GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BJÖRNBERGET, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

Transkript

1

2

3

4

5 8H SAMRÅDSUNDERLAG GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BJÖRNBERGET, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Rebecca Palmgren Carina Lundgren

6 8H Sammanfattning SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera gruppstationer för vindkraft (vindkraftparker) inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Björnberget som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län. Avståndet till kommunens huvudort Ånge är ca 30 kilometer och till Sundsvall ca 100 kilometer. Närmaste tätorter är Östavall och Naggen på ca 13 kilometers avstånd. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Björnberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. Vindkraftparken bedöms kunna rymma, beroende på turbinernas storlek, upp till cirka 150 stycken vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. Området ligger huvudsakligen på m ö h och består av ett 20-tal toppar och kullar. Ett flertal är cirka 50 m högre än omgivningen. Områdets areal är cirka 56 km 2 och användningen är produktionsskogsbruk. Området Björnberget är utpekat i kommunens vindbruksplan. Inom området bedrivs skogsbruk, jakt och fiske.

7 8H Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Sökanden Ärendet Bakgrund Miljöprövning och samråd Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning PLANERAD VERKSAMHET Orientering Lokaliseringen Alternativ lokalisering Omfattning och utformning Vindkraftverk och parklayout Fundament och montageplatser Transporter Elnätsanslutning OMRÅDESBESKRIVNING Riksintressen Riksintresse vindbruk Övriga riksintressen Områdesskydd och naturvärden Strandskydd Fornlämningar och kulturmiljövärden Rovfågel/örn och fladdermus Övriga intressen PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Vindbruksplan FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Markanvändning Hydrologi och hydrogeologi Flora och fauna Påverkan på fåglar Visuell påverkan Hinderbelysning Ljudutbredning Skuggor Kumulativa effekter... 30

8 8H ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET Flygfart Totalförsvaret Radio- och telekommunikation Rennäring MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 33

9 8H ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: SCA Energy AB Projekt Björnberget 40.9 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrland Ånge Ägarrepresentant: Mottagare av handlingar: Milan Kolar Skepparplatsen Sundsvall Tel: milan.kolar@sca.com Vanja Schön Pöyry SwedPower AB V. Kvarngatan Nyköping vanja.schon@poyry.com Copyrightnummer för allt kartmaterial i samrådsunderlaget MS2009/09562, utom i de fall annan källa anges.

10 8H INLEDNING 2.1 Sökanden SCA är Europas största privata skogsägare. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige där koncernen har byggt upp effektiva försörjningssystem till egna bruk och sågverk. SCA är en stor förbrukare av energi som har genomfört stora investeringar internt i ökad energiproduktion i sina fabriker och som nu arbetar intensivt med energibesparingsprojekt i alla anläggningar. En större satsning på vindkraft, i huvudsak på SCAs mark, i samklang med SCAs skogsbruk är en naturlig utveckling i bolagets strävan efter effektiv och ren energi. Den nybildade affärsenheten SCA Energy ingår i SCAs affärsområde Forest Products och samlar SCAs affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. Inriktningen är att utveckla förnybar energi av skogens resurser och producera förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt att utveckla SCAs vindkraftstillgångar. SCA Vindkraft utvecklar SCAs vindkraftstillgångar, i egen regi och i samarbete med andra. Genom sitt skogsinnehav äger SCA mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. 2.2 Ärendet SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera gruppstationer för vindkraft (vindkraftparker) inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Björnberget som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län, se Figur 1.

11 8H Figur 1: Översiktlig lokalisering av Björnberget samt SCAs näraliggande utredningsområden. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Björnberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. På uppdrag av SCA Energy AB driver Pöyry SwedPower AB erforderliga tillståndsprocesser inklusive samråd för den planerade vindkraftparken. Ansökan kommer att utformas enligt så kallad boxmodell där inga fasta koordinater anges. En anledning av flera är att positionerna beror av turbinstorlek. Val av turbiner sker vid upphandling av vindkraftverken senare i projektet när miljötillstånd finns. Vid användning av små turbiner, cirka 2 MW, och utan hänsyn till motstående intressen bedöms att upp till cirka 150 stycken vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet. Vindkraftparken planeras för vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. För anslutande elledning mellan vindkraftparken och överliggande nät (regionnätet/stamnätet) krävs nätkoncession för linje enligt ellagen. SCA gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, s. k. IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas.

12 8H Bakgrund Sveriges riksdag tog sommaren 2009 beslut om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Ett mål för den svenska klimat- och energipolitiken är att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år I regeringens handlingsplan för förnybar energi är ett delmål att produktionen av förnybar el ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Detta ska ske bland annat genom en höjd målnivå inom elcertifikatsystemet. Vidare har riksdagen fastställt en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land. 2 Antalet vindkraftverk som behövs för att motsvara en elproduktion på 30 TWh uppgår till mellan och beroende på tillgänglig vindenergi och verkens storlek. I slutet av 2011 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick till 6,1 TWh. Det är en ökning med 74 % jämfört med SCA s investeringar i vindkraft sker på kommersiella grunder vilket innebär att de projekt som har den bästa potentialen prioriteras. Projektområdet Björnberget bedöms i detta skede ha en bra potential med goda vindförhållanden, bra anslutningsmöjligheter till elnätet och få identifierade motstående intressen. 2.4 Miljöprövning och samråd Till en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Arbetet med att upprätta en MKB inleds med en samrådsprocess som ska präglas av en stor öppenhet. Samråden syftar till att ge berörda möjlighet att påverka vindkraftplanerna och innehållet i MKB samt därmed kommande beslut. Detta sker i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt. I tillståndsprocessen ingår det att hålla samråd med myndigheter, sakägare, allmänhet, föreningar och organisationer. Förutom att informera via detta skriftliga samrådsunderlag bjuder SCA in till samrådsmöte om vindkraftsprojektet, se bifogad inbjudan. Det är betydelsefullt att SCA får kunskap och upplysningar från Er om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål inför det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av MKB. Inkomna synpunkter kommer att sammanställas och hanteras inom MKB-processen. Ansökan om miljötillstånd kommer att inges till Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrlands län som är den myndighet som prövar ansökan och fattar beslut. När länsstyrelsen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och de som är berörda har möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter i ärendet. 2.5 Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av verken inklusive rotorbladen är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att verksamheten antas 1 Regeringskansliet.M , Eco-effektiv framtid, översikt av svensk klimat- och energipolitik

13 8H medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4.

