Arbetsförmedlingens Återrapportering2010
Sida: 2 av 22
Sida: 3 av 22 Dnr: Af 2008/ 231498 Datum: 2010-08-02 Återrapportering enligt regeringsbeslutet den 18 december 2008 (A2008/3473/A), Vid samma tidpunkt (2 augusti) ska[ ] En lägesrapport fram till och med det första halvåret 2010 både av försöksverksamheten och av den utvidgade verksamheten med etableringssamtal ska redovisas enligt de frågeställningar somframgår av regeringsbeslutet den 18 december 2008 (A2008/3473/A). Regeringen har uppdragit åt Arbetsförmedlingen att under bedriva försöksverksamhet med etableringssamtal (A2008/3473/A) under 2009, som aviserades i regeringens skrivelse Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24). Resultat och erfarenheter av försöksverksamheten ska redovisas till Regeringskansliet(Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2009 respektive 2010. En första lägesrapport ska redovisas senast den 3 augusti 2009. Vid återrapporteringarna ska följande redovisas och analyseras: - Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler. - Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet. - Antal samtal i genomsnitt per person. - Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende. - Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive från andra aktörer har deltagarna haft behov av? - Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? - För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? - Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? - Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO. - En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden.
Sida: 4 av 22 Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Allan Waktmar. I den slutliga handläggningen har Jan-Olof Dahlgren, chef för Ledningsstaben, Marie Linell-Persson, chef för avdelningen Integration och etablering samt Lena Liljebäck, biträdande generaldirektör deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Allan Waktmar
Sida: 5 av 22 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...6 2. Utvidgningen av försöksverksamheten...7 2.1. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket... 7 2.2. Arbetsförmedlingen och kommunerna...8 3. Genomförande och erfarenheter...9 3.1. Utvecklingsområden...9 3.2. Meritportfölj och validering... 10 3.3. Ungdomar 18-25 år i försöksverksamheten...11 3.4. Risker i försöksverksamheten... 12 4. Genomförande och resultat... 13 4.1. Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler... 13 4.2. Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet.14 4.3. Antal samtal i genomsnitt per person...15 4.4. Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende... 16 4.5. Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive andra aktörer har deltagarna haft behov av?... 16 4.6. Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer?... 18 4.7. För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges?... 19 4.8. Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen?... 19 4.9. Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO... 19 4.10. En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden...20
Sida: 6 av 22 1. Sammanfattning I den första återrapportering 2009-08-03 redovisades vilka gemensamma förberedelser som Arbetsförmedlingen hade vidtagit tillsammans med Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, de berörda kommunerna samt med representanter för länsstyrelserna. I rapporteringen beskrevs även att den operativa verksamheten hade inletts 1 mars 2009 och snabbast hade kommit igång i Karlskrona. I den andra återrapporteringen 2010-02-22 redovisades hur den ökade deltagarvolymen under 2009 (trots kraftiga minskningar av antalet beviljade uppehållstillstånd) hade uppnått en sådan nivå så att vissa kvalitativa slutsatser vågades dra ur erfarenheterna. Under förberedelserna inför utvidgningen av försöksverksamheten 2010 har ytterligare erfarenheter och iakttagelser gjorts som har stärkt de preliminära slutsatserna av försöksverksamheten. De hittills samlade erfarenheterna och slutsatserna är följande: Arbetslinjen har fått fotfäste i samarbetet med Migrationsverket Asylsökande ska tidigt få information om arbetsmarknaden, dess funktionssätt i Sverige och Arbetsförmedlingens service Kravet på snabb bosättningsprocess kan komma i konflikt med nödvändig tid för träffsäker bedömning av yrkesinriktning, som grund för bosättning Nyanlända i eget boende kan vara svåra att nå med kallelser till delgivning av beslut om uppehållstillstånd Väntetiden på personnummer konsumerar tid och motverkar snabbt inträde i arbetskraften. Personer utan personnummer eller samordningsnummer får inte tillgång till arbetsmarknadsprogram och aktivitetsstöd Vissa nyanlända som deltar i program med aktivitetsstöd kan inte få utbetalt sin ersättning för aktivitetsstöd, eftersom de inte kan få legitimationshandlingar Vissa kommuner har invändningar mot etableringsplaner inom försöksverksamheten eftersom kommunerna har skyldigheten att upprätta program för den nyanländes introduktion, enligt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande, Andelen nyanlända med svag skolunderbyggnad och begränsad arbetslivserfarenhet ökar påtagligt
Sida: 7 av 22 2. Utvidgningen av försöksverksamheten 2.1. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket Arbetsförmedlingen och Migrationsverket i försöksverksamheten (projektägarna) har samlats runt en gemensam bild av verksamhetens utvecklingsbehov och inriktning inför utvidgningen. Vid tre konferenser för Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets chefer har följande utvecklingsområden för försöksverksamhetens innehåll diskuterats: Utveckla en koordinerad planering för arbete och bosättning Erbjuda samtliga deltagare validering/kompetensbedömning Erbjud individuellt utformade heltidsaktiviteter Utveckla gemensam ledning/styrning Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har utvidgat försöksverksamheten till 29 orter där Migrationsverket bedriver introduktionsförberedande aktiviteter samt genomför så kallade PUT-samtal för personer som har beviljats uppehållstillstånd. I förberedelserna har beaktats att de 29 primärorterna ska ge en geografisk täckning och vara tillgängliga via kollektivtrafik. Cheferna på primärorterna har ansvar för kunskapsspridning inom sina respektive organisationer och marknadsområden (motsvarande). Arbetsförmedlingen och Migrationsverket fungerar som 29 regionala nav och enheter som erbjuder statligt samordnad introducerande verksamhet för nyanlända invandrare i: Solna Västerås Uppsala Norrköping Flen Vingåker Göteborg Trollhättan Borås Skövde Lindesberg Örebro Karlstad Hedemora Karlskrona Kristianstad Helsingborg Malmö Alvesta Högsby Uppvidinge Jönköping Söderhamn Sundsvall Skellefteå Umeå Vilhelmina Boden Kiruna Migrationsverkets insatser synkroniseras med Arbetsförmedlingens inom ramen för den organiserade sysselsättningen. Arbetsförmedlingen ger asylsökande information om svensk arbetsmarknad, dess funktionssätt, hur man söker jobb i Sverige och på vilket sätt den nyanlända, vid ett eventuellt uppehållstillstånd, kan få hjälp till sin etablering. De asylsökande informeras om hur de själv kan förbereda sig inför ett arbetsmarknadsinträde. Ett standardiserat informationsmaterial för arbetsmarknadsinformation till asylsökande har tagits fram.
Sida: 8 av 22 Efter beviljat uppehållstillstånd samordnas Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens aktiviteter för den återstående tiden under Migrationsverkets har ansvar för den nyanlände. De samordnade aktiviteterna syftar huvudsakligen till att komplettera underlaget för bosättningsanvisning med en arbetsmarknadspolitisk bedömning. Därefter överlämnas ärendet till Migrationsverkets bosättningsenhet (gäller nyanlända i anläggningsboende). För nyanlända som har ordnat eget boende överlämnas bosättnings-/introduktionsunderlag till folkbokföringskommunen. Vissa nyanlända i eget boende har varit svåra att nå för delgivning av beslutet om uppehållstillstånd. Detta har medfört förseningar av inskrivning samt avvisande om erbjudande att skriva in sig i försöksverksamheten. Arbetsförmedlingen utgår dock från att detta problem kommer att avta i takt med att fler nyanlända kommer att ingå i det kommande systemet Inriktningen i den utvidgade försöksverksamheten, som fr.o.m. 2010 ägs gemensamt av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, är att arbetet ska bedrivas som ett metodiskt pilotprojekt inför den nya lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. 2.2. Arbetsförmedlingen och kommunerna Arbetsförmedlingen har koncentrerat de särskilda resurserna till arbetsförmedlingen på 29 orter som utgör gränssnitt till motsvarande enheter på Migrationsverket. Syftet är att samordna och stärka statens insatser så att dessa omedelbart kan leda till nyanländas inträde i arbetskraften och så snart som möjligt därefter till etablering i arbets- och samhällsliv. Arbetsförmedlingen har i process- och metodbeskrivningar indelat de nyanlända i två spår av vilket det första utgörs av nyanlända som har erhållit sitt uppehållstillstånd i Sverige och varit inskrivna vid Migrationsverkets mottagningsenheter. Det andra spåret utgörs av nyanlända som har erhållit sitt uppehållstillstånd före inresan till Sverige. Dessa ingår vanligen inte i verksamhet vid Migrationsverkets mottagningsenheter. Nyanlända i det andra spåret ingår per definition i försöksverksamheten med etableringssamtal. De deltar däremot inte i verksamheten vid de av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen samverkande enheterna. De nyanlända i spår två erbjuds tidigt samtal som ska leda fram till en handlingsplan, inom ramen för nu gällande riktlinjer för Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända.
Sida: 9 av 22 Riktlinjerna klargör att Arbetsförmedlingen ska samverka med kommunen för nyanlända i behov av samordnade insatser för att få ett arbete. De nyanlända i spår två ska liksom nyanlända i spåret ett ha omedelbar tillgång till arbetsförmedlingsservice och så tidigt som möjligt matchas mot arbete. I den utvidgade försöksverksamheten riktats fokus på en stärkt statlig samordning för ett tidigt inträde i arbetskraften. Genom täta dialoger med Sveriges Kommuner och Landsting 1 och vissa större kommuner bevakas att det råder följsamhet i utvecklingen av samarbetet kring etableringsinsatser för nyanlända, oberoende av om de aktualiseras via spår ett eller spår två. Ett viktigt samordningsgränssnitt utgörs av tidpunkten för den nyanländes övergång från försöksverksamheten till arbetsförmedlingsservice och introduktionsaktiviteter i folkbokföringskommunen. Genom instruktioner i Arbetsförmedlingens metod- och processtöd säkras att etableringsplanen koordineras med kommunens introduktionsplan så att det lokala etableringarbetet sker i samspel mellan Arbetsförmedlingen och den kommun där den nyanländes har sin bostad och folkbokföring. Det lokala samarbetet är nödvändigt för att insatser som barnomsorg, hälsooch sjukvård, boende, skola och fritid för barn mm. blir beaktade i stället för att bli hinder för arbetsmarknadsinträdet. 3. Genomförande och erfarenheter 3.1. Utvecklingsområden Inför reformens om nyanländas arbetsmarknadsetablering ikraftträdande spelar försöksverksamheten en central roll. Den sammanhållna processen som beskriver invandrarens snabba övergång från nyanländ till aktiv arbetssökande leds gemensamt av Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens operativa chefer på de 29 försöksorterna. Varje försöksort har i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp (styrgrupp av lokala myndighetschefer) samt att upprätta en aktivitetsplan. Utveckling av rutiner och metoder för inhämtning och överföring av kartläggningsinformation mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har sitt ursprung i försöksverksamheten. En utgångspunkt är att nyanlända omedelbart ska skrivas in i Arbetsförmedlingens sökanderegister och erbjudas etableringssamtal i direkt anslutning till beviljat uppehållstillstånd. Vissa omständigheter, vilket 1 Bilaga, informationsblad till landets kommuner gällande försöksverksamheten med etableringssamtal
Sida: 10 av 22 Arbetsförmedlingen har redovisat till Regeringen, är att det kan ta nyanlända mellan två till tolv veckor efter kontakt med Skatteverket att få ut ett personnummer. Dyrbar tid förspills då den nyanlända inte kan delta i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd på grund av gällande system hos Försäkringskassan, för hantering av ersättning mm. Resultatet är att ledtider för upprättandet av etableringsplanen inte kan hållas och arbetsmarknadsinträdet därmed riskerar att försenas. Ersättningar till nyanlända för t.ex. reskostnader i samband med utredningar, inställelser till aktiviteter på Arbetsförmedlingen mm. påverkas då den enskilde tvingas vänta på personnummer. Problemet med väntetid för tilldelning av personnummer kan inte lösas varaktigt på myndighetsnivå. Finansdepartementets förslag i promemoria 2010-04-21 om ändringar i bestämmelserna om ID-kort och personuppgifter rörande utlänningar kan positivt komma att påverka nyanländas incitament att delta i program med aktivitetsstöd och för kommande nyanlända med etableringsersättning. Arbetsförmedlingen nöjer sig här med att vitsorda innebörden i problemet. Ett utvecklingsområde är att nyanlända snarast efter inskrivning ska erbjudas heltidsaktiviteter som utformas efter individuella behov och förutsättningar. Försöksverksamheten har visat att en ökad individualisering är nödvändig, mot bakgrund av den snabbt växande andelen nyanlända med låg utbildningsnivå, begränsad arbetslivserfarenhet och/eller funktionsnedsättningar som innebär begränsningar i arbetsförmågan. Aktiviteterna bör utformas som två inledande delprocesser under upprättandet av etableringsplanen; 1. Validering och kompetensbedömning 2. Bedömning av prestationsförmåga och eventuella rehabiliteringsbehov Resultaten av delprocesserna utgör ingångsvärden i etableringsplanen och bör därför påbörjas snarast i samband med att upprättandet av etableringsplanen inleds. 3.2. Meritportfölj och validering I försöksverksamheten kommer valideringsinsatserna att utvecklas i tre nivåer. För akademiker erbjuder Högskoleverket en bedömning av avslutad utländsk högre utbildning i relation till motsvarande svensk högskoleutbildning. Andra myndigheter och vissa organisationer har behörighet att bedöma och utfärda legitimation eller motsvarande för yrkesinriktade högskole-/universitetsstudier. Uppehållstillstånd fordras ej
