Arbetsförmedlingens Återrapportering2010

Transkript

1 Sida: 1 av 20 verksamheten med etableringssamtal under Arbetsförmedlingens Återrapportering2010

2 Sida: 2 av 20

3 Sida: 3 av 20 Dnr: Af 2008/ Datum: Återrapportering enligt regeringsbeslutet den 18 december 2008 (A2008/3473/A), Regeringen har uppdragit åt Arbetsförmedlingen att under bedriva försöksverksamhet med etableringssamtal (A2008/3473/A), som aviserades i regeringens skrivelse Egenmakt mot utanförskap regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24). Resultat och erfarenheter av försöksverksamheten ska redovisas till Regeringskansliet(Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2009 respektive En första lägesrapport ska redovisas senast den 3 augusti Vid återrapporteringarna ska följande redovisas och analyseras: - Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler. - Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet. - Antal samtal i genomsnitt per person. - Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende. - Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive från andra aktörer har deltagarna haft behov av? - Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? - För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? - Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? - Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO. - En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

4 Sida: 4 av 20 Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Susanne Engberg. I den slutliga handläggningen har Jan-Olof Dahlgren, chef för Ledningsstaben, Marie Linell-Persson, chef för avdelningen Integration och Etablering samt Lena Liljebäck, biträdande generaldirektör deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Susanne Engberg

5 Sida: 5 av 20 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Samverkan med andra aktörer Genomförande och resultat Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler Antal samtal i genomsnitt per person Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive andra aktörer har deltagarna haft behov av? Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden... 16

6 Sida: 6 av Sammanfattning Detta är den fjärde rapporten om försöksverksamheten. I tidigare återrapporter har redovisats vilka förberedelser som Arbetsförmedlingen hade vidtagit tillsammans med Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, de berörda kommunerna samt med representanter för länsstyrelserna. Arbetsförmedlingen har också lämnat en detaljerad redogörelse för verksamhetens riktlinjer, genomförande, styrning samt uppnådda resultat. Under genomförandetiden har deltagarvolymerna successivt ökat (i takt med beviljade uppehållstillstånd) så att verksamheten nått en nivå ur vilken det går att dra hållbara slutsatser. Försöksverksamheten startade på tre orter. I mars 2010 utvidgades försöksverksamheten till 29 orter. Under hösten 2010 har den utvidgade försöksverksamheten inneburit en förberedelse för implementeringen 1 december av reformen gällande nyanländas etablering. De samlade erfarenheterna och slutsatserna är att: Arbetslinjen har fått stabilt fotfäste i samarbetet med Migrationsverket, kommunerna och andra parter Det har varit värdefullt att upparbeta kontakter och rutiner mellan myndigheter och övriga inblandade parter Ett förändrat synsätt på nyanländas närhet till arbetsmarknaden och värdet av att arbeta efter en sammanhållen introduktionsprocess har etablerats Betydelsen av att utan dröjsmål kunna erbjuda validering av kompetens har tydliggjorts Behovet av tolktjänster och översättning har synliggjorts Problematiken med nyanländas väntetider på personnummer och giltiga legitimationshandlingar har synliggjorts. Problematiken med den ökande andelen nyanlända med svag skolunderbyggnad och begränsad arbetslivserfarenhet har synliggjorts

7 Sida: 7 av Samverkan med andra aktörer Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och kommunerna har i försöksverksamheten utvecklat gemensamma rutiner för ett påskyndat arbetsmarknadsinträde för de nyanlända som har fått sitt uppehållstillstånd i Sverige. På flertalet av de 29 försöksorterna har Arbetsförmedlingen och Migrationsverket bedrivit flerpartssamtal i samband med beviljat uppehållstillstånd. Detta har medfört en påskyndad handläggning och snabbare val av etableringsaktiviteter vid Arbetsförmedlingen och i den nyanländes folkbokföringskommun.

