ATT IDENTIFIERA OCH UNDERSÖKA EN RISKKONSTRUKTION

ATT IDENTIFIERA OCH UNDERSÖKA EN RISKKONSTRUKTION UTBILDNINGSMATERIAL Riskkonstruktioner i småhus

Innehållsförteckning Förord... Mellanvägg av trä på en oisolerad bottenplatta... Blindsockel... Blindsockel, problem med blindsockeln... Tegelväggens luftspalt... Tegelvägg och blindsockel... Trägolv på en oisolerad bottenplatta... Trägolv, sågspånsisolering... Kantförstyvad platta, tegelhus, trägolv och blindsockel... Ångspärr mellan isoleringslagren... Mellanvägg av betong på bottenplattan... Betongvägg på grundsulan, sektionerande betongvägg... Tegelvägg på grundsulan... Tegelvägg på bottenplattan... Kantförstyvad platta, köldbryggors inverkan på konstruktionen... Kantförstyvad platta, parkett direkt på plattan... Kantförstyvad platta, tegelväggar och trägolv... Vägg med spånisolering... Källare i 50 tals hus... Källarvägg med mineralullsisolering, även elementkonstruktioner... Källarvägg av murblock, invändig isolering... Källarvägg, invändig isolering..... Källare, betongvalv med ovanpåliggande spånisolering... Undertak... Stockvägg och spånisolering, anslutning mellan övre bjälklag och yttervägg... Ventilerad krypgrund, bottenbjälklagets anslutning till ytterväggen... Ventilerad krypgrund... Läckage i övre bjälklagets ång- / luftspärr... Vindsutrymme, igensatta luftintag... Våtutrymme, mellanväggsyll på ytbetong mellan bastu och tvättrum... Våtutrymme, mellanvägg mellan bastu och tvättrum... Våtutrymmets genomföringar... Kakla på befintligt material... 3 4-10 10-14 15-18 19-22 23-28 29-33 34-36 37-38 39-42 43-48 49-51 52-53 54 55-57 58-59 60 61-65 66-67 68 69-74 75-76 77-78 79-82 83-84 85-87 88-92 93-96 97-99 100-102 103-107 108 109

Undervisningsbilder 2012 FÖRORD Detta undervisningsmaterial är främst ämnat som ett verktyg för lärare i ämnet konditionsgranskning, men kan även utnyttjas på en bredare bas inom saneringsbranschen. Detta material är inte en anvisning för hur man utför en konditionsgranskning utan ett hjälpmedel i undervisningen för att upptäcka och identifiera riskkonstruktioner. Materialets olika delar kan användas skilt för sig. Användarna ansvarar själva för rätt tillämpning av materialet. Konstruktionstyperna som presenteras i detta material behöver inte alltid vara fuktskadade. De är dock känsliga för fuktskador och bör därför undersökas och åtgärdas i förebyggande syfte. Mikrob- och materialprov tas i huvudsak då skadan och mikrobpåväxten inte kan ses med blotta ögat. Enligt Anvisning om boendehälsa är synlig mikrobpåväxt, där mikroberna eller deras ämnesomsättningsprodukter kan komma ut i inomhusluften, en hälsorisk och skadan måste repareras. Prov behöver även tas vid gränsfall när man misstänker mikrobpåväxt. Detta undervisningsmaterial kan inte användas som bevismaterial vid juridiska konflikter och inte heller ses som en myndighetsanvisning i något annat sammanhang. Samma riskkonstruktioner finns i Ympäristöopas 28 och 29 från 1997. Provtagning och tolkning av resultat skall ske enligt Anvisning om boendehälsa och Asumisterveysopas, konditionsgranskningar och tolkning av fuktighetsmätningar enligt Ympäristöopas 28. Redigering av materialet får endast göras med tillstånd av upphovsmannen. Meddela gärna eventuella fel och brister i undervisningsmaterialet direkt till upphovsmannen på adressen pera.heikkinen@savoraoy.com. Sakliga korrigeringsförslag tas i beaktande i samband med nästa uppdatering. Undervisningsmaterialet om riskkonstruktioner är sammanställt av Pertti Heikkinen, Savora Oy (fackman) och illustrerat av grafiker Anssi Nousiainen, Grafical Oy. Tilläggsinformation / Feedback Pertti Heikkinen Tel. 0440 277 722 Pera.heikkinen@savoraoy.com Grafical.fi MARKKINOINNIN V E T O V O I M A A

En schematisk bild av konstruktionen 01A MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA Stomregel Väggskiva Golvlist Betong, ytplatta Väggsyll Isolering, polystyren Bitumenfiltremsa Betong, bottenplatta 1950 1980 2010

Fukttransport Diffusion / Kapillärt 01B MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA SKADOR 1. Röta i syllen. 2. Mögelpåväxt i väggkonstruktionen. 3. Mögelpåväxt på väggskivornas insidor. 4. Mögelpåväxt på syllen. ORSAKER TILL SKADOR 1. Kapillariteten hos underliggande marklager. 2. Markfukten transporteras uppåt in i konstruktionen genom diffusion och kapillärt. Om en bitumenfiltremsa har använts i konstruktionen så kan det avsevärt fördröja, t.o.m. förhindra, uppkomsten av skador på syllen. Filtremsan saknas på bilderna som följer. 100%RH Diffusion Kapillaritet Den relativa fuktigheten i porsystemet i underliggande marklager är 100 %. 1950 1980 2010

Metoder för konditionsgranskning Fuktmätningar Fuktmätning i träkonstruktioner med mätspetsar 01C MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA Referensvärden för fukt i trä och risker för mögelpåväxt finns angivet i Miljöministeriets Ympäristöopas 28. Man kan mäta fukten i träkonstruktionen bakom golvlisten. Hål för mätning bakom golvlisten. Hålet måste tätas ordentligt efter mätningen. 1950 1980 2010

Metoder för konditionsgranskning Fuktmätningar Fuktmätning i träkonstruktioner med mätspetsar 01D MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA Första mätningen bakom golvlisten. Om mätresultaten föranleder fortsatta undersökningar bör väggen öppnas (storleken ca en A4). Se bild 01G. 15,0 Referensvärden för fukt i trä och risker för mögelpåväxt finns angivet i Miljöministeriets Ympäristöopas 28. Även om fuktkvoten i vikt-% indikerar att syllen är torr är det ingen garanti för att det inte finns mikrobpåväxt mellan syllen och betongen. Samtidigt kan det även finnas mögelpåväxt innanför väggarna. 1950 1980 2010 Mätspetsarna ca 2 mm från träets undersida. Mätspetsarna får inte komma i kontakt med betongen. Om spetsarna vidrör betongen blir mätresultatet ofta för högt!