Sida: 11 av 22 varför asylsökande uppmanas att ombesörja sådan validering i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd. För personer med yrkesinriktad gymnasial utbildning eller vissa hantverksyrken finns upphandlad validering i Arbetsförmedlingens utbildningsregister. I samverkan med Myndigheten för Yrkeshögskolan kommer försöksverksamheten att utgöra en plattform för ett vidgat utbud av branschanknuten validering för nyanlända. Nyanlända med oklar yrkesbakgrund/skolunderbyggnad behöver stöd med att identifiera egenskaper och erfarenheter som ska beaktas i arbetsvägledningen. Meritportfölj är en beprövad metod för kartläggning av s.k. reell kompetens. Arbetsförmedlingen har till försöksverksamheten upphandlat Meritportfölj för nyanlända invandrare, som kan indelas i ett antal valbara moduler och som ingår i metodiken med meritportföljen: Yrkesprövning/Validering Kompetensbedömning på annat sätt Jobbsökaraktivitet Personlig planering Personligt definierade aktiviteter Målet för aktiviteten är att öka träffsäkerheten och göra så många sökande som möjligt matchningsbara på arbetsmarknaden. Insatsen ska kunna omfatta ca 1 000 nyanlända i försöksverksamheten under andra halvåret 2010. 3.3. Ungdomar 18-25 år i försöksverksamheten Drygt en fjärdedel av de nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd utgörs av unga personer i åldersintervallet 18-24 år. Enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, kan en person under 25 år inte anvisas program under de första nittio dagarna efter inskrivning vid Arbetsförmedlingen. Att vara ung på arbetsmarknaden och samtidigt vara nyanländ invandrare utan koppling till det nya landet och dess arbetsmarknad utgör ett dubbelt utanförskap. Bestämmelserna för arbetsmarknadsprogram för unga innebär i realiteten att unga nyanlända utestängs från försöksverksamheten med etableringssamtal eftersom program som arbetspraktik, validering och kortare förberedande utbildning är viktiga inslag i upprättandet av
Sida: 12 av 22 etableringsplan. En indirekt effekt är att värdet av försöksverksamheten minskar. Arbetsförmedlingen föreslår en ändring i av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, som innebär att den som deltar eller har deltagit i försöksverksamheten med etableringssamtal alternativt att den som är nyanländ (i målgruppen) ska kunna anvisas arbetsmarknadspolitiska program. 3.4. Risker i försöksverksamheten Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande mm, 8 I tidigare återrapportering har Arbetsförmedlingen påtalat den snäva ledtiden inför bosättning som en riskfaktor. För den ökande andel nyanlända i målgruppen, som har svag skolunderbyggnad eller begränsad arbetslivserfarenhet, riskerar ledtidsmålet att arbetsmarknadsbedömningen inför bosättning blir otillförlitlig. Programmen har svag anpassning till målgruppens behov Den ökande andelen sökande med svag skolunderbyggnad/bristande arbetslivserfarenhet kräver större bredd i de arbetsförberedande insatserna än vad som är tillgängligt. Det krävs mer orienterande och förberedande kurser, alfabetiseringskurser, större variation på svenskundervisning samt inte minst ett större och kvalitetssäkrat utbud på auktoriserade eller åtminstone godkända tolkar. Vidare krävs en ny typ av praktik eller "etableringsplats" som kan tillämpas i friare former och där anvisningstiden kan individualiseras. Vissa kommuner hävdar att uppgifterna redan nu utförs i kommunal regi Vissa kommuner erinrar om att etableringsplanen i försöksverksamheten med etableringssamtal inte har legal ställning på samma vis som kommunernas introduktionsplaner. Detta förhållande kan skapa otydligheter i fråga om ansvar gentemot vissa kommuner i försöksverksamheten. Nyanlända kommer inte på kallelse av Migrationsverket Ett mindre problem som sannolikt är av övergående art, men som medför att ställtid mellan uppehållstillstånd och etableringsplan förlängs i vissa fall. Deltagare väljer bosättningskommun olämplig ur arbetsmarknadssynpunkt Deltagande i försöksverksamheten är frivilligt och flertalet nyanlända prioriterar flyttning till anhöriga i invandrartäta områden framför erbjudande om bosättning grundad på anställningsmöjligheter.
