdals kommun. Närmaste större tätort är Ånge, ca 4 mil norr om projektområdet. Projektområdet Gubbaberget sträcker sig från Grundsjön i norr till Stornaggen i sydöst, Djupbäcksberget i söder och Vandeln i nordväst. Projektområdet Gubbaberget är cirka 27 km 2 och placerat i skog. Skogslandskapet är kulligt med omväxlande berg, våtmarker samt sjöar och vattendrag. En stor andel av skogen är röjningsskog och gallringsskog. Området Gubbaberget är delvis utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Det finns inga bostäder i området men det används för skogsbruk, jakt och friluftsliv.

1 Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 1.1 Allmänt... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Ärendet... 4 2.2 Sökanden... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Miljöprövning och samråd... 5 2.5 Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning... 6 3 PLANERAD VERKSAMHET... 7 3.1 Lokalisering... 7 3.1.1 Alternativ lokalisering... 7 3.2 Omfattning och utformning... 7 3.2.1 Vindkraftverk och parklayout... 7 3.2.2 Fundament och montageplatser... 9 3.2.3 Transporter... 9 3.2.4 Elnätsanslutning... 10 4 OMRÅDESBESKRIVNING... 12 4.1 Riksintressen... 12 4.1.1 Riksintresse för vindbruk... 12 4.1.2 Riksintresse för naturvård, kulturmiljö, Natura 2000-områden och naturreservat.. 13 4.2 Områdesskydd och naturvärden... 14 4.2.1 Skyddande områden... 14 4.2.2 Strandskydd... 14 4.2.3 Naturvärden... 15 4.2.4 Våtmarker... 17 4.3 Fornlämningar och kulturmiljövärden... 18 4.4 Rovfågel/örn och fladdermus... 18 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR... 19 5.1 Vindbruksplaner... 19 5.1.1 Ljusdals kommun... 19 5.1.2 Ånge kommun... 19 6 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN... 21 6.1 Markanvändning... 21 6.2 Hydrologi och hydrogeologi... 22 6.3 Flora och fauna... 22 6.4 Påverkan på fåglar... 22

2 6.5 Visuell påverkan... 23 6.6 Hinderbelysning... 23 6.7 Ljudutbredning... 23 6.8 Skuggor... 24 6.9 Kumulativa effekter... 25 7 ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET... 25 7.1 Flygfart... 25 7.2 Totalförsvaret... 25 7.3 Radio- och telekommunikation... 25 7.4 Rennäring... 26 8 TILLSTÅNDSANSÖKANS MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 27

3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 Allmänt Verksamhetsutövare: SCA Energy AB Organisationsnummer: 556129-8885 Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: Projekt Gubbaberget 40.9 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrlands län samt Gävleborgs län Ånge kommun samt Ljusdals kommun 1.2 Kontaktuppgifter Ägarrepresentant: Milan Kolar Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193327 E-mail: milan.kolar@sca.com Mottagare av handlingar: Vanja Schön Pöyry SwedPower AB V. Kvarngatan 64 611 32 Nyköping E-mail: vanja.schon@poyry.com Lantmäteriets avtalsnummer är MS2009/09562 för samtliga kartor, utom i de fall annan källa anges.

4 2 INLEDNING 2.1 Ärendet SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera gruppstationer för vindkraft (vindkraftparker) inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Gubbaberget som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län samt i Ljusdals kommun i Gävleborgs län, se Figur 1. Figur 1 Översiktlig lokalisering av Gubbaberget, samt SCA s intilliggande projektområden. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Gubbaberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan med MKB inleds med samråd. Vid användning av små turbiner, cirka 2 MW, och utan hänsyn till motstående intressen bedöms att upp till cirka 70 stycken vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet. Vindkraftparken planeras för vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. För anslutande elledning mellan vindparken och regionnätet/stamnätet krävs nätkoncession för linje enligt ellagen. SCA gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, sk IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas.

5 2.2 Sökanden SCA är Europas största privata skogsägare. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige där koncernen har byggt upp effektiva försörjningssystem till egna bruk och sågverk. SCA är en stor förbrukare av energi som har genomfört stora investeringar internt i ökad energiproduktion i sina fabriker och som nu arbetar intensivt med energibesparingsprojekt i alla anläggningar. En större satsning på vindkraft, i huvudsak på SCAs mark, i samklang med SCAs skogsbruk är en naturlig utveckling i bolagets strävan efter effektiv och ren energi. Den nybildade affärsenheten SCA Energy ingår i SCAs affärsområde Forest Products och samlar SCAs affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. Inriktningen är att utveckla förnybar energi av skogens resurser och producera förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt att utveckla SCAs vindkraftstillgångar. SCA Vindkraft utvecklar SCAs vindkraftstillgångar, i egen regi och i samarbete med andra. Genom sitt skogsinnehav äger SCA mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. 2.3 Bakgrund Sveriges riksdag tog sommaren 2009 beslut om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Ett mål för den svenska klimat- och energipolitiken är att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år 2020. 1 I regeringens handlingsplan för förnybar energi är ett delmål att produktionen av förnybar el ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Detta ska ske bland annat genom en höjd målnivå inom elcertifikatsystemet. Vidare har riksdagen fastställt en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land. 2 Antalet vindkraftverk som behövs för att motsvara en elproduktion på 30 TWh uppgår till mellan 3 000 och 6 000 beroende på tillgänglig vindenergi och verkens storlek. I slutet av 2011 fanns totalt 2 039 vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var 2 769 MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick till 6,1 TWh. Det är en ökning med 74% jämfört med 2010. SCA s investeringar i vindkraft sker på kommersiella grunder vilket innebär att de projekt som har den bästa potentialen prioriteras. Projektområdet Gubbaberget bedöms i detta skede ha en bra potential med goda vindförhållanden, bra anslutningsmöjligheter till elnätet och få identifierade motstående intressen. 2.4 Miljöprövning och samråd Till en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Arbetet med att upprätta en MKB inleds med en samrådsprocess som ska präglas av en stor öppenhet. Samråden syftar till att ge berörda möjlighet att påverka vindkraftplanerna och innehållet i MKB samt därmed kommande beslut. Detta sker i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt. I tillståndsprocessen ingår det att hålla samråd med myndigheter, sakägare, allmänhet, föreningar och organisationer. 1 Regeringskansliet.M 2009.39, Eco-effektiv framtid, översikt av svensk klimat- och energipolitik

6 Förutom att informera via detta skriftliga samrådsunderlag bjuder SCA in till samrådsmöte om vindkraftsprojektet, se bifogad inbjudan. Det är betydelsefullt att SCA får kunskap och upplysningar från Er om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål inför det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av MKB. Inkomna synpunkter kommer att sammanställas och hanteras inom MKB-processen. Ansökan om miljötillstånd kommer att inges till Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrlands län som är den myndighet som prövar ansökan och fattar beslut. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och de som är berörda har möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter i ärendet. 2.5 Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av verken inklusive rotorbladen är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4.

7 3 PLANERAD VERKSAMHET 3.1 Lokalisering Det studerade projektområdet Gubbaberget är lokaliserat 10 mil väster om Sundsvall, på gränsen mellan Västernorrlands och Gävleborgs län. Gubbaberget ligger i både Ånge kommun och Ljusdals kommun, se Figur 1. Närmaste större tätort är Ånge, ca 4 mil norr om projektområdet. Projektområdet Gubbaberget sträcker sig från Grundsjön i norr till Stornaggen i sydöst, Djupbäcksberget i söder och Vandeln i nordväst. Området är 27 km 2 stort och består i huvudsak av skogsmark med sjöar, tjärnar och myrmarker. Skogslandskapet är kulligt med omväxlande berg, våtmarker samt sjöar och vattendrag. Inom området bedrivs modernt skogsbruk. Det finns bostäder, permanent- och fritidshus, i anknytning till projektområdet. Sydväst om Gubbaberget ligger fler permanentboenden i Hedsjö, Riset och Stugutjärn. I byn Naggen ligger många permanentbostäder och även några gemensamhetslokaler. Mellan Björnberget och Gubbabergets projektområden ligger byn Grundsjö med flera permanentboenden och en bygdegård. Inom området bedrivs förutom skogsbruk, jakt, fiske och friluftsliv. Vindpotentialen i projektområdet är baserad på MIUU karteringen gjord 2011. Vindklimatet i projektområdet är god, projektområdet är kuperat med inslag av mindre sjöar och myrmarker vilket leder till en viss variation i vindhastighet över området. Vindhastigheten på 100 meter varierar mellan 6,5 och 7,5 m/s där de högsta vindhastigheterna återfinns i de höglänta delarna av projektområdet. 3.1.1 Alternativ lokalisering Den kommande MKB n ska innehålla en redovisning av alternativ plats. SCA har på ett systematiskt sätt studerat sina marker i Sverige i syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprocess med ett antal obligatoriska villkor som grund: tillgång till marken, bra vindförhållanden, närhet till en möjlig elnätsanslutning samt få motstående intressen. 3.2 Omfattning och utformning En förstudie har gjorts för projektet, där en preliminär parklayout har studerats liksom möjligheterna för anslutning till elnätet samt vägar. 3.2.1 Vindkraftverk och parklayout Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas har inte bestämts i detta skede. SCA s bedömning är dock att de kommer att få en totalhöjd över 150 meter. SCA kan i detta skede inte heller binda sig för en viss parklayout eller typ av turbin. En vindkraftpark på Gubbaberget bedöms kunna rymma upp till 72 vindkraftverk. Ansökan kommer därför att utformas enligt den sk boxmodellen där inga fasta koordinater anges. Parkens slutliga utseende och utformning påverkas av en rad faktorer som inte kan fastställas i detta tidiga skede:

8 Den tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet är snabb. Det är inte möjligt att idag avgöra vilken typ av vindkraftverk som har de bästa tekniska och ekonomiska förutsättningarna då tidpunkten för byggnation ligger flera år framåt i tiden. Vindförhållandena måste utredas vidare för att kunna avgöra bästa teknik avseende vindkraftverk. Ett exempel på en parklayout baserad på en viss turbin (V112) har tagits fram utifrån vad vi i dagsläget vet om området, se figur 4. Inom MKB arbetet kommer inventeringar och undersökningar sannolikt att innebära att ytterligare markområden kommer behöva undantas från placering av vindkraftverk. Den layout som här redovisas har bland annat baserats på en projektområdesavgränsning med buffert kring närliggande fastigheter på 100 meter. Vindkraftverk har placerats ut inom projektområdet med ett inbördes avstånd på 5,0 rotordiameter i alla vindriktningar, Figur 2. I denna exempellayout är även hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a), se Figur 15. Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede. Figur 2 En exempellayout för Gubbaberget.

9 3.2.2 Fundament och montageplatser Vindkraftverket grundläggs i marken med ett fundament. De två vanligaste typerna av fundament är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget samt förankras med stag i berget. Är jorddjupet större används gravitationsfundament där fundamentet i sig blir en motvikt till vindens kraft. Vilken typ av fundament som används för respektive vindkraftverk bestäms efter resultaten från geotekniska undersökningar. När fundamenten är färdigställda monteras vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en stor kran. För att kunna uppföra ett vindkraftverk krävs därmed en montageplats, d.v.s. en hårdgjord yta med tillräcklig bärighet. Ett fundament upptar en yta av cirka 400-500 m² och varje montageplats kräver en yta på cirka 1400 m². Dessutom kan hårdgjorda ytor för lagerhållning av material behövas. Den färdiga vindkraftparken kommer utöver själva vindkraftverken att innefatta byggnader för personal- och servicefunktioner, samt för huvudtransformatorn och kopplingsutrustning. 3.2.3 Transporter Inom området finns många vägar av relativt god kvalitet, men det befintliga vägnätet fram till och inom vindparkerna kommer i många fall ändå att behöva breddas och förstärkas. Målet är dock att använda befintliga skogsvägar i så stor utsträckning som möjligt, men nya vägar kommer också att behöva anläggas. Det är vanligt att ca 400-500 m ny väg behöver anläggas till varje vindkraftverk, samt att lika mycket behöver förstärkas av det befintliga vägnätet. Under byggtiden kommer stora och tunga transporter att förekomma intensivt. Under driftstiden är transportbehovet däremot litet med endast lättare transporter några gånger i veckan. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m. På grund av varierande storlek och tyngd på transporterna är det vanligt att olika transportvägar måste användas för olika last. Den slutliga transportvägen är därför svår att ange innan upphandlingen. I Figur 3 syns möjliga anslutningsvägar in i området. Trafikverket förordar att vindkraftverk lossas i en hamn inom 30 mil från vindparken. Det finns fem hamnar som har hanterat vindkraftverk tidigare inom denna radie. Sundsvall hamn som ligger närmast bedöms vara en möjlig mottagningshamn. Transport till siterna bedöms kunna gå från hamnen i Sundsvall via E14 till länsvägarna och vidare in längs befintliga skogsvägar. Det kan bli problematiskt att korsa Ljungan p.g.a. bärigheten på broarna. Tunga transporter kan behöva gå via Ånge och söderut på väg 83 till Mellansjö.