14 8H PLANERAD VERKSAMHET 3.1 Orientering Området för den tilltänkta vindkraftparken ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län. Det studerade området Björnberget ligger 10 mil väster om Sundsvall i Ånge kommun i Västernorrlands län, se Figur 2. Närmaste större tätort är Ånge, ca 3 mil norr om projektområdet och närmaste mindre tätorter och byar är Östavall, Grundsjön och Naggen på ca 3-13 kilometers avstånd. Figur 2: Översikt av lokalisering 3.2 Lokaliseringen Projektområdet Björnberget sträcker sig från Julåsen i norr till Stor-Grundsjön i sydöst och Vandeln i sydöst. Området är 56 km 2 stort och består i huvudsak av skogsmark med sjöar, tjärnar och myrmarker. I projektområdets närhet finns ett flertal hus. Dessa är företrädesvis permanentboenden och fritidshus men också fiske- och jaktstugor samt ett fåtal fäbodar. Norr om Björnberget ligger

15 8H byn Julåsen med ett flertal permanentboenden, nordöst om Stor-Grundsjön ligger ett flertal fritidshus/permanentboende. Inne i projektområde Björnberget ligger en stuga. Projektområdet Björnberget är beläget m ö h och består av ett 20-tal toppar och kullar. Ett flertal är cirka 50 m högre än omgivningen. Morän med inslag av stora block, troligtvis av relativt stor mäktighet dominerar i området. Områdets användning är produktionsskogsbruk och där finns en del kalhyggen, myrmarker och små sjöar. Området används också för jakt och fiske. Projektområdet gränsar till länsväg 514 i öster och länsväg 736 i söder. Det går ett antal skogsvägar inom projektområdet, se Figur 3. Figur 3: Projektområdet Björnberget Alternativ lokalisering Den kommande MKB n ska innehålla en redovisning av alternativ plats. SCA har på ett systematiskt sätt studerat sina marker i Sverige i syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprocess med ett antal obligatoriska villkor som

16 8H grund: tillgång till marken, bra vindförhållanden, närhet till en möjlig elnätsanslutning samt få motstående intressen. 3.3 Omfattning och utformning En förstudie har gjorts för projektet, där en preliminär parklayout har studerats liksom möjligheterna för anslutning till elnätet samt också vägar Vindkraftverk och parklayout Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas har inte bestämts i detta skede. SCA s bedömning är dock att de kommer att få en totalhöjd över 150 meter. SCA kan i detta skede inte heller binda sig för en viss parklayout. En vindkraftpark i Björnberget bedöms kunna rymma upp till 150 vindkraftverk. Ansökan kommer därför att utformas enligt den så kallade boxmodellen där inga fasta koordinater anges. Parkens slutliga utseende och utformning påverkas av en rad faktorer som inte kan fastställas i detta tidiga skede: Den tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet är snabb. Det är inte möjligt att idag avgöra vilken typ av vindkraftverk som har de bästa tekniska och ekonomiska förutsättningarna då tidpunkten för byggnation ligger flera år framåt i tiden. Vindförhållandena måste utredas vidare för att kunna avgöra bästa teknik avseende vindkraftverk. Ett exempel på en parklayout baserad på en viss turbin (V112) har tagits fram utifrån vad vi i dagsläget vet om området, se figur 4. Inom MKB arbetet kommer inventeringar och undersökningar sannolikt att innebära att ytterligare markområden kommer behöva undantas från placering av vindkraftverk. Den layout som här redovisas har bland annat baserats på en projektområdesavgränsning med buffert kring närliggande fastigheter på 100 meter. Vindkraftverk har placerats ut inom projektområdet med ett inbördes avstånd på 5,0 rotordiameter i alla vindriktningar, I denna exempellayout är även hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a). Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede.

17 8H Figur 4: Exempellayout för projektområdet Björnberget Fundament och montageplatser Vindkraftverket grundläggs i marken med ett fundament. De två vanligaste typerna av fundament är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget samt förankras med stag i berget. Är jorddjupet större används gravitationsfundament där fundamentet i sig blir en motvikt till vindens kraft. Vilken typ av fundament som används för respektive vindkraftverk bestäms efter resultaten från geotekniska undersökningar. När fundamenten är färdigställda monteras vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en stor kran. För att kunna uppföra ett vindkraftverk krävs därmed en montageplats, d.v.s. en hårdgjord yta med tillräcklig bärighet. Ett fundament upptar en yta av cirka m² och varje montageplats kräver en yta på cirka 1400 m².dessutom kan hårdgjorda ytor för lagerhållning av material behövas. Den färdiga vindkraftparken kommer utöver själva vindkraftverken att innefatta byggnader för personal- och servicefunktioner, samt för huvudtransformatorn och kopplingsutrustning.