Sida: 13 av 22 4. Genomförande och resultat 4.1. Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler Under tiden 1 mars 2009 30 juni 2010 har 1 248 deltagare ingått i försöksverksamheten. Av dessa har totalt 985 individer har varit registrerade i Arbetsförmedlingens sökandedatabas. I nuläget är 688 nyanlända arbetssökande registrerade i sökandedatabasen: Ort Kvinna Man Ej svar Totalt ABO EBO Ej svar Summa Alvesta 24 38 13 75 53% 43% 4% 100% Boden 34 21 0 55 95% 2% 4% 100% Borås 20 35 2 57 61% 37% 2% 100% Flen 13 22 0 35 26% 69% 6% 100% Göteborg 43 63 72 178 0% 90% 10% 100% Hedemora 9 2 0 11 64% 27% 9% 100% Helsingborg 6 13 0 19 0% 74% 26% 100% Högsby 15 32 0 47 89% 11% 0% 100% Jönköping 25 33 0 58 72% 28% 0% 100% Karlskrona 20 17 20 57 65% 33% 2% 100% Karlstad 2 4 0 6 67% 17% 17% 100% Kiruna 20 16 0 36 97% 3% 0% 100% Kristianstad 47 44 4 95 53% 45% 2% 100% Lindesberg 7 25 0 32 78% 19% 3% 100% Malmö 50 30 4 84 2% 89% 8% 100% Norrköping 7 9 0 16 6% 94% 0% 100% Skellefteå 34 57 5 96 79% 14% 7% 100% Skövde 7 8 0 15 67% 33% 0% 100% Solna 53 66 0 119 1% 95% 4% 100% Sundsvall 4 8 4 16 38% 56% 6% 100% Söderhamn 17 26 0 43 77% 21% 2% 100% Trollhättan 8 5 2 15 67% 33% 0% 100% Umeå 3 3 0 6 0% 100% 0% 100% Uppsala 4 2 0 6 0% 100% 0% 100% Uppvidinge 11 16 1 28 96% 0% 4% 100% Vilhelmina 0 0 1 1 0% 0% 100% 100% Västerås 5 4 2 11 9% 91% 0% 100% Örebro 11 13 2 26 46% 42% 12% 100% Annat kontor 1 4 0 5 0% 100% 0% 100% Totalt 500 616 132 1248 45% 50% 5% 100% Källa: Easytabell 2 2 2 Totalen i easytabell överskrider antalet i AIS. Nyanlända utan personnummer ej kan registreras i AIS. Uppgifter om kön och boende saknas för vissa deltagare.
Sida: 14 av 22 Utbildning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 170 197 367 60% 49% 53% Förgymnasial utbildning 9 (10) år 17 39 56 6% 10% 8% Gymnasial utbildning 50 82 132 18% 20% 19% Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 38 71 109 13% 17% 16% Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 6 15 21 2% 4% 3% Forskarutbildning 1 2 3 0% 0% 0% Totalt 282 406 688 100% 100% 100% Källa: AIS juni 2010 Något färre än hälften av deltagarna var vid starten av sitt deltagande bosatta i anläggningsboende ABO. Som ett problem beskrivs att många i anläggningsboende ABO, flyttar till anhöriga på annan ort innan de har hunnit få en arbetsmarknadspolitisk bedömning eller etableringsplanen har blivit upprättad. Som framgår ur tabellen utbildningsbakgrund är sammansättningen av deltagare ogynnsam sett från en utbildningssynpunkt. Fler än hälften av deltagarna har grundskola som högsta utbildningsnivå. Gruppen med mycket kort eller till och med ingen skolutbildning tilltar. Kvinnor är särskilt utsatta. Vissa yngre lågutbildade män har endast Koranskola som utbildningsbakgrund. 19 procent har eftergymnasial utbildning vilket kan jämföras mot 25 procent för ett halvt år sedan. Samtliga deltagare ligger i en yngre och presumtivt yrkesaktiv ålder. 4.2. Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet Tid Kvinnor Män Totalt Andel < 1 vecka 23 20 43 13 % 1-2 veckor 45 59 104 31 % 2-3 veckor 23 40 63 18 % 3-4 veckor 8 23 31 9 % 4-8 veckor 17 17 34 10 % 8-12 veckor 3 10 13 4 % > 12 veckor 3 4 7 2 % Uppgift saknas 23 21 44 13 % Summa 145 194 339 100 % Källa: Manuella systemet 3 3 Mätningen avser 2009
Sida: 15 av 22 Den genomsnittliga väntetiden för första etableringssamtalet var under försöksverksamhetens första period ca tre veckor. Inom åtta veckor hade 81 procent av deltagarna haft det första etableringssamtalet. Huvuddelen av deltagarna påbörjar etableringssamtal inom en vecka efter beslutsdatum för uppehållstillstånd. Fr.o.m. inledningen 2010-03-01 av den utvidgade försöksverksamheten gäller att första etableringssamtal ska erbjudas samtidigt eller i direkt anslutning till delgivningen om beslut om uppehållstillstånd. Vanligtvis sker första etableringssamtalet senast dagen efter delgivningen. Enligt enheternas skattning finns ett bortfall om ca 15-20 procent beroende på att nyanlända har inte kommer till inbokad tid för etableringssamtal eller endast deltar i det första samtalet. Detta tillskrivs huvudsakligen drivkraften att så snart som möjligt flytta till en tidigare invandrad anhörig. En intressant orsak till fördröjning av etableringssamtal är svårigheter att nå ut med kallelse till delgivningssamtal till vissa nyanlända. I vissa fall rapporteras om tider på två veckor eller längre för att delge den nyanlände beslutet om uppehållstillstånd. Detta förhållande ligger utanför Arbetsförmedlingens kontroll. 4.3. Antal samtal i genomsnitt per person Etableringssamtalet kan definieras som ett planerings- eller uppföljningssamtal i syfte att följa upp kartläggningsinformation inför bosättning och/eller för att upprätta, uppgradera eller följa upp aktiviteter i etableringsplanen. antal sök andel med etableringsplan samtal/sökande tot antal samtal 1 248 50,6 % 2,5 1 522 Källa: AIS och Easytabeller 4 Efter utvidgningen av försöksenheterna har tillkommit 275 sökande med upprättad etableringplan jämfört med situationen före 1 mars 2010. Sökande med etableringsplan har i genomsnitt haft 2,7 etableringssamtal jämfört med 2,2 samtal pers sökande under 2009. Det är stor skillnad på antalet etableringssamtal. Dessa varierar mellan ett till fem innan den nyanlände har en tillförlitlig etableringsplan. De nyanlända som har det minsta antalet samtal är vanligtvis individer som vill flytta ut så snabbt som möjligt. 4 Ackumulerat
