NSPH 2015. Projektledare för NSPH:s kvalitetsprojekt: Karin Engberg, karin.engberg@nsph.se Telefon: 073-940 97 40



Relevanta dokument
där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Ekosteg. En simulering om energi och klimat

Åstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna

Aldrig för sent för vare sig kärlek eller sex. Då fick Ebbe en spark i häcken. Kålpudding, dillkött och oxrullader vilken glädje!

Kurskatalog 2008 Liber Hermods för en lysande framtid

Referensexemplar. Vi önskar er Lycka till! 1. Välkommen till Frö-Retaget

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) Saxenda (liraglutide)

Lust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994

Vi bygger för ett hållbart Trollhättan. Kvarteret Fridhem. 174 nya hyreslägenheter i klimatsmarta passivhus.

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

INFORMATIONSFOLDER FRÅN HUMANUS. Nya. Arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd Outplacement

Yrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M

NYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.

OLYCKSUNDERSÖKNING. Teglad enplans villa med krypvind Startutrymme: Torrdestillation av takkonstruktion Insatsrapport nr:

INTRODUKTION. Akut? RING:

Enkätsvar Sommarpraktik Gymnasiet 2016

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

energibyggare EnergiTing Sydost Co-funded by the Intelligent Energy Europe Programme of the European Union

KOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!

Kommunrevisionen i Åstorp ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV SJUKFRÅNVARO. Bengt Sebring Februari 2004 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 4/2003

Enkätsvar Sommarpraktik - Grundskola 2016

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

ENTREPRENÖRSLÖSNINGAR INOM VÅRD, SKOLA OCH OMSORG

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

Sommarpraktik - Grundskola 2017

ICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand

Krav på en projektledare.

Tanken och handlingen. ett spel om sexuell hälsa och ordassociationer

Från avdelning till barngrupp fokus på barns utveckling och lärande

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Ett sekel av samarbete

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

SVENSK STANDARD SS 482:2013

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Per Sandström och Mats Wedin

Uppskatta lagerhållningssärkostnader

Arkitekturell systemförvaltning

Delårsrapport

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund Inledning och syfte Tillvägagångssätt Avgränsningar Metod...

Modersmål - på skoj eller på riktigt

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Våra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av samhällsbyggnadsnämndens och tillsynsnämndens styrning och ledning. Iréne Dahl, Ernst & Young

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

EKOTRANSPORT Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering. Johanna Fredriksson Mirna Mneimné Angela Mousallem Basem Ali

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

Revisionsrapport Hylte kommun. Granskning av upphandlingar

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

Ansgars fritidshem. Vi försöker vara. Västerås bästa fritidshem

Distributionsförare. Loggbok för vuxna. Underlag för APL-handledare/-instruktör på APL-företag

Zebra II. En förstudie om mångfald i medierna. Genomförd av Face Europe, Ragna Wallmark och Arbetsförmedlingen Kultur Media. (More color in media syd)

.. ANKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \-1:/' -., Dnr... :'.IbY..R.~... ~:.~~~mmunstyrelsen. ~cuildningsnämnden Kommundelsnämnderna

REDOVISNING AV UPPDRAG SOM GOD MAN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN OCH BEGÄRAN OM ARVODE (ASYLPERIOD)

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

A LT B A R Y TO N. enkelt

GRAFISK PROFILMANUAL

Kallelse Föredragningslista Barn och utbildningsnämnden

Verksamhetsberättelse

EKOTRANSPORT Vägen till en fossiloberoende fordonsflotta. #eko2030

Margarin ur miljö- och klimatsynpunkt.

Arbetsmarknad - marknadsformer. Förra gången. Svensk arbetsmarknad. Arbetsutbudets komponenter

Anmälan av rapporten inskrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdoms verksamheter

STJÄRNEXTRA. Följ med på studiebesök till Regionalsjukhuset Bagarmossen. Missa inte föredaget med Cecilia Müller

Integrerade ledningssystem artikelsamling

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015.

Revisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

Med alla härliga upplevelser från förra året i

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Bilaga 1 Kravspecifikation

Aktivitet Beskrivning Ansvarig Startdatum Slutdatum 1. Adminstration. Bokföringsfirma. Vattenråd

Föreläsning 10 Kärnfysiken: del 2

insidan Vem är jag? *! Att vara i Kristus 33 kg och tvångsinlagd Styrd av lögner? Aktuellt: Flyktingkrisen Kristen ungdomstidning

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (19)

Uppskatta ordersärkostnader för tillverkningsartiklar

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

Utmaningar för vuxenutbildningen ur ett forskningsperspektiv

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Dessa projekt har fotboll som en aktivitet:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Transkript:

Bruk l v l p p arna u m o n i t t i l av kva t h m a k r v i l a d h c o n i n t lät y dali, jktldar ro p r, d rö h aron, Anta Sc nn-britt Iv A t, i v q d Lun runt Lar-Olov h David B c o k a R l Mika

NSPH 2015 Forkarruppn om utvcklat intrumntt och krivit rapportn: Anta Schrödr, projktldar, Md. Dr., tf forkninchf, Pykiatrikt forknincntrum, Örbro län landtin. Lar-Olov Lundqvit, docnt, forkninchf, Habilitrinn forknincntrum, Örbro län landtin. Ann-Britt Ivaron, profor, Intitutionn för hälovtnkap och mdicin, Örbro univritt. Mikal Rak, docnt, Linnéunivrittt Intitutionn för hälo- och vårdvtnkap, Växjö. David Brunt, profor, Linnéunivrittt Intitutionn för hälooch vårdvtnkap, Växjö. Projktldar för NSPH: kvalittprojkt: Karin Enbr, karin.nbr@nph. Tlfon: 073-940 97 40

Innhåll 1. Sammanfattnin... 3 2. Inldnin... 4 Dali vrkamht och dali ylättnin för pronr md pykik funktionndättnin... 4 Att utvärdra kvalitt... 5 3. Mtod... 6 Undröknin i 37 vrkamhtr... 6 Fråformulärt utformnin... 6 Dltaar... 7 Rlationn mllan dltaarna bakrund och upplvd kvalitt... 9 Kvalitt pcifik för dali ylättnin och dali vrkamht... 10 Kvalitt i dali ylättnin och dali vrkamht... 10 Jämförl md andra vårdmiljör... 12 5. Dikuion... 14 6. Rfrnr... 16 2

1. Sammanfattnin Undr kvalittprojktt förta år ammanförd forkar inom områdt pykiatrik vård md forkar inom ocialpykiatrin. En forkarrupp fick i uppdra att utvckla tt intrumnt om mätr kvalitt inom dali ylättnin och dali vrkamht. Mätintrumntt KSPV-DS/DV utvcklad. Dt vändr i till pronr i dali ylättnin och dali vrkamht. Intrumntt omfattar x områdn och byr på brukarna prpktiv på dn upplvda kvalittn. I n ttundröknin vårn och ommarn 2014 varad 248 pronr på nkätn, 30 nkätr to bort för att för få fråor var bvarad. Dt innbär att rultatt bara på 218 bvarad nkätr. Brukar i 7 kommunr dlto. D dltaand kommunrna var: Botkyrka, Ekrö, Järfälla, Sollntuna, Solna, Sundbybr, och Lindbr. Båd kommunala och privata utförar dlto i undrökninn. Rultatt viar bland annat att: Dn upplvda kvalittn inom dali ylättnin och dali vrkamht katta höt och dltaarna upplvr att d bmöt md rpkt, omtank och värm. Avkild miljö och dlaktiht katta lät. Vad om katta höt rpktiv lät är nhtlit. Dt finn int amband mllan upplvd kvalitt och åldr, kön, nationalitt, civiltånd llr diano llr hur län pronn haft dali ylättnin. Jämfört md motvarand kvalittmätninar inom pykiatrika vårdformr och bondtöd viar rultatt att: D påtåndn om handlar om töd från pronaln får allra höt kattnin av brukarna inom dali ylättnin och dali vrkamht. Pronaln töd katta hör än i alla andra vård- och tödformr där KPV-mätninar har nomfört. Inom alla andra områdn utom områdt töd katta dali ylättnin och dali vrkamht nåot lär än bondtöd i t bond. Dlaktiht är nätan nomånd dt lät kattad områdt, mn dlaktihtn varirar inom olika vrkamhtområdn. D vrkamhtr om har dltait i undrökninn kommr att ha tt undrla där dn na vrkamhtn rultat kan jämföra md andra motvarand vrkamhtr. D dltaand vrkamhtrna har ävn tt rultat om kan följa upp övr tid md nya undrökninar. Rultatt kan ockå till vi dl jämföra md tidiar undrökninar md KPV-mätninar, inom pykiatrik lutnvård, pykiatrik öppnvård, rättpykiatrik lutnvård, botad md ärkild rvic och bondtöd i t bond. Rultatn i rapportn kan bidra md kunkap och undrla till lut att utvckla och förbättra vrkamhtn, till xmpl i amvrkan md utvcklintam och brukarrviion, tillamman md brukarna och dra anhöria. 3

2. Inldnin Undr d nat årn har intrt ökat för att utvärdra och förbättra vårdn kvalitt. I ocialtyrln förkrift (SOSFS 2011:9) tår dt, att förutättninar måt å att Hälo- och jukvårdlan (SFS 1982:763, 2) och Patintäkrhtlan (2010:659) krav på patintäkrht och patinttillfrdtälll kan uppnå. Patintn/brukarn yn på kvalittn, om n vikti apkt om kan använda då pykiatrika vrkamhtr ka utvckla och förbättra (Gjrdn, 1997). För att ta rda på hur brukarna upplvr kvalittn bhövr d tillfråa. För dtta bhöv pcifika mätintrumnt för att ytmatikt och kontinurlit mäta kvalitt (Schrödr, Wild Laron, Ahltröm, Lundqvit, 2010; Lundqvit, Rak, Brunt, Ivaron, & Schrödr, 2015). Problmt har dock varit att dt akna rliabilitt och validitt ttad intrumnt för att mäta kvalitt inom Socialpykiatrin dalia vrkamht/dalia ylättnin (Lundqvit, Ivaron, Brunt, Rak, & Schrödr, 2015). Problmt har uppmärkammat av båd forkarruppn och NSPH. Därför har vi i amarbt md NSPH utvcklat intrumntt Kvalitt i Socialpykiatrik Vrkamht Dina upplvlr av din dalia ylättnin/ dalivrkamht (KSPV-DS/DV) om mätr kvalitt utifrån brukarn prpktiv. KSPV-DS/DV är tt intrumnt om kan använda i dt dalia rutinarbtt och om r tt mått på hö och lå kvalitt. Rultatt från undrökninar md KSPV-DS/DV kan använda av pronal, ldnin och blutfattar i förbättrinar av kvalittn. I dnna rapport bkriv rultatt från dn förta mätninn md dtta intrumnt. Dali vrkamht och dali ylättnin för pronr md pykik funktionndättnin I dn pykiatrirform om nomförd undr mittn av 1990-talt anav att pronr md pykik funktionndättnin kull rbjuda n dali ylättnin inom kommunal vrkamht (SOU 1992). När rformn utvärdrad x år nar framkom att bhovt var lånt från uppfyllt: för varj pron om dlto i nåon form av dali ylättnin fann två om bhövd ådana inatr (SOU 1998). Dt finn olika ätt att bdriva och bnämna kommunal dali ylättninvrkamht för pronr md pykik funktionndättnin. Vanlitvi är dn indlad i n arbtinriktad och n mötplatinriktad vrkamht, där dn mötplatorintrad är mindr kravfylld och har mr av dropin-karaktär. En arbtinriktad vrkamht fokurar mr på produktiv chmalad vrkamht. Mn dt finn ina rkommndationr för hur dn ka bdriva, varkn vad ällr oraniation llr innhåll (Socialtyrln 2012). Tidiar forknin om dali ylättnin Dt finn n dl forknin om dali ylättnin för pronr md pykik funktionndättnin. Dnna forknin handlar dl om hur man kan bkriva d inatr om ör inom vrkamhtn, dl om hur dltaarna upplvr dn. I n tudi nomförd i Svri undrökt vilka olika aktivittr om fann inom kommunal ylättninvrkamht. Rultatt viar att d kan dla in i x olika katorir: ociala aktivittr, undrhållaktivittr, krativa aktivittr, tillvrkninaktivittr, rvicaktivittr och 4

