Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Avser december 2010 december 2011 Inlämnad den 22 februari 2012

2 Sida: 2 av 90

3 Sida: 3 av 90 Dnr: AF-2010/ Datum: Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011, Nyanländas etablering reformens första år Arbetsförmedlingen ska senast den 22 februari 2012 lämna en rapport om hur genomförandet av etableringsreformen framskrider. Av rapporten ska framgå hur Arbetsförmedlingen samverkat med övriga myndigheter och aktörer i reformens olika delar. Redovisningen, som ska omfatta verksamheten till och med december 2011, ska särskilt behandla följande: Arbetsförmedlingens arbete med bosättning av nyanlända. Etableringsplanen, dess innehåll och kvalitet samt bedömning av prestationsförmåga och rehabiliterande insatser. Hur nyanlända kvinnors behov av etableringsinsatser har tillgodosetts. Hur valfrihetssystemet med etableringslotsar fungerar, marknaden har utvecklats samt tjänstens innehåll och kvalitet. Hur utbetalningarna av etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning har fungerat samt hur myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket har samverkat för att den nyanlände ska få sin utbetalning så fort som möjligt. Exakt återgivelse av återrapporteringsuppdraget finns angivet i inledningen av respektive avsnitt. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Johan Nylander. I den slutliga handläggningen har chefen för avdelningen Integration och Etablering Marie Linell-Persson, chefen för enheten Integration Strategi Ingela Söderman, biträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren samt chefen för Ledningsstaben Christina Storm Wiklander deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Johan Nylander

4 Sida: 4 av 90

5 Sida: 5 av 90 Innehållsförteckning Sammanfattning...9 Inledning...11 Bakgrund...11 Många aktörer måste samarbeta...11 Tidigt möte och tidiga insatser Efterfrågan på arbetsmarknaden Avgränsning Inflöde och utflöde Målgrupp Etableringsinsatser...23 Etableringssamtal och etableringsplan...23 Information...24 Etableringsplanernas innehåll, utformning och kvalitet Aktiviteter påbörjade före bosättning...28 Personer som har haft etableringsplan i minst ett halvår...29 Ledtider...34 Prestationsförmåga...40 Bosättning...46 Samverkan inom bosättningsuppdraget Länstal Anmälan om hjälp med bosättning...48 Anvisning...49 Bosättning...50 Ledtider i bosättningen...51 Utmaningar i bosättningsarbetet Valfrihetssystem med etableringslotsar...60 Valfrihetssystemet och användandet av etableringslots...60 Marknadsutveckling...63 Tjänstens innehåll Kvalitetssäkring och uppföljning...69 Utbetalning av ersättning...71 Beskrivning av processen Ledtider Tilläggsersättningar Beskrivning av samarbete och vidtagna åtgärder för att korta ledtider till utbetalning Svårigheter Bilaga 1 Könsfördelning...82 Bilaga 2 Aktiviteter... 87

6 Sida: 6 av 90 Tabellförteckning Tabell 1 Antal inskrivna i etableringsuppdraget fördelat på kön och län, december Tabell 2 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan för ABO och EBO (antal personer inom parentes), december Tabell 3 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Tabell 4 Tid från inskrivning till start av arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insats fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Tabell 5 Tid från inskrivning till start av samhällsorientering fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Tabell 6 Tid från inskrivning till start av Sfi fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Tabell 7 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning fördelat på vuxna/barn och kön, december Tabell 8 Antal personer som har fått anvisning fördelat på vuxna/barn och kön, december Tabell 9 Antal personer som bosatts fördelat på vuxna/barn och kön, december Tabell 10 Tid från beviljat uppehållstillstånd till anvisning fördelat på kategori (antal ärenden inom parentes), december Tabell 11 Tid från beviljat uppehållstillstånd till faktisk bosättning (ABO) (antal ärenden inom parentes), december Tabell 12 Tid från beviljat uppehållstillstånd till planerad bosättning (EBO) (antal ärenden inom parentes), december Tabell 13 Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Tabell 14 Tid från inskrivning till första utbetalning av etableringsersättning under medverkan (EEM), (antal personer inom parantes), december Tabell 15 Tid från inskrivning till första utbetalning av etableringsersättning för deltagande i plan (EEP) för de personer som inte fått etableringsersättning under medverkan (EEM), (antal personer inom parantes), december Tabell 16 Tilläggsersättningar, december Tabell 17 Tid från beviljat uppehållstillstånd till beslut om etableringsplan fördelat på kön (antal personer inom parentes), december Tabell 18 Tid från inskrivning till beslut om etableringsplan fördelat på kön (antal personer inom parentes), december

7 Sida: 7 av 90 Tabell 19 Tabell 20 Tabell 21 Tabell 22 Tabell 23 Tabell 24 Tid från inskrivning till start av arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insats fördelat på kön (antal personer inom parentes), december Tid från inskrivning till start av samhällsorientering fördelat på kön (antal personer inom parentes), december Tid från inskrivning till start av Sfi fördelat på kön (antal personer inom parentes), december Tid från beslut om etableringsplan till beslut om lots fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Tid från inskrivning till första utbetalning av etableringsersättning under medverkan (EEM) fördelat på kön (antal personer inom parantes), december Tid från inskrivning till första utbetalning av etableringsersättning för deltagande i plan (EEP) för de personer som inte fått etableringsersättning under medverkan (EEM) fördelat på kön (antal personer inom parantes), december Diagramförteckning Diagram 1 Månatligt inflöde etableringsuppdraget, december Diagram 2 Andel fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Diagram 3 Andel fördelat på åldersnivå (antal personer inom parentes), december Diagram 4 Andel fördelat på utbildningsnivå (antal personer inom parentes), december Diagram 5 Etableringsplanernas innehåll fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december Diagram 6 Antal personer som anmält behov av hjälp med bosättning fördelat på kategori, december Diagram 7 Ärendenflöden i bosättningsarbetet, december Diagram 8 Andel med etableringsplan som även har fått lots fördelat på kategori och kön (antal personer med plan inom parantes), december Diagram 9 Antal sökbara verksamhetsadresser, december Diagram 10 Lotsföretagens storlek utifrån antal anställda, december Diagram 11 Lotsföretagens mångfald utifrån juridisk form, december Diagram 12 Aktiviteter hos lots fördelat på utbildningsbakgrund, december Diagram 13 Etableringsplanernas innehåll fördelat på kön (antal personer inom parentes), december

8 Sida: 8 av 90

9 Sida: 9 av 90 Sammanfattning I denna rapport redovisas Arbetsförmedlingens arbete med etableringsreformen från och med dess införande den första december 2010 till och med den sista december Rapporten är indelad i avsnitten inflöde och utflöde, målgrupp, etableringsinsatser, bosättning, valfrihetssystem med etableringslotsar samt utbetalning av ersättning. In- och utflöde samt målgrupp Arbetsförmedlingen har sedan etableringsuppdraget införande haft ett genomsnittligt inflöde på ungefär 600 personer per månad. Totalt har personer tagits emot med anledning av etableringsuppdraget och av dessa har 261 personer lämnat Arbetsförmedlingen. Flest nyanlända är inskrivna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Det är ungefär lika många kvinnor som män. Målgruppen är relativt ung och har en kort utbildningsbakgrund. Etableringsinsatser Arbetsförmedlingen möter idag målgruppen för etableringsuppdraget betydligt tidigare än innan reformen infördes och arbetar för att de inom två månader ska få en etableringsplan upprättad. Syftet är att den sökande tidigt ska få arbetsförberedande insatser, Sfi och samhällsorientering. Vid utgången av 2011 hade personer en etableringsplan och 798 personer medverkade till att upprätta en sådan. 95 procent av de som har en etableringsplan hade vid utgången av 2011 deltagit i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetsförberedande insats. Andelen nyanlända som fått ta del av Sfi var 79 procent och för samhällsorientering var andelen 39 procent. Sökande som deltagit i etableringsinsatser under en längre period har i större utsträckning, parallellt med sina svenskstudier, subventionerade och osubventionerade anställningar samt arbetsmarknadsutbildningar. Bosättning Vid utgången av 2011 hade Arbetsförmedlingen tagit emot anmälan om behov av hjälp med bosättning från totalt personer. Det antal personer som Arbetsförmedlingen ansvarar för att bosätta är högre än det som Migrationsverket hade innan etableringsreformen trädde ikraft. Arbetsförmedlingen har anvisat av dessa personer en plats för bosättning och av dem hade flyttat till de orter som föreslagits. 607 personer har tackat nej till sin anvisning. För att en nyanländ ska kunna anvisas plats för bosättning krävs att denne först presenterats till en kommun och att kommunen sedan tackar ja till att ta emot personen.