Sida: 16 av 22 Skillnader i antalet etableringssamtal beror på de nyanländas förutsättningar på arbetsmarknaden. Personer med svag eller oklar ställning på arbetsmarknaden behöver flera samtal innan en tillförlitlig etableringsplan kan upprättas. 4.4. Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende Tid Antal Andel -1 vecka 53 18% 1-2 veckor 22 8% 2-3 veckor 29 10% 3-4 veckor 28 10% 4-8 veckor 94 32% 8-12 veckor 39 13% 12- veckor 28 10% Totalt 293 100% Källa: easytabeller 2010 5 För de nyanlända som har fått en särskilt snabb bosättning (inte sällan innan etableringsplanen har upprättats) är tiden mellan första samtal och anvisning till bosättning mycket kort. Detta kan dessvärre inte tas till intäkt att det första etableringssamtalet alltid har varit så effektivt att det har legat till grund för val av bosättning. En allt för snabb bosättning kan i vissa fall bli kontraproduktiv därför att ett entydigt samband mellan antalet etableringssamtal och snabb bosättning grundat på möjligheterna till arbete inte är klarlagt. 4.5. Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive andra aktörer har deltagarna haft behov av? Identifierade behov av insatser från Migrationsverket Asylsökande önskar alltid snabbast möjliga besked om uppehållstillstånd. De asylsökande vill ofta ha möjligheter att studera svenska och få praktik under sin asyltid. Nyanlända vill har tillgång till studiebesök på utbildningar och inte minst på arbetsplatser för att få inblick i arbetslivet. Nyanlända behöver bra information om utbildning och kultur, arbetsliv, hälsovård och möjligheter till boende. 5 Avser perioden 1 mars 30 juni 2010
Sida: 17 av 22 Identifierade behov av insatser från Arbetsförmedlingen Den förändrade målgruppen understryker behovet av förstärkta insatser i den arbetsmarknadspolitiska arsenalen. Förstahandsinsatsen bör som regel var validerande insats alternativt en bedömning av den enskildes prestationsförmåga och eventuella behov av rehabilitering. Den växande gruppen arbetssökande med svag skolunderbyggnad och/eller funktionsnedsättningar skapar ett ökat behov av fördjupad kartläggning och varierande vägledningsinsatser. De flesta nyanlända vill komma i kontakt med arbetslivet så fort som möjligt. Behovet av nya praktikplatser och praktikformer är stort liksom behovet av nya förberedande och orienterande utbildningar, särskilt för analfabeter och personer med mycket kort grundläggande utbildning. Meritportfoliometodiken är ett viktigt generellt inslag som kan stödja personer med svag ställning på arbetsmarknaden och öka den enskildes engagemang, reflektion och medvetna handlingar. För nyanlända med eftergymnasial utbildning finns vanligtvis ett stort intresse för att komplettera som högskoleutbildning eller examen så fort som möjligt. Då efterfrågas rådgivning och ekonomiskt stöd för ekvivalering, betygsöversättningar och liknande. En snabbare utbyggnad av både yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och annan grundläggande vuxenutbildning framstår som nödvändigt för att påskynda arbetsmarknadsinträdet för allt fler. Erfarenhet från tidigare försöksverksamheter visar att det finns ett flertal positiva effekter med att kombinera eller fullt ut integrera arbetsmarknadsutbildning med t.ex. grundläggande svenskutbildning Sfi. Identifierade behov av insatser från Kommunen Den kommunala service täcker i stora delar behov som inte är arbetsmarknadsrelaterade men likväl kan ha avgörande betydelse för den enskildes möjligheter till snabb arbetsmarknadsetablering. Nyanlända är oftast beroende av den kommunala servicen i större omfattning än medborgaren generellt. I synnerhet behöv bra tillgång till barnomsorg. Flera enheter rapporterar om långa väntetider, i vissa fall upp till sex månader, på en barnomsorgsplats. Det krävs ökad tillgång till grundläggande utbildning på kommunal grundläggande och gymnasial utbildning samt specialkurser för analfabeter. Familjer kan i vissa lägen behöva fall hjälp med äldreomsorg, kurativt stöd eller medicinsk/psykologiskt stöd.
Sida: 18 av 22 Stöd med omvårdnad eller vårdboende till äldre/sjuka familjemedlemmar. Insatser från Skatteverket med flera aktörer Tiden från uppehållstillstånd till folkbokföring måste avsevärt förkortas. Tiden för utfärdande av personnummer rapporteras ta upp till flera veckor och i några fall Samtliga försöksenheter rapporterar fördröjning i upprättandet av etableringsplaner på grund av att sökande inte kan anvisas deltagande i program eller annan insats som kräver registrering med personnummer. Utan personnummer och identitetshandlingar är det över huvud taget svårt att få tillgång till samhällsservice, banktjänster eller bostad. 4.6. Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? Kvinnor Män Totalt Yrkesområde matchn.bar ej matchn.bar matchn.bar ej matchn.bar 1 Ledningsarbete 1 0 1 4 6 21 Teknik- och datavetenskap m.m. 2 0 1 3 6 222+223 Hälso- sjukvårdsspec, barnmorskor och sjuksköterskor 0 0 0 4 4 23 Lärarare inom universitet, gymnasie- och grundskola 4 2 5 2 13 24,221 Annat arbete som kräver teoretisk spec.kompetens 1 3 3 2 9 31 Tekniker- och ingenjörsarbete m.m. 0 1 5 4 10 322-324 Sjukgymn, sjuksköterskor, biomed analytiker mm 1 3 1 2 7 33 Lärararbete som kräver kortare högs koleutbildning 1 0 1 0 2 34,321 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildning 1 1 4 5 11 4 Kontors- och kundservicearbete 2 4 6 5 17 51 Service- och säkerhetsarbete 7 5 4 4 20 513 Vård- och omsorgspersonal m.fl 9 19 6 9 43 52 Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m. 9 17 18 22 66 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 2 1 4 5 12 71 Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 0 0 1 4 5 72-74 Hantverksarbete inom tillverkning 1 1 17 15 34 81 Processoperatörsarbete 0 0 0 1 1 82 Maskinoperatörs- och monteringsarbete 2 0 15 5 22 83 Transport- och maskinförararbete 0 0 3 8 11 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 24 23 36 28 111 X Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområden 0 135 0 143 278 Totalt 67 215 131 275 688 Källa: AIS juni 2010 Av deltagare registrerade i AIS är 40 (47) procent registrerade som yrkesobestämda vilket är en förbättring jämfört med första perioden i försöksverksamheten (föregående period inom parentes). Fördelningen mellan kvinnor och män är ojämn. 48 (61) procent av kvinnorna är yrkesobestämda mot 35 (39 )procent för männen. Ett operativt mål i försöksverksamheten är att högst 25 procent ska vara yrkesobestämda.
