MKB-BILAGA 1. Vindkraftprojekt Björnberget Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan. Samråd

Transkript

1 MKB-BILAGA 1 Vindkraftprojekt Björnberget Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan Samråd

2

3 SAMRÅDSUNDERLAG GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BJÖRNBERGET, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Rebecca Palmgren Carina Lundgren

4 2 Sammanfattning SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera gruppstationer för vindkraft (vindkraftparker) inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Björnberget som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län. Avståndet till kommunens huvudort Ånge är ca 30 kilometer och till Sundsvall ca 100 kilometer. Närmaste tätorter är Östavall och Naggen på ca 13 kilometers avstånd. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Björnberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. Vindkraftparken bedöms kunna rymma, beroende på turbinernas storlek, upp till cirka 150 stycken vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. Området ligger huvudsakligen på m ö h och består av ett 20-tal toppar och kullar. Ett flertal är cirka 50 m högre än omgivningen. Områdets areal är cirka 56 km 2 och användningen är produktionsskogsbruk. Området Björnberget är utpekat i kommunens vindbruksplan. Inom området bedrivs skogsbruk, jakt och fiske.

5 Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Sökanden Ärendet Bakgrund Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning PLANERAD VERKSAMHET Orientering Lokaliseringen Alternativ lokalisering Omfattning och utformning Vindkraftverk och parklayout Fundament och montageplatser Transporter Elnätsanslutning OMRÅDESBESKRIVNING Riksintressen Riksintresse vindbruk Övriga riksintressen Områdesskydd och naturvärden Strandskydd Fornlämningar och kulturmiljövärden Rovfågel/örn och fladdermus Övriga intressen PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Vindbruksplan FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Markanvändning Hydrologi och hydrogeologi Flora och fauna Påverkan på fåglar Visuell påverkan Hinderbelysning Ljudutbredning Skuggor Kumulativa effekter ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET... 32

6 2 7.1 Flygfart Totalförsvaret Radio- och telekommunikation Rennäring MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 33

7 3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: SCA Energy AB Projekt Björnberget 40.9 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrland Ånge Ägarrepresentant: Milan Kolar Skepparplatsen Sundsvall Tel: milan.kolar@sca.com Mottagare av handlingar: Pöyry SwedPower AB V. Kvarngatan Nyköping Copyrightnummer för allt kartmaterial i samrådsunderlaget MS2009/09562, utom i de fall annan källa anges.

8 4 2 INLEDNING 2.1 Sökanden SCA är Europas största privata skogsägare. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige där koncernen har byggt upp effektiva försörjningssystem till egna bruk och sågverk. SCA är en stor förbrukare av energi som har genomfört stora investeringar internt i ökad energiproduktion i sina fabriker och som nu arbetar intensivt med energibesparingsprojekt i alla anläggningar. En större satsning på vindkraft, i huvudsak på SCAs mark, i samklang med SCAs skogsbruk är en naturlig utveckling i bolagets strävan efter effektiv och ren energi. Den nybildade affärsenheten SCA Energy ingår i SCAs affärsområde Forest Products och samlar SCAs affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. Inriktningen är att utveckla förnybar energi av skogens resurser och producera förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt att utveckla SCAs vindkraftstillgångar. SCA Vindkraft utvecklar SCAs vindkraftstillgångar, i egen regi och i samarbete med andra. Genom sitt skogsinnehav äger SCA mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. 2.2 Ärendet SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera gruppstationer för vindkraft (vindkraftparker) inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Björnberget som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län, se Figur 1.

9 5 Figur 1: Översiktlig lokalisering av Björnberget samt SCAs näraliggande utredningsområden. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Björnberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. På uppdrag av SCA Energy AB driver Pöyry SwedPower AB erforderliga tillståndsprocesser inklusive samråd för den planerade vindkraftparken. Ansökan kommer att utformas enligt så kallad boxmodell där inga fasta koordinater anges. En anledning av flera är att positionerna beror av turbinstorlek. Val av turbiner sker vid upphandling av vindkraftverken senare i projektet när miljötillstånd finns. Vid användning av små turbiner, cirka 2 MW, och utan hänsyn till motstående intressen bedöms att upp till cirka 150 stycken vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet. Vindkraftparken planeras för vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. För anslutande elledning mellan vindkraftparken och överliggande nät (regionnätet/stamnätet) krävs nätkoncession för linje enligt ellagen. SCA gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, s. k. IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas.

10 6 2.3 Bakgrund Sveriges riksdag tog sommaren 2009 beslut om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Ett mål för den svenska klimat- och energipolitiken är att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år I regeringens handlingsplan för förnybar energi är ett delmål att produktionen av förnybar el ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Detta ska ske bland annat genom en höjd målnivå inom elcertifikatsystemet. Vidare har riksdagen fastställt en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land. 2 Antalet vindkraftverk som behövs för att motsvara en elproduktion på 30 TWh uppgår till mellan och beroende på tillgänglig vindenergi och verkens storlek. I slutet av 2011 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick till 6,1 TWh. Det är en ökning med 74 % jämfört med SCA s investeringar i vindkraft sker på kommersiella grunder vilket innebär att de projekt som har den bästa potentialen prioriteras. Projektområdet Björnberget bedöms i detta skede ha en bra potential med goda vindförhållanden, bra anslutningsmöjligheter till elnätet och få identifierade motstående intressen. 2.4 Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av verken inklusive rotorbladen är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en 1 Regeringskansliet.M , Eco-effektiv framtid, översikt av svensk klimat- och energipolitik

11 7 beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4.

12 8 3 PLANERAD VERKSAMHET 3.1 Orientering Området för den tilltänkta vindkraftparken ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län. Det studerade området Björnberget ligger 10 mil väster om Sundsvall i Ånge kommun i Västernorrlands län, se Figur 2. Närmaste större tätort är Ånge, ca 3 mil norr om projektområdet och närmaste mindre tätorter och byar är Östavall, Grundsjön och Naggen på ca 3-13 kilometers avstånd. Figur 2: Översikt av lokalisering 3.2 Lokaliseringen Projektområdet Björnberget sträcker sig från Julåsen i norr till Stor-Grundsjön i sydöst och Vandeln i sydöst. Området är 56 km 2 stort och består i huvudsak av skogsmark med sjöar, tjärnar och myrmarker. I projektområdets närhet finns ett flertal hus. Dessa är företrädesvis permanentboenden och fritidshus men också fiske- och jaktstugor samt ett fåtal fäbodar. Norr om Björnberget ligger

13 9 byn Julåsen med ett flertal permanentboenden, nordöst om Stor-Grundsjön ligger ett flertal fritidshus/permanentboende. Inne i projektområde Björnberget ligger en stuga. Projektområdet Björnberget är beläget m ö h och består av ett 20-tal toppar och kullar. Ett flertal är cirka 50 m högre än omgivningen. Morän med inslag av stora block, troligtvis av relativt stor mäktighet dominerar i området. Områdets användning är produktionsskogsbruk och där finns en del kalhyggen, myrmarker och små sjöar. Området används också för jakt och fiske. Projektområdet gränsar till länsväg 514 i öster och länsväg 736 i söder. Det går ett antal skogsvägar inom projektområdet, se Figur 3. Figur 3: Projektområdet Björnberget Alternativ lokalisering Den kommande MKB n ska innehålla en redovisning av alternativ plats. SCA har på ett systematiskt sätt studerat sina marker i Sverige i syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprocess med ett antal obligatoriska villkor som grund: tillgång till marken, bra vindförhållanden, närhet till en möjlig elnätsanslutning samt få motstående intressen.

14 Omfattning och utformning En förstudie har gjorts för projektet, där en preliminär parklayout har studerats liksom möjligheterna för anslutning till elnätet samt också vägar Vindkraftverk och parklayout Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas har inte bestämts i detta skede. SCA s bedömning är dock att de kommer att få en totalhöjd över 150 meter. SCA kan i detta skede inte heller binda sig för en viss parklayout. En vindkraftpark i Björnberget bedöms kunna rymma upp till 150 vindkraftverk. Ansökan kommer därför att utformas enligt den så kallade boxmodellen där inga fasta koordinater anges. Parkens slutliga utseende och utformning påverkas av en rad faktorer som inte kan fastställas i detta tidiga skede: Den tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet är snabb. Det är inte möjligt att idag avgöra vilken typ av vindkraftverk som har de bästa tekniska och ekonomiska förutsättningarna då tidpunkten för byggnation ligger flera år framåt i tiden. Vindförhållandena måste utredas vidare för att kunna avgöra bästa teknik avseende vindkraftverk. Ett exempel på en parklayout baserad på en viss turbin (V112) har tagits fram utifrån vad vi i dagsläget vet om området, se figur 4. Inom MKB arbetet kommer inventeringar och undersökningar sannolikt att innebära att ytterligare markområden kommer behöva undantas från placering av vindkraftverk. Den layout som här redovisas har bland annat baserats på en projektområdesavgränsning med buffert kring närliggande fastigheter på 100 meter. Vindkraftverk har placerats ut inom projektområdet med ett inbördes avstånd på 5,0 rotordiameter i alla vindriktningar, I denna exempellayout är även hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a). Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede.

15 11. Figur 4: Exempellayout för projektområdet Björnberget Fundament och montageplatser Vindkraftverket grundläggs i marken med ett fundament. De två vanligaste typerna av fundament är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget samt förankras med stag i berget. Är jorddjupet större används gravitationsfundament där fundamentet i sig blir en motvikt till vindens kraft. Vilken typ av fundament som används för respektive vindkraftverk bestäms efter resultaten från geotekniska undersökningar. När fundamenten är färdigställda monteras vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en stor kran. För att kunna uppföra ett vindkraftverk krävs därmed en montageplats, d.v.s. en hårdgjord yta med tillräcklig bärighet. Ett fundament upptar en yta av cirka m² och varje montageplats kräver en yta på cirka 1400 m².dessutom kan hårdgjorda ytor för lagerhållning av material behövas. Den färdiga vindkraftparken kommer utöver själva vindkraftverken att innefatta byggnader för personal- och servicefunktioner, samt för huvudtransformatorn och kopplingsutrustning Transporter Inom området finns många vägar av relativt god kvalitet, men det befintliga vägnätet fram till och inom vindparkerna kommer i många fall ändå att behöva breddas och förstärkas. Målet är

16 12 dock att använda befintliga skogsvägar i så stor utsträckning som möjligt, men nya vägar kommer också att behöva anläggas. Det är vanligt att ca m ny väg behöver anläggas till varje vindkraftverk, samt att lika mycket behöver förstärkas av det befintliga vägnätet. Under byggtiden kommer stora och tunga transporter att förekomma intensivt. Under driftstiden är transportbehovet däremot litet med endast lättare transporter några gånger i veckan. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m. På grund av varierande storlek och tyngd på transporterna är det vanligt att olika transportvägar måste användas för olika last. Den slutliga transportvägen är därför svår att ange innan upphandlingen. Figur 5 visar möjliga anslutningsvägar in i området. Trafikverket förordar att vindkraftverk lossas i en hamn inom 30 mil från vindparken. Det finns fem hamnar som har hanterat vindkraftverk tidigare inom denna radie. Sundsvall hamn som ligger närmast bedöms vara en möjlig mottagningshamn. Transport till siterna bedöms kunna gå från hamnen i Sundsvall via E14 till länsvägarna och vidare in längs befintliga skogsvägar. Det kan bli problematiskt att korsa Ljungan p.g.a. bärigheten på broarna. Tunga transporter kan behöva gå via Ånge och söderut på väg 83 till Mellansjö.

17 Figur 5: Möjliga anslutningsvägar till Björnberget. 13

18 Elnätsanslutning Den producerade effekten från de enskilda vindkraftverken samlas ihop med ett internt elnät för att sedan anslutas till de överliggande elnäten via separat transformering. Vindkraftverken kopplas samman internt med markförlagd elkabel inom parkerna och externt mellan transformatorstationer med luftledning. Inom parken läggs kabeln i ledningsschakt och följer om möjligt vägarna inom vindparken. Troligen kommer det att bli två transformatorstationer som står på vardera m² yta. Parken bedöms så stor att den måste anslutas till Svenska Kraftnäts stamnät på 220 eller 400kV. Det finns två tänkbara anslutningsalternativ, antingen mot en ny stamnätsstation i Ånge eller på stamnätsledningen UL17, öster om projektområdet. Slutlig utforming avgörs av hur många av de tre näraliggande projekten som byggs. Denna miljöprövning omfattar dock inte elnätsanslutningen utan den prövas i särskild ordning.

19 Figur 6: Visar möjlig elnätsanslutning. 15

20 16 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Riksintressen Riksintresse vindbruk Området Björnberget är inte utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Strax söder om projektområdet finns ett större område som är utpekat som riksintresse för vindbruk, se Figur 7. Figur 7: Riksintresse för vindbruk i närheten av projektområde Björnberget Övriga riksintressen I norr och väster gränsar tre riksintressen till projektområdet. I norr finns ett litet riksintresse för naturvård, Julåsängen och i väster ligger två större riksintressen för naturvård samt Natura 2000, Stormyran- Lokmyran, se Figur 8. Julåsen är en gård med representativa ängsmarker med artrika växtsamhällen Förutsättningar för bevarande är fortsatt slåtterhävd av ängsmark och lägdor.

21 17 Stormyran-Lokmyran är riksintresse för naturvård och Natura 2000 med ett representativt myrkomplex. Området har botaniska värden med förekomst av rikkärrsvegetation samt varglav. Figur 8: Riksintressen runt projektområdet. I närheten av Björnberget finns ytterligare riksintresseområden för naturvård och Natura Ett större riksintresse för kulturmiljö, Holmsjöområdet, ligger cirka 13 km väster om projektområdet.

22 Områdesskydd och naturvärden Inom projektområdet Björnberget finns inga utpekade skyddade områden så som exempelvis naturreservat, nationalpark eller biotopsskydd, se Figur 9. Figur 9: Karta över skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken samt också områden som omfattas av naturvårdsavtal och planerade naturreservat inom en radie på cirka 5 km. I väster gränsar projektområdet till naturreservatet Stormyran-Lommyran med värdefulla myrmarker som delvis ingår i myrskyddsplanen. Detta område är även klassat som Natura 2000-område. Nordväst om projektområdet finns ett antal planerade mindre naturreservat och nordost om projektområdet finns ett antal mindre områden som är utpekade som biotopsskydd för skog samt områden med naturvårdsavtal. Inom projektområdet finns enligt våtmarksinventeringen våtmarker av klass 2 och 3. Utanför projektområdet finns våtmarker av klass 1-3 samt områden som ingår i myrskyddsplan, se Figur 10.

23 19 Figur 10: Karta över klassade våtmarker inom projektområdet och dess närhet Inom projektområdet finns förutom våtmarker även sumpskog och ett litet område i västra delen som av SCA är utpekat till en hänsynsbiotop. Inga områden med naturvårdsavtal, nyckelbiotoper eller naturvärden finns att hitta inom Björnberget. Ett par kilometer nordost om projektområdet förekommer dock ett antal mindre områden med naturvårdsavtal, naturvärden, nyckelbiotoper samt områden som SCA har utsett till hänsynsbiotoper, se Figur 11.

24 20 Figur 11: Karta visande naturvärden i skog inom projektområdet och dess närhet. Utöver ovan nämnda natur- och kulturvärden finns det även övriga naturvärden så som områden med naturvårdsprogram eller som ingår i inventerade områden avseende ängs- och be-

25 21 tesmarker, urskog eller med bevarande plan för odlingsmarker runt Björnberget. Dock är det enbart områden med naturvårdsprogram som finns inom projektområdet, se Figur 12. Dessa utpekade områden har klassificeringen 2. I direkt anslutning till norra projektområdet finns ett ängs- och betesmarkobjekt vid Julån. Figur 12: Karta över övriga naturvärden inom projektområdet och dess närhet. Siffrorna i kartan avser områden som klassats i länsstyrelsens naturvårdsprogram Strandskydd Det finns flera små tjärnar, sjöar och vattendrag inom området. Generellt gäller strandskydd på 100 meter på land och i vatten för alla vattendrag. 4.3 Fornlämningar och kulturmiljövärden I och runt projektområdet finns ett antal fornlämningar. Inom projektområdet finns ett antal fångstgropar och en övrig lämning se Figur 13 och Tabell 1. Precis på gränsen till projektområdet ligger en fornlämning, en fångstgrop med antikvarisk bedömning, bevakningsobjekt. Utanför området finns det fäbodar och lämningar av typen husgrund, boplats och ett större antal fångstgropar.

26 22 Tabell 1 Fornlämningar inom projektområdet RAA-nr Antikvarisk bedömning Lämningstyp Borgsjö 120:1 FFL Fångstgropssystem Borgsjö 117:1 FFL Fångstgrop Borgsjö 117:2 FFL Fångstgrop Borgsjö 117:3 FFL Fångstgrop Borgsjö 115:1 FFL Fångstgrop Borgsjö 115:2 ÖKL Övrigt

27 Figur 13: Arkeologiska lämningar och kulturmiljövärden inom projektområdet. 23

28 Rovfågel/örn och fladdermus Av den spelflygsinventering för örn som genomfördes i mars 2012 av Grouse Expeditions framgår att resultatet från inventeringen får betraktas som relativt normalt för ett område med denna topografi i den här delen av landet. Inventeringsinsatsen ger inga indikationer på att det finns några kungsörnsrevir inom eller runt området. Kontakter har även tagits med kungsörngruppen i enlighet med naturvårdsverkets rekommendationer. Resultatet från inventeringen i kombination med resultat redovisade av kungsörnsgruppen tyder på att det inte finns några kungsörnsrevir inom området. En sk linjetaxering och en nattpunktstaxering kommer också att utföras under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. Beträffande fladdermus planeras en inledande studie i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. 4.5 Övriga intressen I området förekommer rörligt friluftsliv och jakt. Bland annat finns skoterleder och vindskydd för vandrare och fiskare etc. Flera jakttorn finns även inom området. 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Vindbruksplan Ånge kommunfullmäktige antog ett tillägg till översiktsplanen, Vindkraft i Ånge kommun. I planen rekommenderas femton områden inom kommunen för vindkraftetableringar samt riktlinjer för utformning och placering av vindkraftanläggningar. Björnberget ligger inom två utpekade områden i vindbruksplanen, nummer 4 Bottentjärnen och nummer 5 Lill-Grundsjön, se Figur 15. I projektområdets närhet finns även fler utpekade områden. Det är nummer 15 Fjället/Tovåsen som ligger ca 5 km nordväst om Björnberget och nummer 12 Långåsen som ligger norr om Björnberget, se Figur 14.

29 Figur 14: Utdrag från Ånge kommuns vindkarftsplan. Visar de områden i Ånge kommuns tillägg till ÖP, som föreslås för etablering av vindkraft. 25

30 26 Figur 15: Visar hur områdena Bottentjärnen och Lill-Grundsjön i Ånge kommun vindkraftsplan över lappar projektområdet Björnberget. 6 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN 6.1 Markanvändning Inom området bedrivs intensivt skogsbruk som innebär att det inom området finns produktionsskogar med stor andel röjnings- och gallringsskog. Det förekommer jakt och fiske samt rörligt friluftsliv. Under byggfasen kommer delar av området att betraktas som byggarbetsplats vilket gör att jakt försvåras. Detta gäller dock begränsade områden under begränsad tid. När parken väl står på plats kommer såväl fiske som älg- som småviltsjakt att kunna bedrivas i stort sett som tidigare, dock i en annan miljö. Inom MKB-arbetet kommer områdets användning för bland annat friluftslivet att utredas närmare och skälig försiktighet att iakttas. Bedömningen är dock att det friluftsliv som bedrivs inom området kommer att kunna fortsätta även då parken är byggd. Dock kommer området att förändras av en vindkraftsetablering och känslan av att gå i en orörd skog långt ifrån civilisationen kommer sannolikt att minska. De nya vägar som tillkommer ger området en större tillgänglighet och ökar därmed i viss mås möjligheterna till friluftsliv. Området anges som vinterbetesmarker för rennäringen på Sametingets hemsida, varför förutsättningarna och eventuella konsekvenser kommer att utredas vidare inom MKB arbetet. Inledningsvis kommer samråd att ske med berörda samebyar.

31 Hydrologi och hydrogeologi Särskild hänsyn behöver sannolikt tas till vissa vattenområden. Det finns våtmarker, sjöar och flera bäckar inom projektområdet bl a Norra och Södra Lövåsmyran. De hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena kommer att undersökas närmare inom ramen för MKBarbetet. 6.2 Flora och fauna Forskning tyder på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar konstateras att varken tama eller vilda däggdjur verkar bli störda av vindkraftverk. Sannolikt är den mänskliga aktiviteten runt ett vindkraftverk mer störande än själva anläggningen i sig. Det har visat sig att fladdermöss under vissa förutsättningar dras till vindkraftverk. Vilka dessa förutsättningar är undersöks fortfarande. Förekomst av fladdermöss kommer att undersökas i en inledande studie i enlighet med vad som sägs i Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. Vid placering av vindkraftverk och lokalisering av nya vägar och elledningar krävs hänsyn till eventuell förekomst av rödlistade arter etc. Sådana torde främst förekomma inom områden med områdesskydd eller värde. Inom ramen för MKB-arbetet kommer en naturvärdesinventering och bedömning av relevanta områden att genomföras. 6.3 Påverkan på fåglar I Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, från november 2011 görs en genomgång av forskningsläget. Det finns för närvarande inget som tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms i planeringsramen 30 TWh, kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. Det krävs särskild försiktighet i områden där koncentrationer av rovfåglar förekommer och i miljöer med högre tätheter av häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden. Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs. Under häckningstiden är störningsavståndet vanligen ringa eller otydligt, men mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Det är också mer uppenbart under andra årstider och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten (lommar, gäss, änder och vadare). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar en skyddszon på 2-3 km från närmaste bo. Dessutom rekommenderas att hänsyn även tas till lom, tjädrar, berguv och pilgrimsfalk. För att minimera de risker som finns så görs alltid en rovfågelinventering vars utfall har stor påverkan på parkens utformning.

32 28 En örninventering är gjord i Björnberget under vårvintern 2012 av Grouse Expeditions. Med inventeringsresultatet och kungsörnsgruppens data som grund, gör Grouse Expeditions bedömning att platsen lämpar sig för vindkraftsetablering. Resultatet från inventeringen i kombination med resultat redovisade av kungsörnsgruppen tyder på att det inte finns några kungsörnsrevir inom området. Havsörnsgruppen har även tillfrågats och de konfirmerade att det inte finns några havsörnar i närheten. Utifrån detta material och biotopens beskaffenhet har inventeraren bedömt att det ur örnperspektiv inte finns hinder för en etablering av vindkraft i området. Ytterligare fågelinventeringar som kommer att göras är en sk linjetaxering och en nattpunktstaxering under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. 6.4 Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar. Vindkraftverken placeras på höjder i landskapet där det blåser bra och kommer därför att synas. Vindparkerna kommer att vara mer eller mindre synliga från olika platser. För att ge allmänheten en uppfattning om hur parken kommer att synas från olika platser görs normalt visualiseringar. Det bygger på ett foto som tagits från en känslig position, varefter koordinaterna för de tänkta verken läggs in i ett datorprogram. Programmet lägger i sin tur in verken i fotografierna. Därefter kan bilden eller fotomontaget skrivas ut och studeras. Arbetet med att identifiera fotopunkter har påbörjats. Samrådet kommer att ge fler lämpliga fotopunkter för fotomontage. MKBn kommer att redovisa fotomontage och påverkan på landskapsbilden. 6.5 Hinderbelysning Hinderbelysningens utformning regleras av gällande föreskrifter från Transportstyrelsen. Dessa föreskrifter kommer att följas. Idag gäller att för verk som överstiger 150 meter ska ett vitt högintensivt blinkande ljus användas om vindkraftverket står i ytterkant av vindparken. 6.6 Ljudutbredning Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet är ett bredbandigt brus, vanligen inom Hz och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ju längre bort från vindkraftverket desto mindre ljud hörs. Marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Det begränsningsvärde som har tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av ljud utomhus från vindkraftverk är i de flesta fall 40 dba, uttryckt som en ekvivalent ljudnivå. Den planerade vindkraftparken ska inte ge upphov till mer än högst 40 dba vid bostäder eller fritidshus.

33 29 I den exempellayout som presenterats är hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a), se Figur 16.

34 30 Figur 16 Exempellayout för projektområdet Björnberget med ljudutbredningskurva 40 db(a). 6.7 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggproblem inomhus i närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Boverket har tagit fram riktlinjer för hur stor den faktiska skuggeffekten får vara och att riktlinjerna följs bevakas också av länsstyrelse och kommuner. Vindkraftverkens vingar är i vissa fall antireflexbehandlade och i andra fall målade med en matt färg i syfte att minimera omfattningen av störande ljusreflexer. Eventuella negativa effekter av skuggkast kan regleras genom att verket stängs av vid sådana tidpunkter. Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede. 6.8 Kumulativa effekter SCA har ytterligare två planerade vindkraftprojekt i området. Avståndet mellan Björnberget och Bäråsen är cirka 15 km och till Gubbaberget är det enbart 500 meter, se Figur 17. Kumulativa effekter kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

35 Figur 17: SCA s tre planerade områden. 31

36 32 7 ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET 7.1 Flygfart Närmast belägna flygplatser vid Björnberget projektområde är Midlanda Sundsvall Flygplats och Hudiksvalls flygplats. Björnberget är beläget längre än 55 km från båda dessa flygplatser varför flygplatsernas MSA-yta inte bör komma i konflikt med planerad vindkraft. MSA-ytan för Midlanda ligger på ett avstånd av drygt 25 km och för Hudiksvall på ett avstånd av cirka 30 km. 7.2 Totalförsvaret Försvarsmakten har svarat på den remiss som skickades till dem och de har för närvarande inget att erinra mot en vindkraftsetablering på Björnberget. 7.3 Radio- och telekommunikation Post och telestyrelsen har redovisat att det inte finns några tillståndshavare med radiolänkstråk inom 2 km från angivet område. Ingen konflikt föreligger med Teracom länkstråk. Tre operatörer har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet. SCA kommer att samråda med dessa operatörer. 7.4 Rennäring På Sametingets hemsida visar markanvändningsdata för Jijnjevaerie sameby att vårvinterland och förvinterland sträcker sig mot den planerade vindparken. Riksintresse som tillika är kärnområde för rennäring börjar ca 40 km norr om projektområdet. Inom MKB-arbetets ram kommer det att utredas huruvida den planerade parken påverkar rennäringens intressen.

37 33 Figur 18: Karta över riksintresseområden för rennäring inom 50 km relativt SCA s tre projektområden. 8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ett förslag till innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning framgår nedan. 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 3 Samrådsredogörelse 4 Lokalisering 5 Beskrivning av området 5.1 Övergripande beskrivning av området 5.2 Kommunala planer 5.3 Infrastruktur 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 5.6 Projektområdet xx 5.7 Landskapet

38 Mark och vatten 5.9 Naturvärden 5.10 Fauna 5.11 Kulturmiljövärden 6 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7 Påverkan och miljö- och hälsokonsekvenser 7.1 Områdets användning för rennäring 7.2 Områdets användning för skogsbruk och jakt 7.3 Områdets användning för rekreation och friluftsliv 7.4 Områdets användning för 7.5 Säkerhet 7.6 Landskapet 7.7 Boendemiljö ljud 7.8 Boendemiljö skuggor 7.9 Boendemiljö visuell påverkan 7.10 Mark och vatten 7.11 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 7.12 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 7.13 Naturvärden 7.14 Fauna 7.15 Kulturmiljö 7.16 Transporter 7.17 Kumulativ påverkan 7.18 Sammanfattande bedömning 8 Kontroll av verksamheten 8.1 Etableringsfas 8.2 Driftfas 8.3 Avvecklingsfas 9 Alternativredovisning 10 Hållbart samhälle 11 Sammanfattande slutsatser

