eg:1% Skolinspektionen Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Månstorps förskola belägen i Vellinge kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
Beslut och verksarnhetsrapp 1(12) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Utvecklingsområden utifrån denna granskning kan i olika hög grad kräva förbättring. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Mårtstorps förskola belägen i Vellinge kommun, fungerar väl. Huvudmannens starka stöd, tydliga strukturer och förväntningar skapar förutsättningar för förskolechefen att skaffa sig kännedom om verksamhetens pedagogiska verksamhet. Hon använder sig av sin kännedom för att initiera och driva utvecklingsprocesser för att utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Beslut Några utvecklingsområden i syfte att förbättra förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet har Skolinspektionen inte kunnat identifiera då verksamheten genomgående bedöms hålla en god kvalitet. Skolinspektionen avslutar härmed granskningen vid Månstorps förskola i Vellinge kommun.
2(12) På Skolinspektionens vägnar Maria Kärrman Enhetschef.i )(jan Litza Aschan Utredare/Föredragande
3(12) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande samt erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor ingår i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Månstorps förskola som är belägen i Vellinge kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Månstorps förskola är Framtidskompassen AB, org.nr. 556786-5943. Förskolechefen vid Månstorps förskola ansvarar för 2 förskolor med totalt 24 anställda. Den aktuella förskolan består av 6 avdelningar med 143 barn mellan 1 och 5 år. Månstorps förskola besöktes 19 april 2016. Ansvariga inspektörer har utredarna Litza Aschan och Gertrud Wede varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden, det är de fyra rubrikerna i följande verksamhetsrapport. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskrtingsrapport.
4(12) Förskolechefen leder förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet då hon ofta och systematiskt besöker verksamheten. Utöver sina besök i verksamheten deltar hon i olika möten och tar del av personalens uppföljningar och utvärderingar av verksamheten. Förskolechefen har ett tydligt pedagogiskt syfte med att närvara vid förskolan Förskolechefen uppger i intervju att hon inhämtar kunskap om förskolans pedagogiska verksamhet genom dagliga besök i verksamheten. Syftet med besöken är att förskolechefen ska få kännedom om hur den pedagogiska verksamheten bedrivs i praktiken och hur personalen arbetar utifrån målen i läroplanen och verksamhetens prioriterade mål. Förutom att stämma av de dagliga behoven på avdelningen, till exempel vikariebehov, uppger förskolechefen att hon genom sin närvaro vill vara ett stöd för personalen samt vara synlig för alla barn. Vid behov arbetar förskolechefen i barngruppen och på så vis kan hon även se personalens förhållningssätt gentemot barnen, men också det som personalen upplever som en utmaning. Till exempel uppger förskolechefen att ett av lekrummen upplevdes av personalen som ett rum där barnen sprang runt i. Under förskolechefens besök på avdelningen bekräftades personalens utsagor. Förskolechefen möblerade om rummet och det visade sig att barnen lekte i rummet istället för att springa runt. Genom sitt handlande visade hon personalen att lärmiljöer kan ändras och anpassas till barnens behov. Samtliga tillfrågade svarar i personalenkäten att förskolechefen är på förskolan minst 3-4 gånger i veckan och att hon vid de tillfällena samtalar med persona-
Beslut och verksamhetsrapparct 5(12) len om den pedagogiska verksamheten. Personalen uppger även i enkäten att pedagogiska diskussioner sker oftare vissa perioder beroende på hur det pedagogiska arbetet flyter på. För tillfället uppger personalen att förskolans lärmiljöer diskuteras och att förskolechefen har mycket att tillföra under dessa diskussioner. Det framkommer vidare av personalintervjuer att förskolechefen observerar den pedagogiska personalens arbete i barngruppen och samtalar med dem kring metod och arbetsformer. Förskolechefen uppger att hon frågar personalen "hur tänker du här"? Personalen berättar att förskolechefen "ifrågasätter och ger jättebra feedback" samt ger tips och ideer när personalen "kört fast". Intervjuad personal känner till förskolechefens pedagogiska syfte med besöken på förskolan. Förutom att förskolechefen tydligt berättat om sitt syfte med sina besök på avdelningen finns det även nedskrivet i verksamhetens personalhandbok. Hon följer till exempel upp utvecklingen av arbetet med de prioriterade målen. Personalen uppger vidare att dörren till kontoret alltid står öppen och att de kan gå in och prata om sina frågor. Förskolechefen har möten med olika personalgrupper Förskolechefen uppger i intervju att arbetslagen har planeringsmöten en timma per vecka. Det händer att hon deltar på eget initiativ i dessa planeringsmöten och ibland bjuds hon in att delta av personalen. På så vis skaffar hon sig ytterligare information om verksamheten. Teamledarna, som har i uppdrag att leda och fördela arbetet i arbetslagen, de har möte varje vecka. I mötet deltar även förskolechef, huvudman och biträdande rektor, tillsammans utgör de Framtidskompassens förskolors ledningsgrupp. Enligt förskolechefen är teamledarens roll att till exempel delge personal information samt vara förskolechefens "förlängda arm". Arbetslagen träffas en gång i månaden för en gemensam arbetsplatsträff. Enligt förskolechefen inleder hon dessa möten. Hon delar bland annat in personalen i grupper och ger dem i uppdrag att diskutera metodiska och didaktiska frågor, utifrån en förutbestämd bok som alla ska ha läst. För att hålla sig informerad om enskilda barns behov av stöd finns tydliga mötesstrukturer som till exempel barnkonferenser.
Beslut och verksamhetsrappe4-k 6(12) All information till personalen, till exempel information från huvudmannen eller annan praktisk information som gäller förskolan, ges enbart i skriftlig form. Förskolechefen får också information om verksamheten genom den dokumentation kring barnens lärande som utgör underlag för utvecklingssamtalen med föräldrarna och som upprättas av personalen. Enligt personalen arbetar de aktivt med föräldrasamverkan. Förskolechefen har förutom telefonsamtal, e-post och föräldramöten regelbundna träffar med föräldrarna. I det så kallade "Verksamhetsrådet" träffas föräldrarepresentanter, förskolechef, huvudman, förskolans teamledare och biträdande rektor för huvudmannens skola, två gånger per termin. Under dessa möten lyfts frågor som rör föräldrarnas önskemål, praktiska frågor samt kvalitetsfrågor, som till exempel att tillsammans analysera föräldraenkäten för att se hur nöjda de är med verksamheten, "vad är bra och var dippar det". Här sker också informationsutbyte, det vill säga information från förskolechef och huvudman samt möjlighet för föräldrar att lyfta frågor om verksamheten. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen, i mycket hög grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser. Det visar sig exempelvis i att personalens behov av kompetensutveckling gällande pedagogisk dokumentation och utveckling av förskolans lärmiljöer genomförs. Visioner och uppdrag för förskolan är tydliga för hela personalgruppen Av intervjuer med huvudman, förskolechef och personal framkommer att verksamheterna inom Framtidskompassen AB har tydliga mål, visioner och ledord. För alla verksamheter gäller "Vi tar drömmarna på allvar". I verksamhetsplanen för Framtidskompassens förskolor finns uppdraget dokumenterat.
7(12) Här finns läroplansmålen nedskrivna och det framgår hur man kommer att arbeta för att nå läroplansmålen, vem som är ansvarig samt när allt arbete beräknas vara klart. Inom förskolan följer personalen upp barnens utveckling i förhållande till läroplansmålen på individuell nivå, på gruppnivå och på enhetsnivå. Detta sker till exempel genom att barnens sociala, motoriska, språkliga och matematiska utveckling dokumenteras. Uppföljningarna syftar enligt dokumentationen och enligt intervjuer med huvudmannen, till att försäkra sig om att verksamheterna inom Framtidskompassen AB bedrivs utifrån de nationella målen samt att de leder till en ökad måluppfyllelse utifrån varje enskilt barns förutsättningar och behov. Här mäts även verksamhetens effektivitet. Vid brister i verksamheten utarbetar ledningsgruppen en handlingsplan för att åtgärda identifierade brister. Av framtidskompassens "Årsklocka 2015/2016 förskolechef" framgår när och hur olika uppföljningar ska äga rum. Förskolechefen använder information om verksamheten för att driva utvecklingsarbete Genom besök i verksamheten uppger förskolechefen håller hon sig informerad om verksamheten och driver utvecklingsarbetet framåt. Personalen uppger att de inte haft någon chef som varit så "drivande" förut. Det förekommer också att en teamledare får i uppdrag av förskolechefen att delta på ett annat arbetslags planeringsmöte för att stötta personalen i sin planering. Av Framtidskompassens "Kvalitetsredovisning för 2014/2015" framgår att det på förskolan finns en teamledagrupp som arbetar med att driva utveckling av pedagogiken och som även leder och fördelar arbetet i arbetslaget. Frågor som diskuteras i arbetslaget tar teamledarna med sig till teamledargruppen där förskolechefen ingår. Enligt den dokumentation som Framtidskompassen AB lämnat inför granskningen har förskolechefen olika fora för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Här förs samtal kring barngruppen i allmänhet men även kring barn i behov av särskilt stöd. Förskolechefen berättar att varje avdelning har öronmärkt tid för projektgruppsplanering. Enligt insänd dokumentation är utvecklingssamtal med personalen en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Under dessa samtal diskuteras utvecklingsfrågor riktade mot verksamheten och utvecklingsområden för pedagogen lyfts och dokumenteras.
8(12) Samtliga möten har enligt intervjuer med förskolechef, personal och huvudman ett tydligt syfte och struktur, vilket enligt insänd dokumentation också identifierats som en av framgångsfaktorerna i verksamheten. Genom så kallade "barnkonferenser" två gånger om året, eller vid behov flera gånger om året, identifierar personal och förskolechef barn i behov av särskilt stöd. Utifrån en analys och uppföljning av förskolans kvalitetsarbete beslutar förskolans ledningsgrupp om kompetensutvecklingsåtgärder. Bland annat har de kommit fram till behov av kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation och utveckling av förskolans lärmiljöer. Framtidskompassen AB har utarbetat en personalhandbok där det bland annat tydligt framgår vilka förväntningar huvudmannen har på sina medarbetare. För att stärka den gemensamma grundsynen anlitar huvudmannen "coacher" som får i uppdrag att tillsammans med medarbetarna lyfta fram och bearbeta innehållet i personalhandboken. Till exempel diskuteras olika värdegrundsfrågor och frågor kring jämställdhet. Förskolechefen och huvudmannen träffar även vårdnadshavare där man bland annat tar upp önskemål från föräldrarna. Oftast handlar det om praktiska frågor, såsom utflykter, uppger förskolechefen. Genom besök i verksamheten och genom att ta del av förskolans pedagogiska dokumentation på Schoolsoft samlar förskolechefen information om verksamheten. Genom samtal med teamledarna följer förskolechefen upp att verksamhetens prioriterade mål utvecklas, som till exempel barnens inflytande. Även huvudmannen följer upp arbetet med barnens inflytande. I förskolans verksamhetsplan är det beskrivet hur personalen ska arbeta för att nå målet. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla försko-
Beslut och verksamhetwmppork 9(12) lans pedagogiska verksamhet. Det gör hon genom att hon ser till att personalen erbjuds planeringstid och tid för pedagogiska samtal samt att ansvarsfördelningen inom verksamheten är tydlig och att arbetet följs upp och utvärderas. Skolinspektionen ser att förskolechefen nyttjar den kännedom hon har om förskolans pedagogiska verksamhet, tack vare det stöd som hon får av huvudmannen. Den gemensamma "Personalhandboken" tydliggör för personalen vilka förväntningar som huvudmarinen och förskolechefen har på sina medarbetare. Genom att regelbundet bearbeta innehållet i Personalhandboken stärks personalens gemensamma grundsyn. Genom samtal, intervjuer och analyser av uppföljningar har förskolechefen i samråd med huvudmannen kommit fram till verksamhetens behov av kompetensutveckling. Personalen ges förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen och huvudmannen uppger i intervju att de skapar förutsättningar för personalen att bedriva pedagogiskt arbete genom det så kallade kvalitetshjulet. De har fyra heldagar per år för att följa upp och utvärdera sin verksamhet samt för kompetensutveckling. All personal har två timmars planeringstid per vecka för individuell planering, föräldramöten samt för kvällsmöten. Därutöver har personalen en timmas avdelningsplanering i veckan, i det ingår även en kvarts reflektionstid samt att utvärdera temagruppsaktiviteter. Personalen upplever att den avsatta tiden för reflekterande samtal inte räcker till. Förskolechefen och huvudmannen uppger att de arbetar för att verksamheterna inom Framtidskompassen AB ska få en gemensam grundsyn. Detta har diskuterats under arbetsplatsträffar. Förskolechefen uppfattar sig själv som pedagogisk ledare för verksamheten. Hon skapar, enligt egen utsaga, förutsättningar att bedriva den pedagogiska verksamheten genom att finnas tillgänglig och ha dörren öppen. Den öppna dörren skapar möjligheter för personalen att på ett enkelt sätt diskutera olika verksamhetsfrågor med förskolechefen. Förskolechefen uppger att hon vill vara med i den pedagogiska processen genom täta besök och att exempelvis i olika situationer fråga personalen "Hur tänker du nu". Huvudmarmen uppger att förskolechefen utövar sitt pedagogiska ledarskap "genom att vara en god förebild, inspiratör, går från ord till handling". De
