2... 3... 4... 6... 7... 9... 11... 12... 13... 15... 16... 17... 17... 17... 17... 18... 18... 19... 20... 21... 22

3

4

5

6

7 Skla ch utbildning Resultaten i den svenska sklan har drastiskt försämrats. Sverigedemkraterna vill ändra på detta så att sklan kännetecknas av kunskapsförmedling, studier samt rdning ch reda. Utbildningen skall dessutm vara i samklang med arbetsmarknadens behv. 2017 hamnade Slna på plats 23 av 26 när man mätte andelen elever sm uppnått kunskapsmålen i alla ämnen i åk 9 i Stckhlms läns kmmuner. sverigedemkraterna vill ändra på detta så att sklan kännetecknas av trygghet, kunskapsförmedling, studier samt rdning ch reda. Lärarnas administrativa uppgifter ska i strt sett inskränka sig till att mfatta rättning av prv samt att ntera elevnärvar. övriga administrativa uppgifter skall istället utföras av administratörer. Slna ska sträva efter att råvarr till sklkök ska i första hand vara närprducerade ch eklgiskt hållbara. I lika sammanhang har det pekats på riskerna av att föräldrar uppfattar stadens sklr sm undermåliga ch att de istället sätter sina barn i frisklr. Detta anser vi bör kunna mtverkas genm mindre undervisningsgrupper. Lärarna får då mer tid för varje enskild elev ch kan ge en mer individuell undervisning. Kvaliten höjs vilket förbättrar både undervisning ch knkurrenskraft. De sm är i sklan skall visa respekt för andra. Det ställer krav på rdning ch uppförande hs såväl elever sm persnal. Lärarens auktritet ska återupprättas. Sklan ska lära ut den verkliga innebörden av demkrati ch respekt för andras åsikter samt stimulera kritiskt ch knstruktivt tänkande samt reflektin kring etiska ch mraliska frågr. Vidare ska vikten av sklidrtt, gd hälsa ch ökad fysisk rörlighet för alla elever främjas. Heltäckande slöja hör, i likhet med alla andra religiösa ch plitiska symbler, inte hemma i den sekulära svenska sklan. Lärarnas kmpetens ch auktritet ska ej ifrågasättas av elever, föräldrar eller plitiker. Läraren är experten inm sitt yrke. Det behövs krafttag vad gäller rdning ch uppförande i sklmiljön. Det är viktigt att ta den nuvarande lärarkårens missnöjesyttringar på allvar. Elever med behv av särskilt stöd skall få den hjälp ch det stöd de behöver. Det får inte förekmma att de på grund av bristande resurser förvägras detta. Rektrerna har en nyckelfunktin i sklan. Deras rll måste stärkas ch de måste ges tillräckliga resurser. Rektrerna ska ägna sig åt ledning ch utveckling. Administratinen ska minskas till ett minimum. Trygghet är grunden för frihet ch friheten ger i sin tur upphv till engagemang, vilja, välmående ch mening. Det är då naturligt, ch av yttersta vikt att sklan såväl sm barnmsrgen kännetecknas av denna grundsyn. Sklan ska ha sm viktig uppgift att frammana till välinfrmerade ch miljömedvetna människr. Kmmunen ska sträva efter att göra eklgiskt hållbara inköp. Råvarr till servicehus ch sklkök bör i första hand vara närprducerade. För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs gda språkkunskaper. Därför är det av str vikt att samtalsspråket under skltid, med undantag för språklektiner, alltid är svenska. Mdersmålsundervisningen främjar inte assimilatinen till det svenska samhället ch dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamt. sverigedemkraterna förrdar att kmmunerna ska utöva påtryckningar på staten så att den skattefinansierade mdersmålsundervisningen avskaffas, de natinella minritetsspråken undantagna. sverigedemkraterna Slna Budgetmtin 2019 med inriktning för 2020-2021

8

9 Äldremsrg Den äldre generatinen har rätt att ta del av den välfärd sm de själva har varit med ch byggt upp. Vi anser att kvalitet alltid ska gå före pris vid upphandling av entreprenad inm äldremsrgen. Alltför många äldre tvingas idag leva i ensamhet ch islering ch en allt större del av vårdansvaret har av eknmiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven ch biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt bende måste bli mänskligare. Det bör även i högre grad vara möjligt att samb med sin livspartner även m denna i grunden inte är i samma behv av senirbende. Att efter årtinden tillsammans behöva leva separerade visar sig i många fall kraftigt gå ut över individernas psykiska hälsa. För att minska trycket på de särskilda bendena ch därmed ckså den kmmunala eknmin bör en kraftig utbyggnad av trygghets- ch senirbenden ske, dit äldre sm lider av trygghet ch scial islering, men sm ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt bende, kan vända sig. Sverigedemkraterna ser psitivt på valfrihet ch privata vårdfrmer så länge de privata vårdgivarna lever upp till samtliga ställda kvalitetskrav. Vid upphandling av entreprenad inm äldremsrgen ska kvalitet alltid gå före pris. Smak ch lukt är fta de sista sinnena sm bevaras intakta. Matens kvalitet ch tillagningssätt är därför av str betydelse för de äldres välbefinnande ch hälsa. Fryst ch kyld mat sm värms i mikrvågsugnar ska inte förekmma inm äldremsrgen. System där mathanteringen åläggs den redan stressade vårdpersnalen riskerar att leda till undermålig matkvalitet ch hygien ch stjäl framförallt mycket vård- ch msrgstid från patienterna. Målsättningen bör vara att maten ska lagas på plats på bendet så att de äldre kan känna dften från tillagningen ch att ansvaret för inköp av råvarr ch matlagning ska åläggas särskilt anställda ch utbildade kckar eller kkerskr. Rutiner för att sitta vak vid någn under livets allra sista timmar, ska finnas ch vara en självklarhet så att både vårdtagare ch deras anhöriga kan känna sig trygga. De kmmunala sklr sm idag är utrustade med eget kök ch lagar mat till eleverna skulle även kunna laga maten till äldre på närliggande äldrebenden. När eleverna på sklan ätit sin lunch skulle de äldre kunna kmma till sklan ch få äta nylagad gd mat. De äldre sm inte har möjlighet att gå till sklan skulle istället kunna få maten levererad hem till sig. Kmmunala kök ch den kökspersnal sm finns tillgänglig i annan kmmunal verksamhet, såsm sklr, bör därför samverka med äldremsrgen. Det är viktigt att även de äldre sm är friska ch aktiva får sina behv ch intressen tillgdsedda. Äldres kunskaper ch erfarenheter bör tillvaratas i så hög utsträckning sm möjligt ch kntakt över generatinsgränserna ska uppmuntras. Detta kan till exempel ske genm att ett nära samarbete upprättas mellan kmmunens sklr ch dagis ch senirrganisatiner ch äldrebenden där man kntinuerligt besöker varandra, arrangerar gemensamma aktiviteter ch utbyter erfarenheter ch stöd. Kmmunen ska ge stöd åt föreningar sm arrangerar verksamheter för äldre ch erbjuda mötesplatser ch aktiviteter anpassade för senirer. sverigedemkraterna Slna Budgetmtin 2019 med inriktning för 2020-2021