10 Sida: 10 av 90 Valfrihetssystem med etableringslotsar Nyanlända som deltar i etableringsuppdraget har vid sidan av Arbetsförmedlingens insatser erbjudits professionellt stöd av så kallade etableringslotsar. Arbetsförmedlingen upphandlar denna tjänst enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Antalet tillgängliga etableringslotsar på marknaden har stigit under hela 2011 och utgjorde vid utgången av året 191 företag på 941 verksamhetsadresser. Mångfalden på marknaden har under året ökat. Andelen personer som har en etableringslots har också ökat löpande och utgjorde vid årets utgång 72 procent av alla med en etableringsplan. Utbetalning av ersättning till nyanlända Arbetsförmedlingen har beslutat om etableringsersättning till de som medverkar till att upprätta eller deltar i en etableringsplan. Försäkringskassan har vidare beslutat om och utbetalat tilläggsersättningar i form av bostadsersättning och etableringstillägg. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Migrationsverket har under året pågått för att tiden till utbetalning ska vara så kort som möjligt.

11 Sida: 11 av 90 Inledning Bakgrund I och med att lag (2010:197) om etableringsinsatser trädde i kraft den 1 december 2010 fick Arbetsförmedlingen ett utökat och samordnande ansvar för etableringsinsatser för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Lagen syftar till att underlätta och påskynda vägen mot ett arbete eller högre studier och därmed ge individen förutsättningar för egen försörjning. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga som ingår i målgruppen för etableringsuppdraget så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. Samtalen syftar till att upprätta en individuell etableringsplan med insatser som ska påskynda etablering på arbetsmarknaden. Den nyanlände får etableringsersättning vid medverkan till upprättande av en etableringsplan och vid deltagande i planen. Utöver etableringsersättning finns tillägg till nyanlända med barn samt för bostadskostnad. För att stödja individen att genomföra aktiviteterna i sin etableringsplan infördes en ny aktör, etableringslotsen. Med förändrad och förtydligad ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner, ökat egenansvar och etableringslotsen ska nyanlända ges bättre förutsättningar att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin försörjning. Den 1 december 2010 övergick också bosättningsansvaret från Migrationsverket till Arbetsförmedlingen när det gäller personer som omfattas av 6 Förordning (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Arbetsförmedlingen ska hjälpa nyanlända som uttrycker behov av hjälp. Både personer i anläggningsboende (ABO) och personer med eget boende (EBO) under asyltiden får i sitt första etableringssamtal erbjudande om hjälp med bosättning. De kan även själva anmäla behov av hjälp inom sex månader efter beslut om uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen ska anvisa den nyanlände plats för bosättning i en kommun som har träffat en överenskommelse med en länsstyrelse om mottagande för bosättning. Den viktigaste utgångspunkten i detta arbete ska vara individens möjligheter till förvärvsarbete och högre studier. Många aktörer måste samarbeta Den nyanlände möter ett flertal myndigheter under sin etablering i Sverige. Dessa myndigheter delar med Arbetsförmedlingen ett gemensamt ansvar för att etableringsprocessen fungerar väl. För detta krävs ett gott samarbete på lokal, regional och nationell nivå.

