Göteborgs universitet Sid 1 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 Intern miljörevision av Konstnärliga fakulteten Tid: 20 november 2015 Plats: Göteborg Revisionsledare: arianne Dalbro Revisor: Barbro Robertsson Standard/kravdokument: Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, ISO 14001:2004, EAS III 2009 samt tillämplig miljölagstiftning Omfattning iljöledningssystemet omfattar verksamheten vid följande platser: Fakultetskansliet Akademin Valand Högskolan för Design och Konsthantverk Högskolan för Scen och usik Syfte Syftet med denna interna miljörevision är att utvärdera om miljöledningssystem för Konstnärliga fakulteten överensstämmer med kraven i ISO 14001, har införts och efterlevs inom organisationen samt avgöra om system och verksamhet uppfyller tillämplig miljölagsstiftning, krav enligt universitetets miljöhandbok och andra krav. Genomförande Revisorerna har granskat dokumentationen i fakultetens sidor om iljö och hållbar utveckling, genomfört samtal med prefekt, miljörepresentant, kursansvarig, tekniker och studenter samt genomfört besök i verksamheten. Revisorerna har också granskat tidigare avvikelser från interna och externa miljörevisioner och bedömer att de har åtgärdats på ett bra sätt. Vid denna miljörevision granskades verksamheten vid Högskolan för design och konsthantverk. Platsbesök genomfördes på Kristinelundsgatan 6-8. Revisionsresultat Revisionen har resulterat i ett antal större och mindre avvikelser samt förbättringsmöjligheter enligt följande: Antal större avvikelser 1 Antal mindre avvikelser 8 Antal förbättringsmöjligheter 3 En lista med alla avvikelser återfinns i bilaga 1. En lista med alla förbättringsmöjligheter återfinns i bilaga 2. En sammanställning som visar fördelningen av avvikelserna och förbättringsmöjligheter samt vilka kravelement som reviderats återfinns i bilaga 3.
Göteborgs universitet Sid 2 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 Kopia av revisionsrapporten är översänd till reviderad organisation samt till universitetets miljörevisionsledare. Originalet är skickat till registrator för arkivering genom revisionsledarens försorg. Resultatet av revisionen delges rektor vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet. Avvikelserna i revisionsrapporten ska åtgärdas (alternativt att en plan för åtgärdande redovisas) inom sex veckor efter mottagen rapport. Fakultetens miljösamordnare och/eller institutionens miljörepresentant beskriver och sammanställer de åtgärder som genomförts för respektive avvikelse. Sammanställningen skall skickas till universitetets miljörevisionsledare arianne Dalbro (marianne.dalbro@gu.se) senast den 3 februari 2016. Kommentarer och slutsatser Designutbildningen genomsyras sedan länge av hållbarhetsaspekter med diskussioner och reflektioner över material, konsumtion, produktion av varor, livsstil i relation till naturresurser, klimatpåverkan etc. Samhälleligt och etiskt ansvar diskuteras genom hela utbildningen och speciellt under andra året av tre ägnar man en hel kurs ( Profilerande projekt ) åt frågor om design, miljö och samhälle. Att programmet till så stor del har integrerat hållbar utveckling är inte så tydligt i kommunikationen via web-sidor. Inte heller har man ännu arbetat med hållbarhetsmärkning av kurser och program. I aktivitetslistan för 2016 finns dock både aktiviteter för hållbarhetsmärkningen och verktygslådan för integrering av hållbar utveckling inskrivet. Under revisionen diskuteras möjligheterna att sprida HDK:s arbete med hållbar utveckling i utbildningen till andra delar inom universitetet. Enligt de intervjuade personerna krävs det en stor arbetsinsats och nyttan måste synas och vara tydlig. HDK driver mycket av miljöarbetet via arbetsmiljö- och miljögruppen som träffas ca 3 gånger/termin. I gruppen ingår också en studentrepresentant. Här tas till exempel aktivitetslistan upp för avstämning och uppföljning. När man går arbetsmiljöronder ser man också till verksamhetens miljöpåverkan. an