10 (12) uppger vidare att hon använder uttryck som förbättring istället för förändring och att förskolechefen utmanar och inspirerar medarbetarna att våga pröva olika ideer. Förskolans personal består till övervägande del av förskollärare. Personalstyrkan utgörs av åtta förskollärare, tre barnskötare och två som saknar utbildning samt en resursperson. Enligt personal, förskolechef och huvudman sätts vikarier in vid all frånvaro och personal rekryteras skyndsamt utifrån barnens och förskolans behov. Förskolechefen och huvudmannen uppger att personalens schema utgår från barnens behov. Till exempel framkom utifrån en barnkonsekvensanalys att personaltätheten inte räckte till på en avdelning. Huvudmannen utökade personalens tjänstgöringsgrad samt ändrade om i schemat, för att enligt huvudmannen, skapa trygghet i barngruppen. Barnkonsekvensanalyser genomförs vid större förändringar som påverkar barngruppen uppger huvudmannen, till exempel vid nedläggning och förflyttning av Framtidskompassens ena förskola till en annan förskola. I samband med flytten skulle antalet platser utökas med cirka 20 platser. Inför varje ny placering av barn i en barngrupp diskuterar förskolechefen med sina medarbetare, en från varje avdelning, barngruppens storlek och sammansättning och fördelning av barn. Personalen uppger att huvudmannen för kontinuerliga diskussioner med personalen och förskolechefen om bamgruppens storlek och sammansättning. En annan förutsättning för personalen att genomföra sitt uppdrag är kompetensutveckling. Förskolechefen och huvudmannen uppger i intervju att kompetensutveckling ges på olika plan, individuell, till arbetslaget och till hela förskolan. Som exempel på pågående kompetensutveckling nämns "coacher" som till exempel arbetar med personalen om deras förhållningssätt gentemot föräldrar och barn. Förskolechefen och personalen berättar att de arbetar med kollegialt lärande genom att de arbetar tillfälligt på Framtidskompassens andra förskolor. Genom att se hur andra arbetar, till exempel med barnens inflytande, inspireras de till att utveckla sitt arbete. Personalen uppger att huvudmannen avsätter mycket pengar för kompetensutveckling och i det sammanhanget nämns också att de åkt på studiebesök till London för att se på olika lärmiljöer. Av intervju med
11(12) personalen framkommer att de ständigt söker nya vägar för att utveckla den pedagogiska verksamheten och hur den dokumenteras. Till exempel uppger de att de tidigare använde sig av pärmar för att visa föräldrarna barnens samlade lärande. Då föräldrarna inte tittade i pärmarna gick förskolan över till ett digitalt program som föräldrarna kan gå in i när det passar dem. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket hög grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. De täta kontakterna med huvudmannen samt personella resurser i form av administrativt stöd och pedagogiskt bollplank, skapar goda förutsättningar för förskolechefen, att leda och utveckla förskolans pedagogiska arbete. Förskolechefen har ett tydligt uppdrag, höga förväntningar och gott stöd för att leda och utveckla förskolans arbete Förskolechefen uppger att hon får goda förutsättningar att leda förskolans pedagogiska verksamhet. Hon har ett tydligt uppdrag och höga förväntningar från huvudmannen i att leda förskolans pedagogiska arbete. Enligt huvudmannen upplever förskolechefen förväntningarna som "höga". Förskolechefen uppger att huvudmannens förväntningar må vara höga men att hon får mycket stöd tillbaka. Det visar sig i form av tydliga förväntningar och ansvarsområden. Som stöd i sitt arbete har förskolechefen Framtidskompassens administrativa chef som bistår henne med att bland annat hantera förskolekön. Förskolechefen uppger också att hon i samråd med den administrativa chefen utformar rekryteringsannonser när behov av rekrytering uppstår. Huvudmannen uppger att de ser verksamhetsvinster med att förskolechefen och Framtidskompassens biträdande rektor samarbetar genom att de deltar i
Beslut och verksamhetsrappoi: 12 (12) varandras möten. Detta för att överbrygga avståndet mellan förskolan och skolan, men också för att vara ett bollplank för varandra. Huvudmannen och förskolechefen träffas varje vecka. Under dessa möten diskuteras pedagogiska frågor utifrån det så kallade årshjulet och huvudmannen och förskolechefen utbyter information som berör verksamheten. Utöver det hålls budgetmöten varje månad för att diskutera hur pengarna används. Huvudmannen uppger också att de för tillfället arbetar med att organisera om barngrupperna för att anpassa dessa till Skolverkets nya riktlinjer. Under arbetsplatsträffarna har diskussioner om barngrupperna kopplats till kvalitetsverktyget Qualis, området för utveckling och lärande. För att nå bättre resultat planerar huvudmannen att organisera om grupperna till åldershomogena grupper där man till exempel kan hålla gemensamma samlingar med barnen och inte dela in i grupper. Huvudmannen uppger att de arbetar med barnkonsekvensanalyser för ombildning till flera barngrupper med färre barn. Av intervjuer med både personal och förskolechef framkommer att huvudmannen är noga med förskolans inom- och utomhusmiljö. Enligt förskolechefen är miljöerna rikligt utrustade med material. Förskolechefen har fått i uppdrag av huvudmannen att skapa likvärdiga miljöer inom Framtidskompassens förskolor. Bifoga: Bilaga 1
