Handeln i Katrineholm. Perspektiv mot år 2020 2013-11-08

Handeln i Katrineholm Perspektiv mot år 2020 2013-11-08

INNEHÅLL 1. UPPDRAG... 6 2. SAMMANFATTNING... 8 2.1. Katrineholms handel idag... 8 2.2. Väntad efterfrågetillväxt inom kommunen år 2013-2020... 8 2.3. NIRAS bedömning och slutsatser... 8 3. METOD OCH DEFINITIONER... 9 4. KOMMUNENS FÖRSLAG TILL ÖVERSIKTSPLAN UTDRAG... 10 4.1. Riktlinjer - Katrineholms centrum och trafiken...10 5. FAKTA OM KATRINEHOLM... 11 5.1. Upptagningsområde och Befolkning...11 5.2. Befolkningsframskrivningar för Katrineholm, Flen och Vingåker till år 2020..12 6. TRENDER INOM HANDELN... 13 6.1. Viss handel koncentreras till större städer...13 6.2. E-handeln växer...13 6.3. Ökad konsumtion per capita...13 7. KATRINEHOLMS HANDEL IDAG... 14 7.1. Dagligvaruhandeln (DV)...14 7.2. Sällanköpsvaruhandeln (SV)...14 7.3. Analys av utbudet i förhållande till invånarantal och upptagningsområde...15 8. VAD GÖR KONKURRENTERNA... 16 9. SWOT... 17 9.1. Styrkor...17 9.2. Svagheter...17 9.3. Möjligheter...17 9.3.1. Möjligheter - Centrum...17 9.3.2. Möjligheter - Lövåsen...18 9.3.3. Möjligheter - Hela kommunen...18 9.4. Hot 18 10. UTVECKLINGEN MOT ÅR 2020... 19 10.1. Dagligvaruhandeln...19 10.2. Sällanköpsvaruhandeln...19 11. UTVECKLING AV STADSKÄRNAN... 21 11.1. Efterfrågan år 2020...21 11.2. Utbud i och Idéer för centrum...21

11.3. Citysamverkan...29 11.4. Tillgänglighet till centrum...29 12. UTVECKLING AV LÖVÅSEN... 31 13. ETABLERINGSPRINCIPER FÖR HANDEL OCH SERVICE... 33 14. BILAGOR... 34 14.1. Bilaga 1...34 14.2. Bilaga 2...35 15. UPPDRAGSGRUPP... 36

5 (36)

1. UPPDRAG I Katrineholm finns handeln främst i stadskärnan och i Lövåsen. Både Lövåsen och stadskärnan har under de senaste åren stärkts. Bl a har stadens två gallerior förnyats. Kommunen ser idag ett behov av att analysera och studera vilka etableringar som passar bäst i Lövåsen och vilka som passar bäst i stadskärnan. Detta görs för att Katrineholms kommun skall bli en så stark handelsplats som möjligt i den tuffa konkurrens som råder i regionen. Dessutom önskar man få belyst hur man kan arbeta med de bägge handelsplatserna så att de i huvudsak kompletterar varandra och inte bara är konkurrenter. Därför har Katrineholms kommun vänt sig till NIRAS för att få detta belyst. Katrineholms kommun har specificerat ett antal frågor man vill få besvarade, se nedan: Trender Trender rörande handeln. Hur är utvecklingen i Sverige och hur påverkar det Katrineholm? Fakta om Katrineholm Detaljhandelindex och omsättning. Katrineholmarnas köpbeteende. Vad handlar vi och hur mycket? City resp Lövåsen. Upptagningsområde Vad är vårt upptagningsområde och hur påverkas Katrineholms upptagningsområde av etablering av en dragare (en attraktiv butik som själv lockar många kunder) som t ex Biltemas etablering hösten 2013, HM i city 2008? Analys om utbudet i förhållande till invånarantal och upptagningsområde. Vad saknar vi i utbudet och är något överetablerat? Nulägesanalys Hot, möjligheter, styrkor och svagheter med handeln i Katrineholm. Förslag på lokaliseringsprinciper för handelsetableringar i Katrineholms kommun med fokus på skillnader för city och Lövåsen Vilket utbud av detaljhandel bör finnas i Lövåsen resp city för att på bästa sätt få synergieffekt åt handeln på båda platser? Vad skulle hända om ett tredje handelsområde bildades? Har vi ett utbud som riktar sig till alla målgrupper? Hur stor är vikten av stora varumärken som kompletterar dagens utbud? Hur stor är vikten av dragare? Vad innebär det för city om en viktig dragare flyttar från city till Lövåsen? Finns det potential i att skapa shoppingstråk mellan city och Lövåsenområdet och därmed förstärka/förena dessa områden? Utveckling av Lövåsen Vilka övriga åtgärder behövs för att stärka Lövåsenområdets position som externt handelsområde, gällande frågor som utformning, övrigt kommersiellt utbud, parkering, cykel- och gångväg, framkomlighet och så vidare? Vad ska utmärka Lövåsenområdet? Vilken känsla ska förmedlas? 6 (36)

Utveckling av city Vilka övriga åtgärder behövs för att stärka centrum, gällande frågor som utformning, övrigt kommersiellt utbud, bil- och cykelparkering, framkomlighet och så vidare? Vad ska utmärka city? Vilken känsla ska förmedlas? Analys av områden/gator i city utifrån attraktivitet rörande handel. Vilka områden bör utvecklas? Skulle city tjäna på att profilera områden mer? Hur får vi människor att röra sig till alla delar av city? Hur är vakansgraden av lokaler? Ligger butiker på rätt plats, skulle handeln tjäna på viss omförflyttning? Hur viktigt är kulturutbud, event och torghandel och hur kan dessa utvecklas på bästa sätt? 7 (36)