18 8H Transporter Inom området finns många vägar av relativt god kvalitet, men det befintliga vägnätet fram till och inom vindparkerna kommer i många fall ändå att behöva breddas och förstärkas. Målet är dock att använda befintliga skogsvägar i så stor utsträckning som möjligt, men nya vägar kommer också att behöva anläggas. Det är vanligt att ca m ny väg behöver anläggas till varje vindkraftverk, samt att lika mycket behöver förstärkas av det befintliga vägnätet. Under byggtiden kommer stora och tunga transporter att förekomma intensivt. Under driftstiden är transportbehovet däremot litet med endast lättare transporter några gånger i veckan. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m. På grund av varierande storlek och tyngd på transporterna är det vanligt att olika transportvägar måste användas för olika last. Den slutliga transportvägen är därför svår att ange innan upphandlingen. Figur 5 visar möjliga anslutningsvägar in i området. Trafikverket förordar att vindkraftverk lossas i en hamn inom 30 mil från vindparken. Det finns fem hamnar som har hanterat vindkraftverk tidigare inom denna radie. Sundsvall hamn som ligger närmast bedöms vara en möjlig mottagningshamn. Transport till siterna bedöms kunna gå från hamnen i Sundsvall via E14 till länsvägarna och vidare in längs befintliga skogsvägar. Det kan bli problematiskt att korsa Ljungan p.g.a. bärigheten på broarna. Tunga transporter kan behöva gå via Ånge och söderut på väg 83 till Mellansjö.

19 8H Figur 5: Möjliga anslutningsvägar till Björnberget.

20 8H Elnätsanslutning Den producerade effekten från de enskilda vindkraftverken samlas ihop med ett internt elnät för att sedan anslutas till de överliggande elnäten via separat transformering. Vindkraftverken kopplas samman internt med markförlagd elkabel inom parkerna och externt mellan transformatorstationer med luftledning. Inom parken läggs kabeln i ledningsschakt och följer om möjligt vägarna inom vindparken. Troligen kommer det att bli två transformatorstationer som står på vardera m² yta. Parken bedöms så stor att den måste anslutas till Svenska Kraftnäts stamnät på 220 eller 400kV. Det finns två tänkbara anslutningsalternativ, antingen mot en ny stamnätsstation i Ånge eller på stamnätsledningen UL17, öster om projektområdet. Slutlig utforming avgörs av hur många av de tre näraliggande projekten som byggs. Denna miljöprövning omfattar dock inte elnätsanslutningen utan den prövas i särskild ordning.

21 8H Figur 6: Visar möjlig elnätsanslutning.

22 8H OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Riksintressen Riksintresse vindbruk Området Björnberget är inte utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Strax söder om projektområdet finns ett större område som är utpekat som riksintresse för vindbruk, se Figur 7. Figur 7: Riksintresse för vindbruk i närheten av projektområde Björnberget Övriga riksintressen I norr och väster gränsar tre riksintressen till projektområdet. I norr finns ett litet riksintresse för naturvård, Julåsängen och i väster ligger två större riksintressen för naturvård samt Natura 2000, Stormyran- Lokmyran, se Figur 8. Julåsen är en gård med representativa ängsmarker med artrika växtsamhällen Förutsättningar för bevarande är fortsatt slåtterhävd av ängsmark och lägdor.

23 8H Stormyran-Lokmyran är riksintresse för naturvård och Natura 2000 med ett representativt myrkomplex. Området har botaniska värden med förekomst av rikkärrsvegetation samt varglav. Figur 8: Riksintressen runt projektområdet. I närheten av Björnberget finns ytterligare riksintresseområden för naturvård och Natura Ett större riksintresse för kulturmiljö, Holmsjöområdet, ligger cirka 13 km väster om projektområdet.

24 8H Områdesskydd och naturvärden Inom projektområdet Björnberget finns inga utpekade skyddade områden så som exempelvis naturreservat, nationalpark eller biotopsskydd, se Figur 9. Figur 9: Karta över skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken samt också områden som omfattas av naturvårdsavtal och planerade naturreservat inom en radie på cirka 5 km. I väster gränsar projektområdet till naturreservatet Stormyran-Lommyran med värdefulla myrmarker som delvis ingår i myrskyddsplanen. Detta område är även klassat som Natura 2000-område. Nordväst om projektområdet finns ett antal planerade mindre naturreservat och nordost om projektområdet finns ett antal mindre områden som är utpekade som biotopsskydd för skog samt områden med naturvårdsavtal. Inom projektområdet finns enligt våtmarksinventeringen våtmarker av klass 2 och 3. Utanför projektområdet finns våtmarker av klass 1-3 samt områden som ingår i myrskyddsplan, se Figur 10.

25 8H Figur 10: Karta över klassade våtmarker inom projektområdet och dess närhet Inom projektområdet finns förutom våtmarker även sumpskog och ett litet område i västra delen som av SCA är utpekat till en hänsynsbiotop. Inga områden med naturvårdsavtal, nyckelbiotoper eller naturvärden finns att hitta inom Björnberget. Ett par kilometer nordost om projektområdet förekommer dock ett antal mindre områden med naturvårdsavtal, naturvärden, nyckelbiotoper samt områden som SCA har utsett till hänsynsbiotoper, se Figur 11.

26 8H Figur 11: Karta visande naturvärden i skog inom projektområdet och dess närhet.

27 8H Utöver ovan nämnda natur- och kulturvärden finns det även övriga naturvärden så som områden med naturvårdsprogram eller som ingår i inventerade områden avseende ängs- och betesmarker, urskog eller med bevarande plan för odlingsmarker runt Björnberget. Dock är det enbart områden med naturvårdsprogram som finns inom projektområdet, se Figur 12. Dessa utpekade områden har klassificeringen 2. I direkt anslutning till norra projektområdet finns ett ängs- och betesmarkobjekt vid Julån. Figur 12: Karta över övriga naturvärden inom projektområdet och dess närhet. Siffrorna i kartan avser områden som klassats i länsstyrelsens naturvårdsprogram Strandskydd Det finns flera små tjärnar, sjöar och vattendrag inom området. Generellt gäller strandskydd på 100 meter på land och i vatten för alla vattendrag. 4.3 Fornlämningar och kulturmiljövärden I och runt projektområdet finns ett antal fornlämningar. Inom projektområdet finns ett antal fångstgropar och en övrig lämning se Figur 13 och Tabell 1. Precis på gränsen till projektområdet ligger en fornlämning, en fångstgrop med antikvarisk bedömning, bevakningsobjekt.