informationfokurad aktivittr (Tjörntrand, Bjrholm, & Eklund, 2011). Nåra intrnationlla tudir bkrivr likand vrkamhtr, och i dm tyck dt älla fritidaktivittr åom att träffa, dricka kaff och få råd av pronal krin praktika fråor (Catty, Goddard, & Burn, 2005; Kilian Lindnbach, Löbi, Uhl, & Anrmyr, 2001). I n annan vnk tudi vill forkarna idntifira tt ätt att bkriva kommunal dali ylättnin. D fann att dn kan bkriva om n proc md tr t av dltaand: från tt inaktivt dltaand till tt utvcklat naman om r töd till n mr poitiv yn på i jälv och möjlihtrna till yttrliar utvcklin (Gahntröm-Strandqvit, Liukko, & Tham, 2003). Andra tudir viar att pronr md pykik funktionndättnin dltar i få dalia aktivittr och tillbrinar tor dl av in tid i ina hm md paiva aktivittr, Dutom upplvr d att d har vårt att dlta i fritidylättnin och att d har få rollr, vilkt kan bidra till ocial iolrin och utanförkap (Bjrholm & Eklund, 2004; Ivaron, Carlon, & Sidnvall, 2004; Pruti & Brännholm, 2000). Mn att dlta i kommunal dali ylättninvrkamht är dn vanliat orakn till att pronr md pykik funktionndättnin kommr ut ur in paivitt och iolrin (Eklund, 2004). Dt har ockå viat i att dali ylättnin r dltaarna möjliht till att uppfylla ina bhov av att vara ociala och aktiva amt r dm truktur på dan (Rbiro, Day, Smniuk, O Brian, & Wilon, 2001; Bryant, 2009). Studir har ockå viat att pronr md pykik funktionndättnin om dltait i aktivittbarad intrvntionr upplvr n känla av komptn, lädj och välbfinnand amt ökad jälvkänla (Ivaron, Södrback, & Trntdt, 2002; Ivaron & Carlon, 2002). Forkninn har alltå hittill haft foku på vrkamhtrna innhåll och utfall, vilkt är viktia apktr att undröka. Mn dt akna hlt tudir om kvalittn i dnna vrkamht, trot att dt är n vikti apkt för att utvärdra och utvckla vrkamhtn. Att utvärdra kvalitt För att föräkra i om att vård- och tödvrkamhtr hållr n od kvalitt är dt viktit att ytmatikt och kontinurlit utvärdra och förbättra dm (Crow t al., 2002). God kvalitt inkludrar måna olika apktr, varav patintr och brukar kattninar av vårdn och ocialpykiatrin kvalitt är n apkt (Bjørnaard, Ruud, Garrat, & Hatlin, 2007). Patintr och brukar åiktr är viktia när dt ällr att idntifira problmområdn i vårdn och ocialpykiatrin (Ronhck t al., 2015), och pcillt rlvanta ftrom patintn och brukarn dlaktiht i da tår höt på andan inom all vård (Fröjd, Swnn, Rubrton, Gunnrinbr & Wadtn, 2011). Nationlla och intrnationlla tudir blyr brukar åiktr om hur dn dalia vrkamhtn llr dalia ylättninn ka vara utformad, mn hittill finn ina tudir om bkrivr dra upplvl av kvalittn. En anldnin kan vara att dt aknat fråformulär för att mäta kvalitt utifrån brukarn prpktiv. Dt fråformulär om använt i dnna tudi är urprunlin utvcklat för patintr inom pykiatrik lutnvård mn har modifirat till att älla ocialpykiatrin dalia vrkamht och dalia ylättnin. 5

3. Mtod Undröknin i 14 vrkamhtr Rultatn om prntra i dnna rapport utår från n undröknin md hjälp av fråformulärt Kvalitt i Socialpykiatrik Vrkamht Dina upplvlr av din dalia ylättnin/dalia vrkamht (KSPV-DS/DV). Studin nomförd undr fyra månadr år 2014, vid fjorton vrkamhtr för dali ylättnin i ju kommunr. Målruppn var pronr md pykik funktionndättnin om dlto i dali ylättnin llr dali vrkamht och om int had n pykik ohäla om hindrad dm från att dlta i tudin. Samtlia pronr informrad om tudin yft och om att dltaandt var frivillit, båd muntlit och kriftlit av n kontaktpron. Studin är tikt prövad vid Etikprövninnämndn i Uppala. Fråformulärt utformnin Fråformulärt KSPV-DS/DV to fram inom ramn för dn här tudin och byr på tidiar tudir och formulär inom dn pykiatrika vårdn. Dt btår av tt antal bakrundfråor och 35 pcifika påtåndn om ör dt möjlit att idntifira hör och lär kvalitt utifrån patintr och brukar åiktr inom x områdn: bmötand (8 påtåndn) dlaktiht (8 påtåndn) töd (5 påtåndn) avkild miljö (2 påtåndn) try miljö (3 påtåndn) DV-/DS-pcifik kvalitt (9 påtåndn). I KSPV-DS/DV rlatra varj påtånd till Ja upplvr att och bvara på n fyrradi Likrtkala md varaltrnativn: Intämmr int all, Intämmr till vi dl, Intämmr till tor dl och Intämmr hlt. Därutövr finn tt yttrliar varaltrnativ: Ej aktullt. Avlutninvi finn n öppn fråa md formulrinn Övria ynpunktr om kvalittn. Dt finn ävn tt antal bakrundfråor om åldr, kön m.m. att fylla i. Ett mdlvärd för varj påtånd och dimnion in kalan bräkna, där 2,5 rprntrar mittn av kalan. Värdn övr 2,5 räkna om hö kvalitt. Utvcklin av fråformulär Utånpunktn för fråformulärt KSPV-DS/DV är n kvalitativ intrvjutudi där man ftrfråad patintr uppfattninar av brppt vårdkvalitt inom båd lutn och öppn allmänpykiatrik vård (Schrödr, Ahltröm, Wild-Laron, 2006). Utifrån dnna tudi utvcklad tt fråformulär för patintr inom dn allmänpykiatrika lutnvårdn: Kvalitt i Pykiatrik Vård Dina upplvlr av vårdn på avdlninn (KPV-A) (Schrödr, Wild-Laron, Ahltröm, 2007; Schrödr t al., 2010). Dtta formulär btår av tt antal bakrundfråor och 30 påtåndn om vårdkvalitt inom x olika områdn: bmötand, dlaktiht, töd, utkrivnin, avkild miljö och äkr miljö. Fråformulärt KPV-A utvcklad i fm t: 6