2. SAMMANFATTNING 2.1. Katrineholms handel idag Katrineholm hade år 2012 en dagligvaruomsättning (DV) på 1 033 Mkr. Sällanköpsvaruomsättningen var samma år 723 Mkr. Större delen av DV-omsättningen finns i det halvexterna Lövåsen. NIRAS uppskattar grovt att stadskärnan säljer SV för ca 400 Mkr och Lövåsen säljer SV för ca 300 Mkr. Detta är innan Biltema öppnat hösten 2013. Katrineholm har förstärkt sina s k handelsindex både för DV och SV på senare år (om index är över 100 har kommunen ett inflöde av handel. Är index under 100 har man ett utflöde. 2.2. Väntad efterfrågetillväxt inom kommunen år 2013-2020 Kommunen räknar med att befolkningen ökar med ca 8 % år 2013-2020. Det kräver dock att det finns attraktiva bostäder tillgängliga. NIRAS bedömningar om framtida per capita-tillväxt inom handeln grundar sig främst på prognoser från Konsumtionsprognosgruppen (KPG) där vi och ledande företag inom handeln är medlemmar. NIRAS bedömer att DV-konsumtionen per capita och år kommer att växa med 1 % per år i fasta priser. Det skulle innebära en total ökning av DV-efterfrågan på ca 16 %. Med en ökning på 16 % skulle DV-efterfrågan år 2020 öka med ca 165 Mkr, till ca 1 200 Mkr. SV-konsumtionen per capita i butik bedömer vi växer med 1,3 % per år efter 0,5 % avdrag för den växande e-handeln. Dvs en total ökning av SV-efterfrågan per capita på ca 10 % år 2013-2020. Dvs en sammanlagd ökning av SV-efterfrågan per capita på ca 10 % år 2013-2020. Totalt blir det med befolkningsökningen en efterfrågeökning på ca 18 %, motsvarande ca 150 Mkr. 2.3. NIRAS bedömning och slutsatser Katrineholms handel har utvecklats väl på senare år. För att förstärka denna trend krävs att den redan goda stadskärnesamverkan mellan fastighetsägare, verksamheter och kommun fortsätter och utvecklas vidare. Konkurrensen mellan städer och regioner skärps hela tiden. Katrineholm har flera stora och starka konkurrenter, så Katrineholm bör vara lite bättre än dem i sitt arbete. NIRAS bedömer utifrån drygt 20 års erfarenhet av liknande fall: DV-handelns omsättning bör minst kunna följa med efterfrågetillväxten, dvs ca 165 Mkr år 2013-2020. 165 Mkr mosvarar en stor butik t ex en Ica Kvantum eller stor Coop Extra. 8 (36)

NIRAS bedömer att Katrineholm med en offensiv, klok och uthållig satsning kan höja SV-index från 75 år 2012 till upp mot 90 år 2020. Det skulle kunna innebära att Katrineholm år 2020 skulle kunna ha en SV-försäljning på upp mot 1 050 Mkr. Av denna omsättningsökning på totalt ca 325 Mkr bör centrum och Lövåsen kunna ta hälften vardera. Samtidigt är det på plats att varna för en tro på ständigt ökande externhandel med allt större ytor. E-handeln blir en allt starkare konkurrent. NIRAS bedömer därför att det kan vara klokt att också satsa på komplement som bilservice, lekland mm. NIRAS bedömer att för hela handelns utveckling i kommunen, är det bättre att samla externhandeln på en plats, dvs inte splittra upp den. 3. METOD OCH DEFINITIONER NIRAS inledde uppdraget med ett startmöte med kommunen. På startmötet sattes tider och NIRAS tillsammans med kommunen gick igenom och förtydligade frågeställningarna. I samband med startmötet i Katrineholm har NIRAS utfört en inventering av framförallt stadskärnan och Lövåsen. Analysen gjordes utgående från demografikska data, fakta om detaljhandeln, trender, prognoser, kommunens och regionens utveckling, den utförda inventeringen samt NIRAS kunskap och erfarenhet. Detaljhandeln har i denna utredning delats in i två huvudkategorier: DV Dagligvaror som innefattar mat, blommor, kemtekniska artiklar mm Av dagligvaror är ungefär 75 % livsmedel. SV Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som indelats i två huvudgrupper: 1. Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror mm). Omfattar ca 45 % av SV. 2. Shopping (kläder, skor, ur, guld mm). Ca 55 % av SV. NIRAS bedömningar om framtida per capita-tillväxt inom handeln grundar sig som nämnts främst på prognoser från Konsumtionsprognosgruppen (KPG) där vi och ledande företag inom handeln är medlemmar. Till egentlig detaljhandel räknas inte verksamheter som bilförsäljning och bensinstationer. All omsättning är inkl moms och i 2011/2012 års priser om inte annat anges. 9 (36)

4. KOMMUNENS FÖRSLAG TILL ÖVERSIKTSPLAN UTDRAG 4.1. Riktlinjer - Katrineholms centrum och trafiken NIRAS har tagit med Riktlinjer dels för centrum och dels för trafiken ur kommunens förslag till översiktsplan (samrådsförslag hösten 2013) som bakgrundsmaterial till utredningen. Riktlinjerna kommenteras inte här utan i avsnitt 7 och framåt. 10 (36)

5. FAKTA OM KATRINEHOLM 5.1. Upptagningsområde och Befolkning Befolkningen i Katrineholms upptagningsområde är idag ca 57 000 invånare varav ca 32 500 bor i Katrineholm. Befolkningsutvecklingen i Katrineholm har i princip legat stilla fram till år 2011.Under år 2012 ökade befolkningen. Kommunen räknar framöver med att befolkningen skall öka med ca 1 % per år. Karta 1. Handelsområdets huvudsakliga upptagning Kommun Befolkning 2012 Medelinkomst SEK Öppet arbetslösa Katrineholm 32 500 250 000 4 % Flen 16 000 236 000 5 % Vingåker 8 800 240 000 4 % Södermanlands län 270 000 263 000 5 % Tabell 1. Demografi i Katrineholm, Flen, Vingåker och Södermanlands län. Källa: Respektive kommun och SCB. Katrineholm har också ett handelsinflöde från norra delen av Finspångs kommun. Biltemas etablering stärker Katrineholms roll som regionalt centrum för KFV (Katrineholm, Flen, Vingåker). Antalet inköpsresor från Eskilstuna (som inte har Biltema) kan öka något. Eskilstuna tätort 11 (36)