Metoder för konditionsgranskning Skador på konstruktioner Bilder på undersökta objekt 01E MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA RÖTA I SYLLEN EN VÅT OCH MÖGLIG SYLL GOLV GOLV Röta i mellanväggsyllen, fukten har även vandrat upp i stomregeln. Våt mellanväggsyll täckt av mögel. 1950 1980 2010

Metoder för konditionsgranskning Fuktmätningar Mätning av relativ luftfuktighet Referensvärden för fukt i trä och risker för mögelpåväxt finns angivet i Miljöministeriets Ympäristöopas 28. 01F MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA 70% T=18 C En referensmätning från väggens insida utförs mitt på väggen eller i väggens övre del. RH 70 % vid T 18 C uppmätt i luftspalten eller isoleringen ovanför syllen tyder vanligen på fuktskador i syllen och omgivande skivor. OBS! Syllens undersida kan vara fuktskadad även om den relativa luftfuktigheten understiger risken för mögelpåväxt. Mätarens givare ca 3-5 mm från syllen. Om mätgivaren rör vid träytan kan man få för höga RH % -värden. Mätvärdena används för att bedöma riskerna för mögelpåväxt. 1950 1980 2010

Metoder för konditionsgranskning Provtagning i konstruktioner 01G MELLANVÄGG AV TRÄ PÅ EN OISOLERAD BOTTENPLATTA För provtagning av material- eller ytprov krävs att konstruktionen öppnas. Öppning i väggen Yt- eller materialprov tas från skivans nedre del. Materialrov från konstruktionen Materialprov tas från träbitens båda sidor med ett stämjärn eller liknande verktyg. 1950 1980 2010 Materialprovet packas och skickas enligt det mottagande laboratoriets anvisningar. Med försändelsen bifogas anteckningar om varifrån och från vilka ytor materialprovet är taget. Konditionsgranskaren ska även söka ett lämpligt ställe för ett referensprov i konstruktionen. Om väggen är isolerad tas även materialprov från isoleringens nedre del.

Konstruktionsmodell för blindsockel 02A BLINDSOCKEL Stuprör Vindskyddsskiva Ångspärr, plast Blindsockel Syll Blindsockel Inre beklädnad Det kan finnas en bitumenfiltremsa i konstruktionen Betonggolv Polystyren Fyllnadsgrus mot sockel Isolering Kapillärbrytande skikt Sockel Identifiering av blindsockel. Grundsula Underliggande marklager Blindsockel 1960 1980 Bild på blindsockel. Sockelns övre del är högre än dörrens tröskel.

Fukttransport i konstruktioner 02B BLINDSOCKEL Regnvatten - kapillaritet - grundvatten - diffusion Ibland synliga skador 100%RH 100%RH 100%RH Grundvatten 100%RH Dräneringens uppgift är att hålla grundvattennivån lägre än grunden. Kapillär jord 1960 1980

Skador och orsaker till skador 02C BLINDSOCKEL SKADOR 1. Sockelns målfärg flagnar. 2. Tegelfasaden blir våt. 3. Väggens isolering möglar. 4. Ytterväggens syll skadas av mögel och röta. ORSAKER TILL SKADOR 1. Regn- och smältvatten. 2. Kapillär transport av fukt från marken. 3. Diffusion. 4. Dräneringen på fel höjd. Kalkrimfrost" Teglen mörknar Granska ytterväggar och socklar utifrån. Gör anmärkningar! Målfärgen flagnar Vatten från taket som rinner mot sockeln orsakar en betydande fuktbelastning på sockeln och ytterväggskonstruktionens nedre delar. Utgående från bilden kan man dra slutsatsen att den nedre delen av väggkonstruktionen borde vara ett av objekten vid en konditionsgranskning. Konditionsgranskaren måste alltid undersöka byggnadens utsida. Man kan då observera eventuella skadade områden som inte syns vid granskning av insidan. 1960 1980

Metoder för konditionsgranskning Teori om kondensering i sockeln. 02D BLINDSOCKEL Fuktmätning och provtagning enligt bildserie 01. FUKTEN TRANSPORTERAS - från jorden - från grundvattnet - från regnvattnet Fukt från inomhusluften kan kondensera på blindsockeln (se nedanstående modell). Ute -20 C, inne +20 C. Utomhusluftens RH 95 %, inomhusluftens RH 35 %. T[C]: KK/KM [g/m3]: 20.0 17.28 100% RH 0.0 0.0 100% RH 100% RH 6.05 Grundvatten -20.0 0.88 0.83 Konstruktionsmodell 1, ångspärren är hel. Kondens på betongens insida 2 g/m²/dygn. 1960 1980

Blindsockelns särdrag 03A BLINDSOCKEL PROBLEM MED BLINDSOCKELN Is, rimfrost, vatten Sockelns övre sida ojämn och lufttätheten bristfällig. Ytan ofta oputsad. Sågspån e.d. organiskt material. Bitumenfiltremsa saknas. Betongens yta ojämn. Syllen och de omgivande skivornas nedre delar har ofta mikrobiella skador. Om syllen är tryckimpregnerad fördröjer det utvecklingen av skador i träet men förhindrar det inte helt. Omgivande skivor är ofta skadade även när det tryckimpregnerade träet är i gott skick. Mögel, lukt, fukt Brister i monterinen av isoleringen 1950 1980 Polystyren

Blindsockelns särdrag 03B BLINDSOCKEL PROBLEM MED BLINDSOCKELN Rimfrost på vintern Se bild 02E Plast, ångspärr Skräp, mögel Mögel på skivans nedre del Regnvatten Betong Skräp på gruset möglar 100%RH Fyllnadsgrus 100% RH Underliggande marklager Tilluft som kommer in via ytterväggens nedre del och området vid sockeln har en märkbar effekt på inomhusluftens kvalitet. Sprickor i isoleringen, fukttransport från marken. 1950 1980

Läckagevägar för fukt och luft Hål i sockeln, distanskloss 03C BLINDSOCKEL PROBLEM MED BLINDSOCKELN Is, rimfrost, vatten Fuktisolering (bitumenfiltremsa) saknas mellan syll och betong! Vatten Mögel, lukt, fukt Genom luftläckaget (utomhusluft) transporteras föroreningar till inomhusluften. Utomhusluften kyler väggens nedre del och golvområdet vid ytterväggen. Organiskt material och mögel på marken. Formbrädor har lämnats kvar 1950 1980

Bilder på undersökta objekt 03D BLINDSOCKEL PROBLEM MED BLINDSOCKELN En bild från insidan av sockeln kan ses på bild 03C. Hålet för distansklossen Hålet för distansklossen. En distansklossen är en stödkloss för betongformen och borde tas bort vid gjutningen. När den lämnas kvar murknar den och vatten kommer in i konstruktionen. Ett hål från en distanskloss kan orsaka omfattande fuktskador på ett trägolv. 1950 1980

Risker för fuktskador orsakade av slagregn 04A TEGELVÄGGENS LUFTSPALT SLAGREGN VÄTER TEGELFASADEN Fukt i sockeln och tegelfasaden Vatten stänker från stupröret Fuktbelastning orsakad av slagregn. 1980 2011

Konstruktionsmodeller 04B TEGELVÄGGENS LUFTSPALT Vindskydd Luftspalten är fylld med murbruk Ångspärr Luftspalten är fylld med murbruk Byggskiva Fukt Syll Fuktisolering, takfilt Isolering 1980 2011

Fukttransport i konstruktioner Strömningsvägar för luft Vatten transporteras genom tegelväggen till murbruket i luftspaltens nedre del. Fukten transporteras från ytterväggens nedre del vidare in i konstruktionen. Överskott av murbruk Luftspalt 04C TEGELVÄGGENS LUFTSPALT SKADA - Mögel på ytterväggens sockel och röta i trädelarna. ORSAKER TILL SKADA - Regnvatten transporteras in i konstruktionerna. Möjliga luftläckage. En gemensam bitumenfilt för fasad och syll flyttar fukten från tegelväggen till syllen. Fukt kan även transporteras under syllen till golvkonstruktionen. Lagret av murbruk i luftspaltens nedre del binder fukt som sedan sprider sig i ytterväggen. Föroreningar från ytterväggens nedre del sprider sig lätt till inomhusluften. 1980 2011

Metoder för konditionsgranskning 04D TEGELVÄGGENS LUFTSPALT Luftspalt Prov ur konstruktionens nedre del tas enligt bild 01G. Den relativa luftfuktigheten mäts ca 1-2 mm från vindskyddsskivans yta. En referensmätning bör också göras i väggens övre del (referensfukthalt). Även i dagens läge rengörs inte väggarnas luftspalt! 1980 2011 Vindskyddsskivans fukthalt kan också mätas med mätspetsar. Mätresultatet måste jämföras med resultatet från en torr skiva. En bra plats för en referensmätning är t.ex. i väggens övre del. Konstruktionen måste alltid öppnas för att fastställa eventuella skador.

Konstruktionsmodell Mineralullsisolering Kalksandstegel 05A TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL Konstruktionstypen förekommer i egnahemshus, radhus samt i daghem och hälsovårdscentraler. Rappning Golvlist Blindsockel Golvbeläggning Betong, golv Isolering Isoleringsull Betong, bottenplatta Som stöd för isoleringen kan också finnas träfiber- eller fanerskivor. Kantförstyvad betongplatta 1970

Fukttransport Kalksandstegel Ofta synliga skador 05B TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL SKADOR - Mögelpåväxt på väggisoleringen. - Mögelpåväxt på tegelytan eller rappningen. ORSAKER TILL SKADOR - Markens kapillaritet. - Transport av regn- eller smältvatten till grunden. - Diffusion. - Grundvatten. Dräneringen fungerar inte eller är placerad på fel höjd. Kapillärbrytande skikt saknas. Sockelisolering saknas. Markytan lutar mot sockeln. Kan också vara vatten! 100%RH 100%RH - kapillaritet - diffusion 1970

Mätning av relativ luftfuktighet Kalksandstegel 05C TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL 1 I den övre delen av ytterväggsisoleringen görs referensmätningar. Dessa jämförs med andra mätresultat och med mikrobnivåer i isoleringen. Om RH är över 90 % i sockelns isolering finns det skäl till att utföra mikrobundersökningar. Vid mätning av relativ luftfuktighet måste man beakta utomhus- och inomhusluftens RH %. Bjälklaget 2 RH-mätzon 1 RH-mätzon 2 3 RH-mätzon 3 Kan också vara vatten! 100%RH 100%RH 95-98%RH 1970 - Kapillaritet - diffusion RH-mätningar i isoleringen ska göras från inner-, mitt- och ytterzonen. Se bild 05D "Konstruktionsprovtagning av isolering".

Materialprov ur konstruktionen Mikrobprovtagning 1 Kalksandtegel 05D TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL Provtagningsplatser för mikrobundersökning 1-3. Med hjälp av provtagningen utreder man skadenivån i höjdled längs med hela väggen. Prov tas i ordningsföljd 1-3. Referensprovet tas från övre delen av husets "torraste" vägg. Syftet med undersökningen är att utreda mängden mikrober i väggens isolering. 2 Luftläckage Zon 1 Bjälklaget 3 Zon 2 Zon 3 Kan också vara vatten! 100%RH 100%RH 1970 A B C A = ytterdel B = mittendel C = innerdel Materialprov från isoleringen (provet delas i 3 delar). Med hjälp av undersökningen utreds mikrobskador i väggens isolering. Tolkning av resultaten från undersökningen görs enligt Socialoch hälsovårdsministeriets Asumisterveysopas".

Spridning av föroreningar till inomhusluften 05E TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL PROBLEM I TEGELHUS Om det förekommer en fuktskada i ytterväggens isolering i zonerna 1-3 (se bild 05D) är det mycket svårt att förhindra föroreningar från dessa att sprida sig till inomhusluften. Huset bör då ha ett undertyck enligt Rak MK D2 3.7.6.1. Tegel Isolering Med luftströmmen kan det transporteras produkter från mikrobernas ämnesomsättning, isoleringsfibrer och lukter till inomhusluften. Undertryck inomhus förorsakar luftströmmar genom konstruktionerna till inomhusluften. Vindtrycket kan också öka luftströmmen genom ytterväggen till inomhusluften. Karm Utomhusluftens mikrober. Fönster Detaljen är symbolisk och visar de luftströmmar som kommer från konstruktionen. 1970

Spridning av föroreningar till inomhusluften 05F TEGELVÄGG OCH BLINDSOCKEL Vägar för luftflöden 1. Anslutning mellan vägg och golv. 2. Tegelväggens fogar (sprickor). 3. Springor mellan karmar och tegel. 4. Under tröskeln, kan också komma från marken. Undersökningsmetoder för luftläckage 1. Värmefotografering på vintern (under den kalla årstiden). 2. Indikatorrök. 3. Spårgasmätning. Tegel Fönster Fog Golvlist Karm Golv Bild på möjliga vägar för luftläckage i yttervägg av tegel. 1970

Konstruktionsmodell 06A TRÄGOLV PÅ EN OISOLERAD BETONGPLATTA Vindskyddsskiva Stuprör Syll (kan finnas en bitumenfiltremsa under syllen). Byggskiva Brädgolv Golvbjälke 100%RH Betongplatta Sockel Isolering Grundsula 100%RH Kapillärbrytande skikt Under brädorna kan det finnas en bitumenfiltremsa. Underliggande jordlager 1950 1980

Fukttransport Skador och orsaker till skador 06B TRÄGOLV PÅ EN OISOLERAD BETONGPLATTA SKADOR Det organiska materialet på betongplattan möglar. Mögelpåväxt på golvisoleringen. ORSAKER TILL SKADOR Fukt från marken transporteras och sprids i isoleringen. Organiskt material som kan mögla. 1950 1980

Metoder för konditionsgranskning Fuktmätningar Materialprov ur konstruktionen 06C TRÄGOLV PÅ EN OISOLERAD BETONGPLATTA Mätning av relativ luftfuktighet görs genom ett borrhål i golvplankan. Mätning av relativ luftfuktighet i isoleringens undre del. Fuktkvot i vikt-% för trä mäts genom en öppning i golvet. Mätning av fukt i betong enligt RT 14-10675. Isolering Betongplatta Mätning av relativ luftfuktighet mellan isolering och betong och mätning av fuktkvot i vikt-% för det trämaterial som ligger mot betongen. Provtagning enligt bild 01G. Tolkning av mätresultaten enligt Ympäristöopas 28. Givaren ca 2-3 mm ovanför betongens yta. Om givarna rör i betongen erhåller man för höga mätvärden. Provtagning enligt bild 01G. Mätspetsarna får inte röra i betongen. 1950 1980

Undersökningsområden 06D TRÄGOLV PÅ EN OISOLERAD BETONGPLATTA Hörnområde Ca 1,0-1,5m Det lönar sig att börja undersökningen från kanten av plattan. Mittområdet på golvet skall undersökas även om inga förhöjda fuktvärden uppmäts i kanterna. Materialprov för mikrobundersökning skall även tas från sido- och mittområdet. Tolkning av resultaten från mikrobundersökningen görs enligt Asumisterveysohje". MUUTTUU IHDA...SIVUNUMER OT...T ARKAST Referensmätningar från mittområdet A!!! Område vid ytterväggen 1950 1980

Bilder på undersökta objekt 06E TRÄGOLV PÅ EN OISOLERAD BETONGPLATTA Mot bottenplattan kan det också ligga plast, papper, papp o.d. På papp förekommer det ofta riklig mögelpåväxt. På bottenplattan av betong finns det ofta ett lager av beck. Beckskiktet är ofta i dålig kondition om den har penslats på en oputsad betongplatta och på så vis blivit otät. Fukt transporteras genom skiktet till golvisoleringen. 1950 1980

Fukttransport 07A TRÄGOLV, SÅGSPÅNSISOLERING Regel Sågspån (kan vara 300 mm) Brädgolv med spont Betongplatta Kapillärt grus 100%RH Kapillaritet Kapillär jord Underliggande jordlager Diffusion SKADOR - Röta och mögel i de undre delarna av spånisoleringen. - Röta i golvreglarna. - Röta i de trädelar som ligger på betongplattan. ORSAKER TILL SKADOR Fukt som vandrar från marken jämnar ut sig i betongplattan och därifrån vidare till golvisoleringen. Vid ytterväggens nedre del kan bottenplattan vara mycket kall. På plattan kan fukt kondenseras från inomhusluften. 1930 1950 1970

Bilder på undersökta objekt 07B TRÄGOLV, SÅGSPÅNSISOLERING 100%RH Kapillär jord Röta i träregeln Luftspalt Luftspalt Spånisolering Spånisolering Betongplatta Jordlager Mellan golvet och isoleringen finns det ofta en luftspalt. Luftspaltens konvektionsflöde orsakar ibland kyla i området vid ytterväggen. Om det finns en mikrobskada i golvets isolering/konstruktion, så sprider sig mikrobernas ämnesomsättningsprodukter via luftspalten i hela golvet. 1930 1950 1970 Mörknat / fuktigt spån

Materialprov ur konstruktionen Mätning av relativ luftfuktighet 07C TRÄGOLV, SÅGSPÅNSISOLERING Mörknat område 100%RH Kapillär jord Mikrobprov 1 Mikrobprov 2 Betong Om den undre delen av spånisoleringen mörknat är det ett säkert tecken på att fukt har transporterats upp från betongplattan. Isoleringen kan vara mikrobskadad även om den inte mörknat. 1930 1950 1970 Prov 1 tas genast efter att golvet öppnats. Prov 2 tas från den undre delen av spånisoleringen. Luftspalten under det spontade trägolvet har ofta fyllts med urea-formaldehydskum.

Konstruktionsmodell Värmeisolering saknas i betongplattan Kalksandstegel 08A KANTFÖRSTYVAD PLATTA TEGELHUS, TRÄGOLV OCH BLINDSOCKEL Isolering Rappning Stuprör Isolering Skålat golv Fästbrädor Dränering Kantförstyvad betongplatta Värmeisolering saknas 1980 2000

Fukttransport Skador och orsaker till skador 08B KANTFÖRSTYVAD PLATTA TEGELHUS, TRÄGOLV OCH BLINDSOCKEL SKADOR - Väggens isolering möglar, se bilderna 05 - Golvets trädelar och isolering möglar. ORSAKER TILL SKADOR - Fukt transporteras från underliggande jordlager och från smält- och regnvatten via betongplattan in i vägg- och golvkonstruktionerna. - Organiskt material. - Träflisor. - Sågspån. - Delar av skivor o.d. UNDERSÖKNINGSMETODER - Se bilderna 01. - För undersökning av väggen se bilderna 05. LUFTLÄCKAGE - Se bilderna 05E och 05F. 1980 2000

Nuvarande byggnadssätt Konstruktionsmodell Ångspärr 09A ÅNGSPÄRR MELLAN ISOLERINGSLAGREN Värmeisolering Sockel av murblock Byggskiva Isolering på sockelns insida Isolering Tjälisolering Fuktisoleringsmatta Golv Kapillärbrytande skikt 1980 2010

Nuvarande byggnadssätt Riskanalys FUKT I KONSTRUKTIONEN, RISKER/ORSAKER Horisontell skålning 50 mm 09B ÅNGSPÄRR MELLAN ISOLERINGSLAGREN Ångspärr bakom den horisontella skålningen Värmeisolering 50 mm - Invändig isolering av sockeln. - Ångspärr mellan isoleringslagren. - Vid byggande vintertid är inomhusluftens relativa fuktighet 60 90 % RH. - Det saknas fuktspärr på grundsulan. - Markfukten transporteras i sockelkonstruktionen. - Markens utformning och höjd bredvid sockeln. - Luft strömmar till insidan genom anslutningen mellan yttervägg och golv. Anslutningen är ofta otät. Kapillärbrytning 100%RH Fuktspärr saknas där grundsulan och sockeln möts. 1980 2010

Nuvarande lösning Kondens på ångspärren 09C ÅNGSPÄRR MELLAN ISOLERINGSLAGREN Fukt kondenserar vid de förhållanden som råder på byggarbetsplatsen. GRANSKNING AV KONDENS I KONSTRUKTIONEN Inomhusluft RH 60 % T 20 C Utomhusluft RH 95 % T -15 C Inomhusluft RH 65 % T 20 C Utomhusluft RH 95 % T-15 C Inomhusluft RH 70 % T20 C Utomhusluft RH 95 % T-15 C Ingen kondens Kondens 6 g/m²/dygn Kondens 16 g/m²/dygn Om ytterväggskonstruktionen saknar skiva på insidan under nämnda förhållanden är kondensen 30 g/m²/dygn. Inomhusluftens relativa luftfuktighet på bygget skall vara under 60 % RH. 1980 2010

Nuvarande lösning Kondens på ångspärren 09D ÅNGSPÄRR IMELLAN ISOLERINGSLAGREN Kondens Inomhusluft RH 70 % T20 C Utomhusluft RH 95 % T-15 C Under ett dygn utvecklas kondensen till rinnande vatten. På de delar som saknar byggskiva är kondensen riklig. 1980 2010

En schematisk bild av konstruktionen 10A MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN Rappning / målfärg Betongvägg Golvlist Betong, ytplatta Isolering, t.ex. polystyren Betong, bottenplatta Förstärkning Mark 1950 1980 2010

Fukttransport i konstruktioner 10B MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN SKADOR 1. Mögelpåväxt på betongytan. 2. Mögelpåväxt på murbruket/ målfärgsytan. 3. Murbruk / målfärgsytan flagar. 4. Mögel bakom golvlisten. ORSAKER TILL SKADOR 1. Kapillariteten i marken under golvet. 2. Fukttransport från marken till konstruktionerna, kapillärt och genom diffusion. Ofta synliga fuktskador 100%RH Diffusion Kapillaritet 100%RH Markens relativa fuktighet 100% RH. Med fuktvärdet menas den relativa fuktigheten i jordens porsystem. 1950 1980 2010

Fukttransport genom diffusion och kapillärt Bilder på undersökta objekt 10C MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN Målfärgen flagnar, mögel bakom ytorna och plastmattan. Spacklet mjuknar, målfärgen flagnar, mögel bakom golvlisten. 1950 1980 2010