1. En dfinition av hö vårdkvalitt formulrad. 2. Dfinitionn oprationalirad i tt fråformulär. 3. Fråformulärt ttad i n pilottudi nom å kallad fac validity. 4. Fråformulärt ttad mpirikt (Schrödr t al., 2007). 5. En pykomtrikt tt av fråformulärt nomförd (Schrödr t al., 2010). Nu har vi tait fram n modifirad vrion av fråformulärt KPV-A om ka älla ocialpykiatrin dalia ylättnin och dali vrkamht. Anpaninn ällr tmpu i amtlia påtåndn amt innhållt i nåra av d bfintlia påtåndna. Dutom xkludrad områdt utkrivnin ftrom dt int är rlvant för ocialpykiatrin dalia ylättnin och dali vrkamht. Utövr dtta innhållr fråformulärt kontxtpcifika fråor utifrån tidiar forknin om hur dali ylättnin och dali aktivitt ka vara utformad (Ivaron & Carlon, 2002; Ivaron, Södrback & Trntdt, 2002). Dnna dl av formulärt kalla för Dali vrkamht pcifika kvalitt. Påtåndna har validrat av n brukarpanl om arbtar på uppdra av Cntrum för Evidnbarad Pykoociala Inatr (CEPI) vid Lund univritt. Panln uppift var att ranka dn planrad tudin och dt nya fråformulärt utifrån tt brukarprpktiv. Dltaarna had dan tidiar n utbildnin i forknin och forkninmtodik riktad till pronr md n rfarnht av pykik jukdom, och inpirationn till dn utbildninn kom från n liknand vrkamht vid Kin Coll i London. Dnna brukarpanl är nu n konultativ rur i amband md olika forkninprojkt. Dltaarna har för dnna tudi räknin rankat fråformulärt vad ällr innhållvaliditt och lämnat kommntarr och förla anånd formulrinn av påtåndna. Dltaar Totalt varad 248 pronr ja till att dlta i tudin i dali vrkamht i 7 kommunr, Järfälla, Lindbr, Botkyrka, Solna, Sundbybr, Ekrö och Sollntuna, att dlta i tudin. Trttio nkätr fick ta bort för att för få fråor var bvarad. Totalt kund varn från 218 pronr (119 män och 96 kvinnor) använda i utvärdrinn. För 3 pronr aknad uppift om kön. Av d 218 pronrna had 46 botad md ärkild rvic och 163 pronr bodd i t bond. För 9 pronr aknad uppift om bondform. I tabll 1 via bakrunddata övr d om bvarad fråformulärt. Dltaarna åldr var 19 71 år, mn majorittn av dltaarna var 50 59 år. Mdlåldrn var alltå cirka 46 år. Dt tora flrtalt had vnk bakrund och var nambond. Utbildninnivån var rlativt hö, där 44 procnt had ymnaiutbildnin och 23 procnt utbildnin på hökola llr univritt. 7

Tabll 1. Bakrunddata övr dltaar i ylättnintudin, dl 1. Antal (%) Antal (%) Kön Utbildnin Man 119 (55 %) Ej nomförd rundkola 4 (2 %) Kvinna 96 (44 %) Grundkola (motv) 66 (30 %) Uppift akna 3 (1 %) Gymnaium (motv) 96 (44 %) Hökola (motv) 49 (23 %) Åldr Uppift akna 3 (1 %) Mdlåldr 46,4 år 19 29 17 (8 %) Sylättnin 30 39 47 (22 %) Arbttränin 93 (43 %) 40 49 48 (22 %) Studir 7 (3 %) 50 59 67 (31 %) Annan dali ylättnin 113 (52 %) 60 71 29 (13 %) Uppift akna 5 (2 %) Uppift akna 10 (5 %) Nationalitt Civiltånd Svnk 186 (85 %) Enambond 170 (78 %) Annan 29 (13 %) Sammanbond 43 (20 %) varav: Uppift akna 5 (2 %) Nordn 2 (1 %) Europa 9 (4 %) Bondform Övria världn 12 (6 %) Et bond 163 (75 %) Uppift akna 3 (2 %) Bond md ärkild rvic 46 (21 %) Uppift akna 9 (4 %) Dltaarna had haft dali ylättnin altrnativt dali vrkamht i cirka fm år i nomnitt. För nära hälftn var dt inn vänttid till att få börja i n ådan vrkamht och majorittn had fått dali ylättnin llr dali vrkamht inom tr månadr. Ett fåtal, 6 procnt, fick dock vänta mr än tr månadr. Vänttidn länd var obrond av kön, åldr, civiltånd, nationalitt, bondform, utbildninnivå och kontakt md pykiatrik öppnvård. Därmot fann n vi killnad i vänttid brond på diano, där pronr md chizofrni had nåot kortar vänttidr än övria. Uppkattninvi fick d md chizofrni vänta i dryt n vcka mdan d md andra dianor fick vänta i knappt tr vckor. Trot dt uppfattad båda rupprna att vänttidn varkn var för lån llr för kort. Unfär 70 procnt had kontakt md pykiatrik öppnvård. När dt älld information känd dryt 70 procnt till in diano, och nätan 90 procnt vit vm om var anvari chf. Därmot vit bara 68 procnt var man kund framföra klaomål. När dt älld dn fyika och pykika hälan anå två av fm att dn var bra llr myckt bra. Dn pykika hälan uppfattad om nåot bättr än dn fyika hälan mn dt fann ina killnadr i fyik llr pykik häla rlatrad till d olika bakrundvariablrna. En majoritt av d tillfråad kull kunna rkommndra in dalia ylättnin llr dalia vrkamht till andra. 8