28 8H Utanför området finns det fäbodar och lämningar av typen husgrund, boplats och ett större antal fångstgropar. Tabell 1 Fornlämningar inom projektområdet RAA-nr Antikvarisk bedömning Lämningstyp Borgsjö 120:1 FFL Fångstgropssystem Borgsjö 117:1 FFL Fångstgrop Borgsjö 117:2 FFL Fångstgrop Borgsjö 117:3 FFL Fångstgrop Borgsjö 115:1 FFL Fångstgrop Borgsjö 115:2 ÖKL Övrigt

29 8H Figur 13: Arkeologiska lämningar och kulturmiljövärden inom projektområdet.

30 8H Rovfågel/örn och fladdermus Av den spelflygsinventering för örn som genomfördes i mars 2012 av Grouse Expeditions framgår att resultatet från inventeringen får betraktas som relativt normalt för ett område med denna topografi i den här delen av landet. Inventeringsinsatsen ger inga indikationer på att det finns några kungsörnsrevir inom eller runt området. Kontakter har även tagits med kungsörngruppen i enlighet med naturvårdsverkets rekommendationer. Resultatet från inventeringen i kombination med resultat redovisade av kungsörnsgruppen tyder på att det inte finns några kungsörnsrevir inom området. En sk linjetaxering och en nattpunktstaxering kommer också att utföras under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. Beträffande fladdermus planeras en inledande studie i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. 4.5 Övriga intressen I området förekommer rörligt friluftsliv och jakt. Bland annat finns skoterleder och vindskydd för vandrare och fiskare etc. Flera jakttorn finns även inom området. 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Vindbruksplan Ånge kommunfullmäktige antog ett tillägg till översiktsplanen, Vindkraft i Ånge kommun. I planen rekommenderas femton områden inom kommunen för vindkraftetableringar samt riktlinjer för utformning och placering av vindkraftanläggningar. Björnberget ligger inom två utpekade områden i vindbruksplanen, nummer 4 Bottentjärnen och nummer 5 Lill-Grundsjön, se Figur 15. I projektområdets närhet finns även fler utpekade områden. Det är nummer 15 Fjället/Tovåsen som ligger ca 5 km nordväst om Björnberget och nummer 12 Långåsen som ligger norr om Björnberget, se Figur 14.

31 8H Figur 14: Utdrag från Ånge kommuns vindkarftsplan. Visar de områden i Ånge kommuns tillägg till ÖP, som föreslås för etablering av vindkraft.

32 8H Figur 15: Visar hur områdena Bottentjärnen och Lill-Grundsjön i Ånge kommun vindkraftsplan över lappar projektområdet Björnberget. 6 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN 6.1 Markanvändning Inom området bedrivs intensivt skogsbruk som innebär att det inom området finns produktionsskogar med stor andel röjnings- och gallringsskog. Det förekommer jakt och fiske samt rörligt friluftsliv. Under byggfasen kommer delar av området att betraktas som byggarbetsplats vilket gör att jakt försvåras. Detta gäller dock begränsade områden under begränsad tid. När parken väl står på plats kommer såväl fiske som älg- som småviltsjakt att kunna bedrivas i stort sett som tidigare, dock i en annan miljö. Inom MKB-arbetet kommer områdets användning för bland annat friluftslivet att utredas närmare och skälig försiktighet att iakttas. Bedömningen är dock att det friluftsliv som bedrivs inom området kommer att kunna fortsätta även då parken är byggd. Dock kommer området att förändras av en vindkraftsetablering och känslan av att gå i en orörd skog långt ifrån civilisationen kommer sannolikt att minska. De nya vägar som tillkommer ger området en större tillgänglighet och ökar därmed i viss mås möjligheterna till friluftsliv. Området anges som vin-

33 8H terbetesmarker för rennäringen på Sametingets hemsida, varför förutsättningarna och eventuella konsekvenser kommer att utredas vidare inom MKB arbetet. Inledningsvis kommer samråd att ske med berörda samebyar Hydrologi och hydrogeologi Särskild hänsyn behöver sannolikt tas till vissa vattenområden. Det finns våtmarker, sjöar och flera bäckar inom projektområdet bl a Norra och Södra Lövåsmyran. De hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena kommer att undersökas närmare inom ramen för MKBarbetet. 6.2 Flora och fauna Forskning tyder på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar konstateras att varken tama eller vilda däggdjur verkar bli störda av vindkraftverk. Sannolikt är den mänskliga aktiviteten runt ett vindkraftverk mer störande än själva anläggningen i sig. Det har visat sig att fladdermöss under vissa förutsättningar dras till vindkraftverk. Vilka dessa förutsättningar är undersöks fortfarande. Förekomst av fladdermöss kommer att undersökas i en inledande studie i enlighet med vad som sägs i Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. Vid placering av vindkraftverk och lokalisering av nya vägar och elledningar krävs hänsyn till eventuell förekomst av rödlistade arter etc. Sådana torde främst förekomma inom områden med områdesskydd eller värde. Inom ramen för MKB-arbetet kommer en naturvärdesinventering och bedömning av relevanta områden att genomföras. 6.3 Påverkan på fåglar I Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, från november 2011 görs en genomgång av forskningsläget. Det finns för närvarande inget som tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms i planeringsramen 30 TWh, kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. Det krävs särskild försiktighet i områden där koncentrationer av rovfåglar förekommer och i miljöer med högre tätheter av häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden. Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs. Under häckningstiden är störningsavståndet vanligen ringa eller otydligt, men mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Det är också mer uppenbart under andra årstider och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten (lommar, gäss, änder och vadare). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större.