har dock något närmare till Västerås än till Katrineholm, så potentialen är begränsad. Däremot kommer det växande Lövåsen minska utflödet från KFV till större handelsorter. Diagram 1. Historisk befolkningsutveckling i Katrineholm, Flen och Vingåker. Källa: Respektive kommun och SCB. 5.2. Befolkningsframskrivningar för Katrineholm, Flen och Vingåker till år 2020. Kommun Befolkning 2012 Befolkning 2020 Ökning % Katrineholm 32 500 35 000 8 % Flen 16 000 16 645 4 % Vingåker 8 800 9 100 3 % Södermanlands län 270 000 294 000 9 % Tabell 2. Befolkningsprognos för Katrineholm. Källa: kommunen. Framskrivningar för Flen, Vingåker och Södermanlands län. Källa: SCB 2012. Dessa prognoser är således mer positiva än den historiska utvecklingen för KFV. 12 (36)

6. TRENDER INOM HANDELN 6.1. Viss handel koncentreras till större städer Shopping samt volymhandel som riktar sig mot stora upptagningsområden (IKEA, Media Markt, Bauhaus m fl) samlas i kommuner med ca 100 000 inv och uppåt. Hit åker man när man vill ha mycket att välja på. Några sådana kommuner har mindre befolkning än så men där finns det särskilda omständigheter (flera städer ligger nära varandra, gränshandel mm). Vardagshandel inom shopping och volymhandel samlas dessutom i kommuner som Katrineholm. Här finns ett brett spann av kommuner från ca 25 000-30 000 inv och uppåt. Dessa kommuner kan bli delregionala handelscentra. Om de förvaltas och utvecklas väl, kan de ha en god tillväxt eftersom många kunder vill göra så få långa inköpsresor som möjligt (t ex till IKEA). Det är två konsumentintressen som balanserar mot varandra här: Å ena sidan viljan (och behovet) att då och då göra längre utflykter, å andra sidan tidsbrist hos många hushåll. Ju bättre vardagsutbud som finns i Katrineholm, desto färre långväga utflykter görs. 6.2. E-handeln växer DV-handeln i Sverige omsatte år 2012 303 miljarder kr och SV-handeln 283 miljarder kr. E-handeln omsatte år 2012 ca 31,6 miljarder kr, en ökning sedan 2011 med ca 14 %. NIRAS bedömer att av detta är knappt 30 miljarder kr sällanköp och ca 2 miljarder kr dagligvaror. Det betyder att e-handeln svarar för ca 10 % av våra sällanköp, men bara några promille av dagligvaruhandeln. Medan e-handeln med SV ökade med ca 14 % 2012 ökade hela SV-handeln med bara 1 %. 6.3. Ökad konsumtion per capita NIRAS bedömer att DV-konsumtionen per capita och år kommer att växa med 1 % i fasta priser. NIRAS bedömer att e-handeln kommer att fortsätta att växa. SV-konsumtionen i butik bedömer vi växer med 1,3 % per år efter 0,5 % avdrag för den växande e-handeln (alltså en total SV-tillväxt på 1,8 % per år). Denna tillväxtprognos för hela handeln ligger i nivå med den historiska utvecklingen de senaste 40 åren, men särskilt SV-tillväxten spås bli lägre framöver än de senaste 15-20 åren då vi har haft en tillväxt på 3-4 % per år. 13 (36)

7. KATRINEHOLMS HANDEL IDAG Handelsområdet Lövåsen har utvecklats kraftigt sedan 2006. Området har ytterligare 500 000 kvadratmeter mark för etableringar. Tack vare det strategiska läget där kunder kommer från ett större område utvecklas Katrineholm till ett regionalt handelscentrum. Även i centrala Katrineholm har etableringar skett, bl a H&M. NIRAS uppskattar grovt att stadskärnan säljer SV för ca 400 Mkr och Lövåsen SV för ca 300 Mkr. Detta är innan Biltema öppnat hösten 2013. I tabellen nedan kan ses handelsomsättning mm i KFV. Kommun Befolkning Omsättning 2012 Mkr Index 2012 Ut-/inflöde Mkr ca SV DV SV DV SV DV Katrineholm 32 500 723 1033 75 100-240 0 Flen 16 000 133 450 28 88-340 -60 Vingåker 8 800 299 209 115 75 +40-70 Södermanlands län 270 000 6 449 8 533 79 (98) -1 714 (-170) Tabell 3. Befolkning och handel i KFV 2012. DV för länet inom parantes därför att Norgehandeln påverkar rikets omsättning så mycket att ett DV-index på 98 innebär att länet egentligen inte har något DV-utflöde. 7.1. Dagligvaruhandeln (DV) Handeln per invånare i en kommun brukar mätas i handelsindex. Katrineholm har stärkt sitt DV-index från 89 år 2007 till 100 år 2012. Det är ett normalt till starkt DV-index för ortsstorleken och konkurrensläget. I Mkr har omsättningen ökat från 795 Mkr år 2007 till 1 033 Mkr 2012. Katrineholm har ett relativt komplett utbud inom DV. Därmed inte sagt att det är fel att etablera DV-butiker i Katrineholm. Om någon aktör vill etablera en ny stor butik i KFV är Katrineholm den mest logiska platsen. Ytterligare stora DV-etableringar kan stärka Katrineholms DV-index upp mot 105 möjligen något högre, men det mesta av t ex en ny stormarknads nya försäljning bedöms tas inom kommunen. Kommuner som Flen och Vingåker är stora nog för att ha en egen bra DV-handel. Vingåker t ex har en egen DV-efterfrågan på ca 250 Mkr. De flesta människor brukar vilja handla huvuddelen av sina dagligvaror nära bostaden eller åtminstone i sin tätort. 7.2. Sällanköpsvaruhandeln (SV) Katrineholm har stärkt sitt SV-index från 65 år 2007 till 75 år 2012. Det är ett normalt till starkt SVindex för ortsstorleken och konkurrensläget. SV-försäljningen har ökat från 593 Mkr år 2007 till 723 Mkr år 2012. 14 (36)