8 Sida: 8 av Genomförande och resultat 3.1. Antal deltagare beskrivna utifrån tillgängliga bakgrundsvariabler Under tiden 1 mars november 2010 har deltagare ingått i försöksverksamheten. Av dessa har totalt individer fullföljt deltagande deltog endast vid det första etableringssamtalet, huvudsakligen pga. att de skaffade eget boende i annan kommun än försöksorterna och valde att inte fullfölja sitt deltagande: Samtliga sökande som deltagit i minst ett etableringssamtal Ort Kvinna Man Ej svar Totalt ABO EBO Ej svar Totalt Alvesta % 45% 1% 100% Boden % 2% 2% 100% Borås % 47% 2% 100% Göteborg % 91% 9% 100% Hedemora % 22% 4% 100% Helsingborg % 85% 15% 100% Högsby % 11% 1% 100% Jönköping % 27% 0% 100% Karlskrona % 28% 1% 100% Karlstad % 12% 1% 100% Kiruna % 2% 13% 100% Kristianstad % 45% 1% 100% Lindesberg % 42% 3% 100% Malmö % 95% 4% 100% Norrköping % 71% 3% 100% Skellefteå % 9% 16% 100% Skövde % 26% 0% 100% Solna % 95% 5% 100% Sundsvall % 29% 4% 100% Söderhamn % 18% 3% 100% Trollhättan % 52% 2% 100% Umeå % 100% 0% 100% Uppsala % 100% 0% 100% Uppvidinge % 2% 3% 100% Vilhelmina % 15% 0% 100% Vingåker/Flen % 65% 8% 100% Västerås % 97% 0% 100% Örebro % 41% 10% 100% Totalt % 49% 4% 100% Källa: Easytabell 1 mars nov 2010 (manuell uppföljning, vissa svar saknas pga detta)

9 Sida: 9 av 20 Något färre än hälften av deltagarna var vid starten av sitt deltagande bosatta i anläggningsboende (ABO). Många i anläggningsboende flyttar till anhöriga på annan ort innan de har hunnit få en arbetsmarknadspolitisk bedömning eller att etableringsplanen har blivit upprättad. Deltagare som har fullföljt sitt deltagande i försöksverksamheten tom november 2010 fördelat på utbildningsnivå Utbildning K M Totalt K M Totalt Förgymnasial utbildning kortare än % 46% 52% 9 år Förgymnasial utbildning 9 (10) år % 10% 9% Gymnasial utbildning % 23% 21% Eftergymnasial utbildning, kortare % 3% 3% än två år Eftergymnasial utbildning, två år % 17% 15% eller längre Forskarutbildning % 1% 1% Totalt % 100% 100% Källa: AIS november 2010 Som framgår ur tabellen är deltagarnas utbildningsnivå låg i relation till kraven på arbetsmarknaden. 61 procent av deltagarna har grundskola eller motsvarande, som högsta utbildningsnivå. Gruppen med mycket kort eller till och med ingen teoretisk skolutbildning har ökat under projekttiden. Utbildningsnivån är lägre för kvinnor än för män. 19 procent har eftergymnasial utbildning vilket kan jämföras mot 25 procent för ett år sedan. Samtliga deltagare befinner sig i en yngre och normalt yrkesaktiv ålder.

10 Sida: 10 av Tidpunkt efter uppehållstillstånd för det första etableringssamtalet Tid Antal Andel -1 vecka % 1-2 veckor % 2-3 veckor % 3-4 veckor 201 6% 4-8 veckor 292 9% 8-12 veckor 59 2% 12- veckor 97 3% Saknas % Totalt % Källa Easytabell 1 mars nov Den genomsnittliga väntetiden för första etableringssamtalet innan försöksverksamheten utvidgades var ca tre veckor. Sedan försöksverksamheten utvidgades har 50% av deltagarna haft sitt första etableringssamtal inom två veckor efter beviljat uppehållstillstånd. Efter tredje veckan har 65 procent av deltagarna haft första etableringssamtalet. En jämförelse med första halvåret 2010 visar på en förbättring från 44 procent som hade första etableringssamtal inom två veckor från beslut om uppehållstillstånd och 63 procent inom tre veckor. För 480 individer saknas uppgift om hur snart samtalet genomförts, eftersom manuell statistik inte fördes på detta från starten av försöksverksamheten. En orsak till fördröjning av etableringssamtal har varit svårigheter att nå ut med kallelse för delgivningssamtal till vissa nyanlända. I vissa fall rapporteras om tider på två veckor eller längre för att delge den nyanlände beslutet om uppehållstillstånd. Detta förhållande har legat utanför Arbetsförmedlingens kontroll Antal samtal i genomsnitt per person Etableringssamtalet kan definieras som ett planeringsssamtal i syfte att följa upp och komplettera kartläggningsinformation inför bosättning och upprättande av etableringsplan. 1 Manuell registrering gjordes ej första tiden, varför tidsuppgift saknas för 480 samtal

