Stckhlm den 25 nvember 2015 Minnesanteckningar MCT-möte 21 nvember 2015 1. Mötets öppnande Mötet öppnades av Patrik Ericssn 2. Fastställande av dagrdning Dagrdningen fastställdes av mötet 3. Föregående minnesanteckningar Lades till handlingarna 4. Hur har årets verksamhet fungerat i stra drag? Örebr Knixen växer några teckenspråkskurser har testats med str framgång under året. Deltagare med hörselnedsättning har även deltagit på kurser på Gelleråsen. Kalmar 2 avrstningar under året, inga egna Knixkurser, men har kört tillsammans med Västra Götaland ch siktar på att kmma igång med egen verksamhet framöver. Gävlebrg Knixen rullar på sm vanligt. Först gruskursen i år, strt intresse. 13 deltagare gav mersmak, så det kmmer att bli igen.
Östergötland En tjejavrstning sm fungerade bra, även haft avrst på Bråvalla ch arr.mc-dagen i Nrrköping,avrst med knix.jbbar på kurser, men lite trögt. Prblem med att få till knixkurser pga.dålig tillgång till banr. Södermanland 2 avrstningar, en tjejavrstning i samarbete med Västmanland. Gruskurser Stckhlm Knix, avrstningar ch strbanekurser + instruktörsavrstning ch utbildning. Steg 6 har körts på strbana. Grus i samarbete med Uppsala ppulärt. Några incidenter, framför allt på strbana. Start 2 ride kördes i Stckhlm (på Arlanda), men arrangerades av Riks. Skåne En avrstningshelg, kul med många nya (75 %). En särskild avrstning med Trafikverket på Knutstrp. Avancerade utbildningar på Knutstrp många nya(50 %). Låg nivå på incidenter generellt. Även i år har man kört instruktörsutbildningar (AK), en dag praktik ch en dag teri. Dalarna Knixkurser ch avrstning en liten incident (en mkullvickning). Jönköping Start t ride med Svem väldigt ppulär aktivitet. 125 st. prvade att köra mc den dagen. Västerbtten Knix- ch grus-kurser, 1 incident på Knixkursen. Gruskursen var årets upplevelse ch man kmmer att köra igen. Västmanland Kurser sm vanligt, Sviestad var ppulärt, så det upprepar man nästa år.
Västra Götaland Svårt att få tider för kurs, Knix i första hand. Efterfrågan på avrstningar är str i Gbg, men utanför är det dött. Avancerade kurser, Kinnekulle sm vanligt med prva-på-dagen, fullbkade kurser. Rudskgen, regn, drifting dagen före gjrde det halt, 12 incidenter. Kllisin mellan 2 deltagare, sm utreds. Falkenberg ännu en kllisin. Gtland Knix sm vanligt. Rally i samband med besiktningsdag, tyvärr regnade det där besiktningen låg, men inte där rallyt kördes så deltagarna besiktigade ch åkte hem. Nrrbtten Knixkurser körda, nytt är gruskurser sm var ppulära ch fler ska köras nästa år. Avrstningar, rekrdantal deltg (63) vilket visar att marknadsföringen fungerade. Instruktörsutbildning tillsammans med Västerbtten + avrstning för instruktörer ch styrelse ch en grusavrstning. Jämtland Jämfört med tidigare år, mer verksamhet. Egen instruktörsavrstning, 2 avrstningar (1 i samarbete med Start 2 ride, 2 prvade på), 3 Knix varav en tjejknix med 2 deltagare. Trts marknadsföring dåligt med deltagare generellt, vädret kan vara en rsak. Samarbete med Nrrbtten m en gruskurs, vilket förhppningsvis upprepas nästa år. Riks har bkat Mlanda 17-19 juni 2016, så man önskar hjälp med marknadsföring från andra distrikt, så att det blir deltagare! Västernrrland Har försökt att köra på sm vanligt avrstningar ch Knixkurser, dåligt deltagande på Knix. Visat upp verksamheten på aktiviteter. En Säkerhetskurs för mc-åkare generellt, inte bara medlemmar i SMC, bra respns på den kursen (med hjälp utifrån).
Uppsala Avrstningar + Knix (73 kurser med 917 deltagare) några incidenter men färre än 2014. Grus tillsammans med Stckhlm, str efterfrågan, svårigheten ligger i att få tag på instruktörer. Grusavrstning för instruktörer sm gärna körs tillsammans med fler distrikt, inbjudan går ut till alla MCT. 5. Nllvisinen på våra kurser, hur går det? Vi måste tänkta efter före ett stående budskap. Redvisning av arbetsgruppens sammanställning (incidenter AK ch GK 2011-2014) AK - Statistiken säger att supersprt står för 30 % av incidenterna, hur ser det ut i jämförelse med hur str andel deltagare sm kör supersprt? (Det är även en str andel incidenter där mc-typ är identifierad, hur str andel av dessa är supersprt?) AK - 6 av 10 incidenter sker i steg 4 kör deltagarna mer på gränsen till sin förmåga i steg 4 ch m så, varför? AK/GK - Gaskntrll ch för hög ingångshastighet är de rsaker till incidenter sm visar högst antal i statistiken frågan ställdes m det verkligen kan gälla för GK? Märk då att i GK ingår Knixkurser, så ja det är jämförbart. Vi kör väldigt många Knixkurser. (Gruskurserna kmmer in i statistiken nu eftersm verksamheten ökar, där måste vi ta tag i kursupplägg ch val av övningar redan nu för att stppa incidentutvecklingen.) GK många incidenter, men få incidenter blir ett ärende hs försäkringsblagen. Antalet incidenter har minskat rejält jmf med 2014 (sm var det första året sm incidenter registrerades lkalt för GK). GK lugn grupp sticker ut i incidentstatistiken.
Gruppreflektin åtgärder - utifrån sammanställning av 2015 års incidenter. Färre deltagare/instruktör Signalvärde instruktörskårens utrustning, attityd, språk m.m. Instruktören sätter ribban. Samtal med försäkringsblagen m utveckling av kriterierna kanske diversifierad försäkring istället för att riskera att försäkringarna slutar gälla för alla kurser till slut Trvärdighet säljer vi verkligen det vi levererar i kursverksamheten? Reflektin/självrannsakan instruktörer Hjälps åt på kurserna alla deltagare är allas ansvar Feedback för utveckling våga ge ch ta Övningar har ett syfte se helheten/sammanhanget Attityd instruktörer värvas fta ur deltagarleden börja tidigt Depån ingår ckså i övningsmrådet använd depån för samtal även under pågående körpass (både med deltagare ch övriga instruktörer) Steg 1 ch 2 enbart i lugn ch medel grupp Anpassa övningarna till deltagare istället för att skapa stress genm att tvinga en sm har fattat ett visst mment att nöta länge utan utveckling Aktiverande pedaggik verktyg sm hjälp till instruktörer ch deltagare sm är vana att arbeta med metdiken. Det kräver övning för båda parter. Nedvarvning under en tuff/snabb kursdag övningar sm tränar teknik ch sm kräver långsammare temp ch eftertanke på ett annat sätt än övningarna på bana Bana/väg val av övningsplats påverkar inställningen till körförmåga ch tlkningen av förutsättningar
Funktinärerna är viktiga resurser i arbetet - mer än att bara sköta det administrativa. T.ex. invlvera flaggvakterna mer för att ha extra ögn på övningsplatsen. Läsa deltagarna (en del av den aktiverande pedaggiken) vilka har vi i vår deltagargrupp? Vilka mål har dessa deltagare med dagen/kursen? Hur kmmunicerar vi med dem ch hur interagerar de sinsemellan?) Rätt strlek/inställningar på mc vi möter fta deltagare s inte når fram till styret rdentligt t.ex. Erfarenhetsåterföring incident kursdag deltagaren delar med sig till gruppen (m han/hn tycker att det är OK) Kalla däck infrmatin till deltagarna m däckens likheter ch betydelse Hjälpa deltagare att reflektera/se sin egen del i en incident rsaken sm vi rapprterar, har ju en rsak bakm styret. Införa föråkare sm ingen får köra m men det förutsätter att försteföraren har kll på att gruppen inte blir stressad av för lågt temp. Rffe frågar: Om vi, på ett blankt papper ch med den kunskap vi har idag, skulle skapa kurser i trafiksäkerhet, hur skulle de kurserna se ut? (Övning i trafik km upp direkt) Danne frågar: Om vi inte hade vetat vilka rsaker sm skapade flest incidenter, hade grupperna fkuserat på andra lösningar än de föreslagna? (Blandade svar) Arbetsgruppens slutsatser förslag till åtgärdspaket: Träningsledare (TL) behöver en särskild utbildning Utan SMC-licensierad träningsledare ingen SMC-kurs Steg 4-instruktörer behöver gdkännas alla kan inte köra steg 4 Repetitin av gaskntrll i steg 1-3 Utvärdering av gaskntrll i steg 4
Riktad kampanj till steg 4-deltagare slussa över dem till SMC Sprt-kurserna (steg 6) Huvudinstruktörer (HI) med gruppansvar, utan deltagare, på samtliga kurser. Sänkt ingångshastighet cachning av deltagare för att välja rätt Förändra attityd hs AI ch deltagare Införa demnstratin av övningar/lyckr ch tillbud/utrustning Instruktörsknferenser/-utbildningar fler, mindre, lkala Steg 1-2-3 är en utvecklingsstege instruktörer behöver bli bättre på att bedöma m deltagaren är klar med genmgånget steg - gdkänna deltagare så att de kan gå vidare med nästa steg ch underkänna så att de inte kan gå vidare med nästa steg förrän de faktiskt är klara. Deltagare ska inte kunna gå lägre steg när de blivit gdkända (inm en 2-årsperid), steg 4 max 2 ggr. Arbetsgruppens analys av de data sm finns tillgängliga, är att åtgärdspaketet är en början på vad vi behöver göra för att förbättra leveransen ch incidentstatistiken i vår kursverksamhet. Önskemål: Statistikunderlag kpplat till övningar mer detaljerad lycksstatistik/-scenarier sm kan kpplas till övningar ch kursmment för att mana deltagare till eftertanke. 6. Värdebevis ch samarbete med generalagenter Ambitinen är att få alla generalagenter ska hänga på en SMC-kurs med varje ny mc sm säljs. Generalagenterna är tyvärr väldigt tröga. Suzuki samarbetar t.ex. med Actinpics ch säger blankt nej, andra vill inte bestämma sig. Jhan Ström (kansliet) arbetar med frågan. 7. Värdebevis på kurs ihp med ett försäkringsblag vid försäljning av begagnad mc Ett arbete sm är i idéstadiet, men sm inte är klart än. Principen är att distrikten ska bjuda på ett tillfälle grundkurs, i samband med att handlare säljer en begagnad mc. Den allmänna inställningen är att det är
psitivt, att den uteblivna intäkten inte är ett prblem, men kurser innebär en viss kstnad sm distrikten behöver ersättning för. 8. GI examinatin 2015 Västerås 14 deltagare, varav 8 std inte registrerade sm GIA i systemet. Dessa 8 existerade alltså inte fficiellt sm aspiranter. Vi vet inte m det är för att infrmatinen inte har lämnats till kansliet eller m kansliet inte har registrerat, men ett behv av kvalitetssäkring behövs. MCT måste klla att alla aspiranter är registrerade. För få deltagare på examinatinen! Frtfarande prblem med brist på förståelse för att det ÄR en examinatin ch inte en kurs! MCT måste vara tydliga med kriterier för examinatin av GI. Ett underlag för utbildning av GIA är på gång, liksm det sm finns för AIA. Många GIA saknar erfarenhet av faktiska kurstillfällen/övningar ch samarbete med erfarna instruktörer Många GIA har inte reflekterat över sin egen körning ch kpplat ihp med övningarnas syfte ch genmförande MCT-frumet på svmc.se används inte det är ett viktigt verktyg för kmmunikatin eftersm MCT för övrigt bara träffas en gång/år. Aspirantgruppen GI behöver träffas för att kmma vidare med utbildningsmaterialet. Rekryteringen är en fråga sm behöver hanteras från deltagare till aspirant. Efterfrågas tmma sidr i handbken för AIA för anteckningar Extra fråga/uppgift: Hur ska framtida krav på GI egentligen se ut? Hur bred ska kunskapen egentligen vara hs en nyexaminerad GI? För några år sedan tgs
gruskurserna brt från GI-rllen, men avrstningar ch Knix ingår. Nu börjar gruskurserna bli ppulära i grundkursutbudet igen, ska det vara ett grundkrav för GI eller är det dags att erbjuda inriktningar/specialiseringar efter examinatin? Vad är det minsta en GI ska kunna? (Gruppdiskussin) Idéer En GI är en avrstningsinstruktör sm sedan kan bygga på med Grus/Knix/Avancerade kurser/tl etc. alltså har man GI sm krav för att få vidareutbilda sig till instruktör inm andra kursmment. En GI måste ha egen erfarenhet ch kunskap m att framföra sin mtrcykel på alla underlag Urvalskriterierna för att bli instruktör gd mc-förare 9. GI examinatiner 2016 var ch vilka? Får vi fram några aspiranter 2016? Svaret från mötet är JA! När ska examinatinen av GIA hållas? Preliminärt bkas sista helgen i augusti 2016 10. Hur går vi vidare med instruktörsfrtbildning gruskurser Svårt att få flk att anmäla sig till frtbildningen när det väl finns ett tillfälle, trts att det är många sm har anmält intresse vid förfrågan. Ett hinder kan vara att man inte har en mtrcykel ch m vi kan erbjuda hyra av mtrcykel (betala själv, hänvisning till Turatechs kurser). Uppsala ch Stckhlm erbjuder grusavrstning/-kurs för instruktörer, inbjudan ska ha gått ut till alla MCT i distriktet. Om ni inte har fått inbjudan, hör av er till Anders mejladress: mct@smcuppsala.se Kursen kräver inga förkunskaper, men vill du bli grusinstruktör krävs gdkänd GI. (22-24/4-2016) Se även pkt 8, m frtbildningsstruktur för GI/AI. 11. Instruktörsstruktur ch klassning av instruktörer Se pkt 8
12. Obligatrisk Instruktörsintrduktin ch Aktiverande utbildningsmetdik Instruktörsintrduktin Hur många? Meddela Patrik Var? 1 i Stckhlm 1 i Götebrg, önskemål m 1 i Skåne Aktiverande utbildningsmetdik Samma rter sm intrduktinen? Patrik återkmmer med förslag på datum. 13. Hur får vi fram fler funktinärer? (både instruktörer ch resurser) Idéer Ta hand m dem sm visar intresse själva Visa upp SMC ch möjligheten att engagera sig i alla sammanhang (Bilprvningens dagar ett bra ställe att värva) Infrmatinsmaterial tillgängligt både fysiskt ch digitalt (på webben) Tydligt vad sm krävs ch ingår i de lika rller sm finns Alla är befintliga funktinärer är ambassadörer för vår verksamhet Ta hand m resurserna lika väl sm vi tar hand m instruktörer, de fyller en viktig funktin i rganisatinen ch kan fungera sm en plantskla för instruktörsrllen Håll kll på deltagare sm är med på många aktiviteter ch använd det underlaget för möjlig resursvärvning Göra funktinärsrllen mer attraktiv hur? Få funktinärerna att söka sig till ss t.ex. vi har rligt tillsammans, alltså vill andra vara med! 14. Funktinärsutbildning, Bullermätning samt depåchef En grundutbildning för funktinärer är på gång. Ca 4 timmar utbildning. Sprt har ett strt behv av funktinärer, så en funktinärsutbildning kmmer att erbjudas sm en heldagskurs tillsammans med Svem så att funktinärer kan arbeta på både SMC Schl- ch SMC Sprt-kurser.
Depåchefer behöver en bättre plattfrm för sitt ansvar en fördjupning/en påbyggnad på funktinärsutbildningen kmmer. TL är/kan ckså vara depåchef? Bullermätning dagens TL ch depåchefer kmmer att bjudas in till en kurs på Gelleråsen, för att få fördjupad kunskap m bullermätning. Idé m att erbjuda Första-hjälpen en fördjupning sm skulle kunna erbjudas de sm har rllen depåchef. 15. Ny gemensam deltagarbas/funktinärsanmälan (hur har det fungerat, ev. prblem) Resursen sm hanterar denna fråga har slutat på kansliet ch har inte ersatts än, tyvärr finns inte kunskapen hs övrig kanslipersnalen just nu. Förbättringsmöjligheter i systemet har identifierats ch kmmunicerats, men vi får avvakta till resursen finns på kansliet. 16. Gemensamt deltagarmaterial & material för marknadsföring av kurser Önskemål m utrymme i varje aktuellt nummer av MC-Flket för annnsering m vilka kurser sm är kvar för året. Prata med länsinfrmatörerna för att få tillgång till material i frm av visitkrt etc. 17. Aspirantrutiner behövs ett möte Se pkt 8 18. Hur ska framtidens SMC Schl se ut? Var står vi idag? Bakgrund Grupparbetet sm gjrdes för 2 år sedan, visade att verksamheten skulle vara betydligt enklare att bedriva m den var styrd utifrån just verksamhet ch inte utifrån distriktets styrelsesammansättning. Det plitiska arbetet kan bli lidande m styrelsen är sammansatt av enbart instruktörer ch tvärtm m styrelsen inte har någt intresse av kursverksamheten alls. Hur får vi till en bra kursverksamhet i framtiden ch samtidigt säkerställer distriktens verksamhet i strt?
Ska kursverksamheten vara en egen del av riksrganisatinen? Vara frikpplad från distriktens styrelser? Ska det krävas att distriktet har en MCT sm har handlingsfrihet gällande planeringen av kursverksamheten? Vad gör vi med en distriktsstyrelse sm inte vill hålla på med styrelsearbete enligt SMC:s stadgar? Det är inget krav att ha kursverksamhet ch statistiken visar att väldigt str andel av distriktets styrelseresurser används till kursverksamhet i förhållande till hur många medlemmar sm deltar i kursverksamheten. Vårt uppdrag är att vara till största möjliga nytta för våra medlemmar. Diskussin: Förutsättningarna ser trligt lika ut, berende på vilket distrikt man tittar på, hur styrelsen är sammansatt ch hur arbetet är fördelat ch uppbyggt. Där det FINNS fungerande verksamhet, brde det få fungera sm det gör idag, men för de distrikt sm inte har någn verksamhet är det kanske tacksamt med en centralisering av kursverksamheten. Vad är det sm säger att kartan måste vara allt eller inget? En samarbetsrganisatin med reginer kanske skulle fungera? Sm samarbetet med Västerbtten/Jämtland/Nrrbtten/Västerbtten gör idag, för att få resurserna att räcka till. En variant skulle kunna vara att SMC Schl är en egen låda med egen distriktsindelning utanför styrelsernas distriktsansvar där t.ex. Västra Götaland/Stckhlm/Skåne sm redan nu har fungerande kursverksamhet är naturliga distrikt, medan de distrikt sm idag inte har någn verksamhet har möjlighet att gruppera sig ch få hjälp inm ramarna för Schl, utan att styras av en distriktsstyrelses sammansättning. Distriktsstyrelsen är en viktig samarbetspartner i kursverksamheten för vissa distrikt, utan styrelsen finns ingen kursverksamhet. Den lkala förankringen betyder mycket.
Vad är prblemet? Den sm behöver hjälp att dra igång en verksamhet kan ju bara fråga ett annat distrikt m hjälp. Är det en stadgeändring sm behövs, så att man säkerställer att styrelsesammansättningen inte blir ett prblem? Meddelande till rdförandemötet Läget sm arbetet km fram till för två år sedan, verkar inte råda idag. MCT-mötet vill rapprtera till rdförandemötet att man inte ser någt behv av att ändra någt kursverksamheten ska frtsätta att vara distriktsstyrd. 19. Funktinärsvästar Hur finansierar vi västarna framöver? Riks betalar första västen, från ch med andra västen för en funktinär, betalar distrikten hela kstnaden själva (300 kr). Ska vi frtsätta så? JA Det är inte OK att instruktörer åker mkring med trasiga västar. Funktinärerna behöver ta hand m västarna bättre själva, vilket betyder att OM den börjar gå sönder, laga direkt! Det har varit prblem med att beställa västar. Det prblemet har bertt på en resursfråga hs leverantören, vilket ska vara löst. Önskemål m en tredje västfärg TL/HI-väst kmmer range med gult k. 20. Övriga frågr a. Hur ska vi få fler kategrier mtrcyklister att delta på våra kurser? i. Kurser där man inte ber flk att ta brt packväskr etc. Turingkurser? Med passagerare? Låt förarna lära sig framföra sina mtrcyklar med vardagsförutsättningar. ii. Temakurser gå kurs med kmpisarna iii. Marknadsför verksamheten med bilder sm visar alla srters mcförare, med packväskr, med passagerare, veteranmtrcyklar, turing m.m.
iv. Marknadsföringskanaler är viktiga sciala medier - en egen Facebksida för SMC Schl vre en väldigt bra kanal t.ex. b. Finns det någn kll på försäkringsläget? i. Målsättningen är att få till ett möte med samtliga försäkringsblag innan årsskiftet. c. En generell inställning att det här MCT-mötet har varit det bästa på länge, högt i tak ch bra diskussiner. 21. Mötet avslutas