Tabll 2. Bakrunddata övr dltaar i ylättnintudin, dl 2. Antal (%) Antal (%) Vänttid Vänttidn länd Inn vänttid 104 (48 %) Alldl för kort 8 (4 %) Mindr än n vcka upp till n månad 70 (32 %) Kort 55 (25 %) Mr än n månad upp till tr månadr 23 (11 %) Varkn kort llr lån 120 (55 %) Mr än tr månadr 13 (6 %) Lån 9 (4 %) Uppift akna 8 (4 %) Alldl för lån 7 (3 %) Uppift akna 19 (9 %) Kontakt pykiatrik öppnvård Vt din diano Ja 152 (70 %) Ja 154 (71 %) Nj 63 (29 %) Nj 40 (18 %) Uppift akna 3 (1 %) Ej fått diano 18 (8 %) Uppift akna 6 (3 %) Anvari vrkamhtchf Info klaomål Ja 189 (87 %) Ja 149 (68 %) Nj 27 (12 %) Nj 66 (30 %) Uppift akna 2 (1 %) Uppift akna 3 (1 %) Pykik häla Fyik häla Myckt dåli 7 (3 %) Myckt dåli 8 (4 %) Dåli 42 (19 %) Dåli 52 (24 %) Varkn bra llr dåli 63 (29 %) Varkn bra llr dåli 66 (30 %) Bra 76 (35 %) Bra 69 (32 %) Myckt bra 28 (13 %) Myckt bra 19 (9 %) Uppift akna 2 (1 %) Uppift akna 4 (2 %) Tid i dali vrkamht Rkommndrar dacntrt Mdl 5,3 år Abolut int 5 (2 %) Mindr än 1 år 43 (20 %) Hlt int 8 (4 %) 1 4 år 68 (31 %) Kank 41 (19 %) 5 9 år 32 (15 %) Gärna 59 (27 %) Mr än 10 år 46 (21 %) Abolut 104 (48 %) Uppift akna 29 (13 %) Uppift akna 1 (0 %) Rlationn mllan dltaarna bakrund och upplvd kvalitt Vi har analyrat ambandt mllan dltaarna bdömnin av nrll kvalitt (KPV-total) och d olika bakrundfråorna, för att undröka om dltaarna bakrund påvrkad dra bdömnin. Analyn viad att dt int fann nåot amband mllan upplvd kvalitt och åldr, kön, nationalitt, civiltånd, typ av ylättnin llr tidn md dali ylättnin. Dt had int hllr nåon btydl om man känd till in diano llr om man had kontakt md pykiatrik öppnvård. Därmot fann tndnr till amband md utbildnin och pykik häla, mn int fyik ådan. Kvalittn upplvd nrllt om lär bland dm md hör utbildnin och dm md ämr pykik häla. 9

Information plad n vikti roll för upplvd kvalitt. D om vit vm om var anvari nhtchf och vart man kund vända i md klaomål upplvd ockå n hör kvalitt. Slutlin viad dt i att ju hör man upplvd kvalittn i bondt, dto mr bnän var man att rkommndra bondt till andra, vilkt int är å förvånand. Kvalitt pcifik för dali ylättnin och dali vrkamht Rultatn för d ylättninpcifika påtåndna (tabll 3, nr 27 35) viar att mdlvärdt för kvalittn i bondtödt är 3,28 Dtta innbär att man intämmr till tor dl md att da kvalittapktr förkommr i dn dalia ylättninn. D höta kattninarna var för följand tr påtåndn: Dt är rolit att å till dn dalia ylättninn, Ja får lära mi hur ja ka öra när ja utför mina aktivittr och När ja dltar i dn dalia ylättninn kännr ja mnkap md andra. Lät kattninar finnr vi för påtåndna I lokalrna för min dalia ylättnin har ja n plat om ja kännr är min, D aktivittr ja utför i min dalia ylättnin har ja nytta av i mitt vardaliv amt Gnom min dalia ylättnin har ja lärt mi att paa tidr. D tr områdn om kattat höt är rlatrad till mnkap och tillfrdtälll. Kvalitt i dali ylättnin och dali vrkamht När dt ällr kvalitt i dali ylättnin och dali vrkamht är dt följand tr påtåndn om kvalitt om katta höt: Pronaln rpktrar mi. Pronaln bmötr mi md omtank och värm. Pronaln är narad och finn md o när vi utför våra aktivittr. Da tr påtåndn katta lät: Ja får lära mi känna in tckn på förämrin av min pykika häla. Ja får kunkap om min pykika funktionndättnin å att ja har möjliht att tillamman md pronaln planra d aktivittr ja önkar. I lokalrna för min dalia ylättnin har ja n plat om ja kännr är min. När dt ällr pcifik kvalitt inom dali ylättnin och dali vrkamht var dt da tr påtåndn om kattad höt: Dt är rolit att å till dn dalia ylättninn. Ja får lära mi hur ja ka öra när ja utför mina aktivittr. När ja dltar i dn dalia ylättninn kännr ja mnkap md andra. 10