12 Sida: 12 av 90 Migrationsverket ansvarar under asyltiden för bland annat den inledande kartläggningen av den nyanlände. Arbetsförmedlingen ska så fort som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd hålla ett första etableringssamtal som utmynnar i en etableringsplan med individuellt anpassade aktiviteter. Arbetsförmedlingen ska också vid behov hjälpa till med bosättning. I detta arbete har kommunerna fortfarande kvar sitt ansvar vad gäller tillgång till bostäder. Vidare har kommunerna ansvar för bland annat tillgång till svenskundervisning, samhällsorientering och insatser för de arbetssökandes barn och ungdomar. Länsstyrelserna ska medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända samt främja regional samverkan mellan de aktörer som anordnar aktiviteter för dem. Försäkringskassan ska utbetala etableringsersättning och även pröva och utbetala tilläggsersättningar för barn och bostad. Landstingen är en fortsatt viktig aktör för individens hälsa och bidrar även med underlag för bedömning av prestationsförmåga. Arbetsförmedlingen tecknar lokala överenskommelser med olika aktörer. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen på orten för de olika insatser som de arbetssökande är i behov av. Överenskommelserna möjliggör direkt kommunikation med rätt part och ger kommunerna förutsättningar att planera och tillhandahålla anpassade aktiviteter för bland annat funktionshindrade, anpassning av bostäder och svenskundervisning. Arbetsföredlingen har i tidigare återrapporteringar påpekat att de nyanlända, framförallt tidigt i etableringsprocessen, ofta är i behov av en hel del praktiskt stöd. Både handläggarna på Arbetsförmedlingen och etableringslotsarna får bidra med råd och stöd i frågor som att skaffa id-kort och bankkonto samt i olika myndighetskontakter. Vidare behövs ofta stöd i att förstå de olika ersättningssystemen i Sverige och i kontakt med hyresvärdar. Vi kan i dag se att behovet av denna typ av stöd minskar över tid men att visst stöd även behövs senare i processen. Praktiska frågor kan dyka upp i kontakt med de flesta inblandade och ansvariga aktörer. Detta är en komplex problematik och det är viktigt att alla inblandade aktörer samarbetar på ett sådant sätt att de nyanlända får hjälp med dessa, ofta brådskande, frågor utan att de hänvisas mellan olika aktörer. Tidigt möte och tidiga insatser Ett av de bakomliggande skälen till etableringsreformen var att de nyanlända tidigt skulle få kontakt med Arbetsförmedlingen och tidigt få insatser som leder till arbete. Innan reformens genomförande var den genomsnittliga tiden mellan beviljat uppehållstillstånd och inskrivning på

13 Sida: 13 av 90 Arbetsförmedlingen 134 dagar 1. I dag kommer de nyanlända i kontakt med Arbetsförmedlingen betydligt tidigare. Det tar idag i genomsnitt 26 dagar innan man skriver in sig på Arbetsförmedlingen efter beviljat uppehållstillstånd. Ytterligare 46 dagar senare har som regel en etableringsplan upprättats och individen deltar i aktiviteter som syftar till att få en anställning. Att Arbetsförmedlingen idag mycket tidigare möter de nyanlända innebär för individen att denne tidigt får fokus på arbete. Efter inskrivningen hos Arbetsförmedlingen görs en översiktlig kartläggning av den sökandes utbildning och yrkeserfarenhet. När en fördjupad kartläggning behövs görs detta genom olika typer av insatser, ibland i samarbete med en annan aktör eller genom yrkeskompetensbedömning hos en arbetsgivare. Ett år in i etableringsreformen kan vi se att de arbetssökande som deltagit i etableringsinsatser under en lite längre period, parallellt med sina svenskstudier, börjar upparbeta kontakt med arbetsmarknaden i form av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Efterfrågan på arbetsmarknaden Syftet med etableringsuppdraget är att påskynda och underlätta nyanländas etablering i arbetslivet. Förusättningarna för att infria ambitionerna i uppdraget är till stor del beroende på arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. Efterfrågan består dels i det generella behovet av arbetskraft men även i vilken utsträckning arbetsgivarna ser kompetensen hos utrikesfödda. För att kunna möta de krav som ställs på samhället i och med den framtida generationsväxlingen på arbetsmarknaden är det viktigt att arbetsgivarna har en positiv inställning till att anställa utrikesfödda. Avgränsning De nyanlända som vid de första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer kan inte registreras i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem utan måste hanteras manuellt. När sedan person- eller samordningsnummer erhålls registreras personen i datasystemet retroaktivt. De personer som hanteras manuellt ingår inte i denna rapport. Vid varje ny mätperiod uppdateras data genomgående med den senast kända informationen. Ledtider redovisas för perioden 1 december december Antalet personer som ligger till grund för beräkningen av respektive ledtid redovisas inom parentes i tabellerna. Ledtiderna i rapporten är uppdelade på 1 Uppföljning av etableringssamtal (Rapport 2011:28) från Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

14 Sida: 14 av 90 kategori men i bilaga 1 lämnas även dessa uppdelade på kön. Vidare redovisas andra tabeller och diagram uppdelade på kön i bilagan i de fall de inte inkluderades i det aktuella avsnittet. Arbetsförmedlingen har hittills lämnat fyra återrapporter om myndighetens verksamhet inom etableringsuppdraget år 2011: Månadsstatistik som kommer att redovisas gällande uppföljning av etableringsreformen lämnades den 27 februari. Nyanländas etablering - analys med kommentarer över reformens olika delar lämnades 26 april och avsåg perioden december 2010 mars Nyanländas etablering - reformens första sju månader lämnades 1 augusti och avsåg perioden december 2010 juni Nyanländas etablering - analys med kommentarer över reformens olika delar lämnades 15 november och avsåg perioden december 2010 september När jämförelser mot statistik i någon av rapporterna ovan görs refereras till perioden rapporten avsåg. I fotnot framgår sedan vilken rapport som avses. Totalt hade 345 personer skrivit in sig på Arbetsförmedlingen innan den första december 2010, det vill säga innan etableringsreformen trädde ikraft. Dessa personer har genomgående undantagits från analysen av de ledtider som utgår ifrån inskrivningsdatum då deras inskrivningsdatum inte är en relevant indikator på när personerna kom in i etableringsuppdraget 2. I fotnot kan den genomsnittliga ledtiden om gruppen hade inkluderats utläsas. Dessa personer ingår inte heller i diagram 5 om etableringsplanens innehåll. Samtliga ledtider avser kalenderdagar så länge annat inte särskilt anges. I genomgången av bosättningsprocessen har samtliga bosättningsärenden som har påbörjats under den aktuella mätperioden granskats. Till skillnad från tidigare återrapporter baseras ledtiderna i bosättningsarbetet i denna 2 Av de 345 personerna är 143 kvinnor och 202 män. En närmre granskning genomförd i samband med Arbetsförmedlingens återrapport den 15 november visade att merparten tillhörde den grupp som fått uppehållstillstånd innan 1 december men fortfarande var ABO och som därmed tillhörde reformen. Den näst största gruppen utgjordes av personer som fick sitt uppehållstillstånd i november 2010 och därmed tillhörde reformen. Vidare hade ett antal personer skrivits in före 1 december när de hade en annan typ av uppehållstillstånd alternativt var asylsökande. Fenomenet med personer inskrivna innan den 1 december 2010 är till största delen övergående.

15 Sida: 15 av 90 återrapport på den genomsnittliga ledtiden i bosättningsärenden och inte för personer. Skälen till denna ändring redogörs för i bosättningsavsnittet.

16 Sida: 16 av 90 Inflöde och utflöde Som nämndes i avgränsningen finns ett antal personer som vid första kontakterna med Arbetsförmedlingen saknar person- eller samordningsnummer. Antalet personer som hanteras manuellt har under hela perioden varit ungefär 400 per månad. De personer som ej ännu hunnit registreras ingår inte i underlaget för denna återrapport. Diagram 1 Månatligt inflöde etableringsuppdraget, december 2011 Antal Män Kvinnor December 2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Källa: Arbetsförmedlingen I diagram 1 redovisas det månatliga inflödet till etableringsuppdraget. Här ingår de som har en etableringsplan samt de som medverkar i upprättandet av en sådan. Vid utgången av december var det totala inflödet personer, ett genomsnittligt inflöde på drygt 600 personer per månad. Det är lägre än vad Arbetsförmedlingen tidigare har beräknat. Arbetsförmedlingen utgår i sina bedömningar från Migrationsverkets prognoser över årligt inflöde. Arbetsförmedlingen har i sina prognoser justerat ned andelen som kommer att delta i etableringsuppdraget från 56 till 52 procent av totala antalet 3 i Migrationsverkets prognoser. Av de personer som Arbetsförmedlingen har varit i kontakt med sedan lagen trädde i kraft är det 261 personer som inte längre deltar i etableringsuppdraget. 3 Med totala antalet avses alla personer som tas emot i Sverige och får ett sådant uppehållstillstånd som avses i 2 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

17 Sida: 17 av 90 De ovan nämnda 261 personerna som ej längre deltar inom ramen för etableringsuppdraget fördelar sig som följer: 119 personer har efter deltagande i etableringssamtal samt prövning fått avslag på rätten till etableringsplan. Arbetsförmedlin gen har även fattat beslut om avbrott av etableringsplanen för 47 personer. Slutligen har 95 personer avaktualiserats från Arbetsförmedlingen 4. I redovisninga rna som följer inkluderas, om inte annat anges, inte dessa 261 personer. Vid utgången av december hade personer en etableringsplan och 798 medverkade till att upprätta en etableringsplan. Totalt omfattade således målgruppen för etableringsuppdraget vid denna tidpunkt personer. 4 En person registreras som avaktualiserad när han eller hon ej längre är aktuell hos Arbetsförmedlingen.

18 Sida: 18 av 90 Tabell 1 Antal inskrivna i etableringsuppdraget fördelat på kön och län, december Län Kvinnor Män Totalt Antal Andel kvinnor Antal Andel män Antal totalt Stockholm % % 1166 Västra Götaland % Andel totalt 15% % % Skåne % % % Norrbotten 220 6% 226 6% 446 6% Kronoberg 229 6% 190 5% 419 5% Dalarna 161 4% 213 5% 374 5% Örebro 181 5% 191 5% 372 5% Södermanland 194 5% 168 4% 362 5% Västernorrland 179 5% 171 4% 350 5% Västerbotten 161 4% 151 4% 312 4% Gävleborg 123 3% 185 5% 308 4% Östergötland 134 4% 162 4% 296 4% Jönköping 98 3% 139 3% 237 3% Värmland 114 3% 116 3% 230 3% Kalmar 106 3% 119 3% 225 3% Västmanland 84 2% 104 3% 188 2% Jämtland 71 2% 78 2% 149 2% Blekinge 62 2% 66 2% 128 2% Uppsala 60 2% 59 1% 119 2% Halland 28 1% 32 1% 60 1% Gotland 3 0% 1 0% 4 0% Totalt % % % Källa: Arbetsförmedlingen Av tabell 1 framgår att de nyanlända i störst utsträckning är inskrivna i län med storstadsregioner. Stockholms län har tagit emot den största andelen, följt av Västra Götaland och Skåne. 5 Länstillhörighet utgår från vilket Arbetsförmedlingskontor den nyanlände är inskriven på och inte folkbokföringsadress. Andel anger hur stor andel av kvinnorna i målgruppen, andel av männen i målgruppen och andel av den totala målgruppen som är inskrivna i det länet.

19 Sida: 19 av 90 Målgrupp Lagen omfattar nyanlända i arbetsför ålder (20-64 år) samt nyanlända i åldern år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Vidare omfattas anhöriga som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. De inskrivna i etableringsuppdraget utgjorde vid utgången av december personer, 48 procent var kvinnor och 52 procent män. Sammansättningen har inte förändrats nämnvärt sedan Arbetsförmedlingens återrapporter i augusti och november. Diagram 2 Andel fördelat på kategori (antal personer inom parentes), december % 35% 30% Andel 25% 20% 15% Män Kvinnor 10% 5% 0% Anhö rig (6 46) ABO (1960) EBO (2874) K vot (928) Övriga (1285) Källa: Arbetsförmedlingen Migrationsverket delar upp nyanlända utifrån deras boende vid tidpunkten för erhållet uppehållstillstånd, det vill säga som anläggningsboende (ABO) och de som har eget boende (EBO). Indelningen i kategori vilar delvis också på vilken grund den nyanlände fick uppehållstillstånd, som kvotflykting eller som anhörig. Kategorin övriga består främst av personer i anläggningsboende eller eget boende som ej ännu har skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem 6. Migrationsverket registrerar uppgift om kategori först 6 Den absoluta merparten av kategorin övriga utgörs av personer som ej ännu skrivits ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. Resterande fåtal individer utgörs av personer där uppgift om kategori ej framgår i den fil som Migrationsverket skickar till Arbetsförmedlingen.

20 Sida: 20 av 90 när den nyanlände faktiskt skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem, eller blir folkbokförd i en kommun. Först efter att detta har skett framgår om dessa personer har varit anläggningsboende eller har bott i eget boende under asyltiden. Den största andelen av målgruppen har bott i eget boende. Nyanlända som har bott i anläggningsboende utgör den näst största gruppen. De två minsta kategorierna utgörs av kvotflyktingar och anhöriga. Diagram 3 Andel fördelat på åldersnivå (antal personer inom parentes), december % 30% 25% And el 20% 15% Män Kvinnor 10% 5% 0% (293) (1619) (1672) (22 34) (1165) (558) (1 52) Källa: Arbetsförmedlingen Över tre fjärdedelar av målgruppen är under 40 år och en fjärdedel är under 25 år. Som framgår av diagram 3 är åldersfördelningen mellan kvinnor och män ungefär densamma. Vid utgången av december 2011 omfattades 293 personer 7 i åldersgruppen år av etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen betonade i augusti att det är viktigt att unga personer inte av ekonomiska skäl väljer att delta i etableringsuppdraget och därmed missar viktig basutbildning. Av detta skäl har myndigheten tittat närmare på samtliga ärenden där en etableringsplan upprättades mellan juni och november för personer i åldern år 8. 7 Arbetsförmedlingens återrapport Nyanländas etablering reformens första sju månader ( ). 8 Vid utgången av 2011 hade totalt åringar en etableringsplan och 124 ingick i granskningen.

21 Sida: 21 av 90 Skälen till varför unga deltar i en etableringsplan istället för i gymnasiestudier varierar. I strax över 30 av ärendena har den sökande en etableringsplan utan att det tydligt framgår om han eller hon har studieambitioner eller om gymnasiestudier har diskuterats. I nästan 20 av ärendena ska personen snart fylla 20 år när beslutet om etableringsplan fattas och påbörjande av gymnasiestudier är därmed inte praktiskt möjligt. I närmare 20 ärenden framgår det tydligt att den den arbetssökande så fort som möjligt vill ha en anställning och därmed även vill ha en etableringsplan. I ett tiotal ärenden finns det anledning att anta att individen väljer bort sina gymnasiestudier när han eller hon inser att de inte längre har rätt etableringsersättning om de väljer studier. Ungefär lika många ärenden kan sägas utgöra ett mörkertal i och med att det i daganteckningarna framgår att den individen har studieambitioner men ändå av okänd anledning har en etableringsplan. Ett generellt intryck är att individen inte får en klar bild av hur deras ekonomiska situation kommer att se ut om de väljer att studera på gymnasiet. Ofta har dessa personer under en tid fått etableringsersättning och om försörjningen under gymnasietiden är oklar är det förståeligt att individen väljer att inte lämna etableringsuppdraget. Om individen väljer att studera på gymnasiet ska försörjningen komma från CSN och vid behov via kompletterande försörjningsstöd från kommunen. I några fall är det tveksamt om de har fått information om möjligheten till CSN-stöd och i en handfull av ärendena har kommunerna felaktigt hänvisat till att etableringsersättning ska utgöra individens försörjning. Arbetsförmedlingen och kommunerna måste tillsammans presentera vilken ekonomisk försörjning en gymnasiestudent har rätt till och individen ska få alternativet presenterat på ett sådant sätt att han eller hon uppmuntras till studier. Det är viktigt att samtliga ungdomar informeras om vikten av gymnasiestudier.