Sida: 19 av 22 4.7. För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? I tabellen framgår att yrkesinriktning har kunnat anges för drygt 60 procent av nu aktuella deltagare. Kvinnor med angivet sökt yrke uppgår till 56 procent mot männens 65 procent. Det finns inget signifikant värde i den första perioden i försöksverksamheten att jämföra med men en generell uppfattning är att det är en växande andel nyanlända som snabbare kan ange yrkesinriktning med stöd av en etableringsplan. Samstämmiga uppgifter från enheterna uttrycker dock risk för att den nya invandrargruppen lågt utbildade kvinnor med liten eller ingen erfarenhet av lönearbete är svårare att vägleda mot ett bestämt yrke eller yrkesområde inom etableringsplanens snäva upprättandetidsram. 4.8. Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? Sökande som är registrerad som matchningsbar ska, för att kunna få anvisning till anställning, uppfylla kompetenskraven i sökt yrke samt vara beredd och oförhindrad att ta lämpligt arbete. Av samliga 985 registrerade deltagare i Arbetsförmedlingens sökandedatabas har hittills 572 sökande (58 procent) uppnått status matchningsbar. Det är en stark förbättring jämfört med förra perioden (22,5 procent). Även bland kvinnor har andelen matchningsbara ökat från 19,4 procent till 57 procent. För männen har andelen matchningsbara ökat från 25 procent till 58 procent i försöksverksamheten. Det är fortfarande lägre andel nyanlända som är matchningsbara jämfört med övriga sökandegrupper. Det kan delvis förklaras av en relativt kort deltagarperiod i försöksverksamheten men en generellt positiv utveckling kan noteras. Läget för nyanlända är också en mätare på behovet av lämpliga arbetsmarknadsinsatser i form av bedömning och validering, praktik och framför allt utbildning mot brist- och omsättningsyrken för målgruppen. 4.9. Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO I försöksverksamheten anger arbetsförmedlingskontoren att det är enklare att få till stånd en hållbar etableringsplan för nyanlända i eget boende EBO i ett tidigt skede. För personer i ABO tycks fokus framför allt ligga på snabb bosättning, vilket kan leda till att relevanta arbetsmarknadsinsatser skjuts fram i tiden tills bosättningen är avklarad.
Sida: 20 av 22 Sökande i eget boende anses vara de som har bäst förutsättningar för att komma igång med sin etablering på arbetsmarknaden, åtminstone sett från försöksverksamhetens horisont. 4.10. En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden Ur alla aspekter är det viktigt att nyanlända får kontakt med Arbetsförmedlingen omedelbart efter beviljat uppehållstillstånd. Dock kvarstår vissa strukturella hinder vilket Arbetsförmedlingen har framfört till Regeringskansliet: De allvarligaste hindren är för det första, den i sammanhanget utdragna tiden för utfärdande av personnummer samt för det andra, svårigheten för nyanlända att få utfärdat legitimationshandling. Båda dessa hinder binder kvar de nyanlända i LMA-ersättning eftersom beslut om aktivitetsstöd i realiteten innebär ett ekonomiskt avbrott för den enskilde. Det dagliga livet fordrar såväl personnummer som legitimationshandlingar av den som vill vara ekonomiskt självständig. För nyanlända sökande är det av stor vikt att så fort som möjligt få reda på hur spelregler på svensk arbetsmarknad är utformade och förståelsen bland de nyanlända om skyldigheter och rättigheter anses ha ökat. Flertalet nyanlända finner det naturligt att det är egen försörjning som gäller i första hand och är normalt intresserade av ta del av de insatser och program för arbetsmarknadsinträdet som erbjuds. Arbetsförmedlingen får tidig insikt om vilka behov som finns hos de sökande i målgruppen och kan anpassa metoder och insatser efter behov. Arbetsförmedlingen har också fått en bättre bild av behoven hos kvinnorna i målgruppen. Försöksverksamheten har noterat en stark ökning av bl.a. Somaliska flyktingar, där merparten har ringa eller ingen skolunderbyggnad eller kanske endast Koranskola som grundutbildning. Flertalet av dessa vanligtvis unga människor har mycket liten arbetslivserfarenhet. Behovet är stort av grundläggande utbildning, orienterande och förberedande samt rehabiliterande aktiviteter. Det framtida arbetet med nyanländas etablering fordrar en omfattande samverkan med statliga, regionala och lokala myndigheter. Försöksverksamheten har tydliggjort vikten av att arbeta efter en sammanhållen, överlappande och obruten introduktionsprocess. Detta har
Sida: 21 av 22 medfört att många nyanlända snabbare har kommit i kontakt med integrationshandläggare och andra nyckelpersoner i sin inflyttnings- /folkbokföringskommun. Ett av försöksverksamhetens övergripande syfte är att planeringen av arbete ska få ökad betydelse för valet av bosättning. Denna del i uppdraget saknar mål, styrmekanismer och kvalitetskriterier. I själva verket kan en snäv bosättningsprocess inte rekommenderas generellt. Det har konstaterats i försöksverksamheten att snabbast möjliga bosättning riskerar att leda till fort och fel i ett individuellt etableringsperspektiv.
Sida: 22 av 22 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress 113 99 Stockholm Telefon: 08-508 801 00 www.arbetsformedlingen.se