11 Sida: 11 av 20 Vid utgången av november 2010 har deltagare erhållit en etableringsplan, jämfört med 275 deltagare juni Sökande med etableringsplan har i genomsnitt haft 2,7 etableringssamtal före upprättandet av en etableringsplan. Det är stor skillnad på antalet etableringssamtal. Antalet varierar mellan ett till fem innan den nyanlände har en etableringsplan. De nyanlända som har det minsta antalet samtal är vanligtvis individer som vill flytta ut från ABO så snabbt som möjligt. Skillnader i antalet etableringssamtal beror även på de nyanländas förutsättningar på arbetsmarknaden. Personer som saknar yrkeserfarenhet eller har en oklar yrkesidentitet behöver flera samtal innan en etableringsplan kan upprättas Tid mellan första samtal och anvisning till bosättning för deltagare som vistas på anläggningsboende -1 vecka % 1-2 veckor 62 6% 2-3 veckor 85 8% 3-4 veckor 74 7% 4-8 veckor % 8-12 veckor % 12- veckor % Totalt % Källa: easytabeller För de nyanlända som har bosatt sig snabbt (inte sällan innan etableringsplanen har upprättats) är tiden mellan första samtal och anvisning till bosättning mycket kort, av förklarliga skäl. Det kan inte tas till intäkt att det första etableringssamtalet har legat till grund för bosättning. Tiden från första samtal till anvisning för bosättning har ökat något efter utvidgningen av försöksverksamheten. I redovisning tom november 2010 framgår att för 17 procent av deltagarna är tiden mellan första samtal och bosättningsanvisning upp till två veckor. En orsak till att tiden ökat är att man i försöksverksamheten fokuserat på att utveckla samtals- och kartläggningsmetodiken. Man har försökt göra grundligare kompetenskartläggningar utifrån validering för att få bättre träffsäkerhet i bosättningsarbetet och därigenom minska behovet av vidareflytt.

12 Sida: 12 av 20 Den grupp nyanlända (1 700) som har lämnat försöksverksamheten efter endast det första etableringssamtalet har i hög grad gjort detta pga flyttning till anhöriga. Deltagande i försöksverksamheten har varit frivilligt och när de nyanlända valt att skjuta fram sina kontakter med Arbetsförmedlingen en tid på grund av sin flyttning så indikerar detta att sambandet mellan kompetens, möjligheter till arbete och bosättningsort kan behöva diskuteras mer i de inledande samtalen Vilka insatser från Arbetsförmedlingen respektive andra aktörer har deltagarna haft behov av? Identifierade behov av insatser från Migrationsverket Asylsökande önskar alltid snabbast möjliga besked om uppehållstillstånd. Många vill ha möjligheter att studera svenska och få praktik under sin asyltid. Nyanlända vill ha tillgång till studiebesök på utbildningar och inte minst på arbetsplatser för att få inblick i arbetslivet. Nyanlända önskar information om utbildning och kultur, arbetsliv, hälsovård och möjligheter till boende. Identifierade behov av insatser från Arbetsförmedlingen Den växande gruppen arbetssökande med svag skolunderbyggnad skapar ett ökat behov av resurser till fördjupad kartläggning och anpassade vägledningsinsatser. Den förändrade målgruppen understryker behovet av förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser. Förstahandsinsatsen bör som regel vara validerande insatser alternativt en bedömning av den enskildes prestationsförmåga och eventuella behov av rehabilitering. De flesta nyanlända vill komma i kontakt med arbetslivet så fort som möjligt. Behovet av praktikplatser är stort liksom behovet av förberedande och orienterande utbildningar, även utbildningar särskilt anpassade för analfabeter och personer med mycket kort grundläggande utbildning. Meritportfoliometodiken är ett viktigt generellt inslag som stöder personer som saknar dokumenterad erfarenhet eller utbildning att ta fram sin reella kompetens. För nyanlända med eftergymnasial utbildning finns vanligtvis ett stort intresse för att validera och vid behov komplettera sin högskoleutbildning eller examen så fort som möjligt. Då efterfrågas rådgivning och ekonomiskt stöd för ekvivalering, betygsöversättningar och liknande.