framhåller att det dock är viktigt att arbetsmiljöfrågor och miljö-/hållbarhetsfrågor hålls isär och att man ibland måste göra avvägningar emellan olika intressen och nämner som exempel kalla lokaler där man installerar extra element för personalens välbefinnande, men samtidigt måste ha kontroll över energiåtgång. För frågor som rör utbildning finns utbildningsrådet och institutionens utbildningsansvarig. Resultatet av miljö- och hållbarhetsarbetet sprids inte systematiskt till medarbetarna och det är oklart om miljöfrågor tas upp vid APT eller liknande möten vid alla enheter inom institutionen. Enligt prefekten finns det dock ett stort intresse för hållbarhetsfrågor bland personalen. I de olika verkstäderna för textilfärgning, tryck, metall, trä etc finns en mängd material som studenterna arbetar med i sin utbildning. Här finns en framtida möjlighet att också där ha mera kunskaper om materialens ursprung ur globala hållbarhetsperspektiv och därmed förstärka studenternas lärande om val av material och kunskaper om material. Även riskbedömning vid processer och användning av kemikalier som idag görs av verkstadsansvariga tekniker skulle kunna vara moment i utbildningen så att studenterna lär sig att själva göra riskbedömningar och får ökade kunskaper i olika materials och kemikaliers påverkan på miljön. Vid rundvandringen i verkstäderna råder det god ordning bland kemikalier. Några mindre avvikelser hittades dock. Kemikalierna förvaras inlåsta. Studenterna introduceras i rutiner och säkerhetsföreskrifter innan de tillåts arbeta i verkstäderna. Brister upptäcktes när det
Göteborgs universitet Sid 3 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 gäller CR-ämnen där utredningar inte har gjorts innan användning. I färgeriet har man sedan flera år försökt få tag i säkerhetsdatablad för ullfärgerna från leverantören vilket inte är helt slutfört än. Verkstadsteknikern önskar stöd från miljöenheten. Instruktioner på engelska varierar något mellan verkstäderna men bedöms i stort sett finnas i tillräcklig omfattning. Rekommendationer Enligt prefekt och teknisk chef har HDK inte arbetat aktivt med de nya kriterier för hållbarhetsmärkning av kurser och program som kom förra året. Detta eftersom det fanns mycket kritik mot den tidigare hållbarhetsmärkningen och diskussioner kring hur Konstnärliga fakultetens verksamhet skulle förhålla sig till begreppet hållbar utveckling. an menar dock att engagemanget är stort inom institutionen och att det kan vara rätt läge att påbörja en dialog kring de nya kriterierna vilka är tydligare i sin tvärvetenskapliga ansats. Detta uppmuntras av revisorerna. Institutionen uppmuntras också att sprida det arbete som görs kring hållbar utveckling i utbildningen till andra delar inom universitetet. På Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GV) finns personer som arbetar med frågorna. Arbetsinsatsen för HDK behöver därför inte bli så stor. arianne Dalbro Revisionsledare tel: 031-786 1740 e-post marianne.dalbro@gu.se Dokument inom miljöledningssystemet vid Göteborgs universitet iljörevisionsrapport Upprättad och fastställd av arianne Dalbro, 2015-12-08 Dnr: 2015/8
Göteborgs universitet Sid 4 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 BILAGA 1 Lista över avvikelser (Typ: S = Större avvikelse, = indre avvikelse) Nr Kravelement Avvikelse Typ 1 4.4.6 Ingen utredning har genomförts för de CR-klassade ämnen som HDK använder. Gäller både smyckesverkstaden och keramikverkstaden. 2 4.4.6 Keramikverkstadens CR-klassade produkter har inventerats som 0 i KLARA men finns och används i verkstaden. 3 4.4.6 I keramikverkstaden antecknar studenterna när de använder CR-ämnen. Dock anges bara förnamn vilket gör att studenterna inte kan spåras i efterhand vilket är syftet med registret. 4 4.4.6 Dörren till keramikverkstadens materialförråd saknar giftsymbol på dörren. Giftmärkta produkter förvaras i förrådet. 5 4.4.6 I smyckesverkstaden står en glasburk med kopparsulfat i LAF-bänk. Bör ställas i vanna för att undvika utsläpp till avlopp. 6 4.4.6 På flera ställen i lokalerna (främst i verkstäderna) finns avfallskärl som inte är uppmärkta. GU-gemensamma dekaler för avfallskärl finns att ladda ner här: http://www.medarbetarportalen.gu.se/campusservice/skyltar-och-mallar/ 7 4.4.6 Vid lösningsmedelsbaserad lackning i träverkstaden får resterna av lösningsmedlet avdunsta. Avdunstning är inte tillåtet enligt GU:s regler för kemikaliehantering. 8 4.4.6 Slamavskiljare saknas i färgköket. Enligt uppgift pågår diskussioner om installation med fastighetsägare och ett företag men det har dragit ut på tiden. 9 4.4.3 Resultatet av föregående års miljöarbete har inte spridits till institutionens medarbetare vilket är prefektens ansvar enligt Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet (Dnr V 2014/312). S Avvikelser ges när krav inte är uppfyllda i miljöhandbok och i förlängningen mot standardens krav. En avvikelse kan också vara att miljölagstiftning eller andra miljökrav inte är uppfyllda. Respektive avvikelse graderas som en större eller mindre avvikelse. En större avvikelse avser att krav som ställs i miljölagstiftning eller standarden inte uppfylls. En mindre avvikelse avser att en dokumenterad rutin inte tillämpas. Den kan också vara frågan om att en rutin tillämpas men att det saknas dokumentation om tillvägagångssätt och resultat.
Göteborgs universitet Sid 5 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 BILAGA 2 Lista över förbättringsmöjligheter Nr Kravelement Förbättringsmöjligheter 1 4.4.5 En gammal miljöpolicy för Göteborgs universitet sitter uppsatt i Keramikverkstaden. Gällande miljöpolicy finns på: http://medarbetarportalen.gu.se/miljohandbok/policy/ 2 4.4.6 Riskbedömningar för studenter görs, men revisorerna bedömer att det finns utvecklingspotential i att inkludera detta som kursmoment och låta studenterna genomföra riskbedömningar. 3 4.4.2 Studenterna på kandidatprogrammet (design) får introduktion i HDK:s arbetet med miljö och hållbar utveckling, men de studenter som kommer nya till GU för att göra sin master får ingen allmän miljöintroduktion. Förbättringsmöjligheter innebär mindre observationer och rekommendation om förbättringar men utan krav på uppföljande hantering. Det kan röra sig om förslag på förändringar i ett dokument, att länkning inom miljöhandboken inte fungerar eller att dokumenten finns men inte förts in i miljöhandboken. Det kan även vara en möjlighet till förbättring av såväl miljö som system, eller ett uppmärksammande av något som fungerar särskilt väl i systemet och kan vidareutvecklas.
Göteborgs universitet Sid 6 (6) iljörevisionsrapport 2015-12-08 Dnr 2015/8 BILAGA 3 Sammanställning av avvikelser och förbättringsmöjligheter Kravelement enligt ISO14001 Större avvikelse indre avvikelse Förbättringsmöjligheter Reviderat 4.1 Generella krav 4.2 iljöpolicy 4.3.1 iljöaspekter 4.3.2 Lagar och andra krav 4.3.3 Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner 4.4.1 Resurser, roller, ansvar och befogenheter 4.4.2 Kompetens, utbildning och medvetenhet 0 0 1 JA 4.4.3 Kommunikation 0 1 0 JA 4.4.4 Dokumentation 4.4.5 Dokumentstyrning 0 0 1 JA 4.4.6 Verksamhetsstyrning 1 7 1 JA 4.4.7 Beredskap och agerande vid nödlägen 4.5.1 Övervakning och mätning 4.5.2 Utvärdering av att lagar och andra krav följs 4.5.3 Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder 4.5.4 Redovisande dokument 4.5.5 Intern revision 4.6 Ledningens genomgång 0 0 0 NEJ Totalt 1 8 3 I revisionsrapporten används endast rubriker på kravelement enligt miljöstandarden ISO 14001. I vissa fall hänvisas även till kraven i EAS (Europaparlamentets förordning om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Fullständig text i kravdokumenten, samt en jämförelse mellan kraven i Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, ISO 14001:2004 och EAS III 2009, återfinns på sidan: http://medarbetarportalen.gu.se/miljohandbok/uppfoljning/revision/rad-och-hjalp-for-interna-miljorevisorer/