10 Figur 3 Möjliga anslutningsvägar för projektområde Gubbaberget. 3.2.4 Elnätsanslutning Den producerade effekten från de enskilda vindkraftverken samlas ihop med ett internt elnät för att sedan anslutas till de överliggande elnäten via separat transformering. Vindkraftverken kopplas samman internt med markförlagd elkabel inom parkerna och externt mellan transformatorstationer med luftledning. Inom parken läggs kabeln i ledningsschakt och följer om möjligt vägarna inom vindparken. Troligen kommer det att bli två transformatorstationer som står på vardera 1000-1500 m² yta. Parken bedöms så stor att den måste anslutas till Svenska Kraftnäts stamnät på 220 eller 400kV. Det finns två tänkbara anslutningsalternativ, antingen mot en ny stamnätsstation i Ånge eller på stamnätsledningen UL17, öster om projektområdet. Slutlig utformning avgörs av hur många av de tre näraliggande projekten som byggs. Denna miljöprövning omfattar dock inte elnätsanslutningen utan den prövas i särskild ordning.

11 Figur 4 Möjlig elanslutning för projektområdena Gubbaberget och Björnberget.

12 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Riksintressen 4.1.1 Riksintresse för vindbruk Området Stugtjärn-Stornaggen, vilket delvis sammanfaller med projektområdet Gubbaberget, är utpekat som riksintresse för vindbruk, se Figur 5. Figur 5 Riksintresse för vindbruk vid vindkraftprojektområdet Gubbaberget.

13 4.1.2 Riksintresse för naturvård, kulturmiljö, Natura 2000-områden och naturreservat Figur 6 Riksintressen i närområdet kring projektområde Gubbaberget. Ca 7 km öster om projektområdet finns ett litet område med riksintresse för naturvård, Naggen. Norr om området, väster om Björnberget, finns naturreservatet Stormyran-Lommyran, som även är av riksintresse för naturvård och som också ingår i Natura 2000. Nordost om Gubbaberget ligger två större riksintressen för naturvård och Natura 2000, Språngmyran- Röjttjärnsmyran. Spångmyran-Röjtjärnsmyran är ett stort och mångformigt myrområde. Området är även ornitologiskt värdefullt. Utöver de tre ovan nämnda områdena, finns det ytterligare riksintresseområden inom ett par mils omkrets runt projektområdet.

14 4.2 Områdesskydd och naturvärden 4.2.1 Skyddande områden Figur 7 Skyddade områden runt Gubbaberget Det finns fem Natura 2000-områden, fem naturreservat, flera planerade naturreservat, samt ett område med naturvårdsavtal inom ungefär en mils radie från projektområdet. Dessa framgår av Figur 7. 4.2.2 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag råder generellt strandskydd enligt 7 kap. 13 miljöbalken. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

15 4.2.3 Naturvärden Figur 8 Karta över skogliga värden inom projektområdet och dess närhet. Inom projektområdet Gubbaberget finns förutom våtmark även sumpskog och ett område med hänsynbiotoper, utpekat av SCA. Även nyckelbiotoper, utpekade av SCA, finns i samma område. Inga områden med naturvårdsavtal eller naturvärden finns inom Gubbaberget.