Lät kattnin fick följand påtåndn: I lokalrna för min dalia ylättnin har ja n plat om ja kännr är min. Ja blir int törd av d andra dltaarna. D aktivittr ja utför i min dalia ylättnin har ja nytta av i mitt vardaliv. Tabll 3. Mdlvärd för varj fråa i KPV-DS/DV Bmötand 7 Ja får töd och amtal när ja bhövr dt 3,37 9 Pronaln är narad och finn md o i dalia vrkamhtn 3,47 10 Pronaln bmötr mi md omtank och värm 3,55 11 Pronaln bryr i om varför, om ja är ar och irritrad 3,36 14 Pronaln rpktrar mi 3,57 15 Pronaln viar förtål för mina känlor 3,44 17 Pronaln har tid att lyna på mi 3,39 22 Pronaln bryr i om hur ja upplvr dalia ylättninn 3,34 Dlaktiht 1 Ja har inflytand övr d aktivittr ja ör 3,16 5 Min mnin om vad om är rätt för mi rpktra 3,37 6 Ja är dlakti i blut om min dalia vrkamht 3,39 12 Mina tidiar rfarnhtr av dali vrkamht tillvarata på bäta ätt 3,19 13 Ja får lära mi känna in tckn på förämrin av min pykika häla 2,79 23 Ja har fått information på tt briplit ätt 3,23 25 Ja får kunkap om min pykika funktionndättnin 2,99 26 Ja har fått information om olika tödinatr å att ja kan ta tällnin till vad om paar mi bät 3,30 Stöd 16 Pronaln hindrar mi från att utätta min omivnin för obha/kada, om ja får ådana tankar 3,39 18 Pronaln hindrar mi från att utätta mi jälv för kada, om ja får ådana tankar 3,35 19 Pronaln hjälpr mi att förtå att dt int är kamlit att ha drabbat av pykika bvär 3,36 20 21 Pronaln hjälpr mi att förtå att kuld- och kamkänlor aldri ka bhöva hindra mi från att komma till min dalia ylättnin Pronaln hjälpr mi att förtå att kuld- och kamkänlor aldri ka bhöva hindra mi från att öka vård Avkild miljö 3 Ja har tillån till n avkild plat, dit ja kan dra mi tillbaka när ja vill vara ifrd 3,07 23 När ja utför aktivittr i min dalia ylättnin finn n avkild plat där ja kan ta n pau 3,25 Mdl 3,37 3,32 Try miljö 2 Säkrhtn är hö på dacntrt 3,36 4 Ja kan känna mi try tillamman md d övria dltaarna 3,37 8 Ja int blir törd av d andra dltaarna 3,10 11

Spcifikt för dali ylättnin och dali vrkamht 27 Gnom min dalia ylättnin har ja lärt mi att paa tidr 3,30 28 D aktivittr ja utför i min dalia ylättnin har ja nytta av i mitt vardaliv 3,21 29 Ja får lära mi hur ja ka öra när ja utför mina aktivittr 3,37 30 När ja dltar i dn dalia ylättninn kännr ja mnkap md andra 3,35 31 När ja utför aktivittr i min dalia ylättnin får ja inikt i vilka förmåor ja har 3,30 32 Aktivittrna är anpaad ftr min förmåa 3,32 33 I lokalrna för min dalia ylättnin har ja n plat om ja kännr är min 2,95 34 D aktivittr ja utför i min dalia ylättnin känn mninfulla för mi 3,33 35 Dt är rolit att å till dn dalia ylättninn 3,41 Jämförl md andra vårdmiljör Skattninarna från KSPV-DS/DV kan ockå ätta in i tt törr ammanhan och jämföra md rultat från annan ocialpykiatrik vrkamht och pykiatrik vård ( fiur 1). Jämförln viar att kvalittn i dali ylättnin och dali vrkamht är i linj md dn om uppmätt inom ocialpykiatrin bondtöd, förutom när dt ällr avkild miljö. I via avndn är kvalittn hör rpktiv lär än dn obrvrad inom pykiatrik lutnvård, öppnvård och rättpykiatri. Rättpykiatrin lir lät i alla katorir utom när dt ällr avkild miljö. 12

Fiur 1. Jämförl mllan patintr och brukar upplvl av kvalitt. RP = rättpykiatrik lutnvård, SV = pykiatrik lutnvård, BSSC = bond md ärkild rvic. ÖV = pykiatrik öppnvård, DS/DV = dali ylättnin och dali vrkamht, EB = t bond, 13

