Kvalitetsrapport

NAMN TITEL DATUM Annika Matsson Förskolechef 2017-06-30 Kvalitetsrapport 2016-2017 Abborrvägens förskola

Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 3 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 3 3.2 Normer, värden och inflytande... 5 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 6 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 6 4 Identifierade utvecklingsområden... 7 Abborrvägens förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 2(7)

1 Förutsättningar för genomförande Förutsättningar - 2017 (Abborrvägens förskola) Abborrvägens förskola ligger i bostadsområdet Sticklinge på Lidingö. Förskolan har under läsåret 16-17 haft mellan 52 och 55 barn fördelat på tre avdelninar. Gruppernas sammansättning beror på de barn vi haft i vår barnkö och således tagit emot. På förskolan arbetar tre förskollärare som är placerade på varsin avdelning, därutöver arbetar tre barnskötare heltid samt en barnskötare deltid. Förskolan har även en kock ansätlld på deltid. Förskolechefen fördelar sin tid mellan Abborrvägens förskola och ytterligare två förskolor. Förskolan håller för närvarande öppet mellan 7.30-17.30. Förskolan byggdes på 80-talet och har tidstypisk planlösning. Varje avdelning har ett eget vattenrum/ateljé, dessutom finns en stor ateljé i mitten av förskolan. Avdelningarna har många små rum vilket ibland sätter gränser för de aktiviteter som går att utföra på desamma. Gården är stor och med varierad terräng. Förskolan disponerar även en stor altan och odlingslådor som löper utmed förskolan. Närhet finns till skog, äng och strandmiljö som nyttjas ofta. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs genom reflektioner- både i grupp och enskilt, på ledningsmöten, på arbetsplatsmöten och på utvecklingsdagar. Vi använder också brukarundersökningen, intervjuer, samtal ocn trygghetspromenader med barnen samt de allmänna råden kring kvalitetsarbetet som skolverket ger ut. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Under detta läsår har vi arbetat med IKT i barngrupperna. Intensiteten och variationen i det arbetet har varierat men man kan ändå säga att en stor utveckling skett. På de yngre barnens avdelning har det funnits problem med nätverksåtkomst och därför har de inte alltid kunnat utveckla arbetet på det sätt man önskat. