Nationell konferens 2012 NCS och Skolverket Stockholm 20 november 2012
Väl på plats för lektion, så nära i en grupp som möjligt, förekommer ett ständigt skrapande med stolar, ett misslynt väsande vid minsta begäran och ett ständigt skruvande i stolarna, utforskning av varje variant av sittande eller liggande.
Under enskilda studier visar några öppet förakt genom att låtsas försöka sova med huvudet lutat mot bänklocket, några har ryggen mot bänken och tittar ut genom fönstret eller stirrar frånvarande in i väggen. Willis, P. (1981) Fostran till lönearbete.
I look at the ways in which some boys, through their use of language, attempt to control the dynamics of the classroom and in that process silence many other children. Gallas, K. (1994) The languages of learning.
Elev 1: - För att lära sig svenska språket och att formulera sig. Jag vet inte. - Är det därför som man läser skönlitteratur i skolan, tror du? - Ja, jag har faktiskt ingen aning varför man läser litteratur för att lära sig - Lära sig vad? -Lära sig stava, läsa bättre, typ formulera sig mer, få bredare ordförråd. Molloy, G. (2002) Läraren, litteraturen, eleven
Elev 2: -Man kan lära sig uttryck ord kunna läsa ja, det är så där jag läser för att jag vet att det är bra, men jag vet inte varför det är bra. Molloy, G, (2002) Läraren, litteraturen, eleven
Ur Pelles loggbok: Jag tycker Sandor/Ida sög hårt. Jag hatar och läsa därför hatar jag alla böcker. Jag ryser när jag ser en bok. Det är så tråkigt att läsa böcker, varför inte se en film, det är ju inte 1700talet. Fan jag är ju inte på 1700talet. Det är ju 2004. Jag kommer ju inte att läsa tråkiga böcker när jag blir stor för det är ju bara så tråkigt. Pelle åk 7 Molloy, G. (2007) När pojkar läser och skriver s 9
Ur Pelles logggbok: Jag älskar att mecka. Jag brukar mecka på landet med mina moppar. Nu har jag 2 st., en stylad Ciao som är lackad med flammor, fast den är till salu nu på blocket Molloy, G. (2007) När pojkar läser och skriver s 27
Ur Pelles loggbok, forts: Sen så meckar jag mycket med Sendan, det är en crossmoppe. Den har just blivit trimmad och gör upp till 80 km/h. Man kan trimma den mer utan att köpa trim. Med 70 cc och 23 mm förgasare och en ny kylare kan den göra 180 km/h, fast det är väldigt dyrt att trimma dem så mycket.
Ur Pelles loggbok, forts Men utan trimmet bara om jag drar en plugg vid cylindern så kan de göra 120 km/h. Den är också nyrenoverad för 6000 och går som en klocka nu. Min första moppe som jag fick när ja var 12 var en Puch Florida 68. Den hade jag i typ 2 veckor. Sen så sålde jag den och köpte en liten svart Ciao. Den hade jag hela sommaren tills motorn skar (o.s.v.). Molloy, G. (2007) När pojkar läser och skriver s 27-28
Literacy är en social aktivitet. Det är främst något som människor gör, på egen hand eller tillsammans. Det utövas på en speciell plats, vid en speciell tidpunkt och för ett speciellt ändamål. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Vi har olika former av literacy som vi använder oss av. Dessa former är förknippade med olika områden i livet, som hemmet, skolan, arbetsplatsen, kyrkan. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Vi har olika former av literacy som vi använder oss av. Dessa former är förknippade med olika områden i livet, som hemmet, skolan, arbetsplatsen, kyrkan. Hemmen uppmuntrar och värdesätter ibland en annan typ av literacy av vad till exempel skola och arbetsplats gör. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Vi har olika former av literacy som vi använder oss av. Dessa former är förknippade med olika områden i livet, som hemmet, skolan, arbetsplatsen, kyrkan. Hemmen uppmuntrar och värdesätter ibland en annan typ av literacy av vad till exempel skola och arbetsplats gör. Mellan olika områden finns ofta ett maktförhållande. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Våra literacy-praktiker återfinns i bredare sammanhang. Inom olika kulturer förekommer olika former av literacy-aktiviteter. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Våra literacy-praktiker återfinns i bredare sammanhang Inom olika kulturer förekommer olika former av literacy-aktiviteter. Literacy för människor samman och ger dem en gemensam historia. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Våra literacy-praktiker återfinns i bredare sammanhang Inom olika kulturer förekommer olika former av literacyaktiviteter. Literacy för människor samman och ger dem en gemensam historia. Varje grupp, en släkt, ett gäng, medlemmar i en kyrka, har sina typer av literacy-aktiviteter. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Vi har medvetande, attityder och värderingar i förhållande till literacy och dessa attityder och värderingar styr våra handlingar. Attityderna kan ta sig uttryck i engagemang eller avståndstagande. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Vi har medvetande, attityder och värderingar i förhållande till literacy och dessa attityder och värderingar styr våra handlingar. Attityderna kan ta sig uttryck i engagemang eller avståndstagande. Olika typer av texter värderas olika, somliga anses ha större kulturellt värde än andra. Barton.D (2009) Literacy. An Introduktion to the Ecology of Written Language.
Från textsamtalet om Stor i käften Janne: Det var en ganska bra bok för att vara en skolbok. Jag: Hur då skolbok, hur menar du? Janne: Ja, en sådan som man läser i skolan. G. Molloy När pojkar läser och skriver s 85
Vad gör en skönlitterär bok till en skolbok? - Man läser den i skolan - Man har inte valt själv - Man pratar om den - Den är skriven av Mats Wahl - Man skriver läsloggar eller reflektioner om den - Den är tunn, billig och tråkig
Ur Jannes loggbok vid läsningen av Stor i käften: En scen som jag fastnade för i boken var när Pumkin blev tagen. Jag fastnade för denna scen för jag vet att det skulle vara oerhört jobbigt om mitt husdjur skulle försvinna eller om någon tog det. Matt blir förkrossad när han får höra att hon är borta och det förstår jag, för det skulle jag också bli. G. Molloy När pojkar läser och skriver s 53
Narrativ fantasi Narrative imagination means the ability to think what it might be like to be in the shoes of a person different from oneself, to be an intelligent reader of that person s story, and to understand the emotions and wishes and desires someone so placed might have. Martha C. Nussbaum (1997) Cultivating Humanity
Exemplet Pelle och Janne (d.v.s eleven) Pojke (d.v.s. konstruktion av kön)
Exemplet Pelle och Janne (d.v.s eleven) Pojke (d.v.s. konstruktion av kön) Social klasstillhörighet
Exemplet Pelle och Janne (d.v.s eleven) Pojke (d.v.s. konstruktion av kön) Social klasstillhörighet (klass) Andra generationens invandrare (etnicitet) Föräldrarnas utbildning D.v.s. det bredare perspektivet intersektionalitet
Gemensamma faktorer Vad som kan förena en del pojkar oavsett klass och etnicitet och föräldrarnas utbildning kan vara: Konstruktion av manlighet (avståndstagande av allt som är feminint och kvinnligt ). En anti-plugg kultur (det är coolt att inte plugga)
Ur Robbans loggbok: Jag tycker vi ska tala om vuxenlivet för det är ju det vi jobbar för och strävar efter. Vi alla förbereder ju oss för vuxenlivet. Vuxenlivet är ju också framtiden. Så den borde vi också tala om. Sedan tycker jag det vore kul att tala om skateboard, i alla fall för mig, Jonne och Kalle, för det är vårt största intresse.
Ur Robbans loggbok: Jag kommer också att tänka på viktiga ögonblick som har hänt för länge sedan och nya saker i världen, för där finns mycket att tala om och reflektera över. Diskriminering tycker jag är intressant att tala om, för det är mycket sådant som händer nu för tiden. När vi talade om diskriminering kom det upp mycket åsikter och jag tycker det är kul att höra andras åsikter och säga mina egna. G. Molloy När pojkar läser och skriver s 156
Den didaktiska triangeln LÄRAREN ELEVEN ÄMNET 1 f f 1 F!! F! F
Avslutande fundering Hur får jag veta hur mina elever ser på läsande och skrivande? I vilka textvärldar rör sig mina elever? Hur får jag veta det? Hur kan jag möta och synliggöra deras kunskaper? Hur utvecklar jag mina elevers förmåga att läsa och tänka?