13 Sida: 13 av 20 En utbyggnad av både yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och annan grundläggande vuxenutbildning framstår som viktigt för att påskynda arbetsmarknadsinträdet för de nyanlända. Erfarenhet från en tidigare bedriven försöksverksamhet (FNI) visar att det finns ett flertal positiva effekter med att kombinera eller fullt ut integrera arbetsmarknadsutbildning med utbildning i svenska, t.ex. Sfi. Identifierade behov av insatser från Kommunen Den kommunala servicen täcker i stora delar behov som inte är arbetsmarknadsrelaterade men likväl kan ha avgörande betydelse för den enskildes möjligheter till snabb arbetsmarknadsetablering. Nyanlända är som alla invånare beroende av den kommunala servicen t.ex. tillgång till barnomsorg. Flera försöksorter rapporterar om för långa väntetider, i vissa fall upp till sex månader, på en barnomsorgsplats. Det behövs ökad tillgång till grundläggande och gymnasial utbildning för vuxna samt specialkurser för analfabeter. Efter att etableringssamtalen har inletts och etableringsplanen upprättats har de nyanlända överförts till arbetsförmedlingsservice och introduktionsaktiviteter i sina folkbokföringskommuner. Genom instruktioner och handläggarstöd har rutiner säkrats så att etableringsplaner har koordinerats med kommunernas introduktionsplaner och etableringsinsatser har påbörjats i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Samarbetet i försöksverksamheten har synliggjort behov av arbete, utbildning, språk, barnomsorg, skola och fritidsaktiviteter för barn, hälsooch sjukvård, boende och försörjning. Samarbetet med kommunerna har lett till att dessa komponenter i ökad grad beaktas i stället för att utgöra ett hinder för etableringen Insatser från Skatteverket med flera aktörer Det är viktigt att tiden från uppehållstillstånd till folkbokföring är så kort som möjligt. Tiden för utfärdande av personnummer har i försöksverksamheten i vissa fall rapporteras ta upp till flera veckor. Samverkan pågår mellan myndigheterna för att korta ledtiderna. Utan personnummer och identitetshandlingar är det svårt för en nyanländ att få tillgång till samhällsservice, banktjänster eller egen bostad.

14 Sida: 14 av Hur många har registrerats som yrkesobestämda personer? Kvinnor Matchn.bar Män Matchn.bar Totalt YRKESOMRÅDE Ja Nej Ja Nej 1 Ledningsarbete Teknik- och datavetenskap m.m Hälso- sjukvårdsspec, barn- och sjuksköterskor Lärarare inom universitet, gymnasie- och grundskola ,221 Annat arbete som kräver teoretisk spec.kompetens Tekniker- och ingenjörsarbete m.m Sjukgymn, sjuksköterskor, biomed analytiker mm Lärararbete som kräver kortare högskoleutbildning ,321 Annat arbete som kräver kortare högskoleutbildn Kontors- och kundservicearbete Service- och säkerhetsarbete Vård- och omsorgspersonal m.fl Försäljningsarbete inom detaljhandel m.m Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Gruv-, bygg- och anläggningsarbete Hantverksarbete inom tillverkning Processoperatörsarbete Maskinoperatörs- och monteringsarbete Transport- och maskinförararbete Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning X Arbetskraft ej hänförbar till yrkesområden Totalt Källa: AIS nov 2010 Av deltagarna är 29 procent registrerade som yrkesobestämda vilket är en klar förbättring jämfört med första halvåret 2010 då 40 procent var yrkesobestämda. Fördelningen mellan kvinnor och män som registrerats som yrkesobestämda är ojämn, 33 procent av kvinnorna är yrkesobestämda mot 25 procent för männen. Sökande som är registrerad som matchningsbara ska uppfylla kompetenskraven i sökt yrke samt vara beredd och oförhindrad att ta lämpligt arbete. Av samliga deltagare har hittills 497 sökande (33 procent) uppnått status matchningsbar. Det är fortfarande lägre andel nyanlända som är matchningsbara jämfört med övriga sökandegrupper. Snabbare insatser i form av validering, praktik eller målgruppsanpassad utbildning i kombination med Sfi behövs för att öka andelen som kan matchas mot arbete.