34 8H Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar en skyddszon på 2-3 km från närmaste bo. Dessutom rekommenderas att hänsyn även tas till lom, tjädrar, berguv och pilgrimsfalk. För att minimera de risker som finns så görs alltid en rovfågelinventering vars utfall har stor påverkan på parkens utformning. En örninventering är gjord i Björnberget under vårvintern 2012 av Grouse Expeditions. Med inventeringsresultatet och kungsörnsgruppens data som grund, gör Grouse Expeditions bedömning att platsen lämpar sig för vindkraftsetablering. Resultatet från inventeringen i kombination med resultat redovisade av kungsörnsgruppen tyder på att det inte finns några kungsörnsrevir inom området. Havsörnsgruppen har även tillfrågats och de konfirmerade att det inte finns några havsörnar i närheten. Utifrån detta material och biotopens beskaffenhet har inventeraren bedömt att det ur örnperspektiv inte finns hinder för en etablering av vindkraft i området. Ytterligare fågelinventeringar som kommer att göras är en sk linjetaxering och en nattpunktstaxering under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. 6.4 Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar. Vindkraftverken placeras på höjder i landskapet där det blåser bra och kommer därför att synas. Vindparkerna kommer att vara mer eller mindre synliga från olika platser. För att ge allmänheten en uppfattning om hur parken kommer att synas från olika platser görs normalt visualiseringar. Det bygger på ett foto som tagits från en känslig position, varefter koordinaterna för de tänkta verken läggs in i ett datorprogram. Programmet lägger i sin tur in verken i fotografierna. Därefter kan bilden eller fotomontaget skrivas ut och studeras. Arbetet med att identifiera fotopunkter har påbörjats. Samrådet kommer att ge fler lämpliga fotopunkter för fotomontage. MKBn kommer att redovisa fotomontage och påverkan på landskapsbilden. 6.5 Hinderbelysning Hinderbelysningens utformning regleras av gällande föreskrifter från Transportstyrelsen. Dessa föreskrifter kommer att följas. Idag gäller att för verk som överstiger 150 meter ska ett vitt högintensivt blinkande ljus användas om vindkraftverket står i ytterkant av vindparken. 6.6 Ljudutbredning Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet är ett bredbandigt brus, vanligen inom Hz och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ju längre bort från vindkraftverket desto mindre ljud hörs. Marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig.

35 8H Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Det begränsningsvärde som har tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av ljud utomhus från vindkraftverk är i de flesta fall 40 dba, uttryckt som en ekvivalent ljudnivå. Den planerade vindkraftparken ska inte ge upphov till mer än högst 40 dba vid bostäder eller fritidshus. I den exempellayout som presenterats är hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a), se Figur 16.

36 8H Figur 16 Exempellayout för projektområdet Björnberget med ljudutbredningskurva 40 db(a). 6.7 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggproblem inomhus i närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Boverket har tagit fram riktlinjer för hur stor den faktiska skuggeffekten får vara och att riktlinjerna följs bevakas också av länsstyrelse och kommuner. Vindkraftverkens vingar är i vissa fall antireflexbehandlade och i andra fall målade med en matt färg i syfte att minimera omfattningen av störande ljusreflexer. Eventuella negativa effekter av skuggkast kan regleras genom att verket stängs av vid sådana tidpunkter. Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede. 6.8 Kumulativa effekter SCA har ytterligare två planerade vindkraftprojekt i området. Avståndet mellan Björnberget och Bäråsen är cirka 15 km och till Gubbaberget är det enbart 500 meter, se Figur 17. Kumulativa effekter kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

37 8H Figur 17: SCA s tre planerade områden.

38 8H ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET 7.1 Flygfart Närmast belägna flygplatser vid Björnberget projektområde är Midlanda Sundsvall Flygplats och Hudiksvalls flygplats. Björnberget är beläget längre än 55 km från båda dessa flygplatser varför flygplatsernas MSA-yta inte bör komma i konflikt med planerad vindkraft. MSA-ytan för Midlanda ligger på ett avstånd av drygt 25 km och för Hudiksvall på ett avstånd av cirka 30 km. 7.2 Totalförsvaret Försvarsmakten har svarat på den remiss som skickades till dem och de har för närvarande inget att erinra mot en vindkraftsetablering på Björnberget. 7.3 Radio- och telekommunikation Post och telestyrelsen har redovisat att det inte finns några tillståndshavare med radiolänkstråk inom 2 km från angivet område. Ingen konflikt föreligger med Teracom länkstråk. Tre operatörer har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet. SCA kommer att samråda med dessa operatörer. 7.4 Rennäring På Sametingets hemsida visar markanvändningsdata för Jijnjevaerie sameby att vårvinterland och förvinterland sträcker sig mot den planerade vindparken. Riksintresse som tillika är kärnområde för rennäring börjar ca 40 km norr om projektområdet. Inom MKB-arbetets ram kommer det att utredas huruvida den planerade parken påverkar rennäringens intressen.

39 8H Figur 18: Karta över riksintresseområden för rennäring inom 50 km relativt SCA s tre projektområden. 8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ett förslag till innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning framgår nedan. 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 3 Samrådsredogörelse 4 Lokalisering 5 Beskrivning av området 5.1 Övergripande beskrivning av området 5.2 Kommunala planer 5.3 Infrastruktur 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 5.6 Projektområdet xx

40 8H Landskapet 5.8 Mark och vatten 5.9 Naturvärden 5.10 Fauna 5.11 Kulturmiljövärden 6 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7 Påverkan och miljö- och hälsokonsekvenser 7.1 Områdets användning för rennäring 7.2 Områdets användning för skogsbruk och jakt 7.3 Områdets användning för rekreation och friluftsliv 7.4 Områdets användning för 7.5 Säkerhet 7.6 Landskapet 7.7 Boendemiljö ljud 7.8 Boendemiljö skuggor 7.9 Boendemiljö visuell påverkan 7.10 Mark och vatten 7.11 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 7.12 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 7.13 Naturvärden 7.14 Fauna 7.15 Kulturmiljö 7.16 Transporter 7.17 Kumulativ påverkan 7.18 Sammanfattande bedömning 8 Kontroll av verksamheten 8.1 Etableringsfas 8.2 Driftfas 8.3 Avvecklingsfas 9 Alternativredovisning 10 Hållbart samhälle 11 Sammanfattande slutsatser

41

42

43

44

45 NAMN ADRESS E POST TELEFON FASTIGHET H.GÄST/SOM.BO Kerstin B, Edvin Jonsson Stugutjärn 20 Kerstin Berkestedt@gmail.com , Stugutjärn 1:2 Lars Åke Fanberg Munktorp Munktorp 1:14, 1:25 Sivert Persson Munktorp Ivan Wadin Saxen Inger o Roland Johnsson inger.roland@telia.com , Grundsjön 3:31, 3:32 X Jan G Nilsson Brunne 672, Härnösand jang.nilsson@telia.com Sille 3:35 Borgsjö Delägare Kristina Nilsson Brunne 672, Härnösand kris.nilsson@telia.com Sille 3:35 Borgsjö X Kristian Lilliesköld Kungsängsvägen 25, Uppsala klilliesköld@nordex online.com Eva Eriksson Stormörtsjön evaeriksson1@gmail.com X Bruno Eriksson Stormörtsjön brunoeriksson2@gmail.com Stormörten 225 X Christina Westman Stugutjärn 24, Ramsjö tina.c.westman@gmail.com Stugutjärn 1:3 Gunnar Olsson Grundsjön gunnar.olsson@ramboll.se 356 Peter Carlson Stugutjärn 24, Ramsjö peter.carlson@hotmail.se Stugutjärn 1:3 Leif Jonsson Naggen 310 jourleifs@hotmail.com Håkan Forslin? Härnösand hakan.forslin@comhem.se Julåsen 3:2, 3:7 Sten Löfgren Munktorp Munktorp 1:19 17 Göran Jonsson Oxsjön Finnsjön 1:8 Oxsjön 1:61:12 Per Erik Persson Saxen B E Sjöndin Naggen Naggen 1:77 Lori Sundvisson Naggen Naggen 1:77 Hans Skägg, Tarja Lapten Grundsjön Grundsjön 3:4 Stig Sjödin Naggen X Birgitta Nordqvist Naggen 310 rookiematte@hotmail.com Kerstin Hultin (representanter Juger o Harriet Hultin) Skummeslövstrand, Halland kerstin.hultin@gmail.com Hällsjön X BE Frändén B Frändén Sören Bergström soren.ottsjo@gmail.com 03:21 Bo Bergman Silverviken Greger Nordström :21 Sven Erik Bäckman? Vägen Fränsta :01 Örjan Jonsson Brunnsgatan 5a,82452 Hudiksvall orjanjonsson@telia.com Maj Jonsson, Naggen 311,840 Fränsta Lennart Pernlind, Monika Hansson Stugutjärn 6, Ramsjö lennartpernlind@live.se :02 Mats Erik Larsson Storulvsjön 902 Mats.Erik.Larsson@callanstra.se Storulvsjön 1:15 Sven Olof Andersson Grundsjön 564 Grundsjön 3:29 Kjell Nilsson Finnsta Österhågsta 1:4, Finnsta 1:9 Lars Skägg Grundsjön 574 Lars.Skagg@norrskog.se Grundsjön 1:9, Naggnäset 3:10 Eva/Torbjörn Wahlqvist Svampväg 8, 86013?? Gransjön 326, 327 Christer Sahlberg christer.sahlberg@orange.fr ? 4:3 X Marianne Sahlberg marianne.sahlberg@orange.fr ? 4:3 X Erik Rapp Gim 262, Torpshammar erik.rapp@telia.com Erik Persson Hjältanstorp 120, Torpshammaerik.persson@harjeans.se Hitorp 1:49 Eje Jonsson Naggen ,84072 Fränsta B Karlsson Finnsjön 01:20 Kerstin Finnberg Finnsjön 904, Fränsta Finnsjön 1:16 Karl Erik Fanberg Munktorp 127, Torpshammar Munktorp 1:27 Ulf Eriksson Klösta 240, Torpshammar? Finnsjön 1:13 Aila Moisio Finnsjön 896, Fränsta Finnsjön 1:18 Ida Larsson Storulvsjön fruktisida@hotmail.com Elionore Dahlström Naggen Bengt Bergqvist Fränsta T.V 3:26 Joakim Lindström Fränsta komstaskog@hotmail.com Munktorp 1:9 X Irene Mattsson Grundsjön Fränsta Grundsjön 1:9(Sammanföring 22??) Anders Westman Finnsjön 1:17 Roland Sundqvist Hjältanstorp 120, Torpshammar Saxen 1:28 Benny Eriksen Munktorp Munktorp 1:11 Christer Sjöström Naggen christersjostrom@gmail.com Naggen 1:63 X

46

47

48

49

50 TILLSTÅNDSPROCESSEN HÄNSYN VINDFÖRHÅLLANDEN Avstånd mellan verken Elanslutning Ljudpåverkan: max 40 dba vid bostäder Skuggpåverkan: max 8 timmar/år Riksintresseområden, Natura 2000 Övriga skyddade områden (Naturskyddsområden, generella skydd, etc.) Flora, fåglar & djurliv Landskap och Kulturmiljö Försvarsmakten Radiolänkar Transportvägar COPYRIGHT PÖYRY 19 JUNI 2012 TILLSTÅNDSPROCESSEN UNDERSÖKNINGAR Vindberäkningar Ljud- och skugganalys Biotopinventering Fladdermusstudier Fågelstudier Hydrogeologiska undersökningar Synbarhetsanalys Landskapsanalys inkl. fotomontage & animationer Kulturmiljö Transportanalys COPYRIGHT PÖYRY 19 JUNI