16 Figur 9 Övriga naturvärden inom projektområdet och dess närhet. Numreringen i kartan avser områden som klassats i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Klassningen av naturvårdsprogrammen runt Gubbaberget framgår av Figur 9. Högsta naturvärde har klass 1, mycket höga naturvärden har klass 2 och höga naturvärden har klass 3.

17 4.2.4 Våtmarker Figur 10 Våtmarksinventering samt myrskyddsplan i och runt projektområde Gubbaberget. Inom projektområdet Gubbaberget finns, enligt våtmarksinventering, våtmarker av klass 3. Klass 1 är den högsta värderingen och klass 4 den lägsta. Utanför projektområdet finns våtmarker av klass 1-3 samt områden som ingår i myrskyddsplan, se Figur 10.

18 4.3 Fornlämningar och kulturmiljövärden Figur 11 Kulturmiljövärden i och runt Gubbaberget. Inom projektområdet finns inga fasta fornlämningar. Kulturhistorisk lämning finns strax nordväst om projektområdet, längs länsväg 736. 4.4 Rovfågel/örn och fladdermus Av den spelflygsinventering för örn som genomfördes i mars 2012 av Grouse Expeditions framgår att resultatet från inventeringen får betraktas som relativt normalt för ett område med denna topografi i den här delen av landet. Inventeringsinsatsen ger inga indikationer på att det finns några kungsörnsrevir inom eller runt området. Kontakter har även tagits med kungsörnsgruppen i enlighet med naturvårdsverkets rekommendationer. Resultatet från inventeringen i kombination med resultat redovisade av kungsörnsgruppen tyder på att det inte finns några kungsörnsrevir inom området. En sk linjetaxering och en nattpunktstaxering kommer också att utföras under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. Beträffande fladdermus planeras en inledande studie i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november 2011. Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten.

19 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Vindbruksplaner 5.1.1 Ljusdals kommun Ljusdals kommun har sitt tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft utställd för samråd fram till 2012-06-01. I samrådsförslaget föreslår kommunen ett antal platser lämpliga för storskalig etablering av vindkraft. Figur 12 Utdrag ur samrådsversionen av Vindkraftsplan för Ljusdals kommun. Ljusdals kommun föreslår där utpekade områden för större vindkraftetableringar. Området Brännberget-Naggen överlappar delvis projektområdet Gubbaberget. 5.1.2 Ånge kommun Hösten 2010 antog kommunfullmäktige i Ånge vindbruksplanen, Vindkraft i Ånge kommun, Tillägg till översiktsplan, Ånge kommun, 2010-09-27, 44. Kommunen pekar ut 15 områden

20 där etablering av vindkraft i form av större anläggningar ska ske i första hand, se Figur 13. Gubbaberget ligger inom utpekat område nr 6, Lillnaggen i kommunens vindbruksplan. Figur 13 Ånge kommuns utpekade områden för vindkraft. Utdrag ut Ånge kommuns tillägg till ÖP, 2010-09-27.

21 Figur 14 Brännberget-Naggen, av Ljusdals kommuns föreslaget område för vindkraft, samt Lillnaggen av Ånge kommun utpekat område för vindkraft överlappar båda projektområde Gubbaberget. 6 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN 6.1 Markanvändning Inom området bedrivs intensivt skogsbruk som innebär att det inom området finns produktionsskogar med stor andel röjnings- och gallringsskog. Det förekommer jakt och fiske samt rörligt friluftsliv. Under byggfasen kommer delar av området att betraktas som byggarbetsplats vilket gör att jakt försvåras. Detta gäller dock begränsade områden under begränsad tid. När parken väl står på plats kommer såväl fiske som älg- som småviltsjakt att kunna bedrivas i stort sett som tidigare, dock i en annan miljö. Inom MKB-arbetet kommer områdets användning för bland annat friluftslivet att utredas närmare och skälig försiktighet att iakttas. Bedömningen är dock att det friluftsliv som bedrivs inom området kommer att kunna fortsätta även då parken är byggd. Dock kommer området att förändras av en vindkraftsetablering och känslan av att gå i en orörd skog långt ifrån civilisationen kommer sannolikt att minska. De nya vägar som tillkommer ger området en större tillgänglighet och ökar därmed i viss mås möjligheterna till friluftsliv. Området anges som vinterbetesmarker för rennäringen på Sametingets hemsida, varför