10

11

12

13

14

15

16

17 Budgetmtin 2019 med inriktning för 2020-2021- En slidariskt finansierad välfärd Kmmunalskatten utgör den huvudsakliga inkmstkällan för Slna. Sverigedemkraternas uppfattning är att skatten inte principiellt måste hållas vare sig hög eller låg, utan ska anpassas efter de faktiska behv kmmunen har för att garantera medbrgarna en gd service. Skattehöjningar får aldrig användas sm medel för att krtsiktigt lösa strukturella prblem. Den kmmunala beskattningen ska bygga på en långsiktig strävan m en budget i balans eller översktt. Välfärden ska vara slidariskt finansierad. Det är samtidigt vår uppfattning att eknmiska skillnader mellan lika samhällsgrupper inte helt går att sudda ut via skatteplitik. Istället måste utbildning ch arbete löna sig, dessa incitament är grundläggande för tillväxten ch därmed för vår gemensamma välfärd. Eftersm det ftast är kmmunen sm står för den allmänna servicen finns ett behv av att äga ch driva verksamheter. Offentligt ägande är viktigt för infrastruktur ch de mest grundläggande kmmunala funktinerna. Att välfärden ska vara skattefinansierad innebär dck inte alltid att kmmunen ckså måste vara utförare. Det kan finnas stra effektivitets- ch kvalitetsvinster med att låta andra aktörer utföra tjänster för kmmunens räkning. Kmmunerna är viktiga beställare av ffentliga upphandlingar. Eftersm sverigedemkraterna värnar gda villkr på arbetsmarknaden ch rimliga löner, är det viktigt att detta även återspeglas vid ffentliga upphandlingar. Kmmunerna bör därför inte begränsa sig till eknmiska faktrer vid budgivningar, utan även ta hänsyn till sciala faktrer sm arbetsvillkr, scialt entreprenörskap ch arbetskraftens sammansättning. Privata alternativ ska tillåtas knkurrera inm msrg, skla, kllektivtrafik ch andra lämpliga verksamhetsmråden. Detta under förutsättning att kstnaden för samma kvalitet blir lägre eller att kvaliteten blir bättre för samma kstnad. Viktigast i sammanhanget är samhällsnyttan på lång sikt ch detta ska därför ckså ligga till grund för varje beslut sm rör kmmunens verksamhet ch ägande. Vi ställer ss kritiska till krtsiktiga riskkapitalblag eftersm dessa i grunden agerar efter andra principer än det långsiktiga resultatet. Kvalitet ch kntinuitet ska vara ledande. Av samma anledning får inte heller kmmunen skapa tillfälliga intäkter genm att sälja samhällsnyttiga företag, verksamheter ch mark för att lösa långsiktiga, strukturella prblem. Barn ch utbildningsnämnden Slnas försklr ch sklr är i akut behv av större eknmiska resurser ch bör genmgång ett kvalitetssäkringsarbete där målsättningen är att ytterligare förbättra trygghet, kvalite samt gda sklresultat. sverigedemkraterna satsar därför 51,5 miljner mer än majritetens budgetförslag under en tre års perid på Slnas sklr ch försklr. Tekniska nämnden Vi anser att staden är i behv av ch ska priritera upprustning ch underhåll av allmännyttr, parker, vägar, cykelvägar ch trttarer, därför avsätter Sverigedemkraterna 10,5 miljner mer än majritetens budgetförslag för ändamålet. Antalet externa knsulter ska inte vara fler än vad sm är försvarbart med hänsyn till arbetsbörda ch eknmi. Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens ram för 2019-2021 justeras främst genm effektivisering av nämndens arbete. Sverigedemkraterna anser även att vår stad skall växa i en betydligt långsammare takt än vad sverigedemkraterna Slna Budgetmtin 2019 med inriktning för 2020-2021

18 sm hittills har skett vilket även det bidrar till att minska byggnadsnämndens behv av eknmiska resurser. Omvårdnadsnämnden Den äldre generatinen har rätt att ta del av den välfärd sm de själva har varit med ch byggt upp. Vi anser att kvalitet alltid ska gå före pris vid upphandling av entreprenad inm äldremsrgen. Kvalitetssäkringsarbetet ch tillgängligheten inm äldremsrgen anser vi vara nödvändigt ch högpririterat. För att säkra de äldres trygghet ch levnadsstandard avsätter Sverigedemkraterna 10 miljner mer än majritetens budgetförslag. Scialnämnden sverigedemkraterna anser att Slna stad ska frtsätta det gda arbetet med att få gruppen nyanlända ut på arbetsmarknaden på ett effektivt sätt. I ch med det hålls scialtjänstens eknmiska resurser på en stabil nivå de närmsta åren. Sverigedemkraterna Slna Budgetmtin 2019 med inriktning för 2020-2021

19

20

21

22

23 Slna.sd.se slna@sd.se sverigedemkraterna Slna Budgetmtin 2019 med inriktning för 2020-2021