51 TILLSTÅNDSPROCESSEN ENLIGT MILJÖBALKEN VAD HÄNDER NU? Förstudier och informationsmöte med allmänhet och kommun Samråd med länsstyrelsen och kommunen Här är vi nu Samråd med allmänheten Tillståndsansökan (inkl MKB) enligt Miljöbalken inlämnas in Kompletteringar Ansökan kungörs Skriftväxling Länsstyrelsens beslut Du har möjlighet att lämna synpunkter Möjlighet att överklaga till: Miljödomstolen Miljööverdomstolen COPYRIGHT PÖYRY 19 JUNI 2012 SAMRÅD Samråd med länsstyrelse och kommuner Fler möten? Samråd med särskilt berörda Angränsande fastighetsägare? Samebyar Skoterförening? Vägförening? Jaktlag? FVO Samråd med myndigheter med flera Naturvårdsverket Energimyndigheten Boverket Riksantikvarieämbetet Kammarkollegiet Transportstyrelsen Berörda flygplatser Försvarsmakten Trafikverket Räddningsverket Skogsstyrelsen Samråd med myndigheter med flera Teracom Radio- och teleoperatörer Samråd med organisationer Naturskyddsföreningen Ornitologiska föreningar Hembygdsförening etc.? Samråd med berörd allmänhet Enligt modell Öppet hus COPYRIGHT PÖYRY SCA VIND

52 SAMRÅD 25 maj: Inledande samrådsunderlag till Länsstyrelsen, Ånge och Ljusdals kommuner Annonser i Ramsjö bygdeblad 29 maj och i Ljunganbladet 5 juni 5 juni: Informationsbrev och inbjudan till samråd. Allmänhet och närboende inom 2 km Hemsida 14 juni: Samrådsmöte med myndigheter 19 juni: Samrådsmöte för närboende och allmänhet i Naggen COPYRIGHT PÖYRY SCA VIND ELCERTIFIKAT - ETT MARKNADSBASERAT STÖDSYSTEM För varje producerad MWh förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna kan sedan sälja certifikaten. Priset bestäms mellan säljare och köpare. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen. De som använder el är skyldiga att köpa elcertifikat i förhållande till sin elanvändning. Detta kallas för kvotplikt. Tillgång och efterfrågan avgör priset på elcertifikatet. Idag får producenten av förnybar el drygt 25 öre per kwh. COPYRIGHT PÖYRY 19 JUNI

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70 kv Luftledning CL7 W X 20 Kilometer 400 kv Luftledning CL4 Nätanslutning SCA 3 siter Gubbaberget Björnberget Bäråsen Befintlig 400 kv ledning W X ± Preliminär placering av stamnätstation 400 kv Luftledning UL17 W X Möjlig nätanslutning

71

72 SCA samrådsmöte Allmänhet Sidan 1 av Minnesanteckningar, SCA Samrådsmöte allmänheten: Bäråsen, Björnberget och Gubbabergets vindkraftsparker Tid: 19 juni 2012, kl Plats: Naggen bygdegård, Naggen Torp, Ånge Deltagare: Lars Gustavsson SCA Energy AB Henrik Karlsson SCA Energy AB Björn Eriksson SCA Skog AB Birdie Dahlberg Pöyry SwedPower AB, Kommunikation Sophia Trenkle Nyberg Pöyry SwedPower AB, Miljö och Tillstånd Anna Larsson Pöyry SwedPower AB, Miljö och Tillstånd Camilla Tisell-Fredriksson Pöyry SwedPower AB, Vindberäkningar Jonas Barman Pöyry SwedPower AB, Vägar och fundament Nikals Grahn Pöyry SwedPower AB, Vägar och fundament Mikael Eklund Pöyry SwedPower AB, Elnät Daniel Björklöf Pöyry SwedPower AB, Elnät och foto 1. PROJEKT GUBBABERGET, BJÖRNBERGET OCH BÄRÅSEN SCA ENERGY AB PROJEKTERAR TRE VINDKRAFTPARKER; SCA utreder möjligheten att etablera vindkraft. Detta samråd för allmänhet, föreningar och övriga intressenter i närområdet är en del i tillståndsprocessen avseende följande tre etableringar: Gubbaberget (upp till 70 verk, över 150 meter) i Ånge kommun, Västernorrlands län samt Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Björnberget (upp till 150 verk, över 150 meter) i Ånge kommun, Västernorrlands län. Bäråsen (upp till 100 verk, över 150 meter) i Ånge kommun, Västernorrlands län. Samrådsmöte med Ånge och Ljusdals kommuner och med länsstyrelsen i Västernorrlands län och Gävleborgs län genomfördes den 14 juni FÖRDRAG OCH UTSTÄLLNING Lokalen öppnades kl.16:30. I lokalen fanns skärmar med information gällande SCA och vindkraften, miljö & tillstånd, fotomontage, elnät, väg och fundament samt parklayoutexempel (endast preliminärt förslag). Besökarna (runt 80 personer) kunde fritt gå runt och titta på utställningen samt ställa frågor till ansvarig för respektive område som fanns tillgänglig i lokalen. Kl.17:30 höll SCA ett föredrag om med följande rubriker: Varför vindkraft? Tre planerade projekt i Ånge & Ljusdal kommun