22 förutsättningarna och eventuella konsekvenser kommer att utredas vidare inom MKB arbetet. Inledningsvis kommer samråd att ske med berörda samebyar. 6.2 Hydrologi och hydrogeologi Särskild hänsyn behöver sannolikt tas till vissa vattenområden. Det finns våtmarker och flera bäckar inom projektområdet. De hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena kommer att undersökas närmare inom ramen för MKB-arbetet. 6.3 Flora och fauna Forskning tyder på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar konstateras att varken tama eller vilda däggdjur verkar bli störda av vindkraftverk. Sannolikt är den mänskliga aktiviteten runt ett vindkraftverk mer störande än själva anläggningen i sig. Det har visat sig att fladdermöss under vissa förutsättningar dras till vindkraftverk. Vilka dessa förutsättningar är undersöks fortfarande. Förekomst av fladdermöss kommer att undersökas i en inledande studie i enlighet med vad som sägs i Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november 2011. Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. Vid placering av vindkraftverk och lokalisering av nya vägar och elledningar och transformatorstationer krävs hänsyn till eventuell förekomst av rödlistade arter etc. Sådana torde främst förekomma inom områden med områdesskydd eller värde. Inom ramen för MKB-arbetet kommer en naturvärdesinventering och bedömning av relevanta områden att genomföras. 6.4 Påverkan på fåglar I Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, från november 2011 görs en genomgång av forskningsläget. Det finns för närvarande inget som tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms i planeringsramen 30 TWh, kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. Det krävs särskild försiktighet i områden där koncentrationer av rovfåglar förekommer och i miljöer med högre tätheter av häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden. Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs. Under häckningstiden är störningsavståndet vanligen ringa eller otydligt, men mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Det är också mer uppenbart under andra årstider och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten (lommar, gäss, änder och vadare). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar en buffertszon på 2-3 km från närmaste örnbo. Dessutom rekommenderas att hänsyn även tas till lom, tjädrar, berguv och pilgrimsfalk. För att minimera de risker som finns så görs alltid en rovfågelinventering vars utfall har stor påverkan på parkens utformning.

23 I Ånge kommuns vindkraftsplan anges att det i områdets västligaste del förekommer kungsörn. Vid etableringar i områdets västligaste del ska därför projektören utreda boplatser, rörelsemönster och uppehållsområden för kungsörn, vilket har gjorts. En örninventering är gjord i Gubbaberget under vårvintern 2012 av Grouse Expeditions. Med inventeringsresultatet och kungsörnsgruppens data som grund, gör Grouse Expeditions bedömningen att platsen lämpar sig för vindkraftsetablering. Ytterligare fågelinventeringar som kommer att göras är en sk linjetaxering och en nattpunktstaxering under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. 6.5 Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar. Vindkraftverken placeras på höjder i landskapet där det blåser bra och kommer därför att synas. Vindparkerna kommer att vara mer eller mindre synliga från olika platser. För att ge allmänheten en uppfattning om hur parken kommer att synas från olika platser görs normalt visualiseringar. Det bygger på ett foto som tagits från en känslig position, varefter koordinaterna för de tänkta verken läggs in i ett datorprogram. Programmet lägger i sin tur in verken i fotografierna. Därefter kan bilden eller fotomontaget skrivas ut och studeras. Arbetet med att identifiera fotopunkter har påbörjats. Samrådet kommer att ge fler lämpliga fotopunkter för fotomontage. MKB kommer att redovisa fotomontage och påverkan på landskapsbilden. 6.6 Hinderbelysning Hinderbelysningens utformning regleras av gällande föreskrifter från Transportstyrelsen. Dessa föreskrifter kommer att följas. Idag gäller att för verk som överstiger 150 meter ska ett vitt högintensivt blinkande ljus användas om vindkraftverket står i ytterkant av vindparken. 6.7 Ljudutbredning Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet är ett bredbandigt brus, vanligen inom 63 4 000 Hz och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ju längre bort från vindkraftverket desto mindre ljud hörs. Marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Det begränsningsvärde som har tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av ljud utomhus från vindkraftverk är i de flesta fall 40 dba, uttryckt som en ekvivalent ljudnivå. Den planerade vindkraftparken ska inte ge upphov till mer än högst 40 dba vid bostäder eller fritidshus, se Figur 15.

24 Figur 15 Ett exempel på hur ljudutbredning kan illustreras.utanför gröna linjen understiger ljudnivån 40dB(A). Indata är det exempel på parklayout som visas i Figur 2. I den exempellayout som presenterats är hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a). 6.8 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggproblem inomhus i närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Boverket har tagit fram riktlinjer för hur stor den faktiska skuggeffekten får vara och att riktlinjerna följs bevakas också av länsstyrelse och kommuner. Vindkraftverkens vingar är i vissa fall antireflexbehandlade och i andra fall målade med en matt färg i syfte att minimera omfattningen av störande ljusreflexer. Skulle eventuella negativa effekter av skuggkast uppkomma kan dessa regleras. Eventuella negativa effekter av skuggkast kan regleras genom att verket stängs av vid sådana tidpunkter.

25 6.9 Kumulativa effekter Avståndet mellan SCAs projekt Gubbaberget/Björnberget och Bäråsen är ca 13-15 km. De kumulativa effekterna från dessa parker kommer att redovisas i tillståndsansökans miljökonsekvensbeskrivning. 7 ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET 7.1 Flygfart Närmast belägen flygplats vid Gubbaberget är Sundsvall-Härnösand Airport. Projektområdet är beläget längre än 55 km från Sundsvall-Härnösand Airport varför flygplatsens MSA-yta inte torde komma i konflikt med planerad vindkraft. 7.2 Totalförsvaret Försvarsmakten uppger 2012-03-19, att de för närvarande inte ser någon konflikt mot vindkraftetablering i projektområdet Gubbaberget. 7.3 Radio- och telekommunikation Post och telestyrelsen uppger 2012-03-20 att det inte finns några tillståndshavare med radiolänkstråk inom 2 km från angivet område. Följande tre operatörer har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet: Telia-Sonera AB, Hi3G Access AB och Net4Mobility HB. För dessa frekvenstillstånd har PTS inga detaljuppgifter om var radiolänkarna är placerade. Det råder ingen konflikt med Teracoms länkstråk inom projektområdet. De närmsta länkstråken går norr om Björnberget.

26 7.4 Rennäring Figur 16 Karta över riksintresseområden för rennäring inom 50 km relativt SCA s tre projektområden. Riksintresse som tillika är kärnområde för rennäring börjar ca 40 km norr om projektområdet, se Figur 16. På Sametingets hemsida visar markanvändningskartor för Jijnjevaerie sameby att vårvinterland och förvinterland sträcker sig mot den planerade vindparken. Inom MKB-arbetets ram kommer det att utredas huruvida den planerade parken påverkar rennäringens intressen.

27 8 TILLSTÅNDSANSÖKANS MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ett förslag till innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning framgår nedan. 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 3 Samrådsredogörelse 4 Lokalisering 5 Beskrivning av området 5.1 Övergripande beskrivning av området 5.2 Kommunala planer 5.3 Infrastruktur 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 5.6 Projektområdet xx 5.7 Landskapet 5.8 Mark och vatten 5.9 Naturvärden 5.10 Fauna 5.11 Kulturmiljövärden 6 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7 Påverkan och miljö- och hälsokonsekvenser 7.1 Områdets användning för rennäring 7.2 Områdets användning för skogsbruk och jakt 7.3 Områdets användning för rekreation och friluftsliv 7.4 Områdets användning för 7.5 Säkerhet 7.6 Landskapet 7.7 Boendemiljö ljud 7.8 Boendemiljö skuggor 7.9 Boendemiljö visuell påverkan

28 7.10 Mark och vatten 7.11 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 7.12 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 7.13 Naturvärden 7.14 Fauna 7.15 Kulturmiljö 7.16 Transporter 7.17 Kumulativ påverkan 7.18 Sammanfattande bedömning 8 Kontroll av verksamheten 8.1 Etableringsfas 8.2 Driftfas 8.3 Avvecklingsfas 9 Alternativredovisning 10 Hållbart samhälle 11 Sammanfattande slutsatser