7.3. Analys av utbudet i förhållande till invånarantal och upptagningsområde Inom SV har Katrineholm en möjlighet att bli ett ännu starkare regionalt centrum för KFV och fortsätta att stärka sitt index. Främst finns det utrymme inom: 1. möbler och heminredning, 2. kläder och skor, 3. hemelektronik, 4. sport, 5. leksaker och 6. byggvaror. Detta bygger NIRAS på regional omsättningsstatistik (REGOM) från SCB från år 2011 som är den senaste som är tillgänglig. REGOM jämför aktuell försäljning i varje bransch med befolkning och köpkraft. Även restaurang är något underetablerat enligt REGOM. Det senare kanske främst skall ses som att Katrineholmarna i genomsnitt inte går ut mycket i veckorna. Det kan på sikt ändras om kommunen får en ökad inflyttning. Det finns egentligen inte någon bransch inom själva handeln som är överetablerad. Däremot anses det i Katrineholm att det finns en överetablering av pizzerior och frisörer. NIRAS bedömer att man bör prioritera t ex Gina Tricot, Indiska, fler varumärken inom beklädnad, skor, Clas Olsson, Kjell & Co, Teknikmagasinet, Cervera och Stadium. Se vidare kapitel 9, 11, 12 och 13. Starka nya etableringar som Biltema ökar inflödet något av kunder från kommuner utanför KFV, men den stora effekten är att fler kunder inom KFV handlar på hemmaplan. 15 (36)

8. VAD GÖR KONKURRENTERNA Det är främst på SV som omgivande större städer konkurrerar med Katrineholm. DV-handeln är mer lokal. Huvudkonkurrenten är framförallt Norrköping. Norrköpings handel har gått in i lugnare fas efter en stark expansion för några år sedan. Kommunens SV-handel hade nolltillväxt i löpande priser år 2012, trots befolkningstillväxt. Satsningar görs inte minst i city för att försvara sig mot gjorda shoppingsatsningar i Ingelsta och Mirum Galleria (f d Hageby). Eskilstunas SV-handel tappade 2 % år 2012. Tuna Park vill bygga ut med ytterligare ca 6 000 kvm shopping och 4 000 kvm DV. NIRAS bedömer att påverkan av detta på Katrineholms handel blir liten, någon procent på Katrineholms shopping (ännu mindre för volymhandel och DV). Örebros SV ökade med 2 % år 2012. Marieberg byggde ut sin shopping för några år sedan. Marieberg har också successivt byggt ut övrig handel. Även centrum förnyas. Som jämförelse kan nämnas att riket ökade sin SV omsättning med 1 % samma år. Sammanfattningsvis ser vi inte några riktigt allvarliga externa hot mot handeln i Katrineholm. Katrineholm påverkar själva i ganska hög grad utvecklingen. Sedan är det klart att Norrköping satsar hela tiden. Bl a vill city ta tillbaka omsättning från Ingelsta och Mirum och detta skulle även påverka Katrineholm. 16 (36)

9. SWOT 9.1. Styrkor Centrum har stärkts Lövåsen har stärkts Handelsindex har stärkts både för DV och SV Kommunen vill öka befolkningen och fortsätta att stärka centrum och Lövåsen Flera fastighetsägare verkar aktiva Centrumledning är tillsatt Samordnande etableringsgrupp på plats Synliga projekt på gång, t ex julbelysning, ljusshow mm 55 minuter till Stockholm 9.2. Svagheter Ont om stora lokaler i centrum Visst utbud saknas: Clas Olsson, för litet urval inom kläder och skor Ensidigt restaurangutbud Öppettider spretar, tex på lördagar En lättillgänglig hemsida saknas för centrum och Lövåsen 9.3. Möjligheter 9.3.1. MÖJLIGHETER - CENTRUM Nya butiker. Prioritera Gina Tricot, Indiska, fler varumärken inom beklädnad, skor, Clas Olsson, Kjell & Co, Teknikmagasinet, Cervera och Stadium. Lek- och bus-land (får det inte plats i centrum kan det ligga i Lövåsen) Ytterligare en bra restaurang. Kan man få till ännu fler uteserveringar? Använd den tomma genomgången från Stortorget in i kvarteret mot Fredsgatan Enhetliga öppettider Få hela familjen ut på stan även männen Mer bostäder i centrum Bra tillgänglighet för alla Fler aktiviteter i centrum. Föreningslivet? Skylta parkeringar bättre Bygga vidare på den centrumsamverkan som redan finns. Strategiskt arbete. Kort och lång sikt. 17 (36)

9.3.2. MÖJLIGHETER - LÖVÅSEN Nya butiker: Möbler och inredning Mer byggvaror och mer hemelektronik vartefter efterfrågan växer Mycket byggbar mark 9.3.3. MÖJLIGHETER - HELA KOMMUNEN Hitta starka entreprenörer som kan driva lokala företag Förbättra imagen ytterligare. Locka fler välutbildade till kommunen 9.4. Hot Samarbetet kommun-fastighetsägare-handel blir inte tillräckligt starkt och strategiskt En del passiva fastighetsägare och butiker väntar på att någon annan gör något Ogenomtänkta tillgänglighetsåtgärder i centrum (bilen får t ex inte dominera men den är fortsatt viktig) Lövåsen etablerar shopping Lövåsen och centrum lyckas inte etablera handel som gör Katrineholms utbud komplett Brist på attraktiva lokaler i centrum 18 (36)