73 SCA samrådsmöte Allmänhet Sidan 2 av Samrådsprocessen startar Tidplan Vad får bygden? Därefter följde en frågestund och en sammanfattning av synpunkterna från denna ses under rubrik 3 Det fanns samrådsunderlag att ta med, blanketter för att lämna in synpunkter samt generell information om SCA och om vindkraft. Kaffe med dopp fanns till dem som så önskade. 3. SYNPUNKTER & FRÅGOR UNDER SAMRÅDETS FRÅGESTUND Följande frågor och synpunkter togs upp vid den allmänna frågestunden: Animeringar och beskrivning av hinderbelysningen önskades SCA: Animeringar av fotomontagen kommer inte att göras. Det kommer att göras en animering av hinderbelysningen i MKBn Fotomontage från vissa berörda fastigheter önskades SCA: Parklayouten är ännu preliminär. När layouten är bestämd kan fotomontage diskuteras. Skyddsavstånd? Hur hanteras problemet med iskast? SCA: Detta kommer att beskrivas i MKBn. Gäller Maskindirektivet för vindkraft? SCA: Nej, Maskindirektivet kommer inte påverka utformningen av parken. 1 I projektområde Bäråsen, ingår även Sundsvalls kommun SCA: Detta är riktigt och kommer att hanteras. Kommunerna borde närvara SCA: Det är kommunens val om de vill närvara vid allmänhetens samråd. 2 Schaktmassor - mängder borde uppskattas. Hur många hektar täkter kommer det att krävas? SCA: Detta kommer att beskrivas i MKBn Bygdepengen på 0,2 % av bruttovinsten till Bygden, är det förhandlingsbart? SCA: 0,2 % är SCAs policy. Risken för att hinderbelysning/skuggor orsakar epilepsi, hur ställer SCA sig till det? SCA: Påverkan från hinderbelysning och skuggor kommer att beskrivas i MKBn Hur hanteras eventuella störningar på radio och TV-sändningar? SCA: Radio och tv-operatörerna igår i samrådskretsen. Jakt: Älgen kommer inte att kunna finnas i området m från vindkraftverken. SCA: Det bedrivs idag framgångsrikt jakt i redan byggda vindkraftparker. 1 Maskindirektivet gäller men enligt regeringsbeslut från skall: Vindkraftsanläggningar prövas enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken och kommunerna har ett tillsynsansvar. I denna prövning ingår inte att beakta maskindirektivet eller något annat produktdirektiv. Det är som ovan nämnts tillverkarens ansvar att tillse at kraven enligt maskindirektivet följs och byggherrens ansvar att se till att karven enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken följs vid upförande. Arbetsmilöverket har vad avser maskindirektivet ansvar att bedriva marknadskontroll. 2 Samrådsmöte med Ånge och Ljusdals kommuner och med länsstyrelsen i Västernorrlands län och Gävleborgs län genomfördes den 14 juni 2012

74 SCA samrådsmöte Allmänhet Sidan 3 av Hur mycket skog Detta kommer att förstöras? SCA: Erfarenhetsvärden visar att ungefär 5-7% av parkens totala yta tas i anspråk i samband med etableringen av vindkraft. Detta kommer att beskrivas mer ingående i MKBn 4. SYNPUNKTER & FRÅGOR PÅ INLÄMNADE BLANKETTER Besökarna lämnade synpunkter när de gick runt och tittade på utställningen. Det fanns också en blankett där besökare kunde skriva ner sina synpunkter och önskemål. Blanketten kunde lämnas under mötet eller skicka in senare via post eller E-post. Under mötet lämnades 14 påskrivna blanketter in varav en del med flera synpunkter på varje blankett. Sammanfattning av inkomna synpunkter och frågor: Oro för störning i vildmark och friluftsliv Säkerhetszoner; Gäller Maskindirektivet? Önskas bättre mobiltäckning i området Positivt med vindkraftsetableringen då det innebär att vägarna måste förstärkas. Observera att det finns lämningar av järnframställning efter Hällsjön, söder om Stormyren! Finns även slagg kring Stormyren inom Bäråsen parken. Storlom och fiskgjuse häckar i Hällsjön öster om Bäråsen Jättebra projekt. Allting som genererar aktivitet hos och för "tvåbenta" levande varelser är positivt i avfolkningsbygder. Dessutom varför ska vi låta all denna vindkraft gå till spillo i en trakt där det blåser så mycket och ofta. Jobba på och få till det här... Det finns fladdermöss i fastigheter i östra delen av Bäråsen. Vidare häckar fiskgjuse sen många år i Hällsjön. Sedan finns det fjällvråk, ormvråk och storlom. Järv, utter, björn ser vi ofta spår av. Hoppas kunna njuta av detta även i fortsättningen Följande synpunkter lämnades in på två färdigskrivna dokument: Dokument 1 1. Stora störningar av Infrastrukturen. När är byggstart planerad? Under sommarmånaderna när vi har semester och använder stugan? Jag vill gärna ha information om detta för att inte hela vår semester blir förstörd med trafikproblem och buller. Vilken kompensation utgår för detta, fria elavtal? 2. Hotad fauna Det står inget om den fladdermusbosättning som finns i östra Bäråsen och mot Hällsjön. Det är mycket märkligt. Det har även lagts ned en oerhörd ideell kraft för att få fiskgjusar att etablera sina bon i Hällsjön. Det vore förödande om allt detta arbete går förlorat och särskilt om fladdermusbosättningen går förlorad eller trängs bort, särskilt som dessa båda arter är rödlistade. Det är därför av stor vikt att ett betydligt större avstånd av vindkraftverk hålls till Hällsjön, enligt skissen ligger vindkraftverk alldeles för nära. 3. Störande ljud Större avstånd till Hällsjön bör även hållas för att minska störningen av surret från närmsta vindkraftverk. Vi har besökt ett vindkraftfält i Hishult i Halland och ljudet hörs på ett närmare avstånd än utredningens påstådda 1,5 km.