UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN DATUM: 2013-01- 15 AVSÄNDARE: Birger Simonson, Marie Demker, Sylva Frisk KONTAKTPERSON: Kerstin Henningson/Lena Kindborg

FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt mål för 2013 Aktiv strategisk rekrytering Avsätta medel för sökkommittéer för att påbörja arbetet med strategiska rekryteringar gällande framstående forskare från andra lärosäten (nationellt/internationellt) för att stödja institutionernas rekryteringsarbete I samarbete med prefekterna identifiera lektorer som inom två år kan förväntas kunna befordras till professorer med syftet att få en jämnare könsfördelning bland nyrekryterade professorer Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets Göra en översikt över programutbildningarna och hur väl fakultetens spetsforskning används i dessa i syfte att utarbeta förslag till hur dessa utbildningar bättre kan utnyttja befintlig spetsforskning Genomföra en analys av fakultetens större forsningsprogram och deras plats i utbildningarna i syfte att utarbeta förslag till hur forskningssatsningarna kan bli mer delaktiga i utbildningarna Högre grad av samverkan över fakultets- och institutionsgränser samt kreativa forskningsmiljöer Förbereda upprättandet av en fakultetsgemensam seminarieserie Skapa ett fakultetsgemensamt professorskollegium Utreda riktlinjer för medfinansiering/oh- påslag/samfinansiering Initiera minst en ytterligare fakultetsgemensam forskarutbildningskurs Identifiera forskning inom fakulteten som är kopplad till globala utmaningar och hållbar utveckling i förhållande till den universitetsgemensamma satsning på forskning för hållbar utveckling som samordnas av Göteborgs miljövetenskapliga centrum En väl fungerande infrastruktur Inventera behovet av resurser för att upprätthålla och utveckla fakultetens forskningsinfrastruktur i termer av databaser undersökningsserier och programvaror Utvecklande incitamentsstrukturer Genomföra översyn inför utvecklingen av en ny modell för fördelning av rörliga delen av fakultetsanslaget som tar större hänsyn till kvaliteten i forskningen vid enskilda institutioner och mindre till kvantitet 2 (16)

Vår verksamhetsplan för 2013 detta har vi uppnått Aktiv strategisk rekrytering Avsätta medel för sökkommittéer för att påbörja arbetet med strategiska rekryteringar gällande framstående forskare från andra lärosäten (nationellt/internationellt) för att stödja institutionernas rekryteringsarbete Alla fakultetens institutioner har inrättat någon form av sökkommitté. På Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har man inrättat en rekryteringskommitté som har arbetat utifrån det långsiktiga kometensförsörjningsbehovet. Även Institutionen för socialt arbete har inrättat en rekryteringskommitté. Vid Förvaltningshögskolan och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation finns en sökkommitté som kontinuerligt ska arbeta för att identifiera och möjliggöra strategiskt viktiga rekryteringar. Statsvetenskapliga institutionen har istället valt att inrätta ett strategiskt råd för forskning och rekrytering. Vid Psykologiska institutionen har man valt att inrätta en rekryteringsgrupp för extern och internationell rekrytering. Även Institutionen för globala studier har inrättat en grupp som arbetar med strategier för aktivare rekrytering. I samarbete med prefekterna identifiera lektorer som inom två år kan förväntas kunna befordras till professorer med syftet att få en jämnare könsfördelning bland nyrekryterade professorer I enlighet med handlingsplan för rekrytering och befordran till professor (V2012/748) har samhällsvetenskapliga fakulteten identifierat 25 kvinnor för den särskilda satsningen. Av dessa har tre kandidater lämnat in reella ansökningar om befordran och beslut väntas under våren 2014. Utöver detta har sex kandidater hittills bedömts vara så nära att kunna lämna in en reell ansökan under 2014 att de tilldelats extra forskningstid för att komplettera sin ansökan. Ytterligare sju kandidater har lämnat in presumtiva ansökningar till granskare där utlåtandena ännu inte har inkommit. I samband med den särskilda satsningen gjordes även en kartläggning över manliga kandidater som inom en tvåårsperiod kunde förväntas kunna befordras till professorer. Sammanlagt har 19 män identifierats. Av dessa har två kandidater uppmanats att lämna in reella ansökningar om befordran, sex kandidater kommer att få lämna en presumtiv ansökan till en extern granskare och elva kandidater bedömdes inte kunna uppfylla kravet inom en tvåårsperiod. Ser man på det totala utfallet för fakulteten så har totalt åtta kvinnor befordrats eller anställts under 2012 2013 och motsvarande siffra för män är tolv vilket ligger inom ramen för universitetets rekryteringsmål för kvinnliga professorer. Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets Göra en översikt över programutbildningarna och hur väl fakultetens spetsforskning används i dessa i syfte att utarbeta förslag till hur dessa utbildningar bättre kan utnyttja befintlig spetsforskning Generellt inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna är egen forskning en naturlig integrerad del av undervisningen. Flera institutioner visar på vikten av att låta forskare undervisa och att forskargrupper direkt kopplas till utbildningsprogram samt att egna forskningspublikationer 3 (16)

används i undervisningen. Det finns även exempel på kurser som tas fram med utgångspunkt från forskningsverksamhet vid institutionerna. Uppsatsskrivande kan även ske inom ramen för pågående forskningsprojekt. Några institutioner samarbetar med andra ämnen vid fakulteten för att skapa utbildningsprogram där forskning från flera ämnen integreras, exempelvis inom studiet av hållbar utveckling. Vikten av att öka antalet disputerade lärare i undervisningen framhävs som en viktig komponent för att skapa utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets. En arbetsgrupp ledd av prodekan Marie Demker skapades under hösten för att se över relationen mellan utbildning på avancerad nivå och utbildning på forskarnivå i syfte för att utreda en eventuell treårig forskarutbildning. Ett mål i en eventuell treårig forskarutbildning är att stärka den avancerade nivån och göra den mer forskningsinriktad. Arbetsgruppens arbete kommer att redovisas under 2014. Genomföra en analys av fakultetens större forskningsprogram och deras plats i utbildningarna i syfte att utarbeta förslag till hur forskningssatsningarna kan bli mer delaktiga i utbildningarna Primärt finns två tillvägagångssätt för att säkerställa att institutionens spetsforskning kommer till uttryck i utbildningarna. Dels att forskare undervisar, handleder och koordinerar utbildningsprogram, dels att kurser och program skapas utifrån större forskningsprojekt vid institutionerna. Institutionerna har olika förutsättningar att tillgodogöra sig dessa två tillvägagångssätt, dels för att professionsutbildningarna har fasta ramar och mål avseende en viss yrkesverksamhet och kräver ett delvis annat kunskapsinnehåll än icke- professionsutbildningar, dels då vissa institutioner är mer forskningsinriktade än andra. Under 2014 kommer arbetet att fortsätta med att utarbeta förslag till hur forskningssatsningar kan bli mer delaktiga i fakultetens utbildningar. Högre grad av samverkan över fakultets- och institutionsgränser samt kreativa forskningsmiljöer Förbereda upprättandet av en fakultetsgemensam seminarieserie Vid fakulteten ges karriärseminarier för doktorander. I mars föreläste Ulf Bjereld, statsvetenskapliga institutionen på temat Forskaren och media: fallgropar och framgångsvägar. Under våren ändrade karriärseminarierna struktur och fick ett större fokus på nyantagna doktorander. Tanken är att under höstterminer erbjuda en fakultetsgemensam introduktion och på vårterminer erbjuda två karriärseminarier, ett seminarium om att söka forskningsmedel och ett seminarium om publicering. Den fakultetsgemensamma introduktionen under hösten ställdes in på grund av för få deltagare. De två karriärseminarier som är planerade för våren 2014 kommer att genomföras som planerat. I samarbete med Folkuniversitetet genomfördes under hösten en lunchseminarieserie i fem delar för allmänheten där fakultetens forskare presenterar aktuella rön. Denna serie har varit mycket uppskattad med över 50 personer i publiken. Föreläsningsserien kommer att fortsätta under våren 2014. Skapa ett fakultetsgemensamt professorskollegium Under arbetsåret gjorde ett försök att skapa ett aktivt professorskollegium. Tanken är att skapa en plattform där professorer kan utbyta erfarenheter och skapa tvärvetenskapliga synergieffekter för 4 (16)

forskning och utbildning. På grund av tidsbrist samt den arbetsbörda som åligger fakultetens professorer har detta verksamhetsmål ej genomförts men planeras att genomföras under 2014. Utreda riktlinjer för medfinansiering/oh- påslag/samfinansiering Under hösten skapades en arbetsgrupp för översyn av fördelningsmodellen för fakultetsanslagen. Arbetsgruppen leds av prodekan Marie Demker och kommer att redovisa sitt arbete under våren 2014. Initiera minst en ytterligare fakultetsgemensam forskarutbildningskurs Fakulteten genomförde under VT13 för första gången två fakultetsgemensamma doktorandkurser. En i kvalitativ metod och en kurs i kvantitativ metod. Båda kurserna är uppskattade bland fakultetens doktorander och kurserna ges ånyo under vårterminen 2014. Under hösten 2013 bildades en arbetsgrupp för att ta fram en kursplan för en tredje fakultetsgemensam doktorandkurs i att kommunicera vetenskap. Arbetsgruppens arbete kommer att redovisas under 2014. Identifiera forskning inom fakulteten som är kopplad till globala utmaningar och hållbar utveckling i förhållande till den universitetsgemensamma satsning på forskning för hållbar utveckling som samordnas av Göteborgs miljövetenskapliga centrum Fakulteten har samlat in information om vilka forskare inom samhällvetenskapliga fakulteten rörande miljö och hållbar utveckling samt pågående projekt för 2013. Detta finns som bilagor i fakultetens hållbarhetsredovisning. Uppgifterna behandlas av Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå. En väl fungerande infrastruktur Inventera behovet av resurser för att upprätthålla och utveckla fakultetens forskningsinfrastruktur i termer av databaser, undersökningsserier och programvaror Fakulteten deltar aktivt i GUs infrastrukturgrupp med Lena Wängnerud, statsvetenskapliga institutionen, som representant. Under 2013 har infrastrukturgruppen inventerat institutionernas existerande forskningsinfrastruktur. Fakultetens institutioner har redovisat fem databaser och frågan om infrastruktur har beretts och diskuterats i Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå (BFF). Frågan kommer att följas upp i BFF samt prefektrådet under 2014. Under året har även några institutioner anpassat sina lokaler för att kunna tillhandahålla bättre infrastruktur för datainsamling inom forskningsprojekt. Utvecklande incitamentsstrukturer Genomföra översyn inför utvecklingen av en ny modell för fördelning av rörliga delen av fakultetsanslaget som tar större hänsyn till kvaliteten i forskningen vid enskilda institutioner och mindre till kvantitet Under hösten skapades en arbetsgrupp för översyn av fördelningsmodellen för fakultetsanslagen. Syftet är att större hänsyn till forskningen kvaliteter än dess kvantiteter samt relatera 5 (16)

fördelningsmodellen bättre till forskarutbildningarnas basbehov. Arbetsgruppen leds av Marie Demker och kommer att redovisa sitt arbete under 2014. Så har vi följt upp och återkopplat Kontinuerlig återrapportering och dialog med Prefektråd samt Beredningsgruppen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) och Beredningsgruppen för forskning och utbildning på forskarnivå. Fakultetsledningen och fakultetsstyrelsen följer också upp institutionernas handlings- och verksamhetsplaner, senast skedde detta vid policydag 2013-11- 07. Institutionerna följer kontinuerligt upp verksamheten i ledningsgrupper, institutionsråd och beredningsorgan för olika verksamhetsområden. 6 (16)

UTBILDNING SOM FÖRNYAR Vårt mål för 2013 Pedagogisk excellens Pedagogiska utvecklingskommittén ges uppdraget att stödja utvecklingen av pedagogiska miljöer genom att vidareutveckla de förslag till åtgärder som presenterats i Pedagogiska utvecklingskommitténs rapport från vårterminen 2012 Pedagogiska utvecklingskommittén utgör länk mellan samhällsvetenskapliga fakulteten och den universitetsgemensamma enheten för pedagogisk utveckling och inlärning PIL, där bland annat PILs verksamheter som stödjer pedagogisk utveckling och kvalitetsdriven utbildning ska integreras i fakultetens utbildningsverksamheter Både bredd och spets samt program och fristående kurser för bildning och livslångt lärande Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) bereder frågor om strategisk utveckling av fakultetens samlade utbildningsutbud Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) utarbetar förslag till principer för utveckling av utbildningsutbudet. Hänsyn tas till bland annat balansen mellan fristående kurser och program, grundnivå och avanceradnivå, aviserade nedskärningar, lärarutbildningsuppdrag uppdragsutbildning och flexibla utbildningsformer, samt det omgivande samhällets behov Internationell profil Fakulteten gör översyn av internationaliseringen inom fakultetens utbildningar och utvecklar strategier för ökad internationalisering. Kvalitetsdriven utbildning Erfarenheter från universitetets utvärdering BLUE11 och Högskoleverkets utvärderingar ska systematiskt följas upp i Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå. Vår verksamhetsplan för 2013 detta har vi uppnått Pedagogisk excellens Pedagogiska utvecklingskommittén ges uppdraget att stödja utvecklingen av pedagogiska miljöer genom att vidareutveckla de förslag till åtgärder som presenterats i Pedagogiska utvecklingskommitténs rapport från vårterminen 2012 7 (16)

Pedagogiska utvecklingskommittén utgör länk mellan samhällsvetenskapliga fakulteten och den universitetsgemensamma enheten för pedagogisk utveckling och inlärning PIL, där bland annat PILs verksamheter som stödjer pedagogisk utveckling och kvalitetsdriven utbildning ska integreras i fakultetens utbildningsverksamheter Med anledning av byte av ordförande tillika vicedekan med ansvar för grundutbildning har ambitionerna begränsats till att Pedagogiska utvecklingskommittén utgjort länk mellan PIL och fakultetens utbildningsverksamhet, b la genom kontinuerlig återrapportering och dialog i och med Prefektråd och Beredningsgruppen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU). Några verksamheter, som institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Förvaltningshögskolan och institutionen för globala studier har intensifierat, alternativt förtydligat eller ökat möjligheten/utrymmet för kompetensutveckling, samt initierat utvärderingar av sådana satsningar med särskilt fokus på pedagogisk utveckling. Psykologiska institutionen har avsatt särskilda medel för lärares pedagogiska kompetensutveckling. Därtill har några verksamheter förnyat eller skapat pedagogiska seminarier för nya och yngre lärare. Både bredd och spets samt program och fristående kurser för bildning och livslångt lärande Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) bereder frågor om strategisk utveckling av fakultetens samlade utbildningsutbud BFU har diskuterat hur fakultetens samlade utbildningsutbud skall utvecklas vidare under 2014. Arbetet pågår fortlöpande. Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) utarbetar förslag till principer för utveckling av utbildningsutbudet. Hänsyn tas till bland annat balansen mellan fristående kurser och program, grundnivå och avanceradnivå, aviserade nedskärningar, lärarutbildningsuppdrag uppdragsutbildning och flexibla utbildningsformer, samt det omgivande samhällets behov På institutionsnivå har arbetet med lågsiktig strategi för utbildningsutbudet påbörjats och hur nedskärningar och förändringar i utbildningsutbudet skall mötas med hänsyn till resurstilldelning, söktryck, arbetsmarknad och befintlig kompetens inom institutionen. Fakultetens institutioner har under en treårsperiod drabbats av stora neddragningar vilket påverkat planeringen och utvecklingen av utbildningsutbudet. Flera institutioner har öppnat upp kurser inom program för att öka utbudet av fristående kurser som annars utgör en minskande del av fakultetens utbud och för att möta behovet av kompetensutveckling för t ex yrkesverksamma. Kursutbudet har utvecklats, framför allt på avancerad nivå på engelska och fler kurser med nära anknytning till institutionernas forskningsområden har utvecklats. Nya program på avancerad nivå har initierats, t ex har en ettårig halvfartsutbildning Executive Master i European Studies fått utvecklingsanslag från Utbildningsnämnden och ett nytt masterprogram i journalistik planeras. Förslag att åstadkomma en breddad rekrytering till socialt arbete har lyfts genom anhållan centralt om att få öka kvotgruppen studenter med betyg från folkhögskola. Detta har dock inte låtit sig göras. Inom institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har man arbetat med att utveckla studievägledningens arbete mer mot karriärplanering liksom att utveckla alumnarbetet. 8 (16)

Psykologiska institutionen har arbetat med att tydliggöra kopplingar mellan utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Inom socialt arbete är utbildningsutbudet forskningsförankrat i det sociala arbetets verksamhetsfält och erbjuder specialiseringar inom olika profilområden. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation har utvecklat kvartsfartskurser riktade mot yrkesverksamma lärare samt arbetat för att hitta nya intressenter för uppdragsutbildning. Internationell profil Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå utarbetar förslag till principer för internationellt utbyte av studenter lärare, forskare och administratörer med grund i en samlad bild över gällande avtal och faktiskt internationellt utbyte Med anledning av att EU gör om Erasmus- programmet till Erasmus+ förnyas ovanligt många avtal, samtidigt som strategisk översyn har lett till att andra sagts upp och nya skapats. Förslag till principer har därför inte kunnat slutföras under 2013. Däremot har en översyn över faktiskt internationellt utbyte för studenter gjorts, och till viss del utgjort grund för strategisk översyn Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå utarbetar förslag till fakultetsgemensamt kursutbud på engelska, modell för dimensionering och finansiering av kursplatser Ett delvis intensivt arbete med modell för dimensionering och finansiering av kursplatser har gjorts under året. Arbetet startades med en arbetsgrupp med representanter från dels Beredningsgruppen för utbildning på grund- och avancerad nivå dels med institutionernas internationaliseringsansvariga, som gick till grunden med finansiering av utbytesstudier. Därefter har modeller för hantering av kursplatser under nuvarande Erasmus tagits fram (största andelen inresande kommer från dessa avtal), och arbetet med hållbar modell för att hantera Erasmus+ kommer att slutföras tidigt 2014. Kvalitetsdriven utbildning Erfarenheter från universitetets utvärdering BLUE11 och Högskoleverkets utvärderingar ska systematiskt följas upp i Beredningen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) Under 2013 har BFU diskuterat utfallet av BLUE11 och konstaterat att många institutioner allt sedan utvärderingen gjordes 2010 systematiskt har arbetat för att utveckla och förbättra de delar som påtalades i utvärderingarna för respektive programutbildning. Högskoleverkets utvärderingar har också diskuterats och flera av fakultetens utbildningar har fått bedömningen mycket hög kvalitet. De utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet har nu fått godkänt av UKÄ. Institutionerna har arbetat intensivt med kvalitetsutveckling av dessa utbildningar och Institutionerna har följt upp BLUE11 och HSV:s utvärderingar genom utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och systematisk uppfölning av kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsplan har inrättats t ex vid statsvetenskapliga institutionen. Institutionerna för globala studier respektive journalistik, medier och kommunikation som av HSV fick bristande kvalitet för utbildningar/examensämnen; kandidat i Internationella relationer och Utveckling och 9 (16)

internationellt samarbete och magister i Mänskliga rättigheter samt magister i Journalistik, har genom intensivt kvalitetsarbete åtgärdat bristerna och nu fått bedömningen hög kvalitet. BFU har tagit del av hur detta kvalitetsarbete utvecklats under året. Ett par institutioner, institutionen för globala studier och institutionen för socialt arbete, har även genomfört UKÄ- utvärdering under året (socialantropologi och socialt arbete/socionomprogram). Förvaltningshögskolan har satsat på utveckling av en kursvärderingspolicy, procedurer och former för kurservärdering. Statsvetenskapliga institutionen har utvecklat studentinflytandet inom verksamheten genom t ex enkätundersökning och fått studenternas syn på institutionens arbete med likabehandlingsfrågor. Institutionen för socialt arbete har genomfört kursutvecklingskonferenser i samarbete med Stockholms respektive Lunds universitet avseende examinationer av uppsatser på avancerad nivå. Arbetet med ökad forskningsanknytning av utbildning har varit framträdande inom ämnen som personalvetenskap och konfliktlösning vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Institutionen har fått FORTE- medel för ett nationellt forskarnätverk för lärare/forskare engagerade i personalvetarprogrammen i landet. Vidare arbetar institutionen med att formalisera lärarkollegier med ansvar för kvalitetsarbete och utveckling av utbildningarnas profilering, forskningsanknytning, internationalisering och kvalitetsarbete. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation har också genofört en omfattande omorganisation av utbildningsansvaret och studierektorsfunktionerna för att öka tydligheten och kvaliteten i arbetet. Så har vi följt upp och återkopplat Kontinuerlig återrapportering och dialog med Prefektråd samt Beredningsgruppen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) och Beredningsgruppen för forskning och utbildning på forskarnivå. Fakultetsledningen och fakultetsstyrelsen följer också upp institutionernas handlings- och verksamhetsplaner, senast skedde detta vid policydag 2013-11- 07. Institutionerna följer kontinuerligt upp verksamheten i ledningsgrupper, institutionsråd och beredningsorgan för olika verksamhetsområden. 10 (16)

SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Vårt mål för 2013 Ökad forskningsdialog Inrätta ett samverkansorgan vid fakulteten för att utveckla och koordinera mötesplatser och samverkan med aktörer utanför fakulteten Undersöka hur hearings med forskare och politiker i samhällsaktuella frågor kan etableras som en del av samverkansuppgiften Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet Samordna fakultetens externa nätverk för att etablera mötesplatser mellan studenter, alumner och företrädare för arbetsmarknaden. Utreda möjligheter för att öka open access publicering av forskningsresultat Samverkansarbete ska vara meriterande Utveckla en modell för hur samverkan ska tydliggöras i meritportföljer Kvalitetskrivet samverkansarbete Inventera hur hittillsvarande samarbeten lett till ett akademiskt mervärde för forsknings- och utbildningsmiljöer vid fakulteten Vår verksamhetsplan för 2013 detta har vi uppnått Ökad forskningsdialog Inrätta ett samverkansorgan vid fakulteten för att utveckla och koordinera mötesplatser och samverkan med aktörer utanför fakulteten Fakultetens institutioner deltar aktivt i fakultetsgemensamma doktorandkurer och uppmunterar medarbetarna att medverka i fakultets- och universitetsgemensamma aktiviteter. Institutionerna är även aktiva i publika seminarier/workshops som exempelvis MR- dagarna, Mistra Urban Futures, Brännpunkt Europa, Global Week etc. Under året har även flera institutioner skapat nyhetsbrev för samarbetsparters, förnyat hemsidor samt skapat bloggar, facebooksidor och twitterkonton. I samarbete med Folkuniversitetet arrangeras lunchseminiarer för allmänheten och i samarbete med humanistiska fakulteten anordnas terminsvisa hearings. Prodekan Marie Demker har påbörjat en dekanblogg och vid fakultetens hemsida finns en hemsida där fakultetens medarbetares bloggar finns samlade. Dessa strategiska satsningar ökar sammantaget synligheten och tillgängligheten för fakultetens forskning. Under 2013 har det funnits ett mål att skapa ett 11 (16)

samverkansorgan vid fakulteten för att utveckla och koordinera samverkan med aktörer utanför fakulteten. På grund av tidsbrist har detta samverkansorgan ej tillsatts men frågan har diskuteras i Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå (BFF) och intentionen är att samverkansorganet skall vara igång under 2014. Undersöka hur hearings med forskare och politiker i samhällsaktuella frågor kan etableras som en del av samverkansuppgiften I samarbete med humanistiska fakulteten anordnas terminsvisa hearings. Under våren arrangerade Samhällsvetenskapliga fakulteten en hearing kring framtidens migration och under höstterminen arrangerade Humanistiska fakulteten en hearing om fundamentalism. Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet Samordna fakultetens externa nätverk för att etablera mötesplatser mellan studenter, alumner och företrädare för arbetsmarknaden Flera institutioner har anordnat möten och konferenser med samverkanspartners, studenter och alumner. Institutionen för globala studier har diskuterat att utse en samverkanskoordinator och utveckla en samverkanstrategi.. Institutionen har genomfört en arbetsmarknadsdag med alumner och studenter. Förvaltningshögskolan har ett sedan lång tid etablerat samarbete med 11 kommuner och VG- regionen inom ramen för KOLV- projektet. En plan har diskuterats med samarbetspartnerna om att utveckla ett program för studenter där de besöker kommuner/regionen för att få en större förståelse för framtida yrken. Ett sådant besök genomfördes under 2013. Institutionen har även involverat samarbetspartners vid examensdag där studenter välkomnas ut i arbetslivet, inlett förvaltningshögskolans dag och delat ut pris för bästa nyttiggörandet av forskning i offentlig förvaltning. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation har påbörjat arbete och diskuterat kartläggning av kontakter med alumner, intressenter och branschföreträdare, skapa mer formella referensgrupper för programutbildningarna, genomfört alumnaktivitet för tidigare studenter från både journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för socialt arbete har arrangerat konferenser med alumnnätverket som vänder sig till yrkesverksamma, studenter, lärare och forskare. Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har etablerat ett samarbete med HR- centrat vid Handelshögskolan. Vidare planerar institutionen att inrätta ett advisory bord för sociologi, arbetsvetenskap och personalvetenskap dit företrädare för arbetsmarknaden knyts. Statsvetenskapliga institutionen har startat alumnverksamhet för att knyta alumner till verksamheten. Utreda möjligheter för att öka open access publicering av forskningsresultat Fakulteten har ännu inte hunnit påbörjat detta arbete. 12 (16)