Bilaga 1 Dnr 400-2015:6590 Kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet Bakgrund och syfte Förskolan ska enligt skollagen stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg.' Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.2 Uppgifter från Skolverket visar att en förskolechef i genomsnitt ansvarar för två förskoleenheter. Förskolechefer i kommunal förskola ansvarar för fler förskoleenheter än förskolechefer i förskolor med enskild huvudman.3 Förskolechefen har ett komplext uppdrag att se till att verksamheten inom givna ramar följer nationella styrdokument samtidigt som verksamheten ska genomgå pedagogisk utveckling. Förskolechefen behöver hantera och väga önskemål och krav från bland annat nationellt regelverk, huvudman, föräldrar, förskolepersonal och andra aktörer för att åstadkomma en verksamhet av god kvalitet. Samtidigt är utrymmet för ledning av den pedagogiska utvecklingen ofta mer begränsat än vad förskolecheferna själva önskar. Olika former av mer eller mindre tydligt delegerade pedagogiska uppgifter till förskolechefen har utvecklats parallellt med förskolechefens utökade ansvar i förhållande till tidigare. Förskolechefens pedagogiska kompetens, ledning, strategier och möjligheter till stöd, är av vikt för hur väl ett utvecklingsarbete kan genomföras.4 Forskningen pekar på att det kan finnas bristande kunskap på huvudmannanivå om och förståelse för förskolans uppdrag, förändring och dess ledning samt därtill bristande kommunikation mellan huvudmannen och förskoleche- 1 8 kap. 2 skollagen (SFS 2010:800) 2 2 kap. 9 skollagen (SFS 2010:800) 3 Skolverket (2015) 4 Skolinspektionen (2012)
2(3) ferna.5 Mot bakgrund av detta är syftet med granskningen att belysa förskolechefens ledning av förskolans arbete med att erbjuda barn en god pedagogisk verksamhet där barns utveckling och lärande stimuleras. Projektets frågeställningar Den övergripande frågeställningen är: Leder förskolechefen förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med de nationella målen? För att uppfylla granskningens övergripande syfte ska följande frågeställningar besvaras 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från att förskolechefen får kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis innebära att förskolechefen skaffar sig information genom ett tydligt syfte att närvarar på förskolan eller genom en bestämd agenda för de möten som äger rum. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att utveckla förskolan? Bedömningen utgår från hur förskolechefen använder den kunskap hen har om verksamheten för att leda förskolan. Det kan innebära att förskolechefen identifierar utvecklingsområden och arbetar tillsammans med personalen för att utveckla den pedagogiska verksamheten. 5 Ibid.
3 (3) 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att planera och bedriva den pedagogiska verksamheten. Förutsättningar kan exempelvis innebära att det finns utbildad personal, lämpliga lokaler eller lämplig storlek och sammansättning på barngruppen. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Bedömningen utgår från om och vilka förutsättningar förskolechefen får av huvudman att genomföra sitt uppdrag. Bedömningen handlar om ändamålsenliga strukturer för kommunikation och samverkan gällande systematiskt kvalitetsarbete. Det kan även handla om förutsättningar som tillräcklig och kompetent personal, storlek på barngrupper, lokaler eller andra resurser. Metod I kvalitetsgranskningen används flera olika insamlingsmetoder i syfte att få en bredare bild av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten. Före besöket begär vi in relevant dokumentation som sedan analyseras. I samband med besöket får samtlig pedagogisk personal på förskolan möjlighet att besvara en enkät anonymt. Under besöket genomförs intervjuer och vid behov studeras ytterligare dokument på plats. Informationen som samlats in genom ovanstående metoder vägs samman i Skolinspektionens bedömningar av förskolechefens ledning.