Delårsrapprt 216 ljusdal.se
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Eknmisk översikt 12 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning 15 Balansräkning 15 Kassaflödesanalys 16 Drift- & investeringsredvisning 17 Nter 18 Redvisningsprinciper 25 Helårsprgns 27 Kncernblag 28 Verksamhetsberättelse Kmmunstyrelsen 29 Utbildningsnämnden 31 Omsrgsnämnden 32 Överförmyndarnämnden 34
STYRMODELL Så styrs Ljusdals kmmun Visinen är den övergripande nivån i styrmdellen. Visinens rll är att långsiktigt visa vilket samhälle vi önskar uppnå i Ljusdal. Den Lkala utvecklingsstrategin är tidsbestämd ch skall knkretisera visinen. Strategin skall innehålla nedbrytbara mål ch inriktningar för vidare hantering i Eknmisk långtidsplan ch Årsbudget. I årsbudget skall antas vilket utgör fullmäktiges styrning av respektive nämnd. en är baserade på mål ch inriktningar sm fastställts i Visin, Strategi ch Långtidsplan. Utifrån fullmäktigemålen fastställer nämnderna egna mål. DELÅRSRAPPORT 216 I 1
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI LjUS 215 22 LjUS är Ljusdals kmmuns utvecklingsstrategi för de kmmande sex åren. I LjUS knkretiseras visinen med mål ch indikatrer. LjUS ska styra de fullmäktigemål sm antas i eknmisk långtidsplan (ELP) ch årsbudget. Arbetstillfällen Visin För de människr sm br i kmmunen eller önskar flytta hit behövs arbetstillfällen. Människrna i vår kmmun måste ha möjlighet till egen försörjning. Ljusdals kmmun är, med dess utbud av samhällsviktiga funktiner, den största arbetsgivaren. Vi vill ge bästa möjliga förutsättningar för företagens utveckling, eftersm vi trr att de flesta nya arbetena skapas inm våra befintliga rörelser ch näringar. Samtidigt välkmnar ch stödjer vi etableringar av nya verksamheter i kmmunen. Mål Antal arbetstillfällen ska öka. Indikatrer Antal förvärvsarbetande. Antal företagsförekmster. Mått Förvärvsarbetande nattbeflkning, kvinnr respektive män, RAMS, SCB. Antal företagsförekmster per kmmun, RAMS, SCB. RAMS: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 1-2: Kmmunstyrelsen ch Närljus. Mtivering valda indikatrer ch mått Antal förvärvsarbetande mäter indirekt m antalet arbetstillfällen i kmmunen minskat eller ökat. Antal företagsförekmster kan ge en indikatin på m förutsättningarna för ökat antal arbetstillfällen försämras eller förbättras. 9 895 89 885 88 875 87 865 86 855 85 19 185 18 175 17 165 16 155 15 1. Antal förvärvsarbetande 8775 8815 8 815 8775 8785 8795 885 8815 8825 2. Antal företagsförekmster 178 1725 1725 178 178 178 178 178 178 DELÅRSRAPPORT 216 I 2
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning ch utbildning Visin Bildning ch utbildning måste vara en självklarhet sm genmsyrar vårt samhälle. De möjligheter sm skapas kmmer att vara avgörande för framtid ch utveckling. För att ytterligare höja utbildningsnivån satsar Ljusdals kmmun medvetet på utbildningens alla delar, från förskla till högskla. Kvalitet ch resurser ger ständiga förbättringar ch stigande resultat, för såväl den enskilde sm för det gemensam. Mål Utbildningsnivån ska öka. 1 95 9 85 8 75 7 65 6 55 5 3. Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet, anges i %. 79 81 79 76 74 82 83 84 85 Indikatrer Andel elever sm avslutar grundsklan med behörighet till gymnasiet. Andel elever behöriga till högsklan. Andel invånare med eftergymnasial utbildning. Mått Behörighet till gymnasiesklan, flickr respektive pjkar, SIRIS, Sklverket. Andel elever med högsklebehörighet, kvinnr respektive män, SIRIS, Sklverket. Antal invånare 16-74 år med eftergymnasial utbildning, krtatre än 3 år, respektive 3 år eller mer, kvinnr respektive män, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 3-5: Utbildningsnämnden. Mål nr 6-7: Utbildningsnämnden ch kmmunstyrelsen. Mtivering av valda indikatrer ch mått För att den ttala utbildningsnivån i kmmunen ska öka behöver vi fler persner med genmförd utbildning på alla nivåer. För att få fler med högre utbildning behöver vi fler gymnasieutbildade med behörighet till högskla. För att få fler gymnasieutbildade behöver vi fler med behörighet till gymnasiet. 1 95 9 85 8 75 7 65 6 55 5 4 35 3 25 2 15 1 5 91 91 92 93 88 92 4. Andel elever behöriga till högsklan. Högskleförberedande 94 95 95 5. Andel elever behöriga till högsklan. Yrkesförberedande prgram, anges i % 29 29 29 32 33 35 35 36 36 DELÅRSRAPPORT 216 I 3
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bildning ch utbildning 6. Andel invånare med eftergymnasial utbildning, minst 3 år, anges i %. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 16 15 14 13 12 11 12 12 11 7. Andel invånare med eftergymnasial utbildning, krtare än 3 år, anges i %. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 16 15 14 13 12 11 12 11 11 DELÅRSRAPPORT 216 I 4
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Infrastruktur ch kmmunikatin Visin Att kmmunicera med människr, träffas ch berikas, är en naturlig del av våra dagliga liv. En väl utbyggd infrastruktur av kmmunikatiner i frm av kllektivtrafik ch vägar, liksm teknik för vår tids digitala mötesplatser, är abslut avgörande. Mål Den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatinsförbindelser ska öka. Indikatrer Kllektivtrafikutbud inm kmmunen ch reginen. Företagens ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband. Utbud av mark för näringsverksamhet. Mått Antal resr, linjer ch avgångar med kllektivtrafik, lika kategrier, X- trafik. Andel av beflkningen respektive företagen med tillgång till 1 Mbit bredband. Antal byggklara tmter för näringsverksamhet inm kmmunen, SUF. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 8, 1: Kmmunstyrelsen. Mål nr 9: Kmmunstyrelsen ch Ljusdal Energiföretag. 6 58 56 54 52 5 9 8 7 6 5 4 3 2 1 8. Antalet dubbelturer med buss ch tåg till ch från Ljusdal. 54 542 546 54 54 542 543 544 545 4 4 55 56 65 59 9. Företagen ch hushållens tillgång till 1 Mbit/s bredband, anges i %. 85 8 75 Mtivering av valda indikatrer ch mått Teknisk utveckling ch utveckling av sätt att kmmunicera kan göra att behvet av infrastruktur både för transprt ch kmmunikatin snabbt förändras. Därför är målet frmulerat sm att den ttala kapaciteten på infrastruktur ch kmmunikatin ska öka. Att kllektivtrafik ch tillgång till bredband är två viktiga indikatrer framgår av ch är mtiverat i texten till målmrådet. Att särskilt mäta tillgången av mark för näringsverksamhet understryker ytterligare vikten av att insatser för näringslivet ska pririteras. 25 2 15 1 DELÅRSRAPPORT 216 I 5 5 1. Antal planlagda industritmter 1 1 16 12 17 16 18 19 2
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Bende Visin En fungerande bendemarknad är nödvändig för att människr ska kunna b ch verka i kmmunen. Ett brett utbud av attraktiva benden av lika karaktär, ch i lägen där människr önskar leva, måste finnas för naturlig generatinsväxling ch nyinflyttning. Mål Ett varierat utbud av lämpliga bendefrmer ch bendemiljöer för lika behv ch hushållstyper. Indikatrer Bstadsbestånd för lika hushållstyper. Utbud av mark för lika typer av bstadsbebyggelse. Mått Nöjdhet bstäder, medbrgarundersökning, SCB. Antal byggklara tmter för bstäder. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 11: Ljusdalshem. Mål nr 12: Kmmunstyrelsen Mål nr 13: Kmmunstyrelsen ch Ljusdalshem. Mtivering valda indikatrer ch mått Måttet nöjdhet med bstäder mäter hur man ser på möjligheterna för att hitta bra bende ch utbudet av lika bendefrmer samt hur trivsam man anser att bebyggelsen är. För att främja ett varierat utbud ch underlätta rörlighet på bendemarknaden är tillgång till planerade ch byggklara tmter för bstäder en viktig indikatr. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 58 58 11. Betyg av medbrgarna på utbudet på benden. Betygsskala 1. 12. Antal byggklara villatmter. 48 48 45 59 6 61 62 63 52 52 52 53 55 47 56 57 9 8 7 6 5 4 3 2 1 13. Antal byggklara tmter för flerfamiljhus 8 8 7 6 6 5 5 5 5 DELÅRSRAPPORT 216 I 6
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Kultur ch fritid Visin Människr behöver rekreatin ch inspiratin för att upprätthålla sin livskvalitet ch hälsa. Vi har kulturmiljöer av världsklass liksm intressant industrihistria på flera platser inm kmmunen. Det är av str betydelse att det erbjuds rika möjligheter att såväl delta i sm besöka aktiviteter ch evenemang inm kultur, idrtt ch fritid. Mål Kultur- ch fritid ska ha en central rll i att skapa ett scialt hållbart samhälle ch vara tillgängligt för alla. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 15. Betyg av medbrgarna på tillgången till kultur ch fritidsmöjligheter. Betygsskala 1. 58 58 59 6 61 62 63 54 54 24 22 2 18 16 14 12 1 Indikatrer Tillgång till fritidsmöjligheter; idrtt, mtin ch kultur. Nöjdhet med verksamheter ch utbud. Andel elever 7-15 år i musikskla. Mått Fritidsmöjligheter, medbrgarundersökning, SCB. Verksamheter ch utbud, medbrgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 14-17: Kmmunstyrelsen. Mtivering av valda mått De valda måtten mäter hur man ser på fritidsmöjligheter ch kulturutbud samt tillgång till idrtts- ch kulturevenemang. När det gäller kmmunens idrtts- ch mtinsanläggningar mäts vad man anser m öppettider samt utrustning ch skötseln av anläggningarna. För kultur mäts specifikt vad man tycker m bibliteksverksamheten, utställningar samt teaterföreställningar ch knserter. 14. Andel elever 7 15 år i musikskla 18 19 19 18 19 17 Offentlig service Offentlig service Offentlig service 2 2 21 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 DELÅRSRAPPORT 216 I 7 16. Betyg av medbrgarna på idrtts ch mtinsanläggningar. Betygsskala 1. 59 6 6 61 62 63 59 57 57 63 63 57 57 17. Betyg av medbrgarna på kulturverksamheten. Betygsskala 1. 64 64 65 66 67
Offentlig Service LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Visin Den ffentliga servicen är avgörande för människrs möjligheter att leva, studera ch arbeta, liksm därmed även för våra näringar. Kmmunens verksamheter måste frtsätta att utveckla sina förmågr sm stöd för medbrgare ch företag. Andra ffentliga aktörer ska påverkas att förstärka sin närvar i kmmunen. Mål Nöjdheten med den ffentliga servicen ska öka. Indikatrer Nöjdheten med kmmunens verksamheter. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Mått Medbrgarundersökningen, SCB. Sammanvägd bedömning av utbudet av ffentlig service från övriga aktörer. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 18: Alla nämnder ch blag. Mål nr 19: Kmmunstyrelsen. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 18. Betyg av medbrgarna på nöjdheten med kmmunens verksamheter. Betygsskala 1. 48 49 5 51 52 53 48 42 42 19. Utbudet av ffentlig service från övriga aktörer 1 Mtivering av valda mått Då kmmunens samtliga verksamheter utför ffentlig service har här en sammanvägning av nöjdhetsmåtten i medbrgarundersökningen valts för att få en helhetsbild av graden av nöjdhet. Utvecklingen av tjänster kan i vissa fall göra att service sm genmförs i annan frm än i dag innebär högre mått av servicegrad ch tillgänglighet än dagens, trts t.ex. att aktören inte fysiskt finns på rten. Därför är inte ett mått sm mäter antalet ffentliga serviceaktörer på rten ensamt ett relevant mått. En sammanvägd bedömning av antalet ffentliga aktörer på rten ch nöjdhet med utbud av samhällsservice inm rimligt avstånd, eventuellt med kmpletterande undersökning ch analys, kan här ge en indikatin på nöjdhet med utbudet. 8 6 4 2 7 7 7 7 7 7 7 7 7 DELÅRSRAPPORT 216 I 8
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö Visin Naturen är ch har varit vår bygds grundläggande tillgång. Sm betydande källa för skapandet av resurser, ch sm plats för livgivande aktiviteter. Vi måste bedriva ett aktivt miljöarbete, värna naturen ch medvetet arbeta för en sund ch framtidsinriktad livsmiljö i kmmunens alla delar, i tätrter såväl sm på landsbygd. Mål Ljusdal ska vara en kmmun med gd livsmiljö där kmmunen bedriver ett aktivt miljöarbete. Indikatrer Upplevelse/erfarenhet av kmmunens livsmiljö. Naturskydd ch bevarande av bilgisk mångfald. Aktivt miljöarbete. Mått Bedömning av kmmunens livsmiljö, medbrgarundersökning, SCB. Antal hektar naturskyddade mråden, SUF. Miljöarbete ch renhållning, medbrgarundersökning, SCB, Reginal miljömålsöverenskmmelse. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 2-22: Alla nämnder ch blag. Mål nr 23: Ljusdal Energiföretag. Mål nr 24: Kmmunstyrelsen. Mtivering valda mått Miljö, natur ch livsmiljö är till str del varandras förutsättningar, varför indikatrer ch mått i viss mån kan överlappa varandra. De mått sm huvudsakligen valts ut för att spegla målet m gd livsmiljö handlar m trygghet, tillgång till parker, grönmråden ch natur, samt en helhetsbedömning av kmmunen sm en plats att leva ch b på. Sm huvudindikatr för naturaspekten har måttet andel naturskyddade mråden valts. De indikatrer sm valts för målet aktivt miljöarbete är indikatrer där vi sm kmmun ch inm kmmunens verksamheter kan påverka på sådant sätt att det blir mätbart. Ur medbrgarundersökningen har valts mått sm speglar medbrgarnas syn på kmmunens miljöarbete samt renhållning ch sphämtning. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 15 1 5 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2. Betyg av medbrgarna på kmmunens livsmiljö. Betygsskala 1. 56 57 58 59 6 61 56 53 53 54 8 12 51 51 21. Antal utförda miljömålsåtgärder av det reginala åtgärdsprgrammet. 22. Betyg av medbrgarna på miljöarbetet. Betygsskala 1. 16 16 16 54 55 55 56 57 58 DELÅRSRAPPORT 216 I 9
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Aktivt miljöarbete samt Natur ch livsmiljö I kmmunens överenskmmelse kring åtgärdsarbete för de reginala miljömålen finns en åtgärdslista där antalet utförda miljömålsåtgärder har valts sm mått på hur aktivt kmmunen bedriver sitt miljöarbete. För detta mått kmmer mätning påbörjas 216. 23. Betyg av medbrgarna på renhållningen. Betygsskala 1. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 69 7 7 71 72 73 69 67 67 24. Hektar naturskyddade mråden. 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 1133 1597 1597 1597 1597 1597 1597 DELÅRSRAPPORT 216 I 1
LJUSDALS KOMMUNS UTVECKLINGSSTRATEGI Mångfald Visin Människrna kmmer alltid att vara vår största tillgång. Bygden präglas av en öppen, trygg ch välkmnande kultur. I vår kmmun arbetar vi aktivt ch medvetet för ett demkratiskt engagemang baserat på den rikedm ch mångfald sm skapas i mötet mellan människr. Mål Ljusdals kmmun ska aktivt verka för ett öppet samhälle genmsyrat av mångfald, jämställdhet ch jämlikhet. Indikatrer Aktivt mångfaldsarbete. Aktivt jämställdhetsarbete. Invånarnas demkratiska engagemang. Mått Utförda åtgärder enligt mångfaldsplan. Utförda åtgärder enligt jämställdhetsplan. Invånarnas möjligheter till inflytande på beslut, medbrgarundersökning, SCB. Ansvarig nämnd/blag Mål nr 25-27: Kmmunstyrelsen. Mtivering av valda mått För kmmunen finns en fastställd mångfaldsplan samt jämställdhetsplan. Genm att mäta antalet genmförda åtgärder i respektive plan får vi ett mått på m kmmunens arbete bedrivs aktivt ch enligt plan. För att mäta det demkratiska engagemanget har vi valt att mäta invånarnas möjlighet till inflytande på beslut inm kmmunen. Måttet invånarnas inflytande har fördelen att det mäts årligen medan resultat av antal valdeltagare endast förnyas vart fjärde år. 14 12 1 8 6 4 2 7 6 5 4 3 2 1 1 8 6 4 25. Antal genmförda åtgärder i mångfaldsplanen. 9 1 1 9 9 9 11 12 12 3 3 4 4 4 4 26. Antal genmförda åtgärder i jämställdhetsplanen. 5 6 6 27. Betyg av medbrgarna på möjligheten till inflytande på beslut. Betygsskala 1. 31 32 33 34 35 36 2 31 25 25 DELÅRSRAPPORT 216 I 11
EKONOMISK ÖVERSIKT Omvärldsanalys Den svenska eknmin utvecklades mycket starkt 215 ch även m utvecklingen varit mer dämpad under första halvåret i år beräknas svensk eknmi frtsatt utvecklas starkare än många andra länder. Den nya lägre bedömningen av antalet asylsökande ch antalet ensamkmmande flyktingbarn innebär att prgnsen för kmmunal ch statlig knsumtin har justerats ner, enligt SKL (Sveriges kmmuner ch landsting). Detta innebär ckså att tillväxten i svensk eknmi kmmer utvecklas svagare. Trts detta bedöms sysselsättningen växa i relativt snabb takt under resterande del av 216. Även nästa år ökar sysselsättningen ch skatteunderlaget snabbare än nrmalt. Beflkningsutveckling Per den 31 juli var vi i Ljusdal 18 983 invånare. Detta är en minskning med 44 invånare sedan årsskiftet. Gd eknmisk hushållning Kmmunallagen stadgar att kmmuner måste ha balans i eknmin där kstnaderna inte får ska överstiga intäkterna. Utöver detta balanskrav ska kmmunerna även ha en gd eknmisk hushållning i sin verksamhet. För detta skall kmmunerna ta fram riktlinjer. Ljusdals kmmun har antagit en ny styrmdell. Utifrån denna har det beslutats m en visin för kmmunen ch en lkal utvecklingsstrategi. Dessa skall vara styrande för de årliga budgetarna ch ELP, den eknmiska långtidsplanen. Nya riktlinjer för gd eknmisk hushållning har tagits fram med utgångspunkt i den lkala utvecklingsstrategin ch kmmunens eknmi. Utifrån dessa riktlinjer har nya finansiella mål antagits i budget 216. Årligt finansiellt mål Kmmunens resultat skall vara,5 % av skatteintäkter ch statsbidrag. I delårsbkslutet per 831 klaras det årliga finansiella målet. Prgnsen för helåret pekar däremt på en förlust vilket skulle innebära att målet inte klaras. Långsiktigt finansiellt mål Kmmunens sliditet* (inkl. pensinsskuld) skall år 22 vara 7 %. I delårsbkslutet uppnås en sliditet på 5,3 % vilket är enligt plan men utifrån den negativa prgnsen bedöms sliditeten vara lägre vid årsskiftet än i delårsbkslutet. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Den lkala utvecklingsstrategin innehåller mål för kmmunens utveckling. Kmmunfullmäktige har i fullmäktigemål satt nivån för den önskade utvecklingen av dessa mål. Grunden i utvecklingsstrategin är de tre hållbarhetsperspektiven; scial, miljömässig ch eknmisk hållbarhet. Utvecklingsstrategin ch därmed ckså fullmäktigemålen är kmmunens verksamhetsmål för gd eknmisk hushållning. Utifrån fullmäktigemålen skall nämnderna sätta nämndmål. För de kmmunala blagen finns ckså fullmäktigemål. Kmmunfullmäktige styr blagen genm ägardirektiv. I denna delårsrapprt följs fullmäktigemålen för 216 upp på sidrna 2-11. Här är ckså tydliggjrt vilken/vilka nämnder/blag sm är ansvariga för respektive mål. Analysen av uppföljningen av fullmäktigemålen görs årligen till Kmmunfullmäktige efter årsredvisningen. DELÅRSRAPPORT 216 I 12
EKONOMISK ÖVERSIKT Delårsrapprt januari augusti Resultat Resultatet per 216831 är 15 325 tkr (1 439 Tkr 215831). Nämndernas budgetavvikelse Nämndernas budgetavvikelse är -5,4 Mkr. Omsrgsnämnden visar det största underskttet med -2,8 Mkr. I princip samtliga verksamhetsmråden sm nämnden ansvarar för redvisar undersktt. Utbildningsnämnden redvisar ett översktt med 2,7 Mkr. Kmmunstyrelsen rapprterar ett översktt med 12,1 Mkr där kmmunledningskntret redvisar ett psitivt resultat med 3,2 Mkr ch samhällsutvecklingsförvaltningen ett psitivt resultat med 8,9 Mkr. Övriga nämnder redvisar relativt små avvikelser. Kstnader ch intäkter Utöver nämndernas kstnader finns centrala pster. De viktigaste är kapitalkstnader, kstnader för pensiner, semesterlöneskuld ch övriga förvaltningsövergripande kstnader. På intäktssidan är det kmmunalskatt, kmmunaleknmisk utjämning ch finansiella intäkter. I detta bkslut har peridiseringar gjrts angående dessa pster. De viktigaste är: Semesterlöneskuldens minskning ger en resultatförbättring med +1,6 Mkr per 831. Denna resultatförbättring kmmer inte kvarstå vid årsskiftet då bedömningen är att semesterlöneskulden återigen har ökat. Se skulder ch finansnett. Skulder ch finansnett Semesterlöneskulden minskat med 14,8 Mkr från årsskiftet. I augusti är semesterlöneskulden sm lägst under året. De anställda har plckat ut årets semester men har ett halvår kvar att tjäna in den. Att det frtfarande är en skuld berr på att många har sparade semesterdagar kvar sedan tidigare år. Pensinsförbindelsen (utanför balansräkningen) har minskat med 6,6 Mkr jämfört med årsskiftet 2151231. Det redvisade finansnettt är psitivt 5,2 Mkr. Brgensavgifter för blagen ch utdelning från Ljusdalshem ger finansiella intäkter samtidigt sm räntekstnaderna är låga. Investeringar Genmförda nettinvesteringar första halvåret var 23,2 Mkr. Detta är ca: 33 % av årets budgeterade investeringar på 7,1 Mkr. Största enskilda bjekt är Kläppa Industrimråde. pensinskstnader har beräknats utifrån prgnser från vår pensinsadministratör KPA. semesterlöneskuld har beräknats utifrån upparbetad skuld samt peridisering av i augusti rapprterad semester. intäkter har peridiserats utifrån SKL:s skatteunderlagsprgns i cirkulär 16:45 per 216-8-15. DELÅRSRAPPORT 216 I 13
EKONOMISK ÖVERSIKT Helårsprgns Resultat Prgnsen för 216 visar på ett resultat m -16 258 Tkr. Orsaken är främst stra negativa avvikelser hs Omsrgsnämnden men -26 176 Tkr ch Utbildningsnämnden med -7 2 Tkr. Balanskravsavstämning Kmmunen har inget negativt balanskrav att täcka sedan tidigare år. Mkr Balanskravet 216 215 Årets resultat -16,3 5,3 Avgår reavinster -,3-3,7 Årets resultat efter justeringar Medel till RUR* Medel från RUR Årets balanskravsresultat -16,6-16,6 1,6 1,6 Balanskravsundersktt 214-4, Resultat enligt balanskravet -16,6-2,4 Ett negativt balanskravsresultat måste enligt kmmunallagen regleras inm tre år. Det negativa balanskravsresultatet för 215 skall inte regleras utifrån synnerliga skäl. Nämndernas budgetavvikelse Nämnderna sammantaget redvisar en beräknad budgetavvikelse med -24,2 Mkr. Omsrgsnämnden redvisar ett kraftigt undersktt med en prgns på -26,2 Mkr. Utbildningsnämnden har en prgns på -7,2 Mkr medan Kmmunstyrelsen beräknar ett översktt på 8,3 Mkr. Skatteintäkter ch statsbidrag Skatteintäkter ch statsbidrag inklusive slutavräkningar, fastighetsavgift ch mellankmmunal utjämning beräknas bli 1 127 Mkr. Detta är 61 Mkr mer än 215 men 8 Mkr lägre än budgeterat. Preliminär slutavräkning för 216 beräknas bli -5 547 Tkr ch den preliminära för 215 beräknas justeras med -739 Tkr. Vad kan påverka utfallet 216 Det finns en del faktrer sm kan påverka resultatet för 216: Pensinskstnaderna. Det är årligen stra summr sm kstnadsförs här. et kan många gånger avvika kraftigt från prgnserna. Semesterlöneskulden. Är säker ch hur mycket sm tas ut i semestrar är svårt att prgnstisera. Nämndernas prgnser. Det är alltid svårt att göra prgnser ch prcentuellt små avvikelser ger stra belpp. Det finns en säkerhet gällande intäkter för återsökta medel från Migratinsverket. Detta gäller främst Individ ch familjemsrgen (IFO) inm Omsrgsförvaltningen. Skatteunderlagsprgnsen. Kmmer att uppdateras under hösten ch påverkar resultatet genm slutavräkningarna på kmmunalskatten. Kmmentarer Att klara balanskravet för 216 kräver stra insatser. Omsrgsnämndens stra undersktt berr främst på ökat antal ärenden inm IFO men ckså ett ökat antal beviljade timmar inm hemtjänsten samt en ökad vårdtyngd. För Utbildningsnämnden berr underskttet på högre kstnader för IKE än budgeterat. Förutm nämndernas undersktt så beräknas även skatteintäkterna minska jämfört med budget. Orsaken är en lägre ökning av skatteunderlaget. Här måste dck påpekas att ökningen under 216 jämfört med 215 är höga 61 Mkr. Dels ökar sysselsättningen i riket vilket ger ökade intäkter men kmmunen har ckså fått ett extra bidrag på 25 Mkr för ökade flyktingkstnader. Verksamhetens nettkstnader beräknas under 216 öka med 67 Mkr vilket är kstnadsökningar på 6,1 %. Om man räknar brt AFA återbetalningarna för 215 blir kstnadsökningen 57 Mkr eller 5,3 % vilket frtfarande är en kstnadsökning sm är väldigt hög. DELÅRSRAPPORT 216 I 14
RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN Budget Prgns 216-8-31 215-8-31 216-12-31 216-12-31 215-12-31 Verksamhetens intäkter 1 27 687 175 138 343 826 331 53 284 396 Verksamhetens kstnader 2-925 565-852 273-1 446 835-1 445 936-1 333 163 Avskrivningar 3-23 11-27 182-32 314-34 665-33 439 Verksamhetens nettkstnad -74 988-74 317-1 135 323-1 149 71-1 82 26 Skatteintäkter 4 59 436 493 29 772 396 764 533 739 811 Generella statsbidrag 5 241 656 216 113 362 253 362 48 327 99 Finansiella intäkter 6 6 125 6 565 7 416 7 75 21 659 Finansiella kstnader 7-94 -1 212-2 -1 95-1 923 Resultat före extrardinära pster 15 325 1 439 4 742-16 258 5 331 Årets resultat 15 325 1 439 4 742-16 258 5 331 BALANSRÄKNING (Tkr) Bkslut Bkslut Bkslut TILLGÅNGAR 216-8-31 215-12-31 215-8-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 9 654 2 653 137 637 6 varav mark, byggnader tekn.anl. 61 837 599 859 584 913 varav maskiner ch inventarier 52 363 53 278 52 93 Finansiella anläggningstillgångar 1 84 72 82 47 82 47 Summa anläggningstillgångar 738 92 735 67 719 476 Omsättningstillgångar Förråd 11 3 91 3 55 3 268 Frdringar 12 12 639 11 75 86 155 Krtfristiga placeringar 13 57 168 56 268 5 82 Kassa ch bank 22 22 23 41 4 437 Summa msättningstillgångar 23 118 183 889 144 662 SUMMA TILLGÅNGAR 942 38 919 496 864 138 SKULDER OCH EGET KAPITAL Årets resultat 15 325 5 331 1 439 Resultatutjämningsreserv 14 33 9 33 9 33 9 Övrigt eget kapital 538 785 533 454 533 455 Summa eget kapital 588 1 572 685 577 794 Avsättningar Pensiner ch liknande förpliktelser 15 67 31 66 769 65 552 Övriga avsättningar 16 3 3 133 Summa avsättningar 7 31 69 769 65 685 Skulder Långfristiga skulder 17 38 488 36 637 36 15 Krtfristiga skulder 18 245 239 24 45 184 59 Summa skulder 283 727 277 42 22 659 Summa skulder ch eget kapital 942 38 919 496 864 138 Panter ch ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse Pensinsförpliktelse sm inte tagits upp 15 539 659 546 294 553 274 bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser 19,2 856 366 856 366 874 131 Leasing 17 DELÅRSRAPPORT 216 I 15
KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) KOMMUNEN Nt 216-8-31 215-12-31 Den löpande verksamheten Årets resultat 15 325 5 331 Justering för av- ch nedskrivningar 3 23 11 33 439 Justering för gjrda avsättningar 21 532 6 413 Justering för i anspråktaqgna avsättningar 22-691 Justering för övriga ej likviditetspåverkande pster 23-617 -3 926 Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital 38 35 4 566 Lager (ökning- / minskning+) 414-3 7 Krta frdringar (ökning- / minskning+) -2 463-33 33 Krta skulder (ökning+ / minskning-) 4 834 41 88 Kassaflöde från den löpande verksamheten 23 135 46 37 Investeringsverksamhet Investering i anläggningar -24 23-76 231 Försäljning av anläggningar 322 9 892 Omklassificering 1 893 Investering i finansiella anläggningstillgångar -2 25-4 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet -26 158-68 446 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 3 Amrtering av skuld Förändring investeringsbidrag 71 474 Förändring leasingskuld 1 492 255 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2 22 3 729 Årets kassaflöde -821 8 32 Likvida medel vid årets början 23 41 14 721 Likvida medel vid årets slut 22 22 23 41-821 8 32 RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettskuld vid årets början 59 768 48 891 Räntebärande nettskuld vid årets slut 6 668 59 768 DELÅRSRAPPORT 216 I 16
DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redvisning Budget Redvisning 216-8-31 Avvikelse 215-8-31 216-8-31 Intäkt Kstnad Nett mt budget Kmmunfullmäktige 842 1 42 775 775 645 Revisinen 817 733 733 733 Kmmunstyrelse 15 16 119 413 92 524 199 81 17 286 12 127 varav kmmunledningskntr 36 13 4 548 6 43 43 417 37 374 3 174 varav samhällsutveckling 69 3 78 865 86 481 156 393 69 912 8 953 Utbildningsnämnd 275 431 284 199 6 586 342 47 281 461 2 738 Omsrgsnämnd 331 557 321 88 187 327 529 248 341 921-2 833 Valnämnd 3 3 Myndighetsnämnd 16 27 166 166 41 Överförmyndarnämnd 796 6 678 678-78 Summa nämnder, förvaltningar 714 619 727 663 34 437 1 73 457 733 2-5 357 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redvisat Budget Redvisning 216-8-31 Avvikelse 216-8-31 216-12-31 Intäkt/bidrag Kstnad Nett mt budget Kmmunstyrelse 22 66 67 68-984 23 5 22 66 45 2 varav kmmunledningskntr 2 418 9 859 2 418 2 418 7 441 varav samhällsutveckling 17 594 56 29-984 18 578 17 594 38 615 varav intern leasing 1 1 varav finansiell leasing 2 54 2 54 2 54-2 54 Utbildningsnämnd 526 2 73 526 526 1 547 Omsrgsnämnd 66 1-69 675 66 394 23 198 7 141-1 53 24 251 23 198 46 943 INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Prjekt Redvisat Redvisat ack Ttal 161-168 tm 216-8-31 budget Kläppa Industrimråde 4 968 11 91 19 Asfaltsplan 212-216 3 823 29 572 35 Utbyte belysning fritidsanläggningar 958 2 89 4 5 Bergvärme Tallåsens skla 1 68 1 68 1 6 Förvaltningshuset 5 Vi förskla 55 5 Gatubelysning 818 15 533 2 876 DELÅRSRAPPORT 216 I 17
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Nt 1 KOMMUNEN 216-8-31 215-8-31 215-12-31 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter 15 253 16 896 25 74 Taxr avgifter 17 722 17 2 25 341 Hyrr arrenden 18 42 17 911 27 864 Bidrag 124 152 95 552 158 66 Försäljning av verksamhet knsulttjänster 25 726 24 46 37 782 Explateringsintäkter 421 Realisatinsvinster 265 2 564 3 729 Försäkringsersättningar 5 938 175 5 233 Övriga intäkter 211 193 713 Summa 27 687 175 138 284 396 Varav jämförelsestörande pst 9 769 9 769 Nt 2 Nt 3 Verksamhetens kstnader Löner ch sciala avgifter -554 459-53 46-89 937 Pensinskstnader -35 111-35 25-53 45 Inköp av anläggnings ch underhållsmaterial -1 15-594 -926 Bränsle energi vatten -13 444-13 45-2 484 Köp av huvudverksamhet -138 723-11 725-181 882 Lkal markhyrr -29 23-28 485-42 37 Övriga tjänster -61 65-39 197-51 31 Lämnade bidrag -5 59-54 666-83 16 Realisatinsförluster -189 Förändring avsättning 369-2 39 Övriga kstnader -41 946-48 959-87 524 Summa -925 565-852 273-1 333 163 Varav jämförelsestörande pst -5 469 Pensiner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensinsavsättningen tillkmmer ränta 397 tkr sm redvisas bland fin.kstn Avskrivningar Avskrivning byggnader ch anläggningar -14 945-18 453-2 413 Planenliga avskrivningar övr materiella anl. -8 165-8 729-13 26 Summa -23 11-27 182-33 439 Nt 4 Skatteintäkter Preliminär kmmunalskatt 513 873 493 54 74 31 Preliminär slutavräkning innevarande år -3 698 55 815 Slutavräkningsdifferens föregående år -739-755 -1 452 Mellan kmmunal utjämning 138 Summa 59 436 493 29 739 811 Nt 5 Generella statsbidrag ch utjämning Strukturbidrag 5 85 7 149 1 723 Inkmstutjämningsbidrag 154 493 144 912 217 369 Kstnadsutjämningsbidrag 36 268 34 886 52 329 LSS-utjämning 5 864 7 169 1 755 Regleringsbidrag -433-489 -734 Kmmunal fastighetsavgift 22 936 22 486 34 36 Generellt bidrag 16 678 3 512 Summa 241 656 216 113 327 99 DELÅRSRAPPORT 216 I 18
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 6 Finansiella intäkter 216-8-31 215-8-31 215-12-31 Utdelningar på aktier andelar 3 132 2 438 7 252 Ränteintäkter 14 135 2 Övriga finansiella intäkter 2 889 3 992 14 27 Summa 6 125 6 565 21 659 Nt 7 Finansiella kstnader Räntekstnader -337-165 -336 Ränta på pensinsavsättningar -397-77 -1 18 Övriga finansiella ksnader -17-277 -479 Summa -94-1 212-1 923 varav jämförelsestörande pst Nt 8 Jämförelsestörande pster Jämförelsestörande intäkter Återbetalning AFA Försäkring 9 769 9 769 Återföring nedskrivning frdran Samkraft 2 364 Jämförelsestörande kstnader Nedskrivning frdran Samkraft 5 469 NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Nt 9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader ch tekniska anläggningar 216-8-31 215-12-31 Anskaffningsvärde 1 119 525 1 12 62 Ackumulerad avskrivning -517 285-52 34 Ackumulerad nedskrivning -43-43 Bkfört värde 61 837 599 859 Avskrivningstider 1-5 år 1-5 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Redvisat värde vid årets början 599 859 576 226 Investeringar 16 923 47 838 Försäljningar ch utrangeringar -1 9 Nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets avskrivningar -14 945-2 412 Överfört till annat slag av tillgång -1 893 Redvisat värde vid årets slut 61 837 599 859 DELÅRSRAPPORT 216 I 19
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 9 Frts Materiella anläggningstillgångar 216-8-31 215-12-31 Maskiner ch inventarier Anskaffningsvärde 239 825 232 874 Ackumulerad avskrivning -187 462-179 596 Ackumulerad nedskrivning Bkfört värde 52 363 53 278 Avskrivningstider 3-1 år 3-1 år Linjär avskrivnings tillämpas för samtliga maskiner ch inventarier Redvisat värde vid årets början 53 278 42 443 Investeringar 7 36 28 392 Försäljningar ch utrangeringar -57-4 531 Övriga justeringar Årets avskrivningar -8 164-13 26 Redvisat värde vid årets slut 52 363 53 278 Summa Materiella anläggningstillgångar 654 2 653 137 Nt 1 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Kmmun Invest 3 5 3 5 Ljusdals IF 9 9 Ljusdals Betngpark 2 25 Summa 14 75 12 5 Aktier ch andelar AB Ljusdalshem 37 37 Ljusdals Energiföretag AB 31 31 Kmmuninvest 993 993 Fleruppgiftskmmunalförbund 764 764 X-trafik AB Övriga aktier andelar 213 213 Summa 69 97 69 97 Summa Finansiella anläggningstillgångar 84 72 82 47 Till Ljusdals Hem har lämnats ett villkrat aktieägartillsktt 25 tkr, varav 13 324 tkr återstår DELÅRSRAPPORT 216 I 2
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 216-8-31 215-12-31 Nt 11 Förråd Tmtmark till försäljning 2 485 2 485 Lager Skgen 532 Förråd 66 488 Summa krta frdringar 3 91 3 55 Nt 12 Frdringar Kundfrdringar 5 64 8 135 Mervärdesskattefrdringar 3 845 7 291 Förutbetalda kstnader/upplupna intäkter 97 35 74 533 Övriga frdringar 13 849 11 116 Summa krta frdringar 12 639 11 75 Nt 13 Krtfristiga placeringar Pensinsmedel Nrdea 27 178 26 991 Pensinsmedel Handelsbanken 29 99 29 277 Summa 57 168 56 268 Nt 14 Eget kapital Ingånde eget kapital 572 685 567 354 Årets resultat 15 325 5 331 Summa 588 1 572 685 Fullmäktige har under år 213 beslutat att avsätta 37 miljner krnr av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserv. Under 214 har uttag gjrts med 3,1 mkr, kvar i resultatutjämningsfnden är 33,9 mkr. DELÅRSRAPPORT 216 I 21
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 15 Avsättningar till pensiner 216-8-31 215-12-31 Avsättningar till pensiner exkl. ÖK-SAP 53 129 52 69 Avsättningar till pensiner avs. ÖK-SAP 149 159 Avsättningar till pensiner förtrendevalda 884 884 Avsättning särskild löneskatt 13 139 13 36 Summa 67 31 66 769 ÖK-SAP= Övereskmmen särskild avtalspensin Pensinsbehållning 735 763 Förmånsbestämd ÅP 39 81 38 796 Pensin till efterlevande 1 383 1 645 PA-KL pensiner 11 21 11 486 Summa avs pensiner exkl ÖK-SAP 53 129 52 69 Särskilda avtalspensiner Visstidspensiner 149 159 Summa avs pensiner ÖK-SAP 149 159 Ingående avsättning pensiner 66 769 63 356 Nyintjänad pensin 1 724 5 121 Ränte- ch basbelppsförändring 319 892 Sänkning av disknteringsränta Pensinsutbetalningar -1 614-3 264 Förändring av löneskatt 13 664 Summa avsatt till pensiner 67 31 66 769 Aktualiseringsgrad 85% 85% Antal visstidsförrdnanden Förtrendevalda med visstidspensin 1 1 Persner med särskild avtalspensin Pensinsförpliktelser i frm av ansvarsförbindelser Ingående ansvarsförbindelse 546 294 571 211 Ränte- ch basbelppsförändring 5 57 8 383 Sänkning av disknteringsränta Aktualisering -4 695 Pensinsutbetalningar -13 211-2 777 Brmsen Övrigt 2 814-2 963 Summa pensinsförpliktelser 54 954 551 159 Förändring av löneskatt -1 295-4 865 Utgående ansvarsförbindelse 539 659 546 294 Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknat enligt RIPS 7. DELÅRSRAPPORT 216 I 22
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 216-8-31 215-12-31 Nt 16 Övriga avsättningar Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans 691 Avsättningar 199 Ianspråktagande belpp -89 Utgående balans Avsättning medel till återställande av avfallstippen Ingående balans Avsättningar 3 3 Utgående balans 3 3 Summa 3 3 Nt 17 Långfristiga skulder Lån i banker ch kreditinstitut Förfaller - 5 år efter balansdagen 3 3 Summa 3 3 Förutbetalda intäkter sm regleras över flera år Investeringsbidrag 4 54 4 146 Summa förutbetalda intäkter 4 54 4 146 Investeringsbidrag peridiseras linjärt under samma nyttjande tid sm mtsvarande tillgång har. Återstående år(vägt snitt) 13 Skuld finansiell leasing maskiner ch inventarier - sm förfaller inm ett år 2 453 954 - sm förfaller inm ett till fem år 1 531 1 537 Summa 3 984 2 491 Summa långfristiga skulder 38 488 36 637 Nuvärde ttala minimileasavgifter 2 613 1 785 Operatinella leasingavtal överstigande 3 år - sm förfaller inm ett år 39 788 41 496 - sm förfaller inm ett till fem år 81 762 98 566 - sm förfaller efter fem år 22 865 17 451 Summa 144 415 157 513 Nt 18 Krtfristiga skulder Leverantörsskulder 18 95 33 15 Upplupna kstnader/förutbetalda intäkter* 25 769 19 99 Preliminärskatt 3 217 928 Skulder till staten 14 872 13 34 Checkräkningskredit (limit 4 tkr) Övriga krta skulder 2 431 2 114 Summa 245 239 24 45 *varav Beräknad upplupna pensiner individuell del 18 666 28 42 Beräknad upplupen löneskatt 4 528 6 83 Beräknad upplupen semesterlön ch kmpenserad tid 28 783 48 45 Förutbetalda intäkter avseende flyktingverksamhet 41 132 23 517 DELÅRSRAPPORT 216 I 23
NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Nt 19 Övriga ansvarsförbindelser, brgensåtaganden 215-12-31 214-12-31 AB Ljusdalshem 281 655 295 762 Ljusdals servicehus AB 151 938 164 588 Ljusdals Energi kncernen AB 42 134 4 647 (Samkraft upphört 215 8 94) Brgen för egnahem 339 44 Ljusdals Glfklubb 2 3 2 3 Regin Gävlebrg* 2 3 Summa 856 366 874 131 Nt 2 Brgensförbindelse Kmmuninvest Ljusdals kmmun har i augusti 23 ingått en slidarisk brgen såsm för egen skuld för Kmmuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande ch framtida förpliktelser. Samtliga 26 kmmuner sm per 215-12-31 var medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingått likalydande brgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kmmuninvest eknmiska förening har ingåtts ett regressavtal sm reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskmmunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av van nämnd brgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till strleken på de medel sm respektive medlemskmmun lånat av Kmmuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till strleken på medlemskmmunernas respektive insatskapital i Kmmuninvest eknmiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ljusdals kmmuns ansvar enligt van nämnd brgensförbindelse, kan nteras att per 215-12-31 uppgick Kmmuninvest i Sverige AB:s ttala förpliktelser till 258 19 45 53 krnr ch ttala tillgångarna till 254 421 73 16 krnr. Kmmunens andel av de ttala förpliktelserna uppgick till 712 944 45 krnr ch andelen av de ttala tillgångarna uppgick till 73 3 17 krnr Nt 21 Justering för gjrda avsättningar 216-8-31 215-12-31 215-8-31 Förändring avsättning pensiner 429 2 747 1 767 Skuldförändr löneskatt på pens.avs 13 666 429 Avsättning försäkringsskada 3 Summa 532 6 413 2 196 Nt 22 Justering för i anspråktagna avsättningar Avfallstippen Lappmyra -691-558 Rivning fastigheter Summa -691-558 Nt 23 Justering för ej likviditetspåverkande pster Realisatinsvinst{förlust anläggningstillgångar -265-3 461-2 374 Återförda investeringsbidrag -352-465 -297 Omfklassificering tillgångar 1 893 Summa -617-3 926-778 DELÅRSRAPPORT 216 I 24
REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Redvisningsprinciper Delårsrapprten är upprättad i enlighet med lagen m kmmunal redvisning ch rekmmendatiner från Rådet för kmmunal redvisning RKR. Kmmunen följer lag ch rekmmendatiner i allt väsentligt. I de fall undantag förekmmer så redvisas de under respektive punkt. Intäkterna redvisas i den mfattning det är sannlikt att de eknmiska tillgångarna kmmer att tillgdgöras kmmunen ch intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Frdringar har upptagits till de belpp de beräknas inflyta. Tillgångar ch skulder har upptagits till ett anskaffningsvärde där inget annat anges. Peridisering av inkmster ch utgifter har skett enligt gd redvisningssed. Jämförelsestörande pster (RKR 3.1) Jämförelsestörande pster särredvisas när dessa förekmmer i nt till verksamhetens intäkter/kstnader. Sm jämförelsestörande betraktas pster sm är sällan förekmmande. I år redvisas återbetalningen av nedskriven fdran Samkraft sm jämförelsestörande pst. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kmmunal redvisning har kmmunalskatten peridiserats. I delårsrapprten för år 216 har bkförts den definitiva slutavräkningen för 215 ch en preliminär slutavräkning för 216, baserats på SKL:s augustiprgns. Slutavräkningen 215 uppgår till -,1 Mkr. Den preliminära slutavräkningen för 216 har bkförts till -3,4 Mkr. Övriga intäkter Barnmsrgs-, äldremsrgsavgifter etc. intäktsförs i samband med fakturering, sm sker löpande. Kstnader Avskrivningar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperiden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i frm av mark, knst pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider I huvudsak används följande avskrivningstider: 3 år Datainvesteringar 5-1 år Bilar, maskiner ch inventarier samt räddningsfrdn 1-15 år IT-infrastruktur samt vissa tilläggsinvesteringar i fastigheter 2-5 år Fastigheter av enklare utförande 5 år Dagvattenledningar Avskrivningsmetd Linjär avskrivning tillämpas. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Kmpnentavskrivning Ett arbete har genmförts med att dela upp de befintliga fastigheterna i kmpnenter. Grundläggande principer för fastigheterna är: En kmpnent ska i princip vara större än 25 tkr. Befintliga fastigheter har delats upp i två grupper, gamla bjekt ch nygamla bjekt. Ett markvärde har satts för alla fastigheter med 2 prcent på restvärdet 1511. Nya investeringar fördelas efter bedömd nyttjandetid. I vissa fall har vi gjrt individuella bedömningar av varje fastighets nyttjandeperid. Utgångspunkt har varit fastighetens skick samt typ av fastighet. I de nya investeringarna räknas de bjekt sm är nybyggda eller har genmgått mbyggnad med färdigställande under 215. Under 216 planeras en genmgång av vägar ch gatr samt parkanläggningar. Gränsdragning mellan kstnad ch investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperid m minst 3 år klassificeras sm anläggningstillgång m belppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelpp. Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Investeringsbidrag tas fr..m. 212 upp sm en förutbetald intäkt ch peridiseras över anläggningens nyttjandeperid. Tidigare redvisades det så att det reducerade anskaffningsvärdet. Övriga avsättningar Under året har en avsättning gjrts för kstnader avseende lösöre sm ska ersättas efter branden. Pensiner(RKR 2:1, 7.1,17) Förpliktelser för pensinsåtaganden för anställda i kmmunen är beräknande enligt RIPS7. Pensinsskulden är den framtida skuld sm kmmunen har till arbetstagare ch pensinstagare. Den samlade pensinsskulden, inklusive löneskatt, återfinns under rubrikerna: avsättning, krtfristiga skulder ch ansvarsförbindelser. Under avsättningar redvisas kmpletterande ålderspensin, särskild avtalspensin före 65 samt efterlevandepensin. Sm krtfristig skuld finns redvisat de pensiner sm intjänats av de anställda under 216, men sm betalats ut under 217. Under ansvarsförindelser finns de pensinsförpliktelser sm har intjänats före 1998. DELÅRSRAPPORT 216 I 25
REDOVISNINGSPRINCIPER, ORD OCH BEGREPP Leasingavtal(RKR 13.2) Kmmunen redvisar finansiellt leasingavtal för frdn sm leasats från 214 samt en gascntainer. Frdnen ch cntainern tas upp sm en anläggningstillgång, Operatinella leasingavtal beskrivs i nt 17. Omsättningstillgångar Kmmunens pensinsmedelsprtfölj är klassificerad sm en msättningstillgång. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet ch försäljningsvärdet.. Ord ch begrepp Mkr = Miljner krnr, Tkr =Tusental krnr Anläggningstillgångar Fast ch lös egendm avsedda för stadigvarande bruk t.ex. byggnader, mark, aktier, inventarier, maskiner. Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar där avskrivningen sker utifrån förväntad eknmisk livslängd. Avsättning Utgörs av de betalningsförpliktelser sm är säkra eller sannlika till sin förekmst, men där säkerhet föreligger beträffande belppets strlek eller tidpunkt för betalning. Balansräkning Visar den eknmiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet har använts (tillgångar) ch hur de har anskaffats (skulder ch eget kapital) Drift- ch investeringsredvisning Redvisar utfallet i förhållande till budgeterade intäkter ch kstnader på nämndsnivå. Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar respektive skulder ch avsättningar. Finansiell leasing Äganderätten kan övergå till leasetagaren (kmmunen), vilket innebär att de eknmiska risker ch fördelar sm är förknippat med ägandet ckså övergår. Jämförelsestörande pster Eknmiska händelser sm inte är extrardinära, men sm är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser mellan lika år. Kapitalkstnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning ch internränta. Kassaflödesanalys Beskriver hur verksamhet ch investeringar har finansierats under året ch hur likvida medel har förändrats. Krtfristiga frdran/skulder Krtfristiga lån, frdran eller skuld med en löptid understigande ett år. Kmmunalt kncernföretag En juridisk persn där kmmunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande. Likvida medel Kntanter eller tillgångar sm kan msättas på krt sikt t.ex. kassa- ch banktillgångar samt värdepapper. Likviditet Betalningsberedskap på krt sikt. Långfristig frdran/skuld Långfristig frdran, lån eller skuld sm förfaller till betalning senare än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettkstnader Driftskstnader inklusive avskrivningar, efter avdrag för driftbidrag, avgifter ch ersättningar. Omsättningstillgångar Lös egendm sm inte är anläggningstillgångar, exempelvis förråd, frdringar, krtfristiga placeringar, kassa ch bank. Resultaträkning Sammanfattar intäkter ch kstnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet (årets resultat). Självfinansieringsgrad Beskriver hur str del av tillgångarna sm är finansierade genm lån ch övriga skulder Sliditet Andelen eget kapital av de ttala tillgångarna.. Finansnett Finansiella intäkter (t.ex. utdelningar, ränteintäkter) minus finansiella kstnader (t.ex. räntekstnader). DELÅRSRAPPORT 216 I 26
HELÅRSPROGNOS RESULTATRÄKNING Redvisning Budget Prgns Avvikelse 215 216 216 mt budget Nämndernas nettkstnad -1 72 397-1 91 492-1 115 688-24 196 Finansiering 13 861-3 159 1 382 4 541 KS till förfgande -1 58-1 1 48 KS utvecklingsreserv -6 85 6 85 AFA återbetalning 9 769 Avskrivningar -33 439-32 314-34 665-2 351 Verksamhetens nettkstnad -1 82 26-1 135 323-1 149 71-13 748 Skatteintäkter 74 31 77 819 77 819 Slutavräkning 214-1 452 Prel. Slutavräkning 215 815 1 577-739 -2 316 Prel. Slutavräkning 216-5 547-5 547 Kmmunaleknmisk utjämning 292 7 33 62 33 61-1 Fastighetsavgift 34 36 34 176 34 44 228 Särskilt flyktingbidrag 25 15 25 15 Finansiella intäkter 21 659 7 416 7 75 334 Finansiella kstnader -1 923-2 -1 95 5 Årets resultat 5 331 4 742-16 258-21 DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget Prgns Avvikelse 216 216 mt budget Kmmunfullmäktige 2 13 1 28 85 Revisin 1 1 1 1 Kmmunstyrelse, Kmmunledn.kntret 6 829 57 49 3 78 Kmmunstyrelse, Samhällsutveckling 118 37 113 757 4 55 Utbildningsnämnd 426 341 433 541-7 2 Omsrgsnämnden 481 57 57 746-26 176 Valnämnd 5 5 Överförmyndarnämnden 9 9 Myndighetsnämnd 31 31 Nämndernas nettkstnad 1 91 492 1 115 688-24 196 INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse Budget 216 Prgns 216 Avvikelse mt budget Kmmunstyrelse varav kmmunledningskntr 9 859 6 9 3 85 varav samhällsutveckling 56 29 43 98 12 229 varav internleasing 1 5 5 varav finansiell leasing 2 5-2 5 Utbildningsnämnd 2 73 2 73 Omsrgsnämnd 1 1 Nämndernas investeringar 7 141 56 62 14 79 DELÅRSRAPPORT 216 I 27
DELÅRSRESULTAT SAMT PROGNOS KONCERN BOLAG DELÅRSRAPPORT 16831 SAMT PROGNOS 216 Ljusdal Energiföretag kncern Prgns 216-8-31 216-12-31 Intäkter 149 573 215 473 Kstnader -115 382-161 416 Avskrivningar -21 648-33 185 Rörelse resultat 12 543 2 872 Finansiella intäkter 667 687 Finansiella kstnader -9 52-13 793 Resultat 4 158 7 766 AB Ljusdalshem kncern Prgns 216-8-31 216-12-31 Intäkter 94 669 142 24 Kstnader -62 215-98 219 Avskrivningar -9 189-13 8 Rörelse resultat 23 265 3 221 Finansiella intäkter 82 99 Finansiella kstnader -1 1-15 397 Resultat 13 247 14 923 Ljusdals kmmuns näringsplitiska stiftelse Närljus Prgns 216-8-31 216-12-31 Intäkter 4 4 5 83 Kstnader -3 729-6 279 Avskrivningar Rörelse resultat 311-449 Finansiella intäkter Finansiella kstnader Resultat 311-449 DELÅRSRAPPORT 216 I 28
KOMMUNSTYRELSEN Delårsbkslut samt helårsprgns Delårsbkslut Helårsprgns Verksamhet Redvisning Avvikelse Redvisning Budget Helårs- Avvikelse 216-8-31 mt budget 215 216 prgns mt budget Kmmunledningskntr Verksamhetsledning 5 166-415 6 73 7 132 7 482-35 Ramsjöbygden -26 93 1 1 Turistverksamhet 1 778-27 2 52 2 262 2 512-25 Inköpsverksamhet 1 966-26 5 2 91 2 91 Infrmatin 1 744 227 2 222 2 957 2 777 18 Kmmunkansli 4 51 391 6 24 7 352 6 82 55 Eknmi 4 623 392 6 93 7 523 7 123 4 Medlemsavg.,försäkr.,anslag 1 336 366 2 349 2 553 2 3 55 IT-enhet 9 256 1 343 14 61 15 899 14 149 1 75 Persnal 4 455 595 7 21 7 575 7 75 5 Utredningsenhet 1 826 476 4 555 3 453 2 953 5 Utvecklingsprjekt 79 33 787 1 113 1 113 Kraftverk Kvarndammen 31-31 -16 5-5 Samhällsutveckling 37 374 3 174 54 16 6 829 57 49 3 78 Verksamhetsstöd 1 597-555 1 376 1 563 2 263-7 Ungas inflytande 381 63 537 666 666 Plan & bygg 2 66 1 348 3 727 5 931 4 631 1 3 Fastigheter -1 179 3 383 1 939 3 36 3 36 Näringslivsfr.åtg/Infrmatin 3 896-1 5 782 5 83 5 83 Gatr & vägar 14 72 1 523 22 129 23 394 22 594 8 Parker & lekplatser 3 386 263 4 348 5 475 5 225 25 Miljö 1 622 55 3 1 3 259 2 559 7 Räddningstjänst 1 834-265 15 54 15 854 16 254-4 Bibliteksverksamhet 6 814 149 1 638 1 445 1 495-5 Musik- & kulturverksamhet 8 718 964 13 222 14 524 13 524 1 Fritidsgårdar 3 744-19 5 625 5 453 5 53-5 Fritidsverksamhet 1 712 1 93 16 92 17 79 17 19 6 Bstadsanpassningsbidrag 3 416-151 4 549 4 898 4 898 Städ -77 77-1 44 Förväntat spec. översktt -1 1 1 1 69 912 8 953 18 388 118 37 113 757 4 55 Ttalt: 17 286 12 127 162 494 179 136 17 86 8 33 DELÅRSRAPPORT 216 I 29
KOMMUNSTYRELSEN Kmmentarer: Delårsbkslut: Kmmunledningskntret redvisar ett översktt på 3 174 tkr varav 587 tkr är översktt på kapitalkstnader för investeringar sm ännu inte är klara. Det är inm enheterna IT-enheten, Persnalenheten samt Utredningsenheten sm de största avvikelserna finns. IT-enheten redvisar ett översktt på kapitalkstnader på grund av försenade investeringar samt högre intäkter på grund av bättre rutiner för att vidarefakturera kstnader till beställande förvaltning. Persanalenheten uppvisar ett översktt berende på att kstnaderna för löner blivit lägre på grund av vakanta tjänster under delar av året. Utredningsenheten redvisar ett översktt på grund av föräldraledighet, pensinsavgång samt vakant tjänst under del av året. Samhällsutvecklingsförvaltningen redvisar ett översktt på 8 953 tkr varav 99 tkr är översktt på kapitalkstnader för investeringar sm ännu inte är klara. De största avvikelserna finns på enheterna Plan ch bygg, Fastigheter, Gatr ch vägar, Musik ch kultur samt Fritid. Plan ch bygg har haft vakanta tjänster under delar av året vilket ger ett översktt. Enheten har även tillskjutna medel i budgeten för utredning m GC-väg mellan Ljusdal ch Järvsö vilket ännu inte genmförts. Fastighetsenheten har haft lägre driftkstnader främst avseende uppvärmning. De externa intäkterna har varit högre än beräknat vilket gett ett översktt. Kapitalkstnaderna har under periden varit lägre än budgeterat på grund av att vissa investeringsbjekt ännu inte är färdigställda. Enheten för gatr ch vägar visar ett översktt för vinterväghållning på grund av snöfattig vinter. Kapitalkstnaderna för gatubelysning har under periden varit lägre än beräknat på grund av att samtliga investeringsmedel inte kmmer att upparbetas. Musik- ch kulturenheten har översktt på löner på grund av att enhetschefen varit tillförrdnad förvaltningschef under del av året samt att deltidstjänsten sm kulturchef frtfarande är vakant. För fritidsenheten har lönekstnaderna samt kapitalkstnaderna blivit lägre än budgeterat. De anslagna föreningsbidragen har blivit lägre än budgeterat på grund av bidrag sm ej sökts. Helårsprgns Prgnsen för Kmmunledningskntret visar på ett översktt på 3 78 tkr. De enheter sm i delårsbkslutet uppvisar de största avvikelserna mt budget är även de sm beräknas få den största avvikelsen mt budget för 216. Prgnsen för Samhällsutvecklingsförvaltningen visar på ett översktt på 4 55 tkr. Skillnaden mellan resultatet i delårsbkslutet samt helårsprgnsen består till str del av att stra kstnader för uppvärmning samt vinterväghållning kmmer under senare delen av året. De enheter sm i delårsbkslutet uppvisar de största avvikelserna mt budget är även de sm beräknas få den största prgnsavvikelsen för 216 förutm fastighetsenheten sm beräknas få högre kstnader under senare delen av året. DELÅRSRAPPORT 216 I 3