5. Dikuion Rultatt av tudin viar att brukarna nrllt upplvr n hö kvalitt i in dalia ylättninvrkamht. Höt omdömn fick områdt bmötand, och lät blv kattninn för avkild miljö tätt följd av dlaktiht. D påtåndn om dltaarna kattad höt inom områdt bmötand var påtåndna: Pronaln rpktrar mi, Pronaln bmötr mi md omtank och värm och Pronaln är narad och finn md o när vi utför våra aktivittr. Dnna kattnin viar på tt proncntrrat naman från pronaln ida. Å andra idan kattar dltaarna påtåndt Ja får kunkap om min pykika funktionndättnin å att ja har möjliht att tillamman md pronaln planra d aktivittr ja önkar i lär rad. Vilkt ldr till fundrinar om dltaarna kunkapr och na rfarnhtr int ta tillvara i tillräckli hö rad vid planrin av aktivittrna. Dtta kan ävn dikutra i förhålland till dn lär kattninn av områdt dlaktiht. Lär kattnin inom områdt dlaktiht kan innbära att dltaarna bland annat upplvr att d int har tillräcklit inflytand övr d aktivittr d dltar i dn dalia ylättninvrkamhtn. Vidar att d int fått uttrycka in n mnin llr fattat na blut i dn utträcknin d önkat. Forknin viar att pronr md pykik funktionndättnin kan upplva möjlihtr till att öra na val, att ta na blut och uttrycka n vilja när d dltar i aktivittbarad intrvntionr (Ivaron & Carlon 2002; Ivaron, Södrback & Trntdt, 2002). Dn lär kattad dlaktihtn kan förklara utifrån att aktivittrna int arranrat utifrån varj nkild dltaar rfarnht och kunkap. Vilkt kan innbära att dltaarna möjliht att öra na val, ta na blut och uttrycka in vilja int möjlijort för dm i tillräckli hö rad och på tt tillfrdtälland ätt. Andra vrkamhtr har ockå fått låa kattninar av dlaktihtn när kvalittn har mätt md fråformulärt Kvalitt i Pykiatrik Vård (KPV). Samma tndn viad i inom pykiatrik lutnvård (Schrödr t al., 2010), öppnvård (Schrödr, Ahltröm, Wild-Laron, & Lundqvit, 2011) och rättpykiatrik lutnvård (Schrödr, Årim, Lundqvit, 2013; Lundqvit, Lorntzn, Riikjar, & Schrödr, 2014) amt i ocialpykiatrin bondtöd (Lundqvit t al., 2015; Rak, Schrödr, Lundqvit, Ivaron, & Brunt, 2015). Dt viar att britand dlaktiht int är nåot nytt fnomn utan vrkar vara tt åtrkommand problm (Eldh, Ehnfor, & Ekman 2004; Lundqvit t al., 2014). Dtta är nåot om bhövr åtärda, int mint för att patintr och brukar om kännr i dlaktia bl.a. har bättr motivation till att förbättra in häla och är mr nöjda md kvalittn (Sainio & Lauri, 2001). Rultatt viad att information plar n vikti roll för hur dltaarna upplvr kvalittn. Ida tällr pronr md pykik funktionndättnin och om dltar i vård och omor allt hör krav på information och dlaktiht i d inatr om via vård och omor. Dtta i takt md mr lättillänli information nom olika mdia och nom n höjd kunkapnivå. Därför bhövr brukar uppfattnin av brppt dlaktiht tudra. Dtta kull kunna fördjupad kunkap inom dn ocialpykiatrika vrkamhtn och lda till att tärka brukar dlaktiht i dali ylättnin och dali vrkamht. Påtåndt När ja dltar i dn dalia ylättninn kännr ja mnkap md andra kattad höt av dltaarna. Vilkt är i linj md rultatt från n tudi (Eklund, 2004) om viar att dt vanliat ättt att bryta paivitt och iolrin ho pronr md pykika 14

funktionndättninar är att dlta i kommunal dali ylättninvrkamht. Dt har ockå viat i att när pronr md pykik funktionndättnin dltar i aktivittr r dt möjlihtr till känla av amhöriht md andra (Ivaron & Carlon, 2002; Ivaron, Södrback & Trntdt, 2002). Brukarna lär kattninar av avkild miljö btydr att d int är hlt nöjda md avkildhtn i vrkamhtn. Vilkt tydr på att dt finn bhov av n plat där dltaarna i dn dalia ylättninvrkamhtn kan dra i tillbaka för att vara för i jälva n tund. Vidar viad rultatt ina amband mllan upplvd kvalitt och åldr, kön, nationalitt, civiltånd llr diano. Int hllr had kattninarna nåot amband md typn av ylättnin, hur län pronn haft dali ylättnin llr vntull kontakt md pykiatrik öppnvård. 15

6. Rfrnr Bjrholm, U., & Eklund, M. (2004). Tim u and occupational prformanc amon pron with chizophrnia. Occupational Thrapy in Mntal Halth, 20(1), 27-47. Bjørnaard, J.H., Ruud, T., Garrat, A., & Hatlin, T. (2007). Patint' xprinc clinician ratin of th quality of outpatint tam in pychiatric car unit in Norway. Pychiatric Srvic, 58, 1102-1107. Bryant, W. (2009). Cratin opportuniti for participation within and byond mntal halth day rvic. In Södrback I (Ed.). Intrnational handbook of occupational thrapy intrvntion. Dordrcht: Sprinr. Catty, J., Goddard, K., & Burn, T. (2005). Social rvic day car and halth rvic day car in mntal halth: Do thy diffr. Intrnational Journal of Social Pychiatry, 51(2), 151-161. Crow, R., Ga, H., Hampon, S., Hart, J., Kimbr, A., Story, L., & Thoma., H. (2002). Th maurmnt of atifaction with halthcar: implication for practic from a ytmatic rviw of th litratur. Halth Tchnoloy Amnt, 6, 1-90. Eklund, M. (2004). Satifaction with Daily Occupation a tool for clint valuation in mntal halth car. Scandinavian Journal of Occupational Thrapy, 11(3), 136-142. Eldh, A.C., Ehnfor, M., & Ekman, I. (2004). Th phnomna of participation and nonparticipation in halth car-xprinc of patint attndin a nur-ld clinic for chronic hath failur. Europan Journal of Cardiovacular Nurin, 3, 239 246. Fröjd, C., Swnn, C.L., Rubrton, C., Gunnrinbr, L., & Wadtn, B. (2011). Patint information and participation till in nd of improvmnt: Evaluation of patint prcption of quality of car. Journal of Nurin Manamnt, 19, 226-236. Gahntröm-Strandqvit, K., Liukko, A., & Tham, K. (2003). Th manin of th workin cooprativ for pron with lon-trm mntal illn: a phnomnoloical tudy. Amrican Journal of Occupational Thrapy, 57(3), 262-272. Gjrdn, P. (1997). A urvy of patint atifaction a a man of valuatin quality of car in an opn pychiatric ward. Nordic Journal of Pychiatry, 51, 235-242. Ivaron, A., & Carlon, M. (2002). Dvlopmnt of th xprinc of occupational prformanc qutionnair: Validity and rliability in a ampl of individual with vr mntal diordr. Scandinavian Journal of Occupational Thrapy, 2002(9), 184-191. Ivaron, A., Carlon, M., & Sidnvall, B. (2004). Prformanc of occupation in daily lif amon individual with vr mntal diordr. Occupational Thrapy in Mntal Halth, 20(2), 33-50. Ivaron, A., Södrback, I., & Trntdt B-M. (2002). Th manin and form of occupational thrapy a xprinc by womn with pychoi. Scandinavian Journal of Occupational Thrapy, 16, 103-110. Kilian, R., Lindnbach, I., Löbi, U., Uhl, M., & Anrmyr, M.C. (2001). Slf-prcivd ocial intration and th u of day cntr of pron with vr and pritnt chizophrnia livin in 16