10. UTVECKLINGEN MOT ÅR 2020 10.1. Dagligvaruhandeln Kommunen räknar som nämnts med att befolkningen ökar med ca 8 % år 2013-2020. Det kräver dock att det finns attraktiva bostäder tillgängliga. NIRAS bedömer som också nämnts att DV-konsumtionen per capita och år kommer att växa med 1 % per år i fasta priser. Dvs en total ökning av DVefterfrågan på ca 16 %. Katrineholm hade år 2012 en DV- omsättning på 1 033 Mkr. Med en ökning på 16 % skulle efterfrågan år 2020 öka med ca 165 Mkr, till ca 1 200 Mkr. 165 Mkr mosvarar en stor butik t ex en Ica Kvantum eller stor Coop Extra. 10.2. Sällanköpsvaruhandeln SV-konsumtionen per capita i butik bedömer vi växer med 1,3 % per år efter 0,5 % avdrag för den växande e-handeln. Dvs en sammanlagd ökning av SV-efterfrågan per capita på ca 10 % år 2013-2020. Totalt blir det med befolkningsökningen en efterfrågeökning på ca 18 %, motsvarande ca 150 Mkr. Katrineholm hade år 2012 en SV- omsättning på 723 Mkr. Med en ökning på 18 % skulle efterfrågan år 2020 öka med upp mot 150 Mkr. NIRAS bedömer att Katrineholm med en offensiv, klok och uthållig satsning kan höja sitt SV-index från 75 år 2012 till upp mot 90 år 2020. Det skulle kunna innebära att Katrineholm år 2020 skulle ha en SV-försäljning på upp mot 1 050 Mkr, en ökning med 45 %. Av denna omsättningsökning på totalt ca 325 Mkr bör centrum och Lövåsen kunna ta hälften vardera (se vidare nästa avsnitt). Omsättning Oms 2012 Bef 2013-2020 Per cap 2013-2020 Tot tillväxt 2013-2020 Total tillväxt Mkr och tillväxt DV 1 033 Mkr 8 % 8 % 16 % 165 Mkr SV 723 Mkr 8 % 37 % 45 % 325 Mkr Totalt DV+SV 1 756 Mkr 8 % 20 % 28 % 490 Mkr Tabell 4. Omsättning i Mkr år 2012 och bedömd utveckling av befolkning och handelsomsättning år 2013-2020. 19 (36)

I städer av Katrineholms storlek bör den externa/halvexterna storskaliga handeln samlas på en plats för att det verkligen skall bli en regional handelsplats, ett kluster som är tillräckligt starkt. Man bör samla kundflödena till en etablering. Det är också ur miljösynpunkt bättre med en handelsplats om kunderna kan samla sina inköp till en plats. Avstånden är dessutom korta i Katrineholms tätort. I och för sig skulle man kunna tänka sig att lägga en stor dagligvarubutik på en annan plats än Lövåsen. Den skulle dock skapa ett tryck på fler etableringar, och det finns då en risk för att Katrineholm får två (halv)externa handelsnoder. NIRAS bedömer att Lövåsen tappar några tiotal Mkr i omsättning i de andra butikerna om en stor dagligvarubutik läggs på annan plats än i Lövåsen och ännu mer om den nya butiken blir mycket framgångsrik. På lång sikt kan en uppsplittring av externhandeln leda till en minskad total försäljning på något hundratal Mkr eller mer jämfört med om externhandeln är samlad. Det är mycket i en kommun där hela SV-handeln i dag omsätter drygt 700 Mkr. 20 (36)

11. UTVECKLING AV STADSKÄRNAN 11.1. Efterfrågan år 2020 Känslan som skall förmedelas är att centrum är den trevligaste och livligaste mötesplatsen i västra/centrala Sörmland. Centrum har förbättrats avsevärt de senaste fem åren. Nya butiker har tillkommit. Nu gäller det att fylla de tomma lokaler som finns, bl a bredvid Dea samt i Kvarnens underplan. NIRAS bedömer utifrån drygt 20 års erfarenhet av liknande fall: Katrineholm kan med full satsning öka sin centrumhandel med 150-175 Mkr fram till år 2020. Större delen av detta bör kunna fångas upp i nuvarande ytor, men det kan behövas nya ytor mot slutet av perioden. Kommun och fasighetsägare bör i vart fall ha beredskap för det. Hur mycket är 175 Mkr? Som en jämförelse är en vanlig omsättning för en modekedja på 300-400 kvm ca 10 Mkr. 11.2. Utbud i och Idéer för centrum Styrkan i en bra stadskärna är erbjuda en mötesplats där vi umgås, äter på restauranger och caféer samt handlar kläder, skor, lätt heminredning, mobiltelefoner mm, dvs sådant som man lätt bär med sig. Alla verksamheter är viktiga för centrum. Inte minst viktigt är det att ha kvar Systembolaget och utveckla minst en riktigt bra dagligvarubutik. Det är ett skäl till att stadskärnan bör ha god tillgänglighet för alla (se nedan). Skulle man tappa t ex Systembolaget skulle centrum kunna tappa upp mot 5 % av sin omsättning. Det kanske inte låter mycket men det skulle vara ett hårt slag mot många verksamheters lönsamhet. NIRAS har sett på den enkät som gjorts om Drömgrannar. NIRAS delar uppfattningen att modeutbudet behöver stärkas med bl a Gina Tricot och Indiska samt med skor. Stadium vore också ett bra tillskott. Butiker som etablerar i städer strax ovanför Katrineholms storlek men som på lite sikt kan vara intresserade av ett aktivt centrum är inte bara mode och Clas Ohlsson utan också mindre butiker som Teknikmagasinet och Kjell&Co. Vikten av små och stora s k dragare är betydande om Katrineholm skall öka sin handelsomsättning. En tumregel är att en ny butik stimulerar centrum med ca 10 % av den nya butikens omsättning. Det kanske inte låter så mycket men säg att ett centrum under några år drar till sig butiker som tillsammas omsätter 100 Mkr så betyder 10 Mkr ganska mycket för de (ofta små) omgivande butikerna. En stor dragare, som H&M eller Clas Ohlsson, betyder ännu mer. 21 (36)

En ibland förbisedd effekt av dragare är att kedjorna ser på varandras etableringar och följer John. Det är viktigt att sprida budskapet till detaljhandelskedjor, regionalt och nationellt att en kommun har nya (och gamla) butiker som går bra. Sammanfattningsvis bör det i centrum etableras butiker inom shopping, t ex kläder, skor, mobiltelefoner och annan lätt elektronik, musik, presenter, ur och guld. Ofta vill kunder ha flera butiker att välja mellan, innan man kanske går tillbaka och köper de första byxorna man såg. Shopping är ett bra exempel på den moderna termen kluster. Även restaurangförsäljningen väntas öka i Katrineholm. Enligt SCB var den i kommunen ca 150 Mkr år 2011. NIRAS bedömer att den kan öka med ca 20 % fram till år 2020, dvs med ca 30 Mkr. Det mesta av detta bedöms hamna i centrum. Etableringen av snabbmat i Lövåsen kan öka omsättningen ytterligare. Skeptiker kan säga att det är svårt att utveckla restauranger i städer av Katrineholms storlek. Få går ut på vardagkvällar. Mot detta bedömer NIRAS att om Katrineholm har ambitionen att locka nya invånare och växa mot 40 000 inv. kommer detta sakta men säkert att förändras. Kulturen är en levande del av centrum. Kulturhuset Ängeln ligger i centrum på Djulögatan. Centrum har en modern biograf. Kulturskolan ligger i kanten av centrum på Malmgatan. Det finns alltså ett kulturkluster i centrum. Kan samverkan kultur-handel stärkas? Kan man ta fram en handlingsplan för det? Eller finns den redan. Centrum är minst lika mycket en attraktiv mötesplats, som en handelsplats. Kan ett lek- och busland etableras? En närliggande fråga är evenemang i centrum. Går det t ex att engagera föreningslivet ännu mer än idag? Sportcentrum ligger ca 1 km från centrum men är ändå en tillgång för stadskärnan. Hur kan Katrineholm dra nytta av att mer än 800 000 besökare kommer dit varje år? Kan gemensamma aktiviteter ordnas i Sportcentrum och i city? I city kan idrottsuppvisningar ske av olika slag. City kan också etablera permanenta aktiviteter t ex street basket. Omvänt kan cityföretagen visa upp sig på olika sätt i Sportcentrum. En handlingsplan bör tas fram. Allt detta kommer att ställa krav på en aktiv fastighetsutveckling. När A-lägena fylls alltmer kommer trycket öka på att utveckla B-lägena t ex Drottninggatan. Det är viktigt att bygga ett varv dvs att det skall kännas roligt att gå en runda, t ex Köpmangatan, Stortorget, Drottninggatan, Djulögatan eller Fredsgatan förbi Hantverkargatan och tillbaka till hörnan vid galleria Kvarnen. Detta innebär inte att alla gator kan eller bör bli A-lägen. Köpmangatan kommer nog under överskådlig tid att vara det hetaste läget, med de högsta hyrorna. Många verksamheter kan inte betala dessa hyror utan kan istället ligga på någon av de andra gatorna. 22 (36)

Köpmangatan är ett A-stråk som blivit bättre på senare år. En utmaning är att fylla de få lediga lokaler som finns med något som verkligen tillför centrum något. 23 (36)

Bredvid Dea finns en tom lokal i centralt läge. Vilka planer finns för den? Stora torget är också det norra benet i Varvet. Den delvis tomma gången från Stortorget in i kvarteret söderut bör kunna omvandlas till verksamhetsyta. För liten för Clas Ohlsson? Kjell & Co? Kan man utveckla torghandeln med ännu mer av lokala produkter på höstarna (Bondens marknad)? Det är en subjektiv bedömning men NIRAS anser att torghandeln tillför mest kvalitet till stadskärnan om det är lokala livsmedel och andra produkter som säljs (vinter och vår kommer självklart många livsmedel från utlandet). Detta kanske inte spelar så stor roll på kort sikt, men på längre sikt är det en profileringsfråga för Katrineholm (Sveriges Lustgård). NIRAS antar att staden redan har en julmarknad. Kan den bli bättre? Kan hela den lokala trädgårds- och blomsterhandeln lockas att ha en vårmarknad på torget? Etc. 24 (36)

Varvets västra del. Drottninggatan har flera restauranger och är redan ett levande stråk. Gatan kan utvecklas vidare på detta tema. Här har legat stora restauranger. Vartefter staden växer bör man utveckla en tredje bred krog (utöver Statt och Harrys). NIRAS vet att det gjorts försök tidigare. Djulögatan är tillsammans med Fredsgatan den södra länken i Varvet. Här biografen nära hörnet Drottninggatan/Djulögatan 25 (36)

Djulögatan har ett par specialaffärer bl a för cyklar, och jakt. Den skulle kunna utvecklas vidare med specialbutiker som inte behöver A-lägen. 26 (36)

Fredsgatan med bl a Audio Video och Elektrotjänst Att man gör ett tankemässigt varv får inte innebära att övriga gator med verksamheter glöms bort. Hantverkargatan bör också rimligen tjäna på att fler människor rör sig i centrum mer än idag. NIRAS vill åter betona att vi ska se utvecklingen i ett tillväxtperspektiv med en växande befolkning. Hantverkargatan med bl a Blomverksta n 27 (36)

I Stadsparken kan besökare vila ben och sinne Bostäder byggs i centrum vilket kan ge mer kvällsliv 28 (36)

11.3. Citysamverkan I många större städer med ett aktivt cityarbete finns en nära samverkan mellan kommun och fastighetsägare i centrum för att samordna effektiviseringen av befintliga ytor och även tillskapandet av nya handelsytor. Katrineholm har här kommit långt. Etableringsgruppen håller på att ta fram en plan/önskelista på nya verksamheter. Alla uthyrningar behöver inte gå genom gruppen idag men det talas mycket inför kommande etableringar. Deltagarna försöker uppdatera varandra om vakanser och försöker skicka förfrågningar vidare. Det finns en utvecklingsplan för centrum med kommun och fastighetsägare, där man t ex prioriterar och tidssätter olika projekt med ansvariga personer. Detta är utmärkt anser NIRAS. Bygg vidare på den centrumsamverkan som redan finns. Att förnya en stadskärna är ett strategiskt arbete på kort och lång sikt. Det viktigaste är att det finns tydliga och uthålliga ägare till projektet, som tror på idén och verkligen slår fast att vi tror på det här. Kommunledningen är här central liksom fastighetsägarna och företagen i centrum. Naturligtvis är det alltid avgörande att styrelsen är kompetent, engagerad och har mandat att fatta beslut. De uppsatta målen bör vara ambitiösa men realistiska. Inte minst är det viktigt att visa några snabba konkreta resultat medan annat får vara mer långsiktigt. NIRAS kan vid behov bedöma om parterna lägger tillräckliga resurser idag eller om insatserna behöver ökas. 11.4. Tillgänglighet till centrum Det är trevligt att gå i centrum redan idag. Cykelns roll i centrumhandeln har ökat och kommer fortsätta att öka. Bra cykelparkering i centrum är viktig, t ex så att cyklarna inte blockerar gångstråken i onödan. När man tar bort parkering i centrum så gäller det att se till att det ändå finns tillräckligt med besöksparkering för ett växande centrum. NIRAS räknar med att centrum med full satsning har en potential att öka sin omsättning med 175 Mkr fram till år 2020. Även om fler cyklar, går och åker kollektivt än idag kan det betyda att antalet bilkunder ändå ökar eller ligger still i absoluta tal. Däremot kan många kunder vara beredda att gå något längre, främst för att centrum blivit mer attraktivt. Det är en process att vänja kunderna vid något längre gångavstånd. NIRAS bedömer att de flesta kunder i en stad av Katrineholms storlek kommer acceptera ett gångavstånd på 2-3 minuter dvs max 200 meter till målpunkten, dvs den butik man först vill besöka. Det förutsätter att det är lätt att hitta p-platser och att det är tydligt hur man skall gå till centrum. 29 (36)

Diagram 2. Gångavståndets betydelse för en parkeringsplats värde för de besöksintensiva verksamheterna i en stadskärna. Relativa tal. En allmänt tillgänglig bilplats tappar nära 2/3 av sitt värde om den ligger på mer än 4 minuters avstånd från A-stråket, än om den legat på mindre än 1 minuts avstånd. Undersökta städer var Karlskoga, Örebro och Södertälje. Källa: Parkering som en intäktsgenerator för en stadskärnas besöksintensiva verksamheter, Lisa Lagerén (då Sandahl), KTH 1996. Barriärer av olika slag skall räknas in i gångtiden (och helst undvikas). Är gångvägen trevlig uppfattas 3 minuter som OK för flertalet, om man inte bär för tungt. Är vägen trist kan 2 minuter kännas som mycket. Detta är ett av många skäl till att Katrineholms satsning på blommor och växtlighet är bra. Publika verksamheter utmed gångvägen är också bra (alla verksamheter kan eller vill inte ligga mitt i centrum). För dagligvaruhandeln bör avståndet inte vara mer än 50-75 meter i stadskärnan. 30 (36)

12. UTVECKLING AV LÖVÅSEN Känslan som skall förmedlas är att Lövåsen är den bästa externa handelsplatsen i västra/centrala Sörmland. Effektivt, lättillgängligt och trivsamt. Lövåsen skulle kunna profileras genom att fastighetsägarna bjuder kunderna på något ovanligt (för denna typ av handelsplatser). Om t ex ett lek- och busland inte får plats i centrum är Lövåsen ett bra alternativ. Det kanske kan kombineras med ett helgöppet trädgårdskafé. Exempel på branscher där Katrineholm har låg försäljning per capita är som nämnts möbler och heminredning, bygg- och järnhandel samt hemelektronik. Här skulle det vara bra med ytterligare etableringar på Lövåsen. Exempel på butiker som skulle kunna passa i Lövåsen är någon av de större möbelkedjorna, och/eller en sängbutik. Hööks hästsportbutik, Blomsterlandet, Granngården (Granngården gör nu en nysatsning i Sverige) och Barnens Hus är andra exempel på butiker som saknas i Katrineholm. NIRAS är medvetna om att det inte finns så många företag kvar i Sverige inom hemelektronik, och e-handeln tar en växande andel. Men om El-Giganten går bra kanske de kan bygga ut. Butiker som Jula är relativt väletablerade i Sörmland och Östergötland, men på sikt kan Katrineholm bli intressant för Jula. Samtidigt är det på plats att varna för en tro på ständigt ökande externhandel med allt större ytor. E-handeln blir en allt starkare konkurrent. NIRAS bedömer därför att det kan vara klokt att också satsa på komplement som bilservice, ovan nämnda lekland mm. Ytterilage en dagligvaruenhet kan bli aktuell (se vidare följande avsnitt). 31 (36)

Det bör vara nära (< 50 meter) från parkeringarna till alla butiker. NIRAS har fått frågan om det går att binda samman centrum och Lövåsen med mer handel och service, svaret är att det går om det finns mark, främst utmed Stockholmsvägen. Det kan vara handel men också service av olika slag. Det är bra att gång- och cykelstråken sammanbinder områdena. Detta kan öka försäljningen, men framför allt blir verksamheterna tillgängliga för andra än bilkunder. Det kan sannolikt inte (utom möjligen på mycket lång sikt) bli ett shoppingstråk i betydelsen ett promenadstråk med butiker, serveringar mm. Nordöstra delen av centrum och Lövåsen 32 (36)

13. ETABLERINGSPRINCIPER FÖR HANDEL OCH SERVICE Som tidigare nämnts bör centrum prioriteras för shopping och restauranger samt annan service som fysiskt får plats i centrum och där man kan sörja för tillräckligt bra tillgänglighet. Sammanfattningsvis bör det i centrum etableras butiker inom shopping, t ex kläder, skor, lätt elektronik som inom mobiltelefoni och musik, presenter, ur och guld. Ofta vill kunder ha flera butiker att välja mellan. Även restaurangförsäljningen väntas öka i Katrineholm. Det är också viktigt att ha en bra dagligvaruhandel i centrum inte minst för dem som bor centralt. I Lövåsen bör man samla storskalig dagligvaru- och volymhandel. Exempel på branscher där Katrineholm har låg försäljning per capita är som nämnts möbler och heminredning, bygg- och järnhandel samt hemelektronik. Betyder det att det är lämpligt att lägga all storskalig handel där? NIRAS gör följande bedömning: I stora städer kan det vara bra att ha flera handelsplatser eller noder för dagligvaruhandel för att kunderna inte skall få för långt att åka och för att det inte skall bli trafikstockningar kring några få platser. Dessa argument är inte tillämpliga på städer av Katrineholms storlek. Här är det som nämnts istället så att den externa/halvexterna storskaliga handeln bör samlas på en plats för att det verkligen skall bli en regional handelsplats som är tillräckligt stark. Man vill samla kundflödena till en etablering. Det är också ur miljösynpunkt bättre med en handelsplats. Avstånden är dessutom korta i Katrineholms tätort. Eskilstuna kan tjäna som exempel på att det oftast inte är bra att splittra externhandeln. Eskilstuna har Tuna Park, Folkesta och Rondellen. Nyköping är ett annat exempel där externhandeln idag ligger på tre ställen, och där det sannolikt skulle ha varit bättre att samla denna handel på ett ställe. I och för sig skulle man kunna tänka sig att lägga en stor dagligvarubutik på en annan plats än Lövåsen. Den skulle dock skapa ett tryck på fler etableringar, och det finns då en risk för att Katrineholm får två (halv)externa handelsnoder. En ensam stor dagligvarubutik på annan plats än Lövåsen utan annan handel skadar dock inte strukturen så mycket att det finns skäl att direkt avråda från det. En del kunder får närmare till en stor butik, men kundflödena splittras upp. NIRAS bedömer att Lövåsen tappar några tiotal Mkr i omsättning i de andra butikerna om en stor dagligvarubutik läggs på annan plats än i Lövåsen och ännu mer om den nya butiken blir mycket framgångsrik. På lång sikt kan en splittring av externhandeln leda till en minskad försäljning på något hundratal Mkr eller mer jämfört med om externhandeln är samlad på en plats. NIRAS bedömer således att det är bäst både för handeln och för kunderna att handeln samlas i ett kluster i city och ett kluster i Lövåsen. 33 (36)

14. BILAGOR 14.1. Bilaga 1 Katrineholm år 2011 inkl moms Mkr Oms/inv Oms/inv riket Katrineholm 47 Egentlig detaljhandel 1468,1 45298 57189 471 Dagligvaruhandel 807 24901 27358 4711 Livsmedel 740 22833 25317 47111 Livsmedel, brett sortiment 737,7 22761 24123 47112 Specialiserad livs 2,3 71 1193 4712 Övrig dagligvaruhandel 67,1 2069 2040 47121 Tobak och tidningar 33,8 1044 652 47122 Parfym, sjukvård och hälsokost 5,7 176 536 47123 Blomsterhandel 27,5 849 850 473 Sällanköpsvaruhandel 661 20397 29830 4731 Beklädnadshandel 141,2 4356 6685 47311 Konfektion och ekipering 125,6 3875 5736 47312 Skohandel 15,6 482 949 4732 Detaljhandel med hemutrustning 177,4 5474 9385 47321 Möbelhandel 26,1 806 2953 47322 Heminredning 40,8 1258 1934 47323 Järn och byggvaror 110,5 3409 4498 4733 Fritidsvaruhandel 176,3 5441 9764 47331 Radio och musik 39,2 1210 3045 47332 Bok och papper 473 47333 Ur, guld och optik 45,7 1409 1260 47334 Fotohandel 160 47335 Cykel, sport och båt 51,9 1603 2648 47336 Leksaker 388 47337 Data och tele 10,3 319 1787 4734 Övrig sällanköpsvaruhandel 166,1 5125 3994 47341 Annan detaljhandel med brett sortiment 154,5 4769 3190 47342 Övrig sällanköpsvaruhandel 11,6 357 804 481 Apotek, systembolag, drivmedel 396 12220 15651 4811 Apotek 4296 4812 Systembolag 3028 4813 Drivmedel 167,5 5168 8326 491 Hotell och restaurang 220,1 6791 13734 4911 Hotell 62,4 1925 3986 4912 vandrarhem, campingplatser, stugbyar 6,8 209 423 4913 Restaurang 150,9 4656 9323 Handelns omsättning i olika branscher i Katrineholm. Regional omsättningsstatistik från SCB från år 2011. Denna statistik stämmer inte helt med HUIs statistik i avsnitt 7, men ger en relativt bra bild av omsättningen i olika branscher. 34 (36)

14.2. Bilaga 2 Handelsomsättning och handelsindex i Katrineholm år 2007-2012. Källa HUI. År DV Mkr SV Mkr Tot Mkr Ökn DV Ökn SV Ökn tot DVindex SVindex Tot. index 2012 1033 723 1756 7% 6% 7% 100 75 88 2011 965 681 1646 8% 2% 6% 96 71 84 2010 891 666 1557-3% 5% 0% 90 69 79 2009 920 632 1552 5% 0% 3% 94 68 81 2008 879 635 1514 11% 7% 9% 93 69 82 2007 795 593 1388 4% 9% 6% 89 65 77 35 (36)

15. UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende rapporten och dess innehåll. Thomas Hellström Thomas.hellstrom@niras.se 08-503 844 75 Joakim Sandahl Joakim.sandahl@niras.se 08-503 44 48 NIRAS Sweden AB Box 703 75 107 24 Stockholm 36 (36)