Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang Michael Horvath Dahlman, Legitimerad Psykolog hjalpmotsjalvhjalp@gmail.com
Människans genetiska och sociala förhistoria Bäbisen tycker det här är skönt Anknytningsmodell inför mognad
Harlow: Sociala behov är universella och inte enbart kopplade till mat/fortplantning.
Anknytning En genetisk uppsättning gör oss benägna att knyta en nära relation till en eller flera vårdnadshavare (genetik/evolution). Vi signalerar och vårdnadshavarna svarar, vi lär oss vilka signaler som får vårdnadshavarna att komma (inlärning). Känslor och beteenden grupperas utifrån förväntningarna på omgivningen (anknytningsstilar). Vi förväntar oss liknande saker från andra människor i framtiden (stabilitet).
Främlingssituationen (Ainsworth) Forskaren visar bägge lekrummet Föräldern sätter sig Främling kommer in, sätter sig Föräldern lämnar rummet, främlingen svarar på signaler Föräldern återvänder, främlingen lämnar Förälder lämnar rummet Främlingen kommer in, svarar på signaler Förälder återvänder, hälsar, försöker få igång lek på nytt Observationer (ca 30 min totalt) Trygg bas-beteende Reaktion mot främlingen Separationsångest Reaktion till återförening Separationsångest Förmåga bli tröstad av främling Reaktion till återförening
Responsivitet Förälderns förmåga att svara på barnets signaler ansågs avgörande: 1) Tillåta eget utforskande 2) Finnas till hands som trygg bas 3) Dela glädje, trösta och organisera Genomsnittliga föräldrar missade 50 % av barnens signaler Ändå blev de flesta barn trygga i sin anknytning
Spädbarnets beteendetillstånd (Prechtl, 1974) 1) Slutna ögon, regelbunden andning, inga rörelser 2) Slutna ögon, oregelbunden andning, små rörelser 3) Öppna ögon, regelbunden andning, inga rörelser 4) Öppna ögon, oregelbunden andning, stora rörelser 5) Öppna och slutna ögon, oregelbunden andning, stora rörelser och gråt
Emotionsreglering och åldersanpassning (Sroufe) Ålder Tema Omsorgsgivarens roll 0-3 mån Fysiologisk reglering - Vända sig mot Smidiga rutiner 3-6 mån Spänningshantering Sensitiva, samarbetande samspel 6-12 mån Etablera effektiv anknytning Responsiv tillgänglighet
Anknytningsstilar (Ainsworth, Bowlby)
Longitudinell forskning Flera mätpunkter, samma individer. Syfte: Förstå utveckling. Barndom Mognad Vuxenliv
Tidig anknytning och socialt fungerande i skolåldern (Bohlin, Hagekull & Rydell, 2000) Trygg anknytning (15 mån) & sociala funktioner i 8-9 månaders ålder (N=77): Bättre på sociala initiativ enligt föräldrar Mer positivt socialt beteende i observation Inte bättre upplevd självkänsla Trygg anknytning (15 mån) förklarade inte trygg anknytning vid 8-9 års ålder.
Trygg anknytning i spädbarnstid och tidig vuxen ålder (Waters, Merrick, Treboux, Crowell & Albersheim, 2000) TRYGG/OTRYGG GENERELLT (N=60) Samma klassifikation Byte av klassifikation Föräldrar OK 78 % 22 % En förälder INTE OK 61 % 39 %
Minnesota-studien (30 år) (Sroufe, 2005) 200 mammor med låg inkomst Främlingssituationen vid både 12 och 18 månaders ålder Breda mått (IQ, temperament, kompisrelationer med mera) Täta mått i tidig ålder, sedan periodiserat men återkommande.
Övergripande resultat Mer inkännande och samarbete med föräldrar föregick tryggare anknytning Psykologisk otillgänglighet en risk för undvikande stil Neorologiska avvikelser en risk för orolig/motsträvig stil Skrämmande eller våldsamma beteenden hos vårdnadshavare - risk för oorganiserad stil Trygg anknytning har longitudinella samband med: - Att kunna vara oberoende av sina förskolepedagoger - Högre självkänsla i förskoleåldern - Bättre social kompetens i skolåldern Utvecklingen är organisk och kan ta många vägar, men anknytningen sker vid en kritisk tidpunkt och kan därför vara viktig även om mycket förändras över tid.
Oxytocinreceptor * spädbarnstid (N=143) (Raby m.fl. 2013)
Ögonblicksbild ur en transaktionell modell VÅRDNADSHAVAREN BARNET Känslouttryck Anknytningsbeteenden Regleringsförsök Mottagande Reaktioner Genetik Vuxen anknytning Omgivningsfaktorer Situationsfaktorer Genetik
Ögonblicksbild ur en transaktionell modell VÅRDNADSHAVAREN BARNET Känslouttryck Anknytningsbeteenden Regleringsförsök Mottagande Reaktioner Genetik Vuxen anknytning Omgivningsfaktorer Situationsfaktorer INSTRUKTÖREN Genetik Initierad massage
Kommunikationen är multimodal Syn och motorik: Spegelneuronerna imiterar känslor Känsel: Känner av spänningar, rörelseriktningar Känsel och doft: Oxytocin via beröring eller genom näsan Hörsel: Andning, skrik och joller, motherese Med mera
Oxytocin
Empatisk kommunikation 1) Upptäcka sina egna känslor inre sensationer (Sensorik och insulära loben) 2) Se och kopiera andras röster och rörelser (Spegelneuroner) 3) Bli omhändertagen och höra motherese (Relation)
Vilka egenskaper har barnet? Temperament? Kommunikation/kontakt? Frekvens, intensitet i känslouttryck? Fysisk, neurologisk status? Sensorisk känslighet?
Vilka egenskaper har vårdnadshavaren? Acceptans för egna känslor? Öppenhet för barnets känslor? Förmåga att reglera barnets känslor? Uppskattning av barnet? Förmåga sålla ut annan störande information? Förmåga hålla reda på rutiner och omvärldsfaktorer? Nyfikenhet för vad barnet kan klara av?
Vilken balans har relationen? Hur mycket tid får ni? Rutiner Gränssättning Gemensam glädje i aktivitet Passiv acceptans för den andres aktivitet
Var i relationen kommer spädbarnsmassage in?
Tack!