PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola med fritidshem Ansvarig för planen Rektor Uppsävjaskolan Katarina Lehrberg Planens giltighetstid Antagen 150901 Gäller till 160831 Utbildning & lärande 2013 1

2 (10) 1. SYFTE OCH INNEHÅLL Syftet med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Planens funktion är att förebygga och förhindra att kränkningar förekommer genom att beskriva konkreta insatser och tydliga rutiner. Planen är en dokumentation av det arbete som bedrivs löpande samt utgångspunkt för uppföljning, utvärdering och utveckling. Planen är därmed en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Planen är även ett verktyg att använda sig av då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår i verksamheten, genom att den beskriver vilken arbetsgång som ska följas i sådana situationer, hur utredningar och åtgärder ska dokumenteras och hur insatser ska följas upp. 2. UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE PLAN Utvärderingen av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts är utgångspunkten för den nya planen. Målet för åtgärden/önskvärd effekt Föregående periods åtgärder Effekt/hur blev det Raster tydligare, gemensamt förhållningssätt för rastvakter. Delade raster för Uppsävjaskolan och Nya Stordammen. Uppsävjaskolan är från HT -14 inhysta i en annan skola. Åk FSk-1 och åk 2-5 i olika byggnader. Detta innebär att vi inte kan samordna rastvaktandet mellan dessa byggnader. Det krävs flera rastvakter och vi har behövt göra två olika rastvaktsscheman. Tillgången till Sävja IP har också krävt extra rastvakter. Uppsävjaskolan och Nya Stordammen hade delade under läsåret. Fsk-åk1 har haft gemensamma raster vilket har fungerat bra. Uppsävjaskolan och Nya Stordammens har haft gemensamma rastregler med färre konflikter till följd. Åk2 åk5: Skolgården var tidigare ämnad för äldre elever så det fanns inga lekredskap under hösten -14. Början av VT -15 så kom det nya lekredskap som vi delade mellan de båda skolorna. Effekten av detta blev mindre konflikter under rasterna. Skolgårdens form gör det svårt att ha en överblick vilket gör att rastvakterna måste vandra omkring hela tiden. Vi har under APT regelbundet påmint personalen om vikten av att titta till skymda platser. Uppsävjaskolan ch Nya Stordammen har haft delade raster vilket fungerat bra. Vi planerar att ha rastvaktspositioner och en kompisplats till nästa läsår.

Gemensamma riktlinjer och insatser för skolstart Fadderverksamhet. Att alla klasser har klassvärdar. Det har upprättats nya rastregler för hela skolan. Vid skolstarten skickades ut Tips för en bra skolstart till all personal från LB-gruppen. Arbetslagen skulle planera fadderverksamheten efter vi kommit iordning i Nya Stordammens lokaler. I utskicket En bra skolstart stod det att alla klasser skulle ha klassvärdar. 3 (10) Själva skolstarten var enkel i år. Fokuset hos eleverna och personalen låg i inflyttningen i Nya Stordammens lokaler. Positiv respons från föräldrar, elever och personal. Tips för en bra skolstart som all personal fick vid skolstarten har efter analys visat sig vara uppskattat. Vi kommer att revidera dessa tips i LB-gruppen till skolstarten HT-15 De flesta arbetslag har inte kommit igång med detta. Beroende på att vi finns i olika byggnader har det varit svårt att genomföra praktiskt. En del arbetslag hade några aktiviteter under VT -15. Vi planerar att införa samarbete över årskursgränserna till nästa läsår. Efter analys av utvärdering från personalen visade det sig att alla klasser haft klassrumsvärdar/pysslingar under läsåret. Undervisning i värdegrundsarbete för hela skolan. Där klasslärare och fritidspersonal ansvarar för undervisning. Detta för att förebygga kränkningar och konflikter. Likabehandlingsgruppen tog fram material för olika årskurser. Efter analys konstaterar vi att alla arbetslag har arbetat med värdegrundsarbete på olika sätt. Vi kommer fortsätta med värdegrundsarbete med fokus på nätvett nästa läsår. 2.1. På vilket sätt medverkade barn/elever i arbetet och i utvärderingen? Genom enkäter och samtal i elevrådet/kamratstödjarna och i klasserna. Elevernas tips och förbättringsförslag tas till vara och de medverkar i genomförandet.

3. FRÄMJANDE ARBETE Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Syftet är att skapa en trygg förskole- och skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av något särskilt identifierat problem i verksamheten. 3.1. Skolans insatser Områden 1. Kränkande behandling 2. Kön 3. Könsidentitet eller könsuttryck 4. Etnisk tillhörighet 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Funktionsnedsättning 7. Sexuell läggning 8. Ålder 4 (10)

5 (10) Insats Likabehandlingsgruppen Leda likabehandlingsarbetet Områden som berörs av insatsen Ansvar/person anges Tidsplan Uppföljning när och hur 1-8 LB-gruppen. Möten en gång i Utvärdering av gruppens arbete i månaden. december/maj. Klassvärdar verka för gemenskap på skolan 1,2,6 LB-gruppens medlemmar i sina olika arbetslag. Hela läsåret. LB-gruppens medlemmar kontinuerligt i sina olika arbetslag. Årskurssamarbete verka för gemenskap på skolan. 1,2,8 LB-gruppens medlemmar i sina olika arbetslag. Hela läsåret. LB-gruppen medlemmar kontinuerligt i sina olika arbetslag. En bra skolstart för alla klasser 1,2,4 Likabehandlingsgruppen. Arbetslagen. Under första veckorna vid terminsstart. Genom enkät till all personal i september. Värdegrundsarbete med koncentration på lektioner i Nätvett. 1,2,3,4,5,6 LB-gruppen i samarbete med sina olika arbetslag. Hela läsåret. LB-gruppens medlemmar kontinuerligt i sina olika arbetslag och all personal november/april. Introduktion av nya elever åk 3-5. Introducera nya elever, gå igenom skolans likabehandlingsplan. Ha ett samtal för att se om eleven trivs. 1 Kurator. Hela läsåret. Genom samtal. 4. KARTLÄGGNING Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som identifieras i verksamheten ligger till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen omfattar såväl förekomsten av trakasserier och kränkande behandling som en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå.

6 (10) 4.1. Redovisning av hur periodens kartläggning har gått till och hur personalen och barnen/eleverna har medverkat Skolenkät: Arbetslagen genomförde skolenkäten med alla elever på skolan oktober/mars. Arbetslagen genomförde en trygghetsvandring på skolgården för de yngsta eleverna. Kommunens enkäter. Fritidsenkäten: Enkäten genomfördes i mars på alla fritidsavdelningar. Observationer/fritidsintervjuer: Dessa genomfördes i mars-april. Utvärdering av periodens förebyggande arbete har skett bland personal och eleverna under maj/juni. 4.2. Områden som kan synas i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 4.3. Redovisning av kartläggningens resultat och analys FSK-åk 1: Efter analys av skolenkäten ser vi att FSK och åk 1 som har en annan byggnad och skolgård, att det har minskat med otrygga platser under VT -15 mot HT -14. Orsaker kan vara att FSK och åk 1 haft gemensamma raster. Även att det under VT -15 varit flera rastvakter ute och förstärkt vid de otrygga platserna, som vi såg på skolenkäten under HT-14. Åk 2 åk5: Efter analys av skolenkäten jämförd mellan HT-14 och VT-15 för åk 2, 3, 4 och 5. Ser vi att förekommer flera otrygga platser inomhus i korridorerna av skolan. Enligt kommentarer från eleverna upplever de att det känns otryggt när de ska gå till matsalen, musiklektioner och slöjdlektioner då högstadieeleverna är i korridorerna. Fortfarande otrygga platser i åk 2:s och åk 4:s kapprum. På själva skolgården har det minskat med otrygga platser.

5. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planeras utgår från den kartläggning som gjorts. 5.1. Konkreta insatser utifrån årets kartläggning och utvärderingen av föregående plan 7 (10) Tryggare raster. Årskurssamarbete. Förebygga kränkningar på nätet. Insats Verksamhetsform Mål att uppnå/önskvärd effekt Tryggare raster. Ett väl fungerande Förebygga konflikter och rastvaktssschema. kränkningar under raster. Rastvaktspositioner. Vuxna har ett mindre område Kompisplats. att bevaka. Eleverna hittar lättare den vuxne och den vuxne upptäcker lättare konflikter och kränkningar. Kompisplats dit man går om Årskurssamarbete Lektioner i nätvett. Samarbete över årskursgränserna. FSK - Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Olika aktiviteter på raster och under lektionstid. Arbeta med nätvett med hjälp av Power Point. Annat material från LB gruppen. man vill hitta kamrater. Årskurserna bredvid varandra ska lära känna varandra för att förebygga konflikter och kränkningar. Förebygga kränkningar på nätet. Ansvar/person Tidsplan Uppföljning när och hur Anette Ragnarsson/Kajsa Hesselius Rosario Vega Likabehandlings- Gruppen. FSK Åk 1 Anna-Karin Fröberg/Linda Danielsson Åk 2 Åk 3 Åsa Ekström/ Louise Andersson Åk 4 Åk 5 Anette Ragnarsson/Kajsa Hesselius. FSK Linda Danielsson. Åk1 Anna-Karin Fröberg. Åk2 Åsa Ekström. Åk3 Louise Andersson/Ingela Lund. Åk4 Fredrik Brinck. Åk5 Anette Ragnarsson. VT-16 VT-16 VT-16 Följs upp genom Kartläggningar och analyseras av LB-gruppen. Oktober-mars. LB-gruppen kontinuerligt i sina olika arbetslag. Analys under LB-gruppens möten varje månad. LB-gruppen kontinuerligt i sina olika arbetslag. Analys under LB-gruppens möten varje månad.

8 (10) 6. ATT UPPTÄCKA, ANMÄLA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 6.1. Rutiner information till elever och vårdnadshavare om hur de ska anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Information till eleverna om våra rutiner sker samtidigt som vi presenterar Likabehandlingsplanen. LB-gruppen ansvarar för detta. Föräldrar och andra intresserade kan finna planen på vår hemsida. På hemsidan finns även information om hur anmälan om kränkning kan göras. Rutiner - personalens respektive rektorns/förskolechefens skyldighet att anmäla Anmälningsskyldigheten till rektor och huvudman omfattar alla händelser där en elev upplever sig vara utsatt för kränkande behandling av elev eller någon i personalen. Alla dessa händelser ska utredas, även om utredningens omfattning och metod anpassas till det enskilda fallet. Skolan använder sig av kommunens blanketter anmälan/utredning. Den personal som uppmärksammat en kränkning/händelse fyller i en anmälan om händelsen och skickar den till rektor. Samma personal fyller också i nästa blankett utredning och även denna skickas till rektor. Vid behov kontaktas skolans kurator för handledning. Rektor ansvarar för att anmälan om kränkning samt utredning av densamma sänds till skolhuvudmannen. 6.2. Rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation avseende diskriminering och kränkande behandling I första hand reder lärare/fritidspersonal ut konflikten. Vid större eller upprepade konflikter kontaktas en representant från Likabehandlingsgruppen som snarast, oftast samma dag, avsätter tid för att i lugn och ro låta alla inblandade enskilt, få berätta sin version. (Viktigt att utreda om det handlar om mobbning eller trakasserier. I så fall träder rutiner om mobbning in, se nedan). Därefter träffas alla inblandade för genomgång av händelseförlopp, tankar och känslor. Mötet avslutas med att alla gemensamt kommer fram till hur man ska förhålla sig till varandra för att undvika större konflikter i framtiden. Skolan kontaktar föräldrar i de fall vi bedömer att föräldrar behöver få kunskap om det som skett. Alla större konflikter som kräver utredning dokumenteras. Ansvarig för att detta sker är den personal som deltagit i samtalen. Om personal på skolan får kännedom om att upprepade kränkningar det vill säga mobbning förekommer kontaktas alltid Likabehandlingsgruppen, som omedelbart börjar inleda samtal med alla berörda oftast samma dag. Föräldrar till berörda elever informeras så fort dessa samtal är genomförda och kan även bli kallade till skolan. När mobbningen upphört, görs tre uppföljande samtal med berörda elever och representant från Likabehandlingsgruppen, för att vara säker på att mobbningen upphört. Berörda elevers föräldrar får information från uppföljningen. Ansvarig för utredning, uppföljning, dokumentation och föräldrakontakt är representant från Likabehandlingsgruppen som deltagit i samtalet. Om mobbningen inte slutar, trots samtal, sker en större utredning med möjlighet att vidta andra kraftfullare åtgärder. (Exempel på sådana åtgärder kan vara enskild undervisning, annan rastplats/tid, extra stöd av medföljande vuxen, förflyttning till annan skola, anmälan till sociala myndigheter samt polisanmälan).

9 (10) 6.3. Rutin när personal har kränkt barn/elever Anmälningsskyldigheten till rektor och huvudman omfattar alla händelser där en elev upplever sig vara utsatt för kränkande behandling av någon i personalen. Alla dessa händelser ska utredas, även om utredningens omfattning och metod anpassas till det enskilda fallet. Rektor har samtal med berörda parter för att skapa en bild av vad som inträffat. Utifrån samtalen beslutar rektor för vidare åtgärder som t ex kan vara lösningsinriktade samtal med de berörda., kontakt med föräldrar och handledning av personal osv. Vid allvarlig kränkning tar rektor kontakt med skolchef/personalavdelning för vidare åtgärder. Alla samtal och åtgärder ska dokumenteras av rektor. [Om förskolechef/rektor efter utredning kommer fram till att en kränkande behandling förekommit ska denne kontakta HR Center. Utifrån ärendets art tas det upp för bedömning av eventuella arbetsrättsliga åtgärder.] 6:4. Rutiner för revidering av periodens plan och fastställande av nästkommande plan datum Under maj månad sammanställs årets kartläggning och resultat från uppföljningar av LB-gruppen. Gruppen tar fram förslag på nya mål till kommande läsår. Elever, övrig personal och skolrådet (föräldrar) görs delaktiga i val av målområden.

10 (10) 7. DELAKTIGHET I ÅRETS ARBETE 7.1. Beskriv hur barnen/eleverna ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Genom planering, elevenkäter, samtal, kamratstödjare och elevrådet är eleverna med i arbetet. Elevernas förslag ska tas tillvara. 7.2. Beskriv hur personalen ska medverka i det främjande och förebyggande arbetet Personalen medverkar genom utvärderingar, enkäter, samtal och att en representant från LB-gruppen är med i arbetslagen. 8. ATT GÖRA PLANEN KÄND - FÖRANKRING Barnen/eleverna Information till eleverna sker genom att kamratstödjarna besöker klasserna. Att representanten från LB-gruppen i arbetslagen handleder sina kollegor hur LB-planen ska presenteras i klasserna. Arbetet med LB-planen startar i september. Information till nya elever åk FK åk2 görs av klasslärare och åk 3 åk 5 av kurator. Vårdnadshavarna Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida och alla föräldrar uppmärksammas på det när den nya planen lagts ut. Information till nya vårdnadshavare görs av klasslärare. Personalen alla som är verksamma inom utbildningen Rektor presenterar läsårets förebyggande arbete under arbetsplatsmöte. LB-gruppens medlemmar fortsätter sedan presentera LB-planen i sina olika arbetslag. Bilagor: 1. Definitioner och begrepp/allmänna råd 2. Vård & Bildnings rutiner