Föättblad KOD: Kukod: PC309 Kunamn: Metod i pykologi Povmoment: Fokningmetodik Anvaig läae: Ulf Dahltand Tentamendatum: 0-03-9 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylato. Student om ej ha venka om modemål få använda odbok fö öveättning mellan venka och annat påk. Maxpoäng: 7 Gän fö godkänt: 6 p. Gän fö väl godkänt:,5 *************************************************************************** OBS! Vi ha nya utine. Detta ä en anonym tenta. Skiv ditt namn och peonnumme på avedd plat nedan. Detta föättblad komme att ta bot föe ättning. Koden eätte dina peonuppgifte på tentamen. Kontollea att din tentamen ä komplett och att amma kodnumme tå på tentamen om på detta föättblad. Notea koden även på din talong nedan. Giltig legitimation/pa ä obligatoikt att ha med ig. Tentamenvakt kontollea detta. Tentameneultaten anlå med hjälp av kodnumme. Studenten namn: Studenten peonnumme: ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Kod: Ku:
Föättblad KOD: Kom ihåg att notea din kod på talongen nedan, iv av och ta med den innan du lämna in tentamen. Om du lava bot elle glömme koden å kan vi inte ge ut den, utan du måte vänta till betyget ä inlagt i Ladok. Pykologika intitutionen Götebog univeitet Ku: Metod i pykologi Datum: 0-03-9 Tid: 09.00-3.00 Lokal: Viktoiagatan 30 Ulf Dahltand Tentamen i fokningmetodik Maxpoäng: 7 Gän fö godkänt: 6 p. Gän fö väl godkänt:,5 p. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Kod: Ku:
. ( p) Antag att det finn två vaiable, en y-vaiabel och en x-vaiabel, i en tudie. Man kan då göa ett.k. pidningdiagam med dea vaiable, dä vaje pick i diagammet kulle kunna epeentea en individ. Med hjälp av egeionanaly kan man få fam en egeionlinje om kan lägga in i diagammet och om bekive ambandet mellan de två vaiablena. Va hamna denna linje i föhållande till pickana i diagammet, dv vilken idé ligge bakom utäkningen av egeionlinjen å att man få en å ättviande bekivning av ambandet om möjligt? Vidae hu kall man avläa/tolka egeionlinjen?
. (4 p) Nedantående ekvation ha man ehållit i en enkel egeionanaly med 04 deltagae. = 0,,34 R = 0,06 = antal miljövänliga handlinga = kön med kodningen 0=kvinno, =män En ytteligae analy gjode med amma beoendevaiabel och med kön ( ) om en obeoende vaiabel. Deutom lade det till två nya obeoende vaiable, attityd ( ) och nom ( 3 ). Följande ekvation ehöll: =,59-0,84 + 0,4 + 0,49 3 R = 0,6 Notea att egeionkoefficienten fö kön i denna ekvation inte ä denamma om i den enkla egeionanalyen, vad kan det beo på? Hu kall man tolka egeionkoefficienten fö kön i den multipla egeionanalyen? Ökningen i R ä 0,0 nä man gå fån den enkla till den multipla egeionanalyen, ä det en ignifikant ökning?
3. (3 p) Dummykodning, effektkodning och kontatkodning ä te olika metode fö att koda en kvalitativ fakto om kall inföa i en egeionanaly. Välj en av dem och bekiv den valda metoden utföligt.
4. (4 p) Nä man gö en egeionanaly kan man få eiduale, dv killnade mellan pediceade y- väden och faktika y-väden. Hu bö dea vaa bekaffade fö att analyen kall vaa giltig
5. (3 p) Föklaa vad powe epektive typ--fel innebä i amband med egeionanaly och ignifikantetning.
6) ( p) Vad äge det.k. VIF-vädet (Vaiance Inflation Facto) fö en obeoende vaiabel i en multipel egeionanaly?
7. (6 p) Det finn olika egeionanalye om man kan utföa med flea obeoende vaiable. Jämfö och bekiv de fya nedantående typena å att killnade mellan dem famgå. A) Simultan (den vanliga) egeionanaly B) Hieakik C) Stepwie D) Binä logitik
8. (3 p) En vaiabel kulle kunna modeea epektive mediea ett amband mellan två anda vaiable, x och y. Föklaa vad killnaden ä mellan de två fenomenen.
PC309 VT 0 Ulf Dahltand Fomelamling Vaian x N = tickpovtolek N Kovaian xy N Koelation xy Enkel linjä egeion Population Stickpov a b e Regeionkoefficient b Intecept (kontant) a b Pediceade -väden a b Enkel och multipel egeion Fel e Reidualkvadatumma (eidual um of quae) e Regeionkvadatumma (egeion um of quae) SS tot = SS eg + SS e +
Deteminationkoefficient elle föklaad vaiation SSeg xy ; SS tot SSeg yy ; SS tot R SS SS eg tot Juteat R ˆ R R N N k Reidualvaian (Mean quae eidual; Vaiance of etimate) y... k MSR N k k = antal obeoende vaiable () Reidualtandadavvikele y... k N k Signifikantetning av egeionkoefficent (enkel egeion) Regeionkoefficienten tandadfel (Standad eo of b) b y... k t-tetning; fihetgade; df = (N-k-) t b b Konfidenintevall b t kit b Multipel egeionanaly med två obeoende vaiable Stickpov a b b e (Patiella) egeionkoefficiente b y y y b y y y Intecept a b0 b b (kontant)
Standadfel fö b b y. Standadfel fö b b y. Signifikantetning t b b b t b b b Fihetgade df = (N-k-) Signifikantetning av hela modellen F R R / k / N k SS SS eg e / df / df eg e Fihetgade df = (k, (N-k-) Signifikantetning av killnad i R-kvadat mellan två modelle F ( R R y... k y... k Ry... k / N ) /( k k k ) Fihetgade df k k N, k
Patialkoelation e y e y. y y y y. R R y. y. R y. Semipatialkoelation ye y. y y R R y. y. y. R y. y y(.) y y(.) Mått fö att upptäcka utbölinga och obevatione med tot inflytande (diagnotik) Standadiead eidual ZRESID e i y... k Studentized eidual e i i SRESID e... i y k e i N ( i ) Leveage (hävtångväde) hi N Cook avtånd D i SRESID k i h i h i Skillnad i b-väde då DFBETA b b (i ) en vi individ ä med elle inte
Konfidenintevall king pediceade väden: En pedikto (enkel egeion) Standadfel fö genomnittligt pediceat väde. N i x y Pediktionintevall: Medelväde t Standadfel fö individuellt pediceat väde. N i x y y Pediktionintevall: Individuellt väde y t
Binä logitik egeionanaly Natuliga logaitmen Baen i den natuliga logaitmen ä e om ä ungefä,78 e 0 = e - = e Exponentialfunktion: y = e x ln(y) = Logittanfomation av beoendevaiabel Binä (dikotom) beoendevaiabel om kan ha vädena: om ä en kategoi fö en händele, elle ja och 0 om ä detamma om ej händele elle nej P = annolikhet fö P ä annolikhet fö 0 Oddkvot kan vaa en annolikhetkvot: P P Enkel binä logitik egeion kan kiva om P P = e a + bx logit(p) = ln P P = a + bx P = =