th community: a qualitativ analyi. Social Pychiatry and Pychiatric Epidmioloy, 36(11), 545-552. Lundqvit, L-O, Ivaron, A-B., Brunt, D., Rak, M., & Schrödr, A. (2015). Quality of community-bad day cntr rvic for popl with pychiatric diabiliti: Pychomtric proprti of th Quality in Pychiatric Car-Daily Activiti (QPC-DA). Manukript inkickat för publicrin. Lundqvit, L-O., Lorntzn, K., Riikjar, E., & Schrödr, A. (2014). A Danih adaptation of th Quality in Pychiatric Car Fornic In-patint (QPC-FIP): pychomtric proprti and factor tructur. Journal of Fornic Nurin, 10, 168-174. Lundqvit, L-O., Rak, M., Brunt, D., Ivaron A-B., & Schrödr, A. (2015). Quality in community bad houin: rliability and validity of th Quality in Pychiatric Car Houin (QPC H). Manukript inkickat för publicrin. Pruti, S,. & Bränholm, I. (2000). Occupational rol and lif atifaction in pychiatric outpatint with vocational diabiliti. Work, 49, 145-149. Rak, M., Schrödr, A., Lundqvit, L-O., Ivaron, A-B., & Brunt, D. (2015). Th clint viw of quality in community bad houin for popl with pychiatric diabiliti. Manukript inkickat för publicrin. Rbiro, K.L., Day, D.G., Smniuk, B., O Brian, M.C., & Wilon, B. (2001). Northrn initiativ for ocial action: An occupational-bad mntal halth proram. Amrican Journal of Occupational Thrapy, 55(5), 493-500. Ronhck, R., Stroup, S., Kf, RSE., McEvoy, J., Swartz, M., Prkin, D., t al. (2005). Maurin outcom prioriti and prfrnc in popl with chizophrnia. Britih Journal of Pychiatry, 187, 529-536. Sainio, C., & Lauri, S. (2001). Cancr patint dciion-makin rardin tratmnt and nurin car. Journal of Advancd Nurin, 41, 250 260. Schrödr, A., Ahltröm, G., & Wild Laron, B. (2006). Patint' prcption of th concpt of quality of car in th pychiatric ttin: A phnomnorapic tudy. Journal of Clinical Nurin, 15, 93-102. Schrödr, A., Ahltröm, G., Wild-Laron, B., & Lundqvit, L-O. (2011). Pychomtric proprti of th intrumnt Quality in Pychiatric Car Out-Patint (QPC-OP). Intrnational Journal of Mntal Halth Nurin, 20, 445 453. Schrödr, A., Wild Laron, B., & Ahltröm, G. (2007). Quality in Pychiatric Car: an intrumnt valuatin patint xpctation and xprinc. Intrnational Journal of Halth Car Quality Auranc Incorporatin Ladrhip in Halth, 20, 141-160. Schrödr, A., Wild -Laron, B., Ahltröm, G., & Lundqvit, L-O. (2010). Pychomtric proprti of th intrumnt Quality in Pychiatric Car and dcription of quality of car amon in-patint. Intrnational Journal of Halth Car Quality Auranc, 23, 554-570. Schrödr, A., Årim, J., & Lundqvit, L-O. (2013). Th Quality in Pychiatric Car Fornic Inpatint intrumnt: Pychomtric proprti and patint viw of quality of fornic pychiatric rvic in Swdn. Journal of Fornic Nurin, 9, 225-234. 17

Shiva, A., Hadn, S. C., & Brook, J. (2009). Pychiatric civil and fornic inpatint atifaction with car: th impact of providr and rcipint charactritic. Social pychiatry and pychiatric pidmioloy, 44, 979-987. SFS. 1982:763. Svnk författninamlin. Hälo- och jukvårdlan. SFS.2010:659. Svnk författninamlin. Patintäkrhtlan. SOSFS 2011:9 (M och S). Socialtyrln förkriftr och allmänna råd. Ldninytm för ytmatikt kvalittarbt. SOU (1992:37). Pykiatrin och d patintr- lvnadförhållandn, vårdn innhåll och utvcklin. Dlbtänkand av Pykiatriutrdninn. SOU (1998:4). Rformn förta tun daar. Årrapport för pykiatrirformn 1998. Socialtyrln. (2012). Sylättnin för pronr md pykik funktionndättnin. Utvärdrin av tatbidra undr årn 2009-2011. Artikl 2012-5-27. Tjörntrand, C., Bjrholm, U., & Eklund, M. (2011). Participation in day cntr for popl with pychiatric diabiliti Charactritic of th occupation. Scandinavian Journal of Occupational Thrapy, 18(4), 243-253. 18

Ena antckninar:

Ena antckninar:

ttnin amht ylä li vrk li a d a d h i c o mmunr valittn ättnin plvd k ar i 7 ko dbr. yl p k u ru li B d r. a r d u t h in kä r, och L litt inom brukar 18 bvarad n undbyb av kva llfråad S 2 ti, l å a 4 p 1 v ln 0 o l 2 S p ra n a up llntuna, ommar rtn ba Brukarn rfälla, So är rappo rn och ä h å J v n, rö d in i k n t a, E ltat rök I n und rkamht. Ru rna var: Botkyrk rökninn. v n d u li n m u kom o i och da ltaand vata utförar dlt d D. dlto och pri mmunala tt? Båd ko od kvali d m d tö d får tt mht att a rk v ch dali ättnin o vta: t l a n n y a land r i dali Vi vill b dformr? r dltaa rådn finn? v l da tö p p m o m in o t U förbättrin dlaktih Vilka ttar brukarna in ka Hur tmtodr rojkt, mä p t t li a v k på m NSPH: i kvalittutvcklin o r m ä L an rmdvrk och bruka jktt ro p t valit /k. h p n