39 BÄRÅSEN, BJÖRNBERGET, GUBBABERGET SAMRÅDSMÖTE MED LÄNSSTYRELSEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN, GÄVLEBORGS LÄN SAMT ÅNGE OCH LJUSDALS KOMMUNER SUNDSVALL DEN 14 JUNI 2012 SCA ENERGY AB: MILAN KOLAR, HENRIK KARLSSON PÖYRY SWEDPOWER AB: VANJA SCHÖN, CARINA LUNDGREN SCA VIND 1 AGENDA 09:00 09:30 INLEDNING Presentation av mötesdeltagare Presentation av SCA Vind 09:30 11:00 SAMRÅDSMÖTE FÖR PROJEKT BÄRÅSEN Separat dagordning 11:00 12:30 SAMRÅDSMÖTE FÖR PROJEKT BJÖRNBERGET Separat dagordning 12:30 13:15 LUNCH 13:15 14:45 SAMRÅDSMÖTE FÖR PROJEKT GUBBABERGET Separat dagordning 14:45 15:45 ÖVRIGA GEMENSAMMA FRÅGOR Miljö- och hälsokonsekvenser Samråd Tillståndsprocessen och MKB SCA VIND 2 1

40 BÄRÅSEN 9:30 11:00 PROJEKTETS OMFATTNING OCH UTFORMNING OMRÅDESBESKRIVNING PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN SYNPUNKTER FRÅN LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN SCA VIND 3 BÄRÅSEN PLANERAD VERKSAMHET Bäråsen ligger ca 60 km från Ånge, ca 70 km från Sundsvall och ca 20 km söder om Stöde och Torpshammar Mark inom projektet ägs i huvudsak av SCA, ett fåtal andra markägare finns Vid små turbiner uppskattas ca 100 vindkraftverk kunna rymmas Ansökan avser verk med en totalhöjd över 150 meter Avstånd till SCA s två andra parker är ca 15 km. SCA VIND 4 2

41 SCA VIND 5 BÄRÅSEN ÖVERSIKT Ca 40 km2 stort område Delvis utpekat som riksintresse för vindbruk Ligger m ö h Förstudien visar på: Tillräckliga vindförhållanden Förhållandevis bra vägar Möjlighet att ansluta till elnätet SCA VIND 6 3

42 BÄRÅSEN - EXEMPEL PÅ PRELIMINÄR LAYOUT Över 150 meter (torn inkl. fundament+blad) Upp till 100 vindkraftverk beroende på storlek Nyttjande av befintlig infrastruktur < 40 db(a) vid bostäder SCA VIND 7 ELANSLUTNING Med nuvarande planerad utbyggnad av vindkraft kommer sannolikt anslutning mot stamnätet att krävas Två möjliga alternativ för anslutning har studerats, antingen ny stamnätsstation i Ånge alternativt till befintlig 400 stamnätsledning öster om projektområdet Troligen två transformatorstationer inom projektområdet om m2 vardera SCA VIND 8 4

43 BÄRÅSEN - TRANSPORTER Sundsvalls hamn ligger närmast Möjliga anslutningsvägar finns till området Vägar krävs för transport vid byggnation och för service vid drift Breddning och förstärkning krävs Cirka m ny väg per vindkraftverk uppskattas krävas inom parken SCA VIND 9 BÄRÅSEN - PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR o Ånge kommun: o Vindkraftsplan , område Saxen inkluderar delvis Bäråsen. o Vinterbetesmark rennäring o Försvaret; preliminärt ingen konflikt o Flyget; ingen konflikt med MSA ytor o PTS; få länkstråk och ingen konflikt med Teracom o Andra vindkraftparker i närheten? SCA VIND 10 5

44 RIKSINTRESSEN SCA VIND 11 OMRÅDESBESKRIVNING, SKYDDADE OMRÅDEN Tre Natura 2000-omr som berör fågeldirektivet Naturreservat och planerade naturreservat finns Generellt strandskydd 100 m SCA VIND 12 6

45 NATURVÄRDEN SKOG Sca hänsynsbiotoper är tillika nyckel-biotoper. SCA VIND 13 VÅTMARKER Två klass 2 En klass 3 En klass 4 SCA VIND 14 7

46 ÖVRIGA NATURVÄRDEN Västra delen Stormörtsjöbäcken Stormörtsjömyran/ Abborrtjärnmyran Östra delen Stormyran SCA VIND 15 KULTURMILJÖ Det finns fyra fasta fornlämningar; två fångstgrop och bytomt och blästplats Två ÖKL inom projektområdet SCA VIND 16 8

47 RIKSINTRESSE RENNÄRING SCA VIND 17 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Landskapsbild Ljud och skugga Mark och vatten Naturvärden Fågel och fladdermöss övrig fauna Kultur Risker Avfall Kumulativa effekter SCA VIND 18 9

48 LANDSKAPSBILD - VISUELL PÅVERKAN Landskapsbild Åskådliggörs i fotomontage Lämpliga fotopunkter Siktbarhetsanalys Hinderbelysning SCA VIND 19 LJUD OCH SKUGGA < 40 db(a) vid bostäder Skuggberäk ning görs inom MKBarbetet SCA VIND 20 10

49 MARK OCH VATTEN De lokala hydrologiska och geohydrologiska förutsättningarna kommer att studeras ytterligare Hänsyn genom förebyggande relevanta åtgärder NATURVÄRDEN Naturvärdesinventering och bedömning Hänsyn genom att områden troligen behöver undantas vid utformning av parklayout. SCA VIND 21 FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS Undersökningarna görs i enlighet med NV s syntesrapport En spelflyktsinventering är gjord, samt även bokontroll i Bäråsen. Linjetaxering och nattpunktstaxering pågår. Samtidigt görs en utredning i syfte att undersöka möjliga biotoper och förekomst av fladdermus. SCA VIND 22 11

50 KULTURVÄRDEN Studie beträffande förekomst av kulturvärden i erforderlig omfattning Inledningsvis en så kallad byråinventering Vid behov arkeologisk fältinventering Kulturminneslagen gäller! SCA VIND 23 RISKER Vid Drift Olja i verk och transformator Iskast SCA VIND 24 12

51 BJÖRNBERGET 11:00 12:30 PROJEKTETS OMFATTNING OCH UTFORMNING OMRÅDESBESKRIVNING PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN SYNPUNKTER FRÅN LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN SCA VIND 25 BJÖRNBERGET PLANERAD VERKSAMHET Björnberget ligger ca 30 km från Ånge, ca 100 km från Sundsvall och ca 13 km från Östavall och Naggen. Vid små turbiner uppskattas ca 150 vindkraftverk kunna rymmas Ansökan avser verk med en totalhöjd över 150 meter Avstånd till SCA s andra parker är ca 1 km resp.15 km. SCA VIND 26 13

52 Ånge Östavall Naggen SCA VIND 27 BJÖRNBERGET ÖVERSIKT Ca 56 km2 stort område Ligger m ö h Ej riksintresse för vindbruk Förstudien visar på: Tillräckliga vindförhållanden Förhållandevis bra vägar Möjlighet att ansluta till elnätet SCA VIND 28 14

53 BJÖRNBERGET - EXEMPEL PÅ PRELIMINÄR LAYOUT Över 150 meter (torn inkl. fundament+blad) Upp till 150 vindkraftverk beroende på storlek Nyttjande av befintlig infrastruktur < 40 db(a) vid bostäder SCA VIND 29 ELANSLUTNING Med nuvarande planerad utbyggnad av vindkraft kommer sannolikt anslutning mot stamnätet att krävas Två möjliga alternativ för anslutning har studerats, antingen ny stamnätsstation i Ånge alternativt till befintlig 400 stamnätsledning väster om projektområdet Troligen två transformatorstationer inom projektområdet om m2 vardera SCA VIND 30 15

54 SCA VIND 31 BJÖRNBERGET - TRANSPORTER Sundsvalls hamn ligger närmast Möjliga anslutningsvägar finns till området Vägar krävs för transport vid byggnation och för service vid drift Breddning och förstärkning krävs Cirka m ny väg per vindkraftverk uppskattas krävas inom parken SCA VIND 32 16

55 BJÖRNBERGET - PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR o Ånge kommun: o Vindkraftsplan , område Bottentjärnen och Lill-Grundsjön inkluderar Björnberget. o Vinterbetesmark rennäring o Försvaret; preliminärt ingen konflikt o Flyget; ingen konflikt med MSA ytor o PTS; få länkstråk och ingen konflikt med Teracom o Andra vindkraftparker i närheten? SCA VIND 33 RIKSINTRESSEN SCA VIND 34 17

56 OMRÅDESBESKRIVNING, SKYDDADE OMRÅDEN Natura 2000-omr Stormyran Lommyran samt Juån Naturreservat och planerade naturreservat finns Generellt strandskydd 100 m SCA VIND 35 NATURVÄRDEN SKOG SCA hänsynsbiotoper är tillika nyckelbiotoper SCA VIND 36 18

57 VÅTMARKER Två st klass 2 En st klass 3 SCA VIND 37 ÖVRIGA NATURVÄRDEN Inom området Klass 2 Norra Lövåsmyran Smalmyran Öster om Klass 1 Myrkomplex runt Granån Väster om Klass 2 Stormyran- Lommyran SCA VIND 38 19

58 KULTURMILJÖ Det finns fångstgropar som är fasta fornlämningar. En ÖKL SCA VIND 39 RIKSINTRESSE RENNÄRING SCA VIND 40 20

59 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Landskapsbild Ljud och skugga Mark och vatten Naturvärden Fågel och fladdermöss samt övrig fauna Kultur Risker Avfall Kumulativa effekter SCA VIND 41 LANDSKAPSBILD - VISUELL PÅVERKAN Landskapsbild Åskådliggörs i fotomontage Lämpliga fotopunkter Siktbarhetsanalys Hinderbelysning SCA VIND 42 21

60 LJUD OCH SKUGGA < 40 db(a) vid bostäder Skuggberäkning görs inom MKB-arbetet SCA VIND 43 MARK OCH VATTEN De lokala hydrologiska och geohydrologiska förutsättningarna kommer att studeras ytterligare Hänsyn genom förebyggande relevanta åtgärder NATURVÄRDEN Naturvärdesinventering och bedömning Hänsyn genom att områden troligen behöver undantas vid utformning av parklayout. SCA VIND 44 22

61 FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS Undersökningarna görs i enlighet med NV s syntesrapport En spelflyktsinventering är gjord. Linjetaxering och nattpunktstaxering pågår. Samtidigt görs en utredning i syfte att undersöka möjliga biotoper och förekomst av fladdermus. SCA VIND 45 KULTURVÄRDEN Studie beträffande förekomst av kulturvärden i erforderlig omfattning Inledningsvis en så kallad byråinventering Vid behov arkeologisk fältinventering Kulturminneslagen gäller! SCA VIND 46 23

62 RISKER Vid drift Olja i verk och transformator Iskast SCA VIND 47 GUBBABERGET 13:15 14:45 PROJEKTETS OMFATTNING OCH UTFORMNING OMRÅDESBESKRIVNING PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN SYNPUNKTER FRÅN LÄNSSTYRELSE OCH KOMMUN SCA VIND 48 24

63 GUBBABERGET PLANERAD VERKSAMHET Gubbaberget ligger ca 40 km från Ånge, ca 100 km från Sundsvall och ca 7 km från Naggen. Vid små turbiner uppskattas ca 70 vindkraftverk kunna rymmas Ansökan avser verk med en totalhöjd över 150 meter Avstånd till SCA s andra parker är ca 1 km resp.15 km. SCA VIND 49 Ånge Östvall Kommungräns Ånge Ljusdal Naggen SCA VIND 50 25

64 GUBBABERGET ÖVERSIKT Ca 27 km2 stort område Delvis utpekat som riksintresse vindbruk Ligger m ö h Förstudien visar på: Tillräckliga vindförhållanden Förhållandevis bra vägar Möjlighet att ansluta till elnätet SCA VIND 51 GUBBABERGET - EXEMPEL PÅ PRELIMINÄR LAYOUT Över 150 meter (torn inkl. fundament+blad) Upp till 70 vindkraftverk beroende på storlek Nyttjande av befintlig infrastruktur < 40 db(a) vid bostäder SCA VIND 52 26

65 ELANSLUTNING Med nuvarande planerad utbyggnad av vindkraft kommer sannolikt anslutning mot stamnätet att krävas Två möjliga alternativ för anslutning har studerats, antingen ny stamnätsstation i Ånge alternativt till befintlig 400 stamnätsledning väster om projektområdet Gubbaberget Troligen två transformatorstationer inom projektområdet om m2 vardera SCA VIND 53 GUBBABERGET - TRANSPORTER Sundsvalls hamn ligger närmast Möjliga anslutningsvägar finns till området Vägar krävs för transport vid byggnation och för service vid drift Breddning och förstärkning krävs Cirka m ny väg per vindkraftverk uppskattas krävas inom parken SCA VIND 54 27

66 GUBBABERGET - PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR o Ånge kommun: Vindkraftsplan , område Lillnaggen överlappar Gubbaberget. o Ljusdals kommun: ÖP samrådsförslag; område Brännberget Naggen överlappar Gubbaberget. o Vinterbetesmark rennäring o Försvaret; preliminärt ingen konflikt o Flyget; ingen konflikt med MSA ytor o PTS; få länkstråk och ingen konflikt med Teracom o Andra vindkraftparker i närheten? SCA VIND 55 RIKSINTRESSEN SCA VIND 56 28

67 OMRÅDESBESKRIVNING, SKYDDADE OMRÅDEN Natura 2000-omr Tväringen samt Juån Naturreservat Lillnaggen och Tillammstjärnen (barr/naturskogar). Generellt strandskydd 100 m SCA VIND 57 NATURVÄRDEN SKOG Sca hänsynsbiotoper är tillika nyckelbiotoper. SCA VIND 58 29

68 VÅTMARKER Klass 3 SCA VIND 59 ÖVRIGA NATURVÄRDEN Inte inom området SCA VIND 60 30

69 KULTURMILJÖ Det finns inga fasta fornlämningar inom området. SCA VIND 61 RIKSINTRESSE RENNÄRING SCA VIND 62 31

70 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Landskapsbild Ljud och skugga Mark och vatten Naturvärden Fågel och fladdermöss övrig fauna Kultur Risker Avfall Kumulativa effekter SCA VIND 63 LANDSKAPSBILD - VISUELL PÅVERKAN Landskapsbild Åskådliggörs i fotomontage Lämpliga fotopunkter Siktbarhetsanalys Hinderbelysning SCA VIND 64 32

71 LJUD OCH SKUGGA < 40 db(a) vid bostäder Skuggberäkning görs inom MKB-arbetet SCA VIND 65 MARK OCH VATTEN De lokala hydrologiska och geohydrologiska förutsättningarna kommer att studeras ytterligare Hänsyn genom förebyggande relevanta åtgärder NATURVÄRDEN Naturvärdesinventering och bedömning Hänsyn genom att områden troligen behöver undantas vid utformning av parklayout. SCA VIND 66 33

72 FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS Undersökningarna görs i enlighet med NV s syntesrapport En spelflyktsinventering är gjord. Linjetaxering och nattpunktstaxering pågår. Samtidigt görs en utredning i syfte att undersöka möjliga biotoper och förekomst av fladdermus. SCA VIND 67 KULTURVÄRDEN Studie beträffande förekomst av kulturvärden i erforderlig omfattning Inledningsvis en så kallad byråinventering Vid behov arkeologisk fältinventering Kulturminneslagen gäller! SCA VIND 68 34

73 RISKER Vid drift Olja i verk och transformator Iskast SCA VIND 69 KUMULATIVA EFFEKTER Bilder från Ljusdals och Ånges kommunala vindplaner SCA Brännberget Naggen överlappar Gubbaberget. Saxen~Bäråsen Björnberget ~Bottentjärnen och Lill-Grundsjön Nordex område Riberget, ansökan för 19 vvk inlämnad feb område Dalkölen, ansökan för 17 vvk inlämnad dec Tovåsen/Östavall, tillstånd dec 2011 för 36 vvk Långåsen, ansökan inlämnad jan 2011 för 7 vvk Nordisk vindkraft område Våsberget, ansökan för 8 vvk maj Eolus Vind Område Holmsjöåsen, ansökan inlämnad för 12 vvk SCA VIND 70 35

74 SAMRÅD 25 maj: Inledande samrådsunderlag till Länsstyrelsen, Ånge och Ljusdals kommuner Annonser i Ramsjö bygdeblad 29 maj och i Ljunganbladet 5 juni 5 juni: Informationsbrev och inbjudan till samråd. Allmänhet och närboende inom 2 km Hemsida 19 juni: Samrådsmöte för närboende och allmänhet i Naggen SCA VIND 71 FORTSATT SAMRÅD Samråd med länsstyrelse och kommuner Fler möten? Samråd med särskilt berörda Angränsande fastighetsägare? Samebyar Skoterförening? Vägförening? Jaktlag? FVO Samråd med myndigheter med flera Naturvårdsverket Energimyndigheten Boverket Riksantikvarieämbetet Kammarkollegiet Transportstyrelsen Berörda flygplatser Försvarsmakten Trafikverket Räddningsverket Skogsstyrelsen Samråd med myndigheter med flera Teracom Radio- och teleoperatörer Samråd med organisationer Naturskyddsföreningen Ornitologiska föreningar Hembygdsförening etc.? Samråd med berörd allmänhet Enligt modell Öppet hus SCA VIND 72 36

75 TILLSTÅNDSPROCESSEN Den så kallade Boxmodellen I ansökan kommer ett max-alternativ att redovisas. (Antal och höjd). Utrymme för att kunna välja bästa teknik vid uppförandet Tillståndet preciserar villkor och ev. begränsningar i placering Samordning och omfattning Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken Täkter, betongstationer etc. Tillstånd /anmälan vattenverksamhet Internt elnät (IKN eller koncession) enligt ellagen Elanslutning enligt ellagen Kommunal tillstyrkan enl kap. miljöbalken SCA VIND 73 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVING* 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 3 Samrådsredogörelse 4 Lokalisering 5 Beskrivning av området 5.1 Övergripande beskrivning av området 5.2 Kommunala planer 5.3 Infrastruktur 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 5.6 Projektområdet xx 5.7 Landskapet 5.8 Mark och vatten 5.9 Naturvärden 5.10 Fauna 5.11 Kulturmiljövärden 6 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7 Påverkan och miljö- och hälsokonsekvenser 7.1 Områdets användning för rennäring 7.2 Områdets användning för skogsbruk och jakt 7.3 Områdets användning för rekreation och friluftsliv 7.4 Områdets användning för 7.5 Säkerhet 7.6 Landskapet 7.7 Boendemiljö ljud 7.8 Boendemiljö skuggor 7.9 Boendemiljö visuell påverkan 7.10 Mark och vatten 7.11 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 7.12 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 7.13 Naturvärden 7.14 Fauna 7.15 Kulturmiljö 7.16 Transporter 7.17 Kumulativ påverkan 7.18 Sammanfattande bedömning 8 Kontroll av verksamheten 8.1 Etableringsfas 8.2 Driftfas 8.3 Avvecklingsfas 9 Alternativredovisning 9.1 Nollalternativet 9.2 Lokalisering 9.3 Utformning och teknik 10 Hållbart samhälle 11 Sammanfattande slutsatser * Kommer att omfatta byggfas, driftfas och avvecklingsfas SCA VIND 74 37

76 SCA Vindkraft SCA Forest Products verksamhet Skogsinnehav 2,6 miljoner hektar Sågade trävaror 8 sågverk Massa 1 massafabrik Energy Biobränsle och vindkraft Tryckpapper 3 pappersbruk Distribution och logistik Forskning 2 SCA Energy SCA / Energy Datum / Initialer SCA Forest Products 1

77 SCAs skogsinnehav och industrier i norra Sverige 2,6 miljoner hektar skogsmark, varav 2 miljoner brukas Kraftlinerbruk Pappersbruk Pelletsfabrik Massafabrik Sågverk Sågverk, delägt Stugun Gällö Vilhelmina Bollstabruk Härnösand Östrand Tunadal Ortviken Gnarp Munksund Holmsund Obbola Rundvik 3 SCA Energy SCA / Energy Datum / Initialer SCA Forest Products Energisituationen inom SCA i Sverige Elförbrukning Egenproduktion av el Nettoköp av el 3,6 TWh 0,8 TWh 2,8 TWh 4 SCA Energy SCA / Energy Datum / Initialer SCA Forest Products 2

78 SCAs olika typer av vindkraftengagemang 1. Utarrendering av vindlägen Nyttjanderättsavtal med (i stort sett) alla större vindkraftprojektörer Omkring 70 verk i drift på SCA-mark Totalt finns nyttjanderättsavtal på ca 850 verk (teoretiskt) 2. Delägarskap Statkraft SCA Vind AB (SSVAB), samarbete med Statkraft. FORSCA AB, samarbete med Fred.Olsen Renewables. Undersöker kontinuerligt möjligheterna till nya samarbeten. 3. Egen projektering Projektering av två områden. Kommer att lämna in tillståndsansökningar för cirka 180 verk under Aug-september Kommer att starta projektering av tre nya områden under Totalt bedöms ca 250 verk rymmas. Dessutom kommer ytterligare två mindre områden verk att projekteras. 5 SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products Statkraft SCA Vind AB Vindkraftprojekt Produktion av GWh elenergi per år 6 parker i Västernorrland och Jämtland tillståndsgivna om totalt 350 vkv 1 park inlämnad ansökan om 30 vkv Investeringsbelopp ca 16 miljarder kronor Ägarförhållande: SCA 40% och Statkraft 60% Antal beslutade vindkraftverk 63 under 2011 Byggstart 2011 Eventuellt investeringsbeslut om ytterligare vindkraftverk vindkraftverket i drift hösten vindkraftverk i drift hösten SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products 3

79 FORSCA Vind AB Vindkraftprojekt Produktion av 2000 GWh 300 vindkraftverk i Näsåkerstrakten i Sollefteå kommun Investering ca 10 miljarder kronor Ägarförhållande: SCA 40% och Fred. Olsen Renewables 60% Tillståndsansökan för 200 verk i juni Planerad byggstart SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products Egen projektering pågående Vindkraftprojekt Produktion av 1500 GWh 180 vindkraftverk i Viksjötrakten i Timrå, Härnösand, Sollefteå och Kramfors kommun Investering ca 8 miljarder kronor Ännu ej beslutat om projektet ska säljas, byggas med partner eller i egen regi Tillståndsansökan för ca 180 verk i augseptember Planerad byggstart SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products 4

80 Egen projektering Vindkraftprojekt Produktion av 2100 GWh Fem områden med totalt 280 vindkraftverk i Ånge och Härnösands kommun Investering ca 11 miljarder kronor Ännu ej beslutat om projektet ska säljas, byggas med partner eller i egen regi Tillståndsansökan under Q Planerad byggstart SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products Vindparker SSVAB Stamåsen Mörttjärnsberget Björkhöjden Björkvattnet Ögonfägnaden Bodhögarna Raftsjöhöjden Storhögen FORSCA Fängsjön Storsjöhöjden Flärkberget Näverlandet SCA Hästkullen Björnlandhöjden Björnberget Bärsåen Gubbaberget Länsterhöjden 10 SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products 5

81 Varför har vindkraftsutbyggnaden tagit fart just nu? Politiska beslut som driver på vindkraftsutbyggnaden Priset på el har gått upp Tekniken har utvecklats 11 SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products Exempel på antal arbetstillfällen vid uppförande av 200 vindkraftverk Uppbyggnadsfas: sammanlagt ca 2000 årsarbeten under 4-5 år varav ca 500 hamnar inom 300 km från vindparken vilket innebär en omsättning för dessa företag på ca 500 MSEK/år Drift och underhåll cirka 30 arbetstillfällen under 25 år Samarbete med små och medelstora företag i närregionen möjlighet till service, tjänster och turism Inkomster till markägaren Bygdemedel till närboende 12 SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products 6

82 Hur ställer vi oss till bygdemedel? Vi ställer oss positiva till att dela ut bygdemedel Vi avser att dela ut bygdemedel till kommunerna som får administrera och dela ut medel till ändamål i närområde. Medlen hålls dock separerade från kommunkassan. Vi erbjuder bygdemedel motsvarande 0,2% av bruttovinsten vilket motsvarar ca SEK/verk och år. 13 SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products 14 SCA Energy / Datum / Initialer SCA Forest Products 7

83 Minnesanteckningar från samrådsmöte om Björnberget planerade vindkraftpark Inför mötet hade alla medverkande fått ett samrådsunderlag samt en agenda för mötet. Vid samrådet visade SCA och Pöyry presentationer om projektet och dess bakgrund. Dessa presentationer bilägges. Datum Plats Närvarande Bilagor Distribution SCA kontor i Sundsvall Karin Sjölund, Länsstyrelsen Västernorrland, avdelningen för miljö och natur Johan Rignell, Ånge kommun, bygg- och miljökontoret Sofia Nilsson, Ljusdals kommun, plankontoret Pär Lundagårds, Ljusdals kommun, miljöenheten Milan Kolar, SCA Henrik Karlsson, SCA Vanja Schön, MKB, Pöyry SwedPower AB Carina Lundgren, MKB, Pöyry SwedPower AB PPT-presentationer Material från Länsstyrelsen i Västernorrlands län ang. rennäringsfrågor Samtliga medverkande vid mötet 1 PROJEKTPRESENTATION OCH TEKNISK BESKRIVNING Länsstyrelsen kräver en översiktlig beskrivning och bedömning även av elanslutningen, där högre värden inom natur/kultur och t ex rennäring redovisas utifrån befintlig kunskap. Enligt länsstyrelsen är det för den övergripande förståelsen. På länsstyrelsens fråga; om det görs försök att samordna elanslutningen så svarar SCA att det är att föredra, men att det är elnätsägaren som ger direktiv om och bestämmer var nätet kan öppnas upp. Myndigheterna framför att skyddsavstånd till kraftledningarna behöver framgå. Tidplanen för byggstart är ca Detta samråd kommer att åberopas om det blir aktuellt att ansöka om koncession enligt ellagen. I detta skede gör SCA bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt. Länsstyrelsen tydliggör att om betongtillverkning, kross, vägar, servicestation blir aktuellt skall sådan verksamhet beskrivas och ingå i ansökan. Länsstyrelsen påtalar att påverkan från sådan verksamhet också ska finnas med i MKB. SCA bedömer att såväl lokaliseringen av sådana verksamheter som beskrivningar kan vara svårt att ange i denna fas av projektet

84 2 innan upphandling skett. Principiella beskrivningar av sådana kringverksamheter är tillräckliga enligt länsstyrelsen. Länsstyrelsen uppger att täktverksamhet kan ingå i tillståndet för vindparken om täkten bara ska betjäna vindparken. Om täkten även ska användas för andra ändamål ska den prövas särskilt, likaså om det är olika verksamhetsutövare som söker. Länsstyrelsen Y-län förmedlar Trafikverkets formel för säkerhetsavstånd vid väg som de brukar ange; (tornhöjden + diameter*1,5 ). 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN Björnberget och Gubbaberget ligger nära varandra och SCA vill kunna pröva det som två olika ärenden. Länsstyrelsen säger att när parkerna är så näraliggande prövas det som ett ärende, även om man sänder in två ansökningar, bara om det är olika verksamhetsutövare prövas ansökningarna var för sig. Länsstyrelsen påtalar att i ansökan måste maxhöjden för vindkraftverken anges. Frågan diskuteras om när i processen kommunens tillstyrkan kommer. Länsstyrelsen säger att nya MPD-12 kommer att skicka vidare ansökningarna till berörd kommun direkt när ansökan kommer in. Kommunens process kan ta tid. Ånge kommun vill helst ha hela processen med kompletteringar klar innan tillstyrkan, eftersom det ofta blir ändringar. Eftersom ansökan om tillstånd enligt miljöbalken sker enligt den så kallade boxmodellen (exakta positioner för vindkraftverken anges inte) påtalar länsstyrelsen att mer heltäckande inventeringar måste göras inom projektområdet. Utifrån inventeringarna kan åtaganden om försiktighet göras. Länsstyrelsen påtalar att en Natura-2000-prövning kan behövas i vissa fall, t ex när fågeldirektivet berörs. Detta ska bedömas och utredas i MKB. Johan Granbo på Länsstyrelsen i Västernorrland handlägger dessa frågor. Länsstyrelsen tar stor hänsyn till de kommunala vindkraftsplanerna. Kommunfullmäktiges beslut i ett senare skede när det gäller tillstyrkan i vindkraftsprövningar kan inte länsstyrelsen gå emot. Länsstyrelsens bedömning är att det generella strandskydd omfattar det som är markerat som vatten på Gröna kartan. Vid prövning enligt 9 kap. miljöbalken behöver inte särskild strandskyddsdispens sökas. Eventuell vattenverksamhet inom projektområdena måste prövas särskilt. Vattenverksamhet regleras i 11 kap. miljöbalken och omfattas inte av en prövning enligt 9 kap. Miljöbalken. 3 OMRÅDESBESKRIVNING Länsstyrelsen Västernorrland ska återkomma med besked om hur naturvårdsprogrammens status och värde är idag. (Svaret kom dagen efter samrådsmötet; naturvärden har inget formellt skydd, men omfattar områden med höga naturvärden. Områdena kallas först

85 3 naturvårdsobjekt tills ett län eller en kommun tar fram en rapport, och objekt ändras då till program. Status är högst aktuell och naturvärdena i dessa områden är ofta mycket höga och de kan därför utgöra potentiella/planerade naturreservat.) För planerade naturreservats tidplan/status kan länsstyrelsens handläggare kontaktas. Våtmarksinventeringen kan i vissa fall vara inaktuell, det händer att våtmarker omklassas p g a att de blivit förstörda. VMI i Västernorrland är gjord i början av 1990-talet. Länsstyrelsen Y-län anser att också geologiska värden ska redovisas, SGU har kartmaterial för nedladdning. 4 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR I Ånge kommuns vindkraftsplan anges kriterier, bl a att avståndet till hus helst ska vara minst 1000 m till bebyggelse och kommunen vill att hänsyn tas till planens kriterier. Länsstyrelsen önskar ett kapitel i MKB som förhåller sig till kommunernas översiktsplaners riktlinjer samt att ev. avsteg motiveras. 5 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN För redovisning av kulturvärden enl. Miljöbalken 9 anser länsstyrelsen att en skrivbordsinventering räcker för miljöprövningen, men man kan också göra en sk frivillig utredning. Formellt är det länsstyrelsen som sköter upphandlingen av sådan. Kulturminneslagen gäller parallellt med Miljöbalken och det är Länsstyrelsen som beslutar i sådana frågor. Länsstyrelsens handläggare för kulturmiljöfrågor bör kontaktas för diskussion om frivillig utredning. Länsstyrelsen avgör inte om renbetesrätt föreligger eller ej. För diskussion om rennäringsfrågor hänvisar länsstyrelsen till länsstyrelsen i Jämtlands län och deras rennäringsfunktion (Kristina Jonsson). Gränsdragningskommissionens betänkande betraktar länsstyrelsen som en inlaga i en pågående process som får avgöras i domstol. Det kan dock konstateras att den gräns som diskuteras går norr om projektområdet. När det gäller rennäringen anser länsstyrelsen att den faktiska användningen i området ska anges. En skrivelse med länsstyrelsen i Västernorrland läns syn på vad som ska beskrivas i MKB beträffande rennäringen överlämnades. Länsstyrelsen säger att gränsen för ljud dras vid exakt 40, 0 db(a), och att några tiondelar över det inte kommer att godtas. Bullervillkoren i byggfasen följer andra normer och kan begränsas med tider etc. Ljud måste beaktas vid bostäder det vill säga också vid fritidshus. Myndigheterna talar om att det har hänt någon gång att en fäbod/jaktkoja omvandlats till fritidsbostad under tillståndsprocessens gång. De rekommenderar SCA att se över sina eventuella avtal med avseende på detta.

86 4 Vad gäller ljud och skugga har länsstyrelsen erfarenhet av att sökanden kan förhålla sig på olika sätt. Vissa projektörer väljer att nedreglera sina verk/ stänga av för att klara villkor för ljud och skuggor. SCAs inställning är att villkoren för ljud och skugga kommer att uppfyllas, och man kommer inte bygga för nära bebyggelse utan man planerar med tillräckliga avstånd istället. Länsstyrelsen anser att det är bra att vid inventeringar använda de metoder som framgår av Naturvårdsverkets syntesrapport för fågel och fladdermus. Enligt uppgift från länsstyrelsen är gällande rättspraxis från Miljööverdomstolen ett skyddsavstånd på 2 km i förhållande till örn. Det är viktigt att redovisa vilken inventeringsmetod som använts i MKB. Risker såsom is, brand, kemikalier, oljor vid transporter och lagring bör beskrivas och redovisas förebyggande i en riskanalys, t ex i en matris. Gör gärna kopplingen iskast / hänsyn friluftsliv. 6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Länsstyrelsen påtalar att en särskilt Natura 2000-prövning kan behövas i vissa fall, t ex när fågeldirektivet berörs. Detta ska bedömas och utredas i MKB. Miljökonsekvensbeskrivningen ska visa konsekvenser utifrån ett max-alternativ (höjd och antal verk) som utgör worst case. Generella principer kan anges för hur påverkan ska minskas. Länsstyrelsen påtalar att också siktbarhetsanalysen ska göras utifrån worst case. I fotomontagen som tagits fram till samrådet är höjden 240 m. Länsstyrelsen Västernorrland anser inte att det behövs fotopunkter från varje hus, utan lämpliga samlingspunkter som är representativa kan väljas ut. Det viktiga är att det visar en plats och skalförhållandet till omgivningen. I fotomontagen är det bra om alla vindkraftverk i montaget markeras, även de som inte syns, så att man kan orientera sig. Ett tips kan också vara att lägga in en horisontlinje. Kumulativa effekter ska redovisas. Länsstyrelsen Västernorrland har en förteckning över aktuella andra vindkraftprojekt och en Excell-fil kommer att skickas med förteckningen. Relevanta näraliggande vindkraftprojekt bör kontrolleras. Vid fotomontage skall också de vindkraftverk som ger kumulativ påverkan redovisas. Projektörer/verksamhetsutövare måste kontaktas för indata. Vindkraftprojekt i närheten rekommenderas att kollas upp, t ex Långåsen som är överklagad. Länsstyrelsens bedömning är att alternativredovisningen ska vara rimlig och jämförbar. De alternativa lokaliseringarna behöver inte avse mark som sökanden har rådighet över. I MKB bör redovisas hur områdena valts ut. Alternativen ska jämföras, gärna i en matris, med avseende på konsekvenser är för natur, rennäring, kultur, hälsa m.m. på ett jämförbart sätt. T ex kan man vikta med poäng för jämförelse.

87 5 Massbalanser ska redovisas, liksom försiktighetsåtgärder under byggtiden. Undersök hos kommunerna om det förekommer helikopterkalkning som ev. kan försvåras i området. Ånge kommun tror inte att det finns helikopterkalkning i dessa områden. Ånge kommun påtalar att kontroll av planerad verksamhet skall redovisas i MKB. Rutiner för egenkontroll vid byggfasen nämns särskilt. Källhänvisningar ska finnas i MKB så att redovisade uppgifter är spårbara. Alla inventeringar ska vara med som bilagor till MKB. 7 FORTSATT SAMRÅDSPROCESS Länsstyrelsen påtalar att såväl rennäringen som Sametinget är viktiga samrådsparter. SCA omtalar att de skickat en s.k. vindkraftremiss i tidigt skede till Försvarsmakten (FM) och att de hörts med hela projektområdet som underlag, inte på positioner för vindkraftverk. Länsstyrelsen berättar att ibland yttrar sig FM bara för varje exakt position som anges (+/- 30 meter). Sökanden måste vara observant på detta. Minimikrav för annonsering av samråd är i en dagstidning. Dagstidningar i området är Ljusdalsposten, Sundsvalls Tidning och Dagbladet. Samrådet kan vara skriftligt och per telefon, det är inte bara möten som räknas. Viktigt att processen är bred och öppen. Frågan kommer upp hur man kan nå t ex hyresgäster som har sin adress någon annanstans. Kanske kan man få info från sommarstugeföreningar, lantmäteriet, SCA s interna register. Samrådsredogörelsen ska visa hur samråden gjorts, vilka som kallats och som lämnat synpunkter och hur de har bemötts. Vid mötet tas ytterligare samrådsparter upp: o SGU o MSB som bevakar Rakel-kommunikation o Länsmuséet i Västernorrland o Ivar Westberg radiolänkoperatör o Svenska rovdjursföreningen SCA meddelar att det kommer att bli ett separat samråd för täkt. Länsstyrelsens hantering av inkomna yttranden följer offentlighetsprincipen och ev. sekretess prövas i varje fall. Det har hittills inte varit något yttrande som sektretessbelagts. Detta kan vara värt att tänka på vid redovisning i MKB för känsliga uppgifter om t ex fågel. Personuppgiftslagen gäller och därför läggs inte enskildas uppgifter ut. 8 ÖVRIGA SYNPUNKTER FRÅN MYNDIGHETERNA Länsstyrelsen önskar platsbesök efter sommaren. Detta sker lämpligen samtidigt med besök vid Gubbaberget och Bäråsen. Ett besök vid Björnlandhöjden i Härnösands kommun önskas också. Ett antal namngivna personer uppgavs för kontakt i specifika frågor, såsom för kulturmiljö.

88 6 Bilaga 1 Material från Länsstyrelsen i Västernorrlands län ang. rennäringsfrågor.

89

90

91

92

93

94

95

96

97 Gävleborgs län Intresse för vindkraftsetablering Id Projekt Projekttör Kommun Antal verk, max Installerad effekt, max (MW) Möjlig energiproduktion, max (GWh) Ärendet handläggs av (myndighet) 1 Vindpark Stocka Property Dynamics AB Nordanstig 4 2,6 3 Länsstyrelsen I drift Fas Kommentar 2 Vindpark Håcksta Umeå Energi AB Hudiksvall Länsstyrelsen I drift 3 Vindpark Vettåsen/Finnberget Eolus Vind AB Ockelbo/Sandviken Kommun I drift 4 Norrhälsinge vindpark Nordisk Vindkraft AB/Eolus Vind AB Hudiksvall/Nordanstig Länsstyrelsen Under prövning/planering 5 Vindpark Tönsen O2 Vindkompaniet Bollnäs Länsstyrelsen Tillstånd/lov klara 6 Vindpark StorVrången Eolus Vind AB Ockelbo Länsstyrelsen Under prövning/planering Tillstånd meddelat , överklagat till Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt. 7 Bergvind Lingbo Bergvik Skog AB Ockelbo/Bollnäs Länsstyrelsen Tillstånd/lov klara 8 Bergvind Annefors Bergvik Skog AB Bollnäs/Ovanåker Länsstyrelsen Under prövning/planering 9 Vindpark Fallåsberget O2 Vindkompaniet Ockelbo Länsstyrelsen Under uppförande Anmälan hänskjuten till länsstyrelsen för handläggning. 10 Vindpark Vackerdalsberget Ownpower AB Ockelbo 3 4,5 12 Kommun I drift 11 Vindpark Klubbäcken Eolus Vind AB Ockelbo Länsstyrelsen Samråd Tidigare bygglov finns för 6 verk men parken planeras att utvidgas varför en ny samrådsprocess påbörjats 12 Vindpark Svartboklint Ownpower AB Bollnäs Kommun Under prövning/planering Bygglovet för vissa av vindkraftverken har överklagats. 13 Vindpark Arbrå Eolus Vind AB Bollnäs Länsstyrelsen Under prövning/planering 14 Vindpark Långberget Eolus Vind AB Bollnäs 3 7,5 15 Kommun I drift 15 Fredriksskans Gävle Energi AB Gävle 1 0,6 0 Kommun I drift 16 Vindpark Mårtensklack Eolus Vind AB Ockelbo Kommun I drift 17 Vindpark Stormossen WPD Onshore Stormossen AB Sandviken Länsstyrelsen Samråd 18 Vindpark Tandsjö WPD Onshore Tandsjö AB Ljusdal Länsstyrelsen Tillstånd/lov klara 19 Vindpark Brännåsen Eolus Vind AB Nordanstig Länsstyrelsen Under uppförande Frivilligt tillstånd. 20 Vindpark Mörkåsen Eolus Vind AB Nordanstig ,5 Länsstyrelsen Under uppförande Frivilligt tillstånd. 21 Vindpark Nyvallsåsen Eolus Vind AB Nordanstig Länsstyrelsen Under uppförande Frivilligt tillstånd. 22 Sörbyparken Järvsö Sörby Vindkraft AB Bollnäs/Ljusdal Länsstyrelsen Under prövning/planering 23 Vindpark Svartvallsberget Ownpower AB Ljusdal Kommun Tillstånd/lov klara 24 Vindpark Glombo Nordisk Vindkraft AB Hudiksvall Länsstyrelsen Under prövning/planering 25 Vindpark Kvissjaberget Samkraft AB Gävle Länsstyrelsen Tillstånd/lov klara 26 Vindpark Hittsjön WPD Onschore Hittsjön AB Gävle Länsstyrelsen Under prövning/planering 27 Vindpark Jädraås Jädraås Vindkraft AB Ockelbo Länsstyrelsen Under uppförande Ca 55 av verken i Falu kommun, Dalarnas län 28 Vindpark Gullberg Nordex Svergie AB Söderhamn 11 27,5 60 Länsstyrelsen Mark- och miljööverdomstolen har avslagit ansökan

98 Gävleborgs län Intresse för vindkraftsetablering Vindpark Jättendal Nordex Svergie AB Nordanstig Länsstyrelsen Under prövning/planering Frivilligt tillstånd. 30 Vindpark Riberget Nordex Svergie AB Ljusdal 19 47,5 142,5 Länsstyrelsen Under prövning/planering 31 Vindpark Storgrundet WPD Söderhamn Miljödomstol Tillstånd/lov klara 32 Vindpark Dalskölen Nordex Svergie AB Ljusdal 17 42,5 119 Länsstyrelsen Under prövning/planering 33 Vindpark Ulvberget Rabbalshede Kraft AB Nordanstig Länsstyrelsen Under prövning/planering 34 Vindpark Rogsta prästgård S.L.G. Vind AB Hudiksvall Länsstyrelsen Samråd 35 Vindpark Håcksta/Storsand Kraftö AB Hudiksvall Länsstyrelsen Samråd 36 Vindpark Högkölen Samkraft AB Ljusdal Länsstyrelsen Tillstånd/lov klara 37 Vindpark Blacksåsberget Nordex Svergie AB Ljusdal 9 22,5 72 Länsstyrelsen Samråd 38 Vindpark Skogs/Åsboberget Eolus Vind AB Bollnäs/Söderhamn Kommun Under prövning/planering Bygglov inom Bollnäs kommun avslaget 39 Vindpark Åsen Eolus Vind AB Sandviken ,5 Kommun Under prövning/planering 40 Vindpark Hedesunda Kraftö AB Gävle Länsstyrelsen Under prövning/planering Ansökan återtagen. 41 Vindpark Våsberget Nordisk Vindkraft AB Ljusdal Länsstyrelsen Under prövning/planering Tillstånd meddelat Överklagat till Mark- och miljööverdomstolen vid Östersunds tingsrätt. 42 Vindpark Kitte Svenska Vindbolaget AB Nordanstig Kommun Under prövning/planering Endast bygglov sökt. - Örängenäset Väktaren Vind AB Hudiksvall Kommun Under prövning/planering Förhandsbesked bygglov nekat. - Bergvind Axmar Bruk Bergvik Skog AB Söderhamn Länsstyrelsen Samråd 43 Vindpark Mombyåsen E.ON Vind Sverige AB Sandviken Länsstyrelsen Tillstånd/lov klara 44 Vindpark Kölvallen Ownpower AB Ljusdal och Härjedalen Länsstyrelsen Samråd 45 Vindpark Fångåsen NCAT Bollnäs Kommun Tillstånd/lov klara 46 Vindpark Kaptensberget Eolus Vind AB Hofors Kommun Under uppförande 47 Vindpark Storåsen Eolus Vind AB Hudiksvalls kommun Kommun Under prövning/planering Vilande 48 Vindpark Hallbrån Ownpower AB Bollnäs Länsstyrelsen Samråd 49 Vindpark Sörljusne Samkraft AB Söderhamn Kommun Under prövning/planering 50 Vindpark Finngrundet WPD Gävle/Sveriges ekonomiska zon Regeringen Under prövning/planering Havsbaserad - Vindpark Hofors E.ON Vind Sverige AB Hofors Länsstyrelsen Samråd - Vindpark Broberget WPD Onshore Broberget AB Rättvik/Ovanåker Länsstyrelsen Samråd Merparten av vindkraftverken i Rättviks kommun. - Vindpark Degerkölen Nordisk Vindkraft AB Ljusdal Länsstyrelsen Samråd - Vindpark Gubbaberget SCA Energy AB Ljusdal/Ånge Länsstyrelsen Samråd Vindkraftverken fördelade mellan Ljusdal och Ånge kommun. - Vindpark Hälsingeskogen Bergvik Skog AB Ovanåker Länsstyrelsen Samråd - Vindpark Mjöberget Eolus Vind AB Ljusdal Länsstyrelsen Samråd

99 Gävleborgs län Intresse för vindkraftsetablering Vindpark Kölvallen Eolus Vind AB Ljusdal 3-30 Länsstyrelsen Samråd - Vindpark Ödmården Bergvik Skog AB Söderhamn Länsstyrelsen Samråd

100

101 Vanja Schön Länsstyrelsen Jämtlands län Rennäringsfunktionen ÖSTERSUND SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN SCA undersöker möjligheten att etablera 3 stycken vindkraftparker, kallade Bäråsen, Björnberget och Gubbaberget, belägna i Ånge kommun, Västernorrlands län samt i Ljusdal kommun, Gävleborgs län. Ansökan om miljötillstånd kommer att inlämnas till miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrlands län. Till sådan ansökan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning inleds med en omfattande samrådsprocess. I detta syfte har ett samrådsunderlag tagits fram. Detta samrådsunderlag skickas härmed till Er för samråd i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Pöyry SwedPower AB har anlitats av SCA för att bistå SCA i samrådsprocessen samt för att utarbeta miljökonsekvensbeskrivning SCA önskar era synpunkter samt information från Er inför det fortsatta arbetet med MKB. Skriftliga synpunkter eller muntliga synpunkter tas emot av Vanja Schön enligt kontaktuppgifter nedan: Vanja Schön Pöyry SwedPower AB Västra Kvarngatan Nyköping vanja.schon@poyry.com Enligt uppdrag, Vanja Schön Pöyry SwedPower AB

102

103

104

105

106

107 HÖGKVARTERET Datum Beteckning :62138 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vanja Schön Ert d Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA, Jonas Augustsson, jonas.augustsson@mil.se Samråd enligt kap 6 miljöbalken avseende vindkraftsprojekt, Björnberget, Gubbaberget och Bäråsen, Ånge och Ljusdals kommuner, Västernorrlands och Gävleborgs län Pöyry SwedPower AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för 3 vindkraftområden med ovanstående projektnamn. Försvarsmakten har inget att erinra mot föreslagna vindkraftområden. Beräknad totalhöjd för planerade vindkraftverk är 150 m. När positionerna är fastställda kan en ny remiss in till Försvarsmakten. (13 920:23311) Cecilia Häckner Tjf. Chef Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Jonas Augustsson Sändlista Pöyry SwedPower AB vanja.schon@poyry.com För kännedom FMV AK Led tillstandsarende.trv@fmv.se För kännedom inom HKV PROD INFRA Postadress Besöksadress Telefon Telefax E post, Internet Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se