Skador i småhus - Gamla beprövade misstag?

Arbetsrapport 2001:6 STOCKHOLM 2001 ISSN 1404-9457 ISRN KTH BYT / AR - 01/6 - SE Skador i småhus - Gamla beprövade misstag? Erfarenheter från Småhusskadenämnden Folke Björk, Bertil Mattsson och Gudni Jóhannesson Avd för byggnadsteknik Inst för byggvetenskap Kungl. Tekniska Högskolan Stockholm 1

2

Sammanfattning Kommer dagens småhus att ruttna? Risker för skador finns med de vanligaste sätten att bygga idag. Småhusskadenämndens arbete gäller över tiotusen svenska hus där ägaren har sett behov av åtgärder. Erfarenheterna av detta kan sammanfattas med dessa punkter: Bygg inte med uteluftsventilerad krypgrund. Använd inte impregnerat virke i huskonstruktioner. Impregnering skyddar inte mot mögel och luktproblem. Att man måste välja impregnerat virke i huset visar att konstruktionen är för osäker. Konstruktionen för golvvärme kräver fukt- och värmeteknisk specialistkompetens. Särskilt i äldre byggnader med dålig isolering mot golv och mot mark kan problem uppkomma. Låt inte tilläggsisolering eller konvertering till fjärrvärme bli orsaker till att huset skadas. Fuktskador på tilläggsisolerade vindar förekommer ofta. Småhusskadenämnden har gett Avd för Byggnadsteknik vid KTH uppdraget att undersöka erfarenheterna. Dessa erhölls genom att intervjua och skicka enkäter till ett stort antal konsulter som gjort uppdrag åt Småhusskadenämnden. En genomgång av Småhusskadenämndens register fördjupade bilden. Avsikten är att utnyttja erfarenheterna för framtida byggande. 3

4

Att lära av Småhusskadenämnden Vad kan man lära av Småhusskadenämndens arbete? Småhusskadenämnden (Den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus mm.) är en myndighet som lämnar bidrag till kostnaderna för att åtgärda fukt- och mögelskador i en- och tvåfamiljshus. Bidrag kan ges till hus byggda före 1989, men som är yngre än 25 år. Över hundra skadekonsulter har genom åren bedömt cirka tiotusen skadeärenden där husägaren sökt stöd för åtgärder. Stöd ges inte till alla typer av skador. Därför räcker inte genomgång av de ärenden som erhållit stöd för att undersöka läget. Kunskap om vilka skador som kommit fram den senaste tiden, eller som drabbar den yngsta delen av byggnadsbeståndet, finns framför allt hos personer som är aktiva som utredare. Arbetet har gjorts genom följande delar. Fem utredare av skador intervjuades om erfarenheter och praktik beträffande skador och problem i småhus. En enkät ställdes samman och skickades ut till över etthundra konsulter som gjort uppdrag åt Småhusskadenämnden. En fördjupning av bilden av skadeläget erhölls med denna enkät. Utgångspunkten för frågorna var resultaten av intervjuerna. Svar kom från 95 konsulter. Med samma frågor som i enkäten utvärderades akter i Småhusskadenämndens arkiv. Etthundra akter valdes med tyngdpunkt mot de nyaste husen. Intervjuer med arkitekter eller teknikansvariga hos ett antal småhustillverkare gav information om vad som är dagens tekniska lösningar för grunder. Vad visar Småhusskadenämndens erfarenheter? Huvudproblemen Byggnader ska stå under lång tid. Brister i konstruktionen visar sig då någon form av skador uppkommer alldeles för tidigt. Vanvård av byggnaden kan också leda till skador. Skillnaden kan vara mycket liten mellan de tekniska utföranden som bidrar till skador och de som ger god funktion under lång tid. Slarv och fusk kan ibland vara förklaringen till ett skadedrabbat utförande. Att den tekniska utvecklingen inte är tillräcklig kan också vara förklaringen. Slarv och fusk kan finnas i alla branscher, och finns även i byggbranschen. Då byggnaden inte är utförd som planerat är detta orsaken. Det kan ge skador både 5

efter kort tid och efter lång tid. Otillräcklig teknisk utveckling leder till skador i hus som utförts som planerat. Ständigt ändras och utvecklas tekniken. Olika krav från samhälle och byggnaders användare driver på detta. Idag byggs kanske hus med konstruktioner som ger problem i framtiden. Detta är särskilt viktigt att avslöja. Problem i hus idag kan orsakas av brister i den teknik som tillämpades för ganska lång tid sedan. Skador orsakade av vanvård är synnerligen beklagliga. Hur riktig skötsel ska vara förstår byggnadens brukare inte alltid. Tillhör problemet gårdagen, nuet eller framtiden? Vissa skador är vanliga men kan förknippas med äldre teknik. Andra skador är ovanliga men kan förknippas med dagens teknik. Sådana skador riskerar att bli vanligare i framtiden. Modernisering av äldre hus kan också orsaka skador. Att huset inte ska skadas måste vara ett grundläggande krav vid all modernisering. Seriebyggda problem Många likadant byggda småhus i ett och samma område är ett sätt att rationalisera byggandet och pressa kostnaderna. Ofta finns samma problem i många av husen i seriebyggda områden. Vilka problemen blir skiftar beroende på konstruktionen och förutsättningarna på platsen. En betydligt ökad risk för en speciell skada blir alltså resultatet om tekniska lösningar har svagheter. I påståendet I områden med många likadana hus återkommer samma slags skador i många av husen instämmer 90 av 95 konsulter i enkäten. Förhållandet gäller för åtta av de 100 genomgångna akterna från Småhusskadenämndens arkiv. Elak lukt Det är oftast när huset luktar illa som brukaren bestämmer sig för att göra något åt skadorna. Orsakerna till lukten kan skifta men förekomsten av elak lukt upplevs 6

som så besvärande att en åtgärd krävs. I påståendet Skador i byggnader yttrar sig ofta genom elak lukt instämmer 90 av 95 konsulter i enkäten. I 71 av de 100 genomgångna akterna i Småhusskadenämndens register ses elak lukt som ett problem. Högt fukttillskott Risken för fuktskador blir större då mängden fukt som kommer in i byggnaden ökar. Vanlig andning, dusch och tvätt är sådant som gör huset fuktigare. Människan behöver frisk luft. Ständigt utbyte ska ske av luften i en byggnad genom ventilation. Ventilationen ger oss den friska luft vi behöver. Fukt som kommer in i byggnaden tas också bort med ventilation. Människor med ett aktivt liv tillför byggnaden mer fukt än de som lever stillsamt. Ägarbyte medför ofta en plötslig ökning av fukten i huset. Äldre stillsamma människor lämnar huset och aktiva yngre människor flyttar in. Ventilationen måste då anpassas så att byggnaden inte skadas. I påståendet Byggnader med stort fukttillskott har ofta problem instämmer 89 av 95 konsulter i enkäten. Några av konsulterna påpekar särskilt problemen vid ägarbyten och då de som bor i huset lever ett aktivt liv. Data på fukttillskott finns endast sällan i utredningarna i Småhusskadenämndens arkiv. Brist på kunskap för skötsel och underhåll Det är ibland vanskligt och svårt att sköta ett hus. Många problem undviks med god skötsel. Problem kan skapas av dålig skötsel. Små tecken på skador kan lätt förbises tills de utvecklats till en svår skada. Skötselns betydelse påpekas av flera konsulter i enkäten. Ökande komplexitet i tekniska system i moderna småhus kan göra skötseln svårare. Skador som beror på kunskapsbrist kommer sannolikt att fortsätta att finnas. 7

Skador hos moderna konstruktioner Dessa problem kommer hus som byggs idag att få. Kryprumsgrundläggning Grundläggning med kryprum, eller torpargrund framstår som ett av de problem som de flesta av konsulterna har erfarenhet av. Klimatet i kryprummet kan bli kylskåpskallt eftersom all sol skärmas av. Markens kyla gör blindbotten kall. Att huset är välisolerat har också betydelse. Kryprummet ventileras med luft utifrån. Kryprummet blir långsamt varmare på sommaren eftersom marken värms upp, också ventilationsluften hjälper till att värma. Fukt från marken kan göra krypgrunden fuktig. Kyla och fuktbelastning kan bli särskilt stor om synligt berg finns i krypgrunden. Fukt från ventilationsluften bidrar till ännu högre fuktighet. Fukten kondenserar under blindbottnen. Mögel och röta på blindbottnen blir resultatet. Elak lukt uppkommer och kan spridas in i huset. Volymelementbyggande förutsätter vanligen kryprumsgrundläggning. Tomter med besvärliga förhållanden (ojämna eller med bergknallar) motiverar också kryprumsgrundläggning. Tack vare flitigt volymelementbyggande kan problemet dyka upp i hus som byggs idag. Branta och bergiga tomter är vad som återstår i områden där många vill bygga. Problemet är aktuellt också därför. Inspekterbarhet och underlättade reparationer efter fuktskador anges av en stor svensk hustillverkare som fördelar med krypgrunder. Mycket värme läckte i äldre tider ned i grunden, då husen var sämre isolerade och fundament till eldstäder fanns i grunderna. Problemen i krypgrunder kan därför vara större nu än förr eftersom vi blivit bättre på att spara energi. Förbättrad isolering av marken och bättre styrd ventilation av krypgrunden kan lösa problemen. Krypgrunder behöver därför inte vara ett problem i framtiden. 8

Huvuddelen av konsulterna i enkäten (89 av 95) instämmer i påståendet Uteluftsventilerade krypgrunder drabbas ofta av skador. Femton av de 100 undersökta ärendena i arkivet har skadan. I påståendet Krypgrunder med synligt berg har ofta skador instämmer 60 av de 95 konsulterna i enkäten. Tryckimpregnerat virke och elak lukt Röta drabbar trä som under längre tid utsätts för fukt. Tryckimpregnering skyddar trä från röta. När rötrisken är stor används därför tryckimpregnerat virke. Syllar ingjutna i betong är ett exempel. Även mögel uppstår på trä som länge står fuktigt. Tryckimpregneringen ger inte träet mögelskydd. Mögligt virke luktar illa. När tryckimpregnerat virke möglar menar många att lukten blir värre än om virket inte hade varit tryckimpregnerat. Att virket monteras på utsatta ställen är problemet. Tryckimpregneringen är ett otillräckligt skydd mot skador. Miljöhänsyn har medfört stora förändringar i vilka skyddskemikalier som används. När man väljer att använda impregnerat virke verkar man ha en så pass riskabel konstruktion att problem lätt uppstår. I påståendet Skadat impregnerat virke luktar mer än skadat oimpregnerat virke instämmer 90 av 95 konsulter i enkäten. I Småhusskadenämndens arkiv finns skadan hos 30 av 100 undersökta ärenden. 9

Golvvärme Varma golv är ett vanligt önskemål hos dagens husägare. När man bygger nytt vill man därför ha golvvärme. När allt fler hus värms med golvvärme bör de problem som kan uppstå bli vanligare. Fuktskador kan uppstå i betongplattor då golvvärmen sommartid är avstängd. Markfukt från jorden under betongplattan kan kondensera i betongplattan och göra den fuktig. Energiförbrukningen kan bli förhållandevis hög med golvvärmesystem om temperaturregleringen inte fungerar eller om konstruktionen under huset inte är välisolerad. Reparationerna blir kostsamma om golvvärmesystemet inte samverkar bra med byggnaden. I påståendet Golvvärme är ofta förenat med skador instämmer 22 av 95 konsulter i enkäten. Flera konsulter har kommenterat med att problem uppkommer då golvvärme installerats i efterhand och om endast delar av huset försetts med golvvärme. Mikrobtillväxt på fasader Mikrober (mikroorganismer som alger och mögel) missfärgar ofta fasader. Detta har blivit ett omfattande problem de senaste åren. Bakgrunden till detta är oklar. Behovet att finna förklaringar och lösningar är stort. Minskat kemiskt skydd i färgerna kan vara en orsak. Ovanligt regniga somrar kan också ha bidragit. Fasadens missfärgning behöver inte betyda skada på byggnaden. I påståendet Påväxt med missfärgningar på fasader har blivit ett vanligare problem under senare år instämmer 80 av 95 konsulter i enkäten. 10

Skador med anknytning till renovering Renovering idag kan ge dessa problem. Kallvindar Ett modernt välisolerat kallvindsutrymme kan vara kyligt och fuktigt under ganska stor del av året. Om fuktig luft inifrån huset läcker ut i kallvindsutrymmet, eller om det finns någon liten läcka i taket så kan fuktigheten bli mycket större. I äldre hus är vindsbjälklagen sällan täta. Om kallvinden tilläggsisoleras utan att bjälklaget säkras mot fukt- och luftläckage blir risken för fuktskador stor. Skador på virke och träbaserade skivmaterial som plywood och träfiberskivor blir följden. Främst tilläggsisolerade vindar, men även kallvindar i nybyggda hus kan drabbas av skador. En orsak kan vara att materialet står kallt och fuktigt under lång tid. Fortfarande tilläggsisoleras många äldre hus. Nya hus byggs mycket ofta med kallvind. Problem med skador på kallvindar kommer därför att fortsätta att uppkomma. I påståendet Fuktproblem kommer ofta efter tilläggsisolering av vindar instämmer 83 av 95 konsulter i enkäten. Särskilt underlagstak av träfiberskivor utpekas som skadedrabbade. Skadan kan inte utläsas ur Småhusskadenämndens register eftersom denna typ av skador normalt inte får stöd. I påståendet Ventilerade vindar har ofta problem instämmer 53 av 95 konsulter i enkäten. Kalla skorstenar Skorstenen kommer att bli kall i fortsättningen när hus byggs om för uppvärmning med fjärrvärme eller el. Husets funktion förändras då på flera sätt. Om den varma skorstenen bidrog till ventilationen, så gör den inte det längre. Fukt kan kondensera på skorstenen i huset och bidra till fuktskador. Skorstensfundamentet gav tidigare en viss uppvärmning av kryprum eller källare. Blir här kallare så ökar också risken för fuktskador. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet gör att fler skorstenar kommer att stå kalla. Fler skador av denna typ kommer därför i framtiden. 11

Påpekandet att kalla skorstenar i byggnader med förändrade uppvärmningssystem skapar problem kom från flera av konsulterna som svarade på enkäten. Däremot visade inte Småhusskadenämndens register denna skadeorsak. Andra problem i småhus Många hus får dessa skador, men de är inte utmärkande för dagens nybyggande. Skador på hus med platta på mark och ovanliggande isolering En träkonstruktion var under 1960- och 1970-talen det normala då isolering monterades ovanpå bottenplattor i småhus. Mögel och röta drabbar virke placerat ovanpå, eller ingjutet i, en kall betongplatta. Resultatet blir i första hand elak lukt. Det illaluktande tryckimpregnerade virket är en viktig del av detta problem. Byggskräp som blivit kvar på bottenplattan tillhör också luktkällorna. I påståendet Platta på mark med ovanliggande isolering drabbas ofta av skador instämmer 88 av 95 konsulter i enkäten. Förhållandet gäller 44 av de 100 genomgångna akterna i Småhusskadenämndens register. Skador i inredda källare I kontakt med fuktig eller kall betong skadas trä. Vid inredning av källare under 1960- och 1970-talen användes ofta träreglar i kontakt med betong. Numera undviks detta tack vare erfarenheten av de många skadefallen. Mindre riskabla konstruktioner kommer att göra att skadorna i källare blir färre i framtiden. I påståendet Det är ofta skador i inredda källare instämde samtliga konsulter i enkäten. I utvärderingen av registret fanns skadan i 16 av 100 genomgångna akter. 12

Skalmurar Regnvatten kan tränga igenom tegelväggar ganska lätt. Solsken på en regnfuktig fasad kan också driva in fukt i väggen. Fasader murade av tegel eller kalksandsten finns på många småhus som har trästomme. Bakom fasadmuren ska en luftspalt hindra fukten från att flöda vidare in i konstruktionen. Spill av bruk fyller ofta denna luftspalt och vattnet sugs via bruket vidare in i konstruktionen. Vattenånga från tegelfasaden kan också skada träkonstruktionen även om luftspalten är korrekt utförd. Påståendet Tegelfasader har ofta problem instämmer 40 av 95 konsulter i, medan 50 inte instämmer. Problem finns i 7 av 100 undersökta ärenden i Småhusskadenämndens arkiv. Kommentarer gjordes om detta av många konsulter i enkäten. Fasader av kalksandsten pekades ut som särskilt problematiska. Trånga luftspalter, tilläggsisolering och skador på syllar nämndes som orsaker. Som särskilt bekymmersfyllda ses fasader med både trä och tegel. Snedtak Den vanligaste hustypen i Sverige är säkerligen 11/2-planshuset. Problem liknande dem i kallvindar kan uppkomma i snedtaket eftersom det är svårt att ventilera. I påståendet Byggnader med inredd vind har ofta problem i snedtaket instämde 56 av 95 konsulter i enkäten. Fyrtiofyra instämde i att Problem är vanliga när snedtaket är mineralullsisolerat medan 18 instämde i Problem är vanliga när snedtaket har äldre typer av spånisolering. 13

Kompakta tak med låg lutning har problem Vatten rinner mycket lättare in genom tak med låg lutning än genom branta tak. Vattentäthet krävs därför av tätskiktet på låglutande tak. Ett brant tak behöver endast vara vattenavledande. Eftersatt underhåll är en vanlig orsak när tak läcker. I påståendet Kompakta tak med låg lutning har problem instämmer 86 av 95 konsulter i enkäten. Vattenläckage vid fönster I påståendet Vattenläckage vid fönster är ett vanligt problem instämmer 41 av 94 konsulter i enkäten. I kommentarerna påpekas att detta gäller kustnära områden (blåsigt) och när plåtarbetena är mindre väl utförda. Radon i småhus Radongasen är smakfri och luktfri och därför svår att upptäcka. Inträngande luft från jorden är den viktigaste radonkällan om till exempel radioaktivt grus finns under huset. Radon från radioaktiv blåbetong kan förekomma i äldre hus. Alla hus med källare kan alltså drabbas men också andra konstruktioner kan få radonproblem. Det är sällan som en småhusägare anlitar experter vid radonproblem eftersom gasen inte märks. Överlåtelsebesiktningar bör vara tillfällen för analys av radonrisken. Det är svårt att veta vad som är verkligheten när det gäller radonproblemen. I påståendet Radon är ett vanligt problem i småhus instämde 32 av 95 konsulter, medan 32 inte instämde. En kommentar var I övervägande delen av småhus jag besiktat i samband med köp har godtagbara radonvärden mätts upp. Våtrum Stora fukt- och vattenbelastningar gör våtrummen mycket utsatta för skador. Bristande underhåll och övertro på våtrummets fuktskydd kan ytterligare förvärra situationen. I påståendet Våtrum har ofta problem instämmer 85 av 95 konsulter i enkäten. 14

Kondens på kallvattenrör Material i konstruktionen fuktas upp med risk för skador då vatten kondenserar på kallvattenrör. Störst är skaderisken om rören ligger dolda i övergolv eller uppreglade golv på betongplatta mot mark. Om luftfuktigheten inne är hög så är risken större för problem. Golvmattor limmade på betong Elak lukt från golvlim eller golvmattor blir resultatet när fukt sugs upp genom betongplattor och når fastlimmade golvmattor. Särskilt utsatta har vissa byggprodukter varit, t.ex. kaseinhaltigt flytspackel i golv. Golvmattan kan också lossna även om den inte luktar illa. I påståendet Golvmattor limmade på betong drabbas ofta av skador instämde 69 av 95 konsulter i enkäten. Byggfukt Byggfukt är den fukt som finns i byggmaterialen under byggprocessen, samt det vatten som hamnar i byggnaden under byggtiden. Det kommer alltid att finnas byggfukt. Byggfukt kan skapa problem eftersom de flesta byggmaterial skadas av att vara fuktiga under lång tid. Slarv och fusk samt okunskap bidrar till problem med byggfukt. Ständig beredskap krävs för att byggfuktproblem inte ska uppkomma. Problem med byggfukt är kända sedan länge, därför var detta inte någon särskild fråga i enkäten till konsulterna. Något måste göras Det är oacceptabelt att en husköpare inte kan vara helt säker på att det nya huset byggs med pålitlig teknik. Att hus snabbare bryts ned och förstörs sedan de renoverats är också oacceptabelt. Slarv och fusk inom byggandet är tydligen inte ovanligt. Myndighetskraven inom byggandet och de krav som finns på ansvarig byggledare tycks inte ge tillräcklig effekt. Förstår verkligen de som bygger småhus kundens behov av problemfria byggnader till rimligt pris? Något måste göras för att människor ska kunna lita på sina småhus, och för att byggandet ska kunna bli den motor i samhällsekonomin som det kan vara. 15