Samverkansarbete ska vara meriterande Utveckla en modell för hur samverkan ska tydliggöras i meritportföljer Vid Förvaltningshögskolan har prefekten valt att i diskutera samverkansaktiviteter som en stående punkt vid utvecklingssamtal. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation har påbörjat arbetet med att skapa rutiner för hur samverkansarbetet skall dokumenteras t ex vid löneförhandlingar. Vid övriga institutioner vid fakulteten har arbetet med detta ännu inte påbörjats. Kvalitetskrivet samverkansarbete Inventera hur hittillsvarande samarbeten lett till ett akademiskt mervärde för forsknings- och utbildningsmiljöer vid fakulteten Fakulteten har tillsatt en arbetsgrupp som gör en översyn av fördelningsmodellen för fakultetsanslagen. Syftet är att kvalitén i forskningen skall premieras över kvantitet. Arbetsgruppens arbete kommer att redovisas under 2014. I Beredningen för forskning och utbildning på forskarnivå (BFF) har frågan diskuterats och förhoppningen är att en ny fördelningsmodell skall premiera kvalitetsdrivet samverkansarbete. Flera institutioner upplever den gamla fördelningsmodellen ad hoc baserad vilket skapar osäkerhet och svårigheter att planera långsiktiga strategiska samarbeten med interna och externa aktörer. Under året har dock fakultetens institutioner utökat samverkansarbetet med externa aktörer såsom Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen, Humboltinstitutet m.fl. Psykologiska institutionen har tillsammans med universitetet i Maastricht och Southampton skapat ett utbytesprogram för doktorander inom ramen för Erasmus Mundus Joint Doctorate Programme. Någon konkret inventering av hur hittillsvarande samarbeten lett till akademiskt mervärde för forsknings- och utbildningsmiljöer vid fakulteten har dock ej genomförts under 2013. Så har vi följt upp och återkopplat Kontinuerlig återrapportering och dialog med Prefektråd samt Beredningsgruppen för utbildning på grund- och avancerad nivå (BFU) och Beredningsgruppen för forskning och utbildning på forskarnivå. Fakultetsledningen och fakultetsstyrelsen följer också upp institutionernas handlings- och verksamhetsplaner, senast skedde detta vid policydag 2013-11- 07. Institutionerna följer kontinuerligt upp verksamheten i ledningsgrupper, institutionsråd och beredningsorgan för olika verksamhetsområden. 13 (16)

ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Vårt mål för 2013 En socialt hållbar miljö Uppdra åt chefer att under implementeringen av ny organisation vara uppmärksamma på arbetsbelastningen för administrativ personal och lärare Bevaka arbetsmiljökonsekvenser av intern hantering av lokaler inom fakulteten Aktivt ledar- och medarbetarskap Utveckla en lokal anpassning för fakulteten av universitetets arbets- och delegationsordning Informera om universitetets och fakultetens arbets- och delegationsordningar, samt beslutsvägar En lärande organisation Utreda behovet av information till medarbetare och studenter på engelska Kvalitetsdriven arbetsmiljö Anordna två arbetsmiljödagar för prefekter, arbetsmiljöombud och studentarbetsmiljöombud Utarbeta en plan för hur arbetsmiljöbarometrarna skall presenteras och följas upp inom fakulteten Vår verksamhetsplan för 2013 så har vi gjort En socialt hållbar miljö Uppdra åt chefer att under implementeringen av ny organisation vara uppmärksamma på arbetsbelastningen för administrativ personal och lärare Dekanen diskuterar regelbundet arbetsmiljöfrågor vid dekanens chefsmöten med prefekter/motsvarande Vid flera av institutionerna har arbetsbelastning uppmärksammats för såväl lärare som TA- personal. Institutionerna har arbetat med förbättringar av tjänsteplanering och kartlagt arbetsuppgifter för att få bättre arbetsbeskrivningar. Vidare har några institutioner avsatt medel för TA- personalens kompetensutveckling och för pedagogisk utveckling. 14 (16)

Bevaka arbetsmiljökonsekvenser av intern hantering av lokaler inom fakulteten Lokala arbetsmiljökommittén IIa undersöker regelbundet institutionernas disposition av tjänsterum och följer eventuella arbetsmiljökonsekvenser av förtätning i lokalerna. Lokalbehovet är fortsatt stort under året för några av institutionerna på grund av att verksamheten där snabbt har expanderat. Fakultetsstyrelsen har beslutat tillsätta en utredning kring lokalbehov på kort och lång sikt för hela fakulteten. Lokalfrågorna tas inte upp i institutionernas verksamhetsplaner. Lokalfrågorna förs istället fram i deras redovisningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet, där institutionerna i Haga signalerar trångboddhet i sina bedömningar av risker för olycksfall och ohälsa i arbetet. Frågan om lokalbehov och disposition är inte helt lätt att hantera för en enskild institution. Aktivt ledar- och medarbetarskap Utveckla en lokal anpassning för fakulteten av universitetets arbets- och delegationsordning Informera om universitetets och fakultetens arbets- och delegationsordningar, samt beslutsvägar I avvaktan på aviserad revidering av GUs arbets- och delegationsordningar beslutade fakultetsstyrelsen att till dekanen vidaredelegera beslut om remisser, årsredovisningar samt mindre revideringar i utbildningsplaner. GUs reviderade arbets- och delegationsordningar fastställdes i oktober och december och arbetet med lokal anpassning får istället göras under våren 2014 med påföljande informationsinsatser. Institutionerna har informerat anställda om arbets- och delegationsordningen och arbetat med att klarlägga beslutsvägar. Interna arbets- och delegationsordningar har upprättats vid flera institutioner. En lärande organisation Utreda behovet av information till medarbetare och studenter på engelska På fakultetens webb finns den mest grundläggande informationen om fakulteten på engelska. Återstår våren 2014 att reda vidare i vilka typer av dokument som för fakulteten regelmässigt ska översättas för att informera medarbetare och studenter. Några av institutionerna tar upp att de har arbetat med den engelskspråkliga informationen till medarbetare och studenter. Överlag har institutionerna arbetat med olika informationsinsatser, t ex om likabehandling och mångfald, och med framförallt den interna kommunikationen. Mycket sker via institutionernas hemsidor, men även lärplattformen GUL används för att sprida intern information. Vid en institution tas benchmarking mot andra institutioner upp som ett sätt att utveckla det interna arbetsmiljöarbetet. 15 (16)

Kvalitetsdriven arbetsmiljö Anordna två arbetsmiljödagar för prefekter, arbetsmiljöombud och studentarbets- miljöombud Fakultetskansliet har anordnat möte med representanter från infraområdet för prefekter, administrativa chefer, ekonomer om tjänstekatalogen för att klargöra förändringar genom den nya organisationen. Fakultetskansliet har anordnat möte för prefekter med GUs personalchef angående GUs styrdokument för arbetsmiljöansvar vid gemensamma arbetsställen. Vid institutionerna är arbetsmiljöfrågor en stående punkt på institutionsrådets dagordning. Flera institutioner har behandlat arbetsmiljöfrågor vid personaldagar. Några institutioner har även anordnat egna arbetsmiljödagar. Utarbeta en plan för hur arbetsmiljöbarometrarna skall presenteras och följas upp inom fakulteten Lokala arbetsmiljökommittén II a har som tidigare år anordnat presentation av resultat i arbetsmiljöbarometern (Olle Persson), denna gång om doktorandernas arbetsmiljö för lokala arbetsmiljökommittén, prefekter och doktorandrådet. De flesta institutioner har tillsatt arbetsmiljögrupper där även likabehandlingsfrågor tas upp. Arbetsmiljögrupperna träffas regelbundet och svarar för arbetsmiljöronder, riskbedömningar och framtagande av handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Flera av institutionerna har påbörjat arbete med interna arbetsmiljöenkäter i syfte att komplettera resultaten i arbetsmiljöbarometern, bland annat nämns en enkät där arbetsmiljöproblem relaterade till lärplattformen GUL kartläggs. Några anger att de arbetar mer aktivt med att följa upp arbetsmiljöronder. Så har vi följt upp och återkopplat Handlingsplanen och verksamhetsplanen följs upp och behandlas årligen vid institutionsdialoger, i fakultetens prefektråd, i fakultetsstyrelsen samt i lokala arbetsmiljökommittén. Verksamhetsplanen behandlas som en stående punkt i fakultetsstyrelsen. Handlingsplanen revideras årligen, senast skedde detta vid policydag 2013-11- 07. Institutionerna följer kontinuerligt upp sina verksamhetsplaner i ledningsgrupper, institutionsråd och beredningsorgan för olika verksamhetsområden 16 (16)