Metoder för fuktmätning Ytmätning Ytfuktmätare Ytfuktmätare kan användas vid en konditionsgranskning för att ta reda på var fukten samlats. Detta underlättar undersökningsarbetet avsevärt och de egentliga fuktmätningarna kan koncentreras till de rätta ställena. 10D MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN Med ytfuktmätare kartlägger man fuktskillnader i konstruktioner. Ytfuktmätaren är konditionsgranskarens och fuktkontrollantens hjälpmedel för att bestämma bl.a. undersökningsområden. VÅTT OMRÅDE TORRT OMRÅDE Resultat från ytfuktmätningar borde inte redovisas i konditionsgranskningsrapporten eftersom det förekommer mätarspecifika skillnader i resultaten. Ytfuktmätaren visar inga fuktmängder. En betongplatta i direktkontakt med marken är alltid våt eller fuktig. 100 1950 1980 2010

VÅTT OMRÅDE TORRT OMRÅDE RISKKONSTRUKTIONER I SMÅHUS Metoder för fuktmätning Mätning av relativ luftfuktighet med borrhålsmetoden (RH %, Relative Humidity) 10E MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN 1. BORRNING Mätning av betongens relativa fuktighet är en krävande uppgift. På bilden visas alla arbetsskeden. Vanligen är RH i betongmellanväggar i bostäder ca 50-60 %. Om betongen har en RH på 80 % eller mer har det funnits eller finns en pågående fukttransport till konstruktionen. 4 3 2 1 2. RENGÖRNING Mätning av RH i betong måste utföras av en yrkesman. 3. RÖRLÄGGNING Fuktmätningar i betong utförs enligt RT 14-10675. Tolkning av mätresultaten görs enligt Miljöministeriets Ympäristöopas 28. 4. TÄTNING Tätningsmassa Man bör åtminstone göra två borrhålsmätningar i det våta området och ta ett referensprov i det torra området. 5. MÄTNING 1950 1980 2010 Olika skeden vid mätning...av RH

Metoder för konditionsgranskning Materialprov ur konstruktionen 10F MELLANVÄGG AV BETONG PÅ BOTTENPLATTAN Man kan även ta ett ytprov från väggytan. Provtagning enligt Anvisning om boendehälsa". Materialprov tas från väggytan. Materialprov tas från baksidan av golvlisten. Bild av ytan bakom golvlisten. 1950 1980 2010 Närbild på mögel bakom golvlisten.

En schematisk bild av konstruktionen Betongvägg i kontakt med marken Typisk lösning för sluttningshus Sektionerande betongvägg Sektionerande betongvägg 11A BETONGVÄGG PÅ GRUNDSULAN, SEKTIONERANDE BETONGVÄGG Målfärg / rappning Golvlist Betonggolv Isolering Betongplatta Isolering Fyllnadsgrus 100 % RH Grus Grundsula Grundsula Mark Mark 1950 1980 2011 Övergången mellan golv på olika höjd sker vid en sektionerande vägg. Typisk konstruktion i radhus.

Skador och orsaker till skador 11B BETONGVÄGG PÅ GRUNDSULAN, SEKTIONERANDE VÄGG Fuktskador kan även förekomma högre upp Fuktskador 100%RH Diffusion Kapillaritet Skador på båda sidor av väggen Kapillaritet SKADOR ORSAK TILL SKADOR 1950 1980 2011 - Mögelpåväxt på spackel / målfärg. - Mögel bakom golvlist. - Fukttransport från marken till betongväggen.

Metoder för konditionsgranskning Kartläggning med en ytfuktmätare 11C BETONGVÄGG PÅ GRUNDSULAN, SEKTIONERANDE BETONGVÄGG Med hjälp av ytfuktmätaren kartlägger konditionsgranskaren fuktskillnader i väggen. Fukt i betong mäts enligt bild 10E. 40 40 40 40 50 60 90 100 Torrt Fuktigt Mikrobprov tas av ytbeläggningen. 120 Mikrobprov tas bakom golvlisten. 40 50 60 90 100 120 120 Betongens relativa fuktighet mäts enligt RT 14-10675. 1950 1980 2011

En schematisk bild av konstruktionen Tegelvägg på grundsulan i kontakt med marken 12A TEGELVÄGG PÅ GRUNDSULAN Kalksandstegel Rappning Golvlist Betonggolv Isolering Isolering Mark Gruslager Mark Grundsula 1950 1980 2010

Skador och orsaker till skador 12B TEGELVÄGG PÅ GRUNDSULAN Kalksandstegel Synliga fuktskador 100%RH 100%RH SKADOR 1. Mögel bakom golvlisten. 2. Väggens spackel / målfärg möglar. ORSAKER TILL SKADOR 1. Kapillär transport av markfukt. 2. Diffusion. UNDERSÖKNING - Enligt bildserie 10. Kapillaritet Diffusion 1950 1980 2010

Metoder för konditionsgranskning Fukttransport genom diffusion och kapillärt Kalksandstegel 13A TEGELVÄGG PÅ BOTTENPLATTAN Rappning SKADOR 1. Mögelpåväxt på betongytan. 2. Mögelpåväxt på spackel / målfärg. 3. Spackel / målfärg flagnar. 4. Mögel bakom golvlist. ORSAKER TILL SKADOR 1. Kapillariteten i marken under golvet. 2. Fukttransport från marken till konstruktionerna genom diffusion och kapillärt. FUKTMÄTNING - Enligt bilderna 10D och 10E. PROV FRÅN KONSTRUKTIONEN - Enligt bild 10F. Golvlist Betonggolv Isolering, polystyren Betong Diffusion Kapillaritet 1950 1980 2010

Konstruktionsmodell Isoleringen är trasig och har flyttat sig vid gjutningen 14A KANTFÖRSTYVAD PLATTA, KÖLDBRYGGORS INVERKAN PÅ KONSTRUKTIONEN Med en köldbrygga avser man den del av en byggnad som är i kontakt med utomhusluften och som saknar ett värmeisolerande skikt. Isolering Isolering Köldbrygga Isolering Det har bildats köldbryggor i plattan. Isoleringen har gått sönder vid gjutningen. 1980 2011

Konstruktionsmodell isoleringen är trasig och har flyttat sig vid gjutningen 14B KANTFÖRSTYVAD PLATTA, KÖLDBRYGGORS INVERKAN PÅ KONSTRUKTIONEN Värmen leds ut via köldbryggorna. Konstruktionen fryser. 1980 2011

Konstruktionsmodell Isoleringen är trasig och har flyttat sig vid gjutningen Skador och orsaker till skador Metoder för konditionsgranskning SKADOR - Plasten under parketten möglar. - Golvets yttemperatur sjunker. - Mögel i ytterväggens nedre del. 14C KANTFÖRSTYVAD PLATTA, KÖLDBRYGGORS INVERKAN PÅ KONSTRUKTIONEN ORSAKER TILL SKADOR - Köldbryggor orsakar värmeläckage, vilket kyler ner konstruktionen. Är luftläckaget omfattande kan fukt i inomhusluften kondensera i konstruktionerna. Luftläckage Luftläckage Drag kan konstateras med en inframätare eller genom värmefotografering. 1980 2011

Konstruktionsmodell 15A KANTFÖRSTYVAD PLATTA, PARKETT DIREKT PÅ PLATTAN Möjliga skador Golvlist Parkett Kantförstyvning Betong Isolering Byggfukt Mark Isolering Vid en normal uttorkning brukar det lämna vatten kvar i kantförstyvningen. Vattenmängden kan vara 10-20 l/m sockel. Vattnet sprider sig under kommande år till väggkonstruktionernas nedre delar och under golvet. 1980

Skador och orsaker till skador 15B KANTFÖRSTYVAD PLATTA, PARKETT DIREKT PÅ PLATTAN SKADOR 1. Plasten under parketten möglar. 2. Mögel i väggens nedre del, röta i syllen. 3. Kalla golv vid ytterväggen. Om det förekommit mögel i väggens nedre del och i golvkonstruktionen försvinner möglet inte även om konstruktionen skulle vara helt torr resten av sin livstid. ORSAKER TILL SKADOR 1. Markfukt transporteras till betongen. 2. Byggfukt kvar i kantförstyvningen. UNDERSÖKNING - En undersökning av väggens nedre del görs enligt bild 01G. Mögel I en kantförstyvad platta kan betongmängden i förstyvningen vara 0,5-0,8 m³. I den förstärkta delen lämnar fukt kvar som sprider sig i omgivande konstruktioner vartefter det torkar. Skador orsakade av byggfukt har observerats t.o.m. 10 år efter att huset byggdes. 1980

Konstruktionsmodell Skador och orsaker till skador Se bilderna 06 och 08 16A KANTFÖRSTYVAD PLATTA, TEGELVÄGGAR OCH TRÄGOLV Kalksandstegel Golvlist Spontat brädgolv, skivgolv Skräp, sågspån Isolering Mark Byggfukt 1980

En schematisk bild av konstruktionen 17A VÄGG MED SPÅNISOLERING Vindskyddspapp Spånisolering Snedbrädning Bitumenfiltremsa Betong l Syll Trärege 1940 1960 1980

Skador och orsaker till skador 17B VÄGG MED SPÅNISOLERING SKADOR På husens nord- och östsida kan ytterväggens nedre delar och isoleringens yttre delar mögla. ORSAKER TILL SKADOR - Slagregn. - Avsaknad av luftspalt bakom fasadbeklädnaden. - Sockeln fungerar som en köldbrygga (se bildserie 14). Bitumenfiltremsan finns inte alltid med i den här typen av hus. 1940 1960 1980

Bilder på undersökta objekt 17C VÄGG MED SPÅNISOLERING På nedre delen av snedbrädningen finns spår av fukt. Isolering kan saknas på källarens valv. I konstruktionen finns en köldbrygga (se bilderna 14). Synligt mögel på insidan av den löstagna snedbrädan. 1940 1960 1980

Bilder på undersökta objekt Undersökningsmetoder 17D VÄGG MED SPÅNISOLERING Fuktmätning i syllen med mätspetsar, hjälphål görs i snedbrädningen. Materialprov för mögelbestämning tas från väggens ut- och insida, referensprov från väggens övre del. Mikrobanalys enligt "Anvisning om boendehälsa". Vått spån Spår av fukt på regelns nedre del. Materialprov av sågspån och syll taget från utsidan. Referensprov tas från husets södra och västra sida. 1940 1960 1980

Bilder på undersökta objekt Observationer och undersökningsmetoder 17E VÄGG MED SPÅNISOLERING Tjärpapper utvändigt Vått spån Våt syll Vått tjärpapper 1940 1960 1980

Konstruktionsmodell 18A KÄLLARE I 50-TALS HUS "Toja-skiva", en träfibercementskiva. Skivan har använts i frontmannahus. Ofta ingen värmeisolering, endast en luftspalt. Rappning Betong mot marken Fasadmur. Muren kan också vara en rappad tegelvägg. 1940 1960 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Fukttransport Skador och orsaker till skador Konditionsgranskning 18B KÄLLARE I 50-TALS HUS SKADOR - Väggytan möglar. - Toja-skivan möglar. ORSAKER TILL SKADOR - Kapillär fukttransport från marken. - Regn- och smältvatten. KONDITIONSGRANSKNING Dräneringskanalerna är ofta placerade för högt eller saknas helt. - Se bilderna 05A 05D. Diffusion Kapillaritet Fukt Betonggolvet ofta vått eller fuktigt. 1940 1960 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell Fukttransport i konstruktioner Skador och orsaker till skador SKADOR - Källarens betongvägg blir våt och vatten kan komma in i källaren genom väggen. - Isoleringen möglar. 19A KÄLLARVÄGG MED MINERALULLSISOLERING, ÄVEN ELEMENTKONSTRUKTIONER Fukten kan transporteras ända upp till tegelväggens isolering, se bilderna 05. ORSAKER TILL SKADOR - Dräneringen fungerar inte eller är placerad på fel höjd. - Fukt transporteras kapillärt in i konstruktionen. - Regn- och smältvatten. UNDERSÖKNING - Se bilderna 10. Regn- och smältvatten Vatten i isoleringen Möjlig fuktskada dold bakom skivan. Fuktskadan syns ibland på skivans nedre del. 100%RH Kapillär fukt stiger i konstruktionen 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell 20A KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK, INVÄNDIG ISOLERING Vägg av murblock Makadam Invändig isolering Jord Betonggolv Isolering Kapillärbrytande skikt, grus Mark Kapillär fukttransport 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell Fukt från källarväggen sprider sig i isoleringen och träkonstruktionerna 20B KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK, INVÄNDIG ISOLERING Regn- och smältvatten SKADOR - Den invändiga isoleringen möglar. ORSAKER TILL SKADOR Fukttransport genom diffusion 100%RH 100%RH -Regn- och smältvatten har sugits in i lättbetongkonstruktionen. - Fukten har spridit sig på insidan av den isolerade väggkonstruktionen. - Avsaknad av fuktspärr på källarväggens utsida. - Dräneringen är placerad på fel höjd, fungerar inte eller saknas helt. Grundvatten KONDITIONSGRANSKNING - Se bilderna 01C - 01G. Kapillaritet 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Metoder för konditionsgranskning 20C KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK, INVÄNDIG ISOLERING Relativ luftfuktighet mäts bakom skivan på den inre och yttre sidan av isoleringen. Slutsatser dras på basen av resultaten. Se bild 01F. Fuktmätare med mätspetsar Öppning av konstruktionen 100%RH 100%RH 1980 1980 2011 Fuktmätning med mätspetsar enligt bild 01C och 01D. Mätning av relativ luftfuktighet enligt bild 01F. Provtagning i konstruktionen enligt bild 01G. GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Bilder på undersökta objekt 20D KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK, INVÄNDIG ISOLERING Bild på ett undersökt objekt. Kapillär fukttransport i en vägg av murblock. 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell Väggsyll på grundsulan 21A KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK, INVÄNDIG ISOLERING Sockelskiva I övrigt samma som bild 20 men väggens nedre del är placerad på grundsulan. I denna typ av väggkonstruktion förekommer det mera fuktskador än i 20D. Sockelskivan är oftast inte tillräckligt täckande, den når inte ända ned till väggens nedre del eller så ligger den för djupt i förhållande till markytan. Grundvatten Syll 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell Väggsyll på grundsulan 21B KÄLLARVÄGG AV MURBLOCK, INVÄNDIG ISOLERING SKADOR - Innerväggen möglar. ORSAKER TILL SKADOR - Regn- och smältvatten sugs upp i lättbetongkonstruktionen - Fukten sprider sig i den invändigt isolerade väggkonstruktionen. Det finns många olika typer av innerväggar i källare men skadorna är likartade som på bilderna 20A - 20E. Grundvatten 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell Massiv betongvägg 22A KÄLLARVÄGG, INVÄNDIG ISOLERING Invändig isolering Betong Vägg isolering (se bildserie 21) Grundvatten Skador 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Fukttransport Skador och orsaker till skador 22B KÄLLARVÄGG, INVÄNDIG ISOLERING På vintern kan det bildas is på betongytan Diffusion Grundvatten Kapillaritet 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGARN SKADOR - Konstruktionerna på insidan av källarväggen möglar, röta i träkonstruktionerna. ORSAKER TILL SKADOR - Kapillär fukttransport till konstruktionerna. - Avsaknad av köldbarriär på källarväggens övre del ger risk för kondens i övre våningens golvkonstruktion.

Konstruktionsmodell 23A KÄLLARE, BETONGVALV MED OVANPÅLIGGANDE SPÅNISOLERING Spånisolering Golvlist Golv Isoleringens undre del kan mögla Betongvalv 100%RH Tegelbeklädnad Konstruktionen är vanlig i frontmannahus. 1950 1980

Fukttransport Skador och orsaker till skador 23B KÄLLARE, BETONGVALV MED OVANPÅLIGGANDE SPÅNISOLERING Mätning av relativ luftfuktighet enligt bild 07D. Köldbrygga Golv Isoleringens undre del kan mögla Betongvalv SKADOR - Spånisoleringens undre del möglar. - Väggens nedre del möglar. ORSAKER TILL SKADOR -Fukten från betongen sprider sig i isoleringen (fuktjämvikt). -I området nära ytterväggen förekommer det mögelskador i isoleringens undre del. -Betongvalvet kyls p.g.a. värmeläckage och orsakar kondens i isoleringens undre del. Betongen utgör en köldbrygga. 100%RH Vid en konditionsgranskning måste man undersöka om fukt från inomhusluften kondenserat i isoleringen vid ytterväggen och i gränsytan mellan betongvalvet och isoleringen. 1950 1980

Fel på undertaket 24A UNDERTAK SKADA - Ytterväggskonstruktionerna kan mögla. ORSAKER TILL SKADOR - Vatten rinner från undertaket in i väggkonstruktionerna. - Vatten rinner in i det övre bjälklagets konstruktioner. UNDERTAKET SLUTAR FÖRE YTTERVÄGGEN Undertaket slutar före ytterväggen. Vattnet från undertaket rinner in i ytterväggens och det övre bjälklagets konstruktioner. 1980

Fel på undertaket 24B UNDERTAK UNDERSÖKNING AV UNDERTAKET - Undertaket undersöks genom fotografering. Undertaket slutar före rökkanalen. Anslutningskrage saknas. Vattnet från undertaket rinner längs med sidan på skorstenen och vidare in i det övre bjälklagets konstruktioner. 1980

Fel på undertaket 24C UNDERTAK Anslutningskrage saknas på ventilationskanalen. 1980

Fel på undertaket 24D UNDERTAK Undertakets "fickor" läcker. Vattnet fryser och smälter i fickorna beroende på väderlek. Vattnet rinner in i det övre bjälklagets konstruktioner. Bristfällig montering av undertaket. Undertaket är för löst. 1980

Konstruktionsmodell 25A STOCKVÄGG OCH SPÅNISOLERING, ANSLUTNINGEN MELLAN DET ÖVRE BJÄLKLAGET OCH YTTERVÄGGEN Vattentakskonstruktion Spånisolering Ångspärr/luftspärr Stockvägg Skada Spånisoleringar Mineralullsisoleringar 1950 1980 2011

Skador och orsaker till skador Metoder för konditionsgranskning 25B STOCKVÄGG OCH SPÅNISOLERING, ANSLUTNING MELLAN DET ÖVRE BJÄLKLAGET OCH YTTERVÄGGEN SKADOR - Röta i ytterväggens stockar. - Det övre bjälklagets isolering möglar. ORSAKER TILL SKADOR - Ång- / luftspärren läcker i anslutningen mellan väggen och det övre bjälklaget. - Fukt från inomhusluften kondenserar på stockarnas insida. - Röta i stockarna och mögel i isoleringen, speciellt i väggarna mot norr och öster. Röta i stocken bakom isoleringen. Ång- och luftspärr Vid ångspärrens anslutning läcker det luft inifrån till det övre bjälklaget. Spånisoleringar Mineralullsisoleringar 1950 1980 2011 METODER FÖR KONDITIONSGRANSKNING - Värmefotografering av vindsutrymmet (under den kalla årstiden). - Isoleringen tas upp och avlägsnas vid väggen. Mekanisk testning med kniv, stämjärn eller annat passande verktyg. - Fotografering. Kondens förekommer även i nya stockhus om det finns ett luftläckage i anslutningen mellan väggen och det övre bjälklaget (konvektionsström).

Konstruktionsmodell 26A VENTILERAD KRYPGRUND, BOTTENBJÄLKLAGETS ANSLUTNING TILL YTTERVÄGGEN Golvets ytkonstruktion I anslutningen mellan bottenbjälklaget och ytterväggen läcker det in luft från krypgrunden. Luften transporterar in föroreningar från krypgrunden. Papp Ventilationsöppning Sockel Isolering Där spånisoleringen och golvet möts finns oftast en luftspalt. 1980 2011

Skador och orsaker till skador 26B VENTILERAD KRYPGRUND, BOTTENBJÄLKLAGETS ANSLUTNING TILL YTTERVÄGGEN Golvplankor SKADOR - Inomhusluftens kvalitet försämras av mikrobernas ämnesomsättningsprodukter som läcker in från krypgrunden. Stock Papp ORSAKER TILL SKADOR - Luftläckage kyler området nära ytterväggen. - Luftströmmen transporterar föroreningar från krypgrunden till inomhusluften. LUFTEN I KRYPGRUNDEN ÄR FÖRORENAD! Sockel Organiskt material Mögel 1980 2011

Metoder för konditionsgranskning Lokalisering av luftläckage 26C VENTILERAD KRYPGRUND, BOTTENBJÄLKLAGETS ANSLUTNING TILL YTTERVÄGGEN Sp2 17.1 Sp1 4.4 Sp4 6.8 Sp3 10.7 Sp5 14.8 Luftläckage kan detekteras genom värmefotografering eller med indikatorrök. Läckaget kan också lokaliseras med en inframätare (yttemperaturmätare). Om avvikande mikrobhalter observeras i inomhusluften kan källan finnas i krypgrunden. 1980 2011

Konstruktionsmodell, Bottenplan Ventilation 27A VENTILERAD KRYPGRUND Oventilerat område Oventilerat område Sockel Spisfundament Ventilation Ventilationsöppningar i mitten av sockeln Ventilation Oventilerat område Oventilerat område Ventilation I en ventilerad krypgrund kan det finnas socklar för bärande mellanväggar, vilka saknar ventilationsöppningar. 1980 2011

Oventilerat område 27B VENTILERAD KRYPGRUND Oventilerade områden i krypgrunden utsätts för mögel och röta Golvkonstruktion Ventilationsöppning Ventilationsöppning Formbrädor I oventilerade områden utvecklas mikrobskador på blindbotten. Organiskt material och vatten 1980 2011

Skador och orsaker till skador 27C VENTILERAD KRYPGRUND Ventilation SKADOR - Mögelpåväxt på blindbotten i oventilerade områden. Oventilerat område Oventilerat område Sockel ORSAKER TILL SKADOR Spisfundament - Ventilationsöppningarna är fel placerade. - Bristfällig ventilation. - Markfukten ökar den relativa luftfuktigheten. Ventilation Ventilationsöppningar i mitten av sockeln Ventilation Mikrobskador Oventilerat område Ventilation Oventilerat område Organiskt material och kvarlämnade formbrädor på marken ökar mängden mikrober i krypgrunden. Minimi-arean på ventilationsöppningarna i en ventilerad krypgrund finns fastslagna i RakMK C2. Vatten från taket Blindbotten Smält- och regnvatten Vatten I krypgrunden kan finnas stående vatten 1980 2011

Bilder på undersökta objekt 27D VENTILERAD KRYPGRUND Serpula lacrymans eller hussvamp. Typisk skada i ett oventilerat hörn i krypgrunden. 1980 2011

Bilder på undersökta objekt 27E VENTILERAD KRYPGRUND SKADOR - Röta i bottenbjälklagets träkonstruktioner. Vindskyddspapp och ovanpåliggande sågspån / kutterspån möglar. Det är vanligen den undre delen av spånlagret som möglar. - Mikrobernas ämnesomsättningsprodukter når inomhusluften. ORSAKER TILL SKADOR - Bristfällig ventilation. - Markfukt samt vatten utifrån som letar sig in i krypgrunden. - Röta i det organiska material som finns på marken. Mögel UNDERSÖKNINGSMETODER - Fotografering. - Kryp in och kontrollera krypgrunden. - Materialprov tas från spånisoleringens undre del och ett referensprov från isoleringens övre del. Prov tas från de oventilerade områdena, vanligen i de yttre hörnen. Prov kan tas underifrån för att undvika att söndra golvet. - Kontrollera med en kniv eller liknande om träkonstruktionerna är mjuka av röta. Det organiska materialet på marken möglar. Ett typiskt riskområde finns i 70-tals hus i anslutningen mellan ett frontmannahus och nya vistelseutrymmen, där ytterväggens träkonstruktioner ofta lämnats kvar när man fyllt upp. 1980 2011

Konstruktionsmodell 29A LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS ÅNG- / LUFTSPÄRR Ångspärr, plast Isolering Takstol Takstolens nedre balk Hål i plasten Övre bjälklagets ångspärr läcker. Fukten i luften kondenserar i isoleringen. 1980 2011

Skador och orsaker till skador 29B LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS ÅNG- / LUFTSPÄRR IS SKADOR - Is, rimfrost och fukt bildas i det övre bjälklaget vintertid. - Övre bjälklagets konstruktioner kan få fuktskador. ORSAKER TILL SKADOR IS - Övre bjälklagets ångspärr läcker. - Ventileringen av det övre bjälklaget kan vara bristfällig eller obefintlig. IS RIMFROST Rimfrost / is IS IS Värmeläckage Värmeläckage 1980 2011

Metoder för konditionsgranskning Värmefotografi 29C LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS ÅNG- / LUFTSPÄRR Sp1 9.6 Läckage i det övre bjälklaget utreds bäst genom värmefotografering. Värmefotograferingen görs enligt anvisningarna i LVI10-10393. 1980 2011

Skador i det övre bjälklaget 29D LÄCKAGE I ÖVRE BJÄLKLAGETS ÅNG- / LUFTSPÄRR Metalldelar rostar. Konstruktioner och isolering som finns nära luftläckaget kan mögla. Ytterväggens och övre bjälklagets ångspärr har inte sammanfogats. Resultatet av ett luftläckage kan ses på takstolens nedre bjälke. Is som samlas vid läckaget smälter vid temperaturhöjningar. Spår av läckaget kan också observeras på väggarna inne i bostaden. En trasig ångspärr har förorsakat skador på takstolen. 1980 2011

Detalj på vindsutrymmets takfotsventilation 30A VINDSUTRYMME, IGENSATTA LUFTINTAG Takbeläggning Takbalk Vindsutrymme Ventilation Isolering i det övre bjälklaget TAKFOTSVENTILATION Fasadbeklädnad 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Detalj på vindsutrymmets takfotsventilation 30B VINDSUTRYMME, IGENSATTA LUFTINTAG Takbeläggning Mögel i isoleringen Ventilationen tilltäppt TILLÄGGGSISOLERING Vindutrymme Takbalk Övre bjälklagets isolering Takfotsventilation SKADOR: - Undertakskonstruktionen och det övre bjälklagets isolering möglar, röta i undertakskonstruktionen. Fasadbeklädnad I samband med tilläggsisolering av det övre bjälklaget blir takfotsventilationen ofta igensatt. ORSAKER TILL SKADOR: - Luftcirkulationen mellan yttertaket och isoleringen förhindras, vilket leder till att fukt kondenserar vid gränsytan. 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Bilder på undersökta objekt 30C VINDSUTRYMME, IGENSATTA LUFTINTAG KONDITIONSGRANSKNING: - Fotografering. - Vid behov tas mikrobprov från yttertakets och det övre bjälklagets konstruktioner. Is / rimfrost Igensatta luftintag kan leda till rimfrost och isbildning på takkonstruktionerna. När vädret blir varmare smälter isen och rimfrosten och väter ner konstruktionerna. Detta kan leda till mögeltillväxt i det övre bjälklaget och på takkonstruktionerna. 1980 1980 2011 GRUNDFÖRBÄTTRINGAR

Konstruktionsmodell 31A VÅTUTRYMME, MELLANVÄGGSSYLL PÅ YTBETONG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM Isolering Kakel BASTU TVÄTTRUM Syll Isolering Betonggolv Bärlager 1980

Skador och orsaker till skador 31B VÅTUTRYMME, MELLANVÄGGSSYLL PÅ YTBETONG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM SKADOR: - Syllen angrips av mögel och röta. - Isoleringen möglar. ORSAKER TILL SKADOR - Våtutrymmet saknar fuktspärr eller så är den trasig och läcker. 1980 I anslutningen mellan vägg och golv kan fukt tränga in om fuktspärren är trasig eller saknas.

Bilder på undersökta objekt 31C VÅTUTRYMME, MELLANVÄGGSSYLL PÅ YTBETONG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM Syllens kondition utreds bäst genom att riva bort kaklet under dörrkarmen mellan tvättrummet och bastun. Vid undersökning, ta fotografier, riv upp konstruktionen och mät fukten med mätspetsar. En undersökning av mellanväggen mellan tvättrum och bastu görs enklast från bastuns sida. 1980

Konstruktionsmodell 32A VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM Isolering Träpanel Syll TVÄTTRUM Kakel BASTU Klinkers Isolering, polystyren Isolering, polystyren Betonggolv Bottenplatta av betong 1980

Fukttransport Skador och orsaker till skador 32B VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM SKADOR - Röta i syllen och reglarnas ändträ, isoleringen möglar. ORSAKER TILL SKADOR - Fukttransport från bottenplattan till väggkonstruktionen. - Våtutrymmenas fuktspärr är otät. TVÄTTRUM BASTU Klinkers Syll Betonggolv Isolering, polystyren Isolering, polystyren Bottenplatta av betong 1980

Undersökning av fuktskadan Relativ luftfuktighet 32C VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM Fuktskadan i konstruktionen lokaliseras, mäts och fotograferas (t.ex. med en endoskopkamera) i bastun. Då förstörs inte fuktspärren i duschen. 1980

Undersökning av fuktskadan Fuktmätning av den undre ytan Fotografering 32D VÅTUTRYMME, MELLANVÄGG MELLAN BASTU OCH TVÄTTRUM Fuktmätning med mätstift enligt bild 01D. 25 v-% 25p-% Väggisoleringen försvårar fotograferingen av syllen men kan utföras med vissa typer av endoskop. 1980