15 Sida: 15 av För hur många har omedelbar eller framtida yrkesinriktning kunnat anges? Yrkesinriktning har kunnat anges för drygt 71 procent av aktuella deltagare vilket är en förbättring jämfört med första halvåret 2010, då 60 procent hade en angiven yrkesinriktning. Kvinnor med angivet sökt yrke uppgår till 67 procent mot männens 75 procent. Det är en klart ökande andel nyanlända som snabbare kan ange yrkesinriktning med stöd av etableringssamtal/plan och validerande insatser. Arbetsförmedlarna har blivit skickligare i att identifiera kompetens hos målgruppen. Arbetsförmedlingen har till försöksverksamheten upphandlat Meritportfölj för nyanlända invandrare, som kan indelas i ett antal valbara moduler: Yrkesprövning/Validering Kompetensbedömning på annat sätt Jobbsökaraktivitet Personlig planering Personligt definierade aktiviteter Insatsen Meritportfölj har kunnat erbjudas på 27 av de 29 försöksorterna. Av deltagare i försöksverksamheten har 965 deltagit i någon validerande insats. 127 av dessa har deltagit i yrkesinriktad validering Vilka resultat har uppnåtts med etableringssamtalen? Eftersom ett stort inflöde till försöksverksamheten skett efter utvidgningen i mars 2010 är det ännu för tidigt att mäta resultat avseende övergång till arbete eller studier. Det viktigaste resultatet som uppnåtts med försöksverksamheten är ett förändrat synsätt med individen i centrum där aktörernas samlade fokus är att skapa en effektivare process för att stödja individen på vägen från nyanländ till aktiv arbetssökande med kontakt med arbetsmarknaden Eventuella skillnader mellan personer i EBO respektive ABO I försöksverksamheten anger arbetsförmedlingskontoren att det var enklare att få till stånd en hållbar etableringsplan för nyanlända i eget boende i ett

16 Sida: 16 av 20 tidigt skede. För personer i ABO tycks fokus framför allt ligga på snabb bosättning, vilket ibland ledde till att för den nyanlände relevanta insatser sköts upp i väntan på kommunplacering. Många flyttade till EBO på annan ort under upprättandet av planen och fördes över till lokala Af på bosättningsorten. Vid överflyttning till kontor som ej ingick i försöksverksamheten uppstod ibland tidfördröjningar i arbetet med etableringsplanen En samlad bedömning ska göras av etableringssamtalens betydelse för nyanländas etablering på arbetsmarknaden Försöksverksamheten har visat på vikten av att de nyanlända får kontakt med Arbetsförmedlingen så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd. För nyanlända sökande är det viktigt att tidigt få kännedom om spelreglerna på svensk arbetsmarknad och om de möjligheter, skyldigheter och rättigheter som följer med delaktigheten i samhälls- och arbetslivet. De nyanlända måste få möjlighet att att ta ansvar för sin försörjning och om det är svårt att finna arbete, ta del av de insatser och program som kan underlätta och påskynda arbetsmarknadsinträdet. För Arbetsförmedlingen innebär den tidiga kontakten med de nyanlända en bättre insikt om vilka behov som finns hos såväl grupper som enskilda sökande i målgruppen och därmed en ökad möjlighet att anpassa metoder och insatser. Försöksverksamheten har tydliggjort vikten av att arbeta efter en sammanhållen, överlappande och obruten introduktionsprocess. Nyanländas etablering fordrar omfattande samarbete mellan olika aktörer, inte minst med arbetsgivare och andra aktörer i arbetslivet. Uppföljning genom enkäter till samtliga försöksområden Arbetsförmedlingen har genomfört intervjuer med chefer och medarbetare på Arbetsförmedlingen och Migrationsverket på de 29 försöksorterna i syfte att genom dialog inhämta kvalitativa data som komplement till statistiken. Intevjuerna genomfördes i december 2010 och januari Sammanfattningsvis framkommer att det tagit tid att bygga upp en bra samverkan, men att det varit lärorikt och gett en mycket bra grund att bygga vidare på i reformen. En stor vinst är att man har upparbetat kontakter, skapat rutiner och metoder och känner sig därigenom bättre förberedd inför

17 Sida: 17 av 20 uppdraget. Det har ockå upplevts som positivt att de nyanlända i ett tidigt skede fått kontakt med Arbetsförmedlingen och möjlighet att ta del i arbetsförberedande insatser. En viktig erfarenhet under försöksverksamheten är också betydelsen av att utan onödiga dröjsmål kunna erbjuda validering av kompetens, och att utveckla synsättet på vem som är matchningsbar på arbetsmarknaden samt att genom noggrann kartläggning kunna identifiera tänkbara yrken, för att undvika kategorin yrkesobestämd. De flesta nyanlända inom reformen har ställt sig positiva till att ta arbete omgående. Det är viktigt att säkerställa tillgång till godkända tolkar i hela landet. Det är också viktigt att hitta rutiner så att kontinuiteten i arbetet med etableringsplanen inte bryts om individen flyttar till en annan kommun. Uppföljning genom djupintervjuer Som ett led i uppföljningen av försöksverksamheten har Arbetsförmedlingen genomfört djupintervjuer med nyanlända deltagare, chefer och medarbetare vid Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, vuxenutbildningen samt Sfi vid kommunerna och hos upphandlad leverantör. Intervjuer har genomförts i fokusgrupper. 73 nyanlända har medverkat, fördelat på sex fokusgrupper i Karlskrona, Göteborg, Stockholm/Solna samt Kristianstad. De intervjuade nyanlända har huvudsakligen kommit ur språkgrupperna sorani, arabiska och somaliska. Två kontrollgrupper av nyanlända utanför försöksverksamheten har funnits. Deltagarnas synpunkter: Det är tydligt att nyanlända känner sig välkomna i kontakten med myndigheterna. En åsikt som återkommer är bl.a. att Migrationsverkets kulturkompetens inger förtroende. En betydande faktor är att information kan lämnas på och samtal föras på modersmålet eftersom det ofta är svårt för nyanlända att rangordna betydelsen av alla dokument/all information de tar emot. Det är ett samstämmigt önskemål från de nyanlända att Sfi:n ska kunna kombineras med andra undervisningsämnen. Exempel på detta är grundläggande kunskaper i datorhantering, men även matematik och engelska. Många nyanlända anser att detta kan påskynda språkinlärningen jämfört med nuvarande traditionella utformade Sfi-undervisning som omfattar endast några timmar per dag. Önskemålet har framförts av såväl

18 Sida: 18 av 20 korttidsutbildade som av de med högre utbildningsnivå. Man önskar även att det fanns språkstöd på modersmålet de första månaderna. En klar majoritet anser att det är otillräckligt och ineffektivt att studera svenska språket några timmar per dag eller fem timmar per dag tre dagar i veckan. Därutöver finns en uttalad önskan att få lära sig svenska baserat på den egna arbetslivserfarenheten hellre än genom den traditionella klassrumsundervisningen. Det största uttalade behovet hos de nyanlända är att få Arbetsförmedlingens hjälp att hitta ingångar till arbetsplatser. Man vill gärna att den egna erfarenheten från hemlandet kan användas på en praktikplats. Aktörernas synpunkter: Samarbetet är det enskilt största kvalitetskriteriet för att lyckas med uppdraget. Systematisk metoduppföljning är nödvändig för att tillvarata och sprida synpunkter och erfarenheter. Arbetsförmedlarna i och utanför försöksverksamheten anser att etableringsplanerna är användbara och av hög kvalitet. Man anger också att de nyanlända i försöksverksamheten efterfrågar arbetsförmedlingens tjänster i högre grad än kontrollgrupperna. Här påpekar man att det är viktigt att servicen till nyanlända säkras i hela arbetsförmedlingens verksamhet, tex i Direktservice. Tillgång till utbildade tolkar är viktigt, och måste säkerställas. Man anger att samarbetet mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen fungerat bra medan kvaliteten i samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunernas flyktingintroduktion varierat mellan orterna. Man efterfrågar ett bättre systematiskt samarbete mellan SFI och arbetsförmedlingen. Förberedelser inför etableringsreformen Försöksverksamheten har varit en viktig del i förberedelserna inför etableringsreformen. Arbetsförmedlingen har haft möjlighet att prova och utveckla metoder som nu används inom reformen. Ett fördjupat samarbete med Migrationsverket, länsstyrelser, kommuner och övriga samverkanspartners har underlättat införandet av reformen. Etableringsplanen har kunnat testas och utvecklas utifrån de erfarenheter man gjort under försökstiden. De väntetider som förekommit på att få personnummer har synliggjorts, och ett samarbete pågår nu mellan myndigheterna för att korta ledtiderna, inte

19 Sida: 19 av 20 minst viktigt för att den nyanlände utan fördröjning ska kunna få sin etableringsersättning. Erfarenheter från försöksverksamheten har gett en bra grund för att utveckla handläggarstöd och utbildningsinsatser för de som ska arbeta med målgruppen, samt visat på vikten att förankra reformen i hela arbetsförmedlingens verksamhet. Sammanfattningsvis har arbetsförmedlingen fått många bra erfarenheter under försöksverksamheten som vi kommer att tillvarata och utveckla under arbetet med etableringsreformen.

20 Sida: 20 av 20 Arbetsförmedlingen Besöksadress Hälsingegatan 38 Stockholm Postadress Stockholm Telefon: