Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN LÄNSARBETSNÄMNDEN REGIONEN Ola Andersson Tjänsteutlåtande Dnr: 0007/07 2007-09-21 Ärende nr 5 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA)s Delårsbokslut för januari - augusti 2007 1
Sammanfattning DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov utifrån en helhetssyn genom att organisera arbetet så att vi kan ta ett samlat ansvar för de insatser som behövs. Resultatet i förhållande till tilldelade medel (25 mkr)är för perioden är 1,8 mkr. Utfall i förhållande till en beräknad budget för perioden är 3,5 mkr. Prognosen för år 2007 i förhållande till beslutad budget på 32,8 mkr är ett positivt utfall motsvarande 3,5 mkr. Under perioden har arbetet fortsatt med att följa och utveckla uppföljningen av våra verksamheter. Detta sker såväl genom lokal uppföljning (DIS) som genom det nationella systemet för uppföljning (SUS). DIS har under våren presenterats för övriga samordningsförbund i Västra Götaland och förslag har getts på att den kan användas av förbunden i väntan på att SUS ska fungera bättre. I juni genomfördes en kollegiegranskning kring just utvärdering och uppföljning av verksamheterna inom samordningsförbund. Resultatet kommer att ligga till grund för en diskussion på nationell nivå under september. Sekretariatet är aktivt i nätverk på såväl Hisings nivå, Göteborgs nivå, Regional nivå och även nationell nivå. Intresset av erfarenheter från DELTA sprids runt om i landet. Det finns en stor efterfråga på besök och inbjudningar till samordningsförbund. Under perioden har ett utvecklingsarbete initierats kring myndigheternas olika bedömning av individers arbetsförmåga. Arbetet bedrivs i samverkan med de samverkande myndigheter. De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under perioden 1 759 Hisingsbor vilket visar på en stadig ökning av antalet i förhållande till tidigare år. Detta förklaras av att även vårdcentralen i Torslanda inkluderas i denna redovisning. Antal Hisingsbor i samverkan 2005:2 2006:2 2007:2 Aktuella vid periodens start 609 706 624 Nya under perioden 853 940 1 135 Avslutade under perioden 917 1 046 1 125 Aktuella vid periodens slut 545 600 634 t aktuella under perioden 1 462 1 646 1 759 För de arbetslivsinriktade aktiviteterna är det omvända resultat dvs. det är färre aktuella individer under innevarande period i förhållande till föregående. Tabellen nedan speglar situationen på Arbetsmarknadstorget: Antal Hisingsbor i samverkan 2005:2 2006:2 2007:2 Aktuella vid tertialens start 919 941 699 Nya under tertialen 670 542 675 Avslutade under tertialen 657 666 562 Aktuella vid perioden slut 932 817 812 t aktuella under perioden 1589 1483 1374 2
Inledning DELTA-samverkan syftar ytterst till att möta Hisingsbons behov utifrån en helhetssyn och att organisera arbetet så att vi kan ta ett samlat ansvar för de insatser som behövs. Delårsbokslut för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) skall ge en lägesbestämning av förbundets verksamhet och ekonomiska ställning. Det åligger ett samordningsförbund att ha en god intern kontroll på sin verksamhet. God intern kontroll inom offentlig verksamhet omfattar inte bara ekonomi utan framförallt själva verksamheten. Delårsbokslutet avser att tillgodose kravet på en god intern kontroll samt redovisa gjorda insatser utifrån en helhetssyn på Hisingsbons behov. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen tilldelades 25,0 Mkr i samverkansmedel för 2007. Budgeten har fastställts till 32,8 Mkr. I budgeten för år 2007 avsattes 3,5 Mkr för nya satsningar. Dessa medel har under perioden inte tagits i anspråk. Det råder fortfarande osäkerhet angående Försäkringskassans utfall för perioden eftersom faktureringen för 1:a halvåret är schablonmässig. Resultatet i förhållande till tilldelade medel (25 mkr)är för perioden är 1,8 mkr. Utfall i förhållande till en beräknad budget för perioden är 3,5 mkr. Prognosen för år 2007 i förhållande till beslutad budget på 32,8 mkr är ett positivt utfall motsvarande 3,5 mkr. Detta förklaras med att insatserna till livsstödjare inte förbrukas samt start av nya satsningar skjuts framåt till år 2008. Belopp i tkr Utfall jan aug Aktuell budget jan aug Avvikelse jan - aug Prognos helår (aktuell) Prognos helår (föregående uppf tillfälle) Aktuell budget helår Bokslut föreg år Nettokostnad 18 399 21 853 3 454 29 280 31 900 32 780 38 540 Bidrag 16 634 16 667-33 25 000 25 000 25 000 40 001 Resultat - 1 765-5 187 3 422-4 280 6 900-7 780 1 461 Utgående EK 111111 1 10 239 Tabell 1 Bidrag Bidrag i tkr Försäkringskassa 6 250 Länsarbetsnämnd 6 250 Kommun 6 250 Hälso- och sjukvårdsnämnd 6 250 t 25 000 Tabell 2 3
Uppföljning av verksamhet eller projekt Resultat i tkr per område (ord verksamhet resp projekt) Utfall jan aug Aktuell budget jan aug Resultatavvikelse jan aug Prognos helår (aktuell) Aktuell Budget helår Samordningsförbund/sekretariat 1 131 1 133 2 1 700 1 700 Kunskaps-DELTA 1 285 1 333 48 2 000 2 000 Aktiviteter 15 983 19 387 3 404 25 380 29 080 t 18 399 21 853 3 453 29 080 32 780 Tabell 3 Kunskaps-DELTA Av budgeten för 2007 framgår Under begreppet Kunskaps-DELTA samlas de aktiviteter som syftar till att erövra ny kunskap om målgrupper, deras behov samt hur dessa behov tillgodoses idag. Vidare innefattar begreppet arbete med utveckling av idéer och förslag till åtgärder som bättre skall kunna svara mot de identifierade behoven. Ytterligare aktiviteter inom Kunskaps-DELTA är kunskapsutveckling kring välfärdsarbete vilket kan innebär former för ledarskap, uppföljning och utvärdering samt påvisa strukturella hinder för implementering av goda erfarenheter. Den bärande tanken i Kunskaps-DELTA är att arbetet skall ske gemensamt över myndighetsgränser och professioner. Arbetet inom Kunskaps-DELTA kännetecknas av att vara processinriktat. Det handlar om att starta upp, utveckla och stödja olika processer. Tillgången till processtöd i dessa sammanhang har varit strategisk. Vilka insatser som behövs varierar över tid och mellan uppgifter. För fortsatt effektivt utvecklingsarbete krävs att det även framgent finns tillgång till processtöd. Under perioden har arbetet fortsatt med att följa och utveckla uppföljningen av våra verksamheter. Detta sker såväl genom lokal uppföljning (DIS) som genom det nationella systemet för uppföljning (SUS). DIS har under våren presenterats för övriga samordningsförbund i Västra Götaland och förslag har getts på att den kan användas av förbunden i väntan på att SUS ska fungera bättre. Några förbund har visat intresse och för dem har DELTA givit utbildning/information. Planering pågår kring utvärdering av arbetet i Locus-teamet. I juni genomfördes en kollegiegranskning kring just utvärdering och uppföljning av verksamheterna inom samordningsförbund. Resultatet kommer att ligga till grund för en diskussion på nationell nivå under september. Sekretariatet är aktivt i nätverk på såväl Hisings nivå, Göteborgs nivå, Regional nivå och även nationell nivå. 4
Under perioden har ett utvecklingsarbete initierats kring myndigheternas olika bedömning av individers arbetsförmåga. Arbetet bedrivs i samverkan med de samverkande myndigheter. Syftet är att bidra till att öka möjligheten till gemensamma bedömningar. Intresset av erfarenheter från DELTA sprids runt om i landet. Det finns en stor efterfrågan på besök och inbjudningar till samordningsförbund. Sammantaget är erfarenheterna från DELTA-samverkan mycket intressanta för samordningsförbund runt om i landet och vi har därför ofta olika former av erfarenhetsutbyte. Aktiviteter I budgeten för 2007 fastställs kriterier för hur medel till samverkansinsatser skall användas. Vid utarbetande av förslag till budget har de principer för finansiering av samordningsförbundet som diskuterats i beredningsgruppen varit vägledande: 1. När viss typ av uppdrag inte finns inom ordinarie verksamhet. 2. När det finns uppdrag som för närvarande inte prioriteras inom ordinarie verksamhet. 3. När det finns extra kostnader för uppdrag som ligger utöver det ordinarie arbetet 4. När det finns övriga kostnader som bidrar till att samverkan kan bibehållas, ex lokal, samordnare, administration osv. Nedan sammanfattas respektive verksamhets utfall vad gäller erfarenheter under perioden. Hälsodisken & Värkstaden Hälsodisken har som mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering. Hälsodiskens gruppverksamheter är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: stress, psykisk ohälsa samt långvarig värk och smärta. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Förutom gruppverksamheterna erbjuder vi enskilda kognitiva samtal. Tre vårdcentraler (Bjurslätt, Brämaregården och Kyrkbyn) vägleder patienter till oss. Det gäller patienter med ångest, depression och stress/utbrändhetstillstånd. Hälsodisken hade under perioden 1745 besök, hemsidan och informationscentret ej medräknade. 5
Sammanlagda resultat i siffror Besöksstatistik Antal träffar Antal besök Nya besökare Besök/samtal Hälsodisken 425 Värkstaden S 64 625 61 Stresskola a 6 99 44 m Öppna depressionsskolan m 10 112 34 Leva a vidaregrupper 6 30 30 Kognitiva n samtal 217 217 15 Qigongkurser l 12 96 96 Överviktsgrupp a 11 46 6 g Studiebesök d mm 17 95 95 t a 343 1745 381 Tabell 4 Antal besök är färre än motsvarande period 2006. Detta förklaras med ökat engagemang kring vårdcentralernas kommande arbete med Hälsopedagoger och förberedelse av insatser kring personer med övervikt. Under perioden har Hälsodisken sin hemsida via Västra Götalandsregionen. Ett omfattande arbete kring uppdatering av hemsidan har också genomförts. Antal besök jan-aug 2005 2006 2007 Tabell 5 2 617 2 488 1 745 Tidig och Samordnad Rehabilitering Målet för verksamheterna inom Tidig och Samordnad Rehabilitering är att Minska väntetiderna och förkorta behandlingsprocesserna för patienterna. Påskynda tiden för återgång i till arbete/åtgärd och därmed minska kostnaderna för offentlig försörjning. Genom att göra tvärprofessionella och tvärsektoriella bedömningar utifrån individens behov ökar kunskapen hos de professionella vilket medför ökad träffsäkerhet och effektivitet i åtgärder. Arbetet med att implementera team och samverkan pågår kontinuerligt på Hisingens vårdcentraler. Befintliga team utvecklar sina samverkansformer och sin behandlingsrepertoar och nya team startar. Ett nära samarbete förekommer mellan Hälsodisken och vårdcentralsteamen. På 6 vårdcentraler finns team som är lokalmässigt integrerade i vårdcentralen. 6
Team och samverkan med andra myndigheter, liksom med arbetsgivare och företagshälsovård bedrivs i strukturerade former som varierar utifrån vårdcentralsområdenas karaktär och Hisingsbornas behov. Inom teamen arbetar man med välstrukturerade samverkansformer som underlättar identifiering av Hisingsbons behov av insatser. I vissa team finns en samordnare för teamarbetet, detta underlättar för strukturen när man bygger upp team och samverkansformer. Försäkringskassehandläggare finns på 6 av Hisingens 8 vårdcentraler och under året kommer samtliga att få tillgång till detta. En VC har socialsekretare i teamet och en VC har en kontaktperson från AF som kommer regelbundet. Samtliga team erbjuds processtöd från Delta vid start, personalomsättning med omstart samt under pågående process för teamutveckling och verksamhetsutveckling. I processtödet ingår också information till chefer. I Torslanda har teamet och samverkansarbetet startat i början av 2007. Man har en samordnare i teamet. Man arbetar intensivt med att hitta en fungerande teammodell och prövar i denna process olika modeller. I Kärra arbetar man med att utveckla sin struktur och sina rutiner för att bl.a. enklare kunna introducera nya medarbetare på vårdcentralen i arbetssättet. Man arbetar med att utveckla de tidiga avstämningsmötena med Försäkringskassan. På Brämaregårdens VC noterar man alltfler yngre i patientgruppen med psykisk ohälsa. Teamets arbetssätt är implementerat och samverkan ses som en självklar resurs i vårdcentralens arbete med patienterna i området. Man planerar för att utveckla behandling i grupp för olika målgrupper. I Tuve-Säve har man framgångsrikt ändrat sitt arbetssätt med inriktning mot alltmer tidiga insatser och snabba insatser för att förhindra sjukskrivning. Aktuella siffror talar för att man alltmer uppnår detta. Man noterar en ökning av patienter som hänvisas i ett tidigt skede från läkarna. En planering har också pågått att få arbeta under samma tak i samband med ombyggnad av vårdcentralen. I Biskopsgården har man etablerade rutiner och strukturer för teamets arbete. Man kommer nu att arbeta med teamutvecklingen under ledning av ny verksamhetschef. I Backa har man fått ytterligare sjukgymnastresurs vilket har inneburit att man kan arbeta mera med patienter i riskzon för sjukskrivning. Man har tidigare haft kurser i stresshantering, nu kommer detta att erbjudas centralt på Hisingen via Hälsolyftet. De svårigheter som flera av teamen tar upp är personalomsättning, personalbrist, otrygga anställningsförhållanden för projektanställda och lokalbrist. Tiden för Försäkringskassans medverkan upplevs i vissa team som otillräcklig. Man pekar också på den fördröjning av många rehabiliteringsärenden som blivit följden av att handläggaren på VC inte har hand om samtliga sjukskrivningsärenden. Man upplever att externa handläggare från Försäkringskassan inte är lika snabba att initiera avstämningsmöten och att de i många fall är svåra för teamet att nå för 7
samverkan. Några team efterlyser fasta kontaktpersoner från socialtjänst och arbetsförmedling De socialmedicinskt inriktade aktiviteterna omfattade under perioden 1 759 Hisingsbor vilket visar på en stadig ökning av antalet i förhållande till tidigare år. Detta förklaras av att även vårdcentralen i Torslanda inkluderas i denna redovisning. Antal Hisingsbor i samverkan 2005:2 2006:2 2007:2 Aktuella vid periodens start 609 706 624 Nya under perioden 853 940 1 135 Avslutade under perioden 917 1 046 1 125 Aktuella vid periodens slut 545 600 634 t aktuella under perioden 1 462 1 646 1 759 Tabell 6 Av tabellen nedan framgår att det är stor skillnad mellan de olika vårdcentralerna Backa Biskg Brämg Kärra Torsl Tuve Aktuella vid periodens start 159 131 119 136 56 23 624 Nya under perioden 242 296 158 180 175 84 1135 Avslutade under perioden 254 322 149 221 90 89 1125 Aktuella vid periodens slut 147 105 128 95 141 18 634 t aktuella under perioden 401 427 277 316 231 107 1759 Tabell 7 Unga Vuxna Målet för unga vuxnas insatser är att Erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. Verksamhetens utfall 070101-070331: Pågående psykologsamtal 22 Påbörjade psykologsamtal 24 Pågående psykologsamtal 21 Avslutade psykologsamtal 24 Antal psykologsamtal under tiden 430 Tabell 8 Något färre ungdomar har haft kontakt med Unga Vuxna den här perioden än motsvarande period föra året. Det beror på att ungdomarna har en mer komplex problematik. De samtal som varje individ behöver kräver, leder ofta till att kontakter måste tas med andra myndigheter. Samverkan med A-torget och VICAN fungerar väl. Samarbetsformerna utvecklas i de nätverksmöten som finns inplanerade. Även vårdcentralerna rekommenderar Unga Vuxna. Samarbetet kan fördjupas.. Arbetsmarknadstorget 8
Målet för verksamheten på Arbetsmarknadstorget är att: Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Tiden i samverkan på Arbetsmarknadstorget skall uppgå till högst 12 månader och endast i undantagsfall under längre tid. Av tabellen nedan framgår att antalet Hisingsbor som varit aktuella under perioden minskat tydligt. Antal Hisingsbor i samverkan 2005:2 2006:2 2007:2 Aktuella vid tertialens start 919 941 699 Nya under tertialen 670 542 675 Avslutade under tertialen 657 666 562 Aktuella vid perioden slut 932 817 812 t aktuella under perioden 1589 1483 1374 Tabell 9 Arbetet med att minska antalet ärenden som varit på Arbetsmarknadstorget över 12 månader har gett bra resultat. Antalet personer som varit aktuella på Arbetsmarknadstorget mer än tolv månader har i år minskat från 26 % till 20 % under samma period 2006. Man har gått igenom ärenden som varit aktuella mer än 12 månader och gjort en ny bedömning om dessa personer verkligen står till arbetsmarknadens förfogande eller skall tillbaka till socialtjänsten för vidare utredning. Det visade sig att många egentligen inte stod till arbetsmarknadens förfogande utan behövde annan hjälp i dagsläget. Antalet ärenden som varit på Arbetsmarknadstorget kortare tid än sex månader har ökat från 52 % till 57 %. Det beror på stor del på den goda arbetsmarknaden. Många har haft arbete men av olika orsaker har arbetet upphört och de personerna kan nu lätt komma tillbaka till arbetsmarknaden. Inflödet till ungdomsteamet har under denna period minskat något. Ungdomar har haft lättare att få arbete nu än tidigare år. Av de som avslutas på Arbetsmarknadstorget har 63 % avslutats på grund av arbete eller studier jämfört med 56 % under samma period föregående år. Arbetsmarknadstorget har från första september en annan organisation. Ungdomsteamet upphör som eget team och går in i de två vuxenteamen. Biskopsgårdsteamet med vuxna och ungdomar samt övriga Hisingen som blir ett team med vuxna och ungdomar. Målgruppen utvidgas något till att gälla även arbetssökande med relativt ordnade förhållande med stöd- och motivationsbehov, SFI studerande och föräldralediga. Arbetsförmedlingen arbetar med de personer som står till arbetsmarknadens förfogande i denna målgrupp. 9
Lundbykajen Målet med verksamheten vid Lundbykajen är att Långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Förkorta tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A-kassa. Minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Under perioden 070101-070831 har ViCan och ViCan+ haft 118 deltagare. Sdf ViCan ViCan+ Summa Torslanda 2 1 3 Biskopsgården 10 14 24 Lundby 20 25 45 Yuve-Säve 3 6 9 Backa 13 18 31 Kärra-Rödbo 4 2 6 summa 52 66 118 Tabell 10 Resultat nedan gäller personer som har deltagit i gruppverksamhet under år 2007 samt en del av personerna som började i verksamheten under år 2006 men fått arbete eller beviljades åtgärder under år 2007. ViCan teamen Arbete, startat eget 40 Fått arbete/startat eget i samband med 1 gruppstart* Tackar nej till åtgärd = bidrag 4 Föreslagits/fått sjukersättning/sjukskriven 9 Utbildning 5 Arbetsprövning 18 Arbetsträning/ 19 arbetsrehabilitering Fortsatt utredning/behandling 10 Avbrutit 16 Vill ej delta i planeringen 1 summa 123 Tabell 11 Resultatet ovan skall ses i ljuset av att deltagarna ofta har flera behov med en komplex problematik och har varit borta från arbetsmarkanden i genomsnitt 10 år. 10
För närvarande har Lundbykajen ett förväntat underskott som inte berör DELTA direkt. Orsaken är att Vuxenutbildningen tidigare har dragit sig ur verksamheten och deras insatser har därefter finansierats av Lundby stadsdel. Denna post var inte medräknad i årets budget. Inom Lundbykajen har man arbetat med den egna samverkan med stöd av extern konsult. Detta arbete har varit framgångsrikt och samverkan mellan myndigheter och professioner fungerar väl. Efterfrågan på Lundbykajens verksamhet är stort och visar att dessa insatser inte är konjunkturkänsliga och man vänder sig till personer som är i behov av en mer omfattande rehabilitering. SANNA Målet med verksamheten i SANNA är att: Rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem, och med försörjningsstöd eller sjukpenning till arbete. Sammanlagt har 99 deltagare varit aktuella under perioden. 21 deltagare har påbörjat aktiviteten och 17 deltagare har avslutat densamma. Av de 17 personer som avslutat sitt deltagande har 8 fått egen försörjning, 7 i form av lön från arbete/anställning och 1 i form av studiemedel från CSN. Detta motsvarar 41 % av de som avslutats. Under våren har nya rutiner införts vad gäller flödet från verksamheten till Arbetsförmedlingen. Dessa innebär att deltagare, som av teamet bedöms ha en arbetsförmåga, får ett mera aktivt stöd av handläggare på Arbetsförmedlingen i att söka arbete än tidigare. Tillsammans med Försäkringskassan pågår ett arbete för att hitta nya vägar för samverkan. I avvaktan på att en handläggare placerats i arbetsgruppen har enhetschefen under våren medverkat på teammöten för att säkerställa den tvärprofessionella kompetensen. Under augusti har ett förslag lagts fram till styrgruppen om att koppla SANNA till R-uppdraget för att de personer som är aktuella på Försäkringskassan, och har missbruksproblem, skall få bättre stöd i sin rehabilitering. Den dubbla tillhörigheten, både i teamet och i hemmaorganisationen, har skapat svårigheter och oklarheter för personalen. En bidragande orsak till personalomsättningen har också varit att även om tjänsterna som sådana har varit permanentade så har flera medarbetare varit anställda på vikariat, vilket har varit osäkert. Frågorna har diskuterats i styrgruppen och hur detta skall motverkas, vilket kommer att vara en viktig del av höstens arbete. Arbetsförberedande sysselsättning i Kärra Målet för verksamheten är Öka målgruppens hälsa och livskvalitet 11
Att förbereda för annan arbetsrehabilitering Att personer kommer ut i egen försörjning Minska målgruppen långtidsberoende med 10 personer/år Aktiviteten vänder sig de personer som är långtidsberoende av socialbidrag och har en psykisk ohälsa som hinder för att få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder. De är i behov av arbetsförberedande sysselsättning med mycket stöd för att komma vidare i sin rehabilitering. 4 personer deltar f n i verksamheten i stadsdelen. De som avslutats har gått vidare till arbetsförmedlingen, Försäkringskassa med aktivitetsersättning, utredning kring arbetsförmåga. För de deltagare som planerat att vara med i verksamheten har man ofta redan vid start funnit hinder som gör att det krävs andra insatser. På grund av sjukdom har verksamheten inte varit i full drift. Locus-teamet Målet med verksamheten är att utveckla ett tvärsektoriellt arbete samt att utveckla nya arbetsmetoder för att på ett bättre sätt möta den enskildes behov för att han/hon skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Locus-teamet startade hösten 2006. Syfte med denna verksamhetsutveckling är att permanenta och sprida erfarenheterna till hela Hisingen. Aktiviteten är redan från början hälftenfinansierad av stadsdelen Lundby. Inom Locus-teamet arbetar man med personer som ofta blir omhändertagna med stöd av lagen om vård av missbrukare eller lagen om omhändertagande av berusade personer. Dessa insatser är mycket kostnadskrävande och personernas behov berör många myndigheter och blir därför komplexa att hantera. Locus-teamet arbetar med klienternas framgångsfaktorer och anser att den mest basala är ett adekvat boende. Om boendet stabiliseras undviks dubbla kostnader som det blir vid ständiga byten av bostad med korta intervaller. Inriktningen är att ett stabilt boende innebär ett minskat drogintag som i sin tur genererar färre vårddygn inom sjukvården samt färre polisingripanden. Trots att verksamheten är relativt ny anser man att arbetssättet, att samverka, har inneburit att deltagarna har färre omhändertagande och fått ett stabilare boende. Beräkningar visar på positiva ekonomiska effekter men dessa beräkningar behöver kvalitetssäkras ytterligare. Livsstödjare Livsstödjarens uppgift är att motivera, ge praktisk handledning i vardagen, tydliggöra resurser och hinder, söka individuella okonventionella lösningar och samverka med andra för att nå förändring. I praktiken kan detta innebära att följa med på besök, söka bostad, visa på hur man sköter sin ekonomi, delta i vardagliga sysslor, allt i syfte att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. 12
Under perioden har 13 deltagare varit aktuella för insatser inom ramen Livsstödjare. De områden som har kunnat urskiljas i insatserna har varit, Boendefrågor, Aktivitetsersättning/Arbete, Utredning/struktur/sysselsättning. Förslag till nya aktiviteter Under perioden har inga nya aktiviteter påbörjats. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. Under perioden har inga medel använts. Samordningsförbund / Sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. Revision av delårsbokslutet Revisionen har granskat delårsbokslutets ekonomiska del och lämnat en ren revisions rapport dvs. en rapport utan anmärkning eller synpunkter. Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till delårsbokslut 2007-08-31 för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat att översända delårsbokslutet till respektive huvudman för kännedom Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman 13
Resultaträkning 07-08-31 Bilaga 1 Intäkter Samverkansmedel 16 633 670,00 Summa intäkter 16 633 670,00 Kostnader Personalkostnader Arvoden 36 227,00 Löner 391 230,00 Sociala avgifter 137 709,00 Summa personalkostnader 565 166,00 Övriga kostnader Lokalkostnader 1 263 125,40 Övriga kostnader 1 135 325,92 Samverkansinsatser 15 435 140,00 Summa övriga kostnader 17 833 591,32 Summa kostnader 18 398 757,32 Periodens resultat -1 765 087,32 14
Balansräkning 07-08-31 Bilaga 2 Omsättningstillgångar Ingående moms 502 132,33 Övriga fprdringar 2 604 000,00 Förutbetalda kostander 153 731,00 Övriga likvida medel 4 000,00 Postgiro 10 290 548,66 Summa omsättningstillgångar 13 554 411,99 Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital 10 239 138,60 Periondens resultat -1 765 087,32 Summa eget kapital 8 474 051,28 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 624 297,71 Personalens källskatt 39 055,00 Övriga upplupna kostnader 375 342,00 Förutbetalda intäkter 1 041 666,00 Summa kortfristiga skulder 5 080 360,71 Summa skulder och eget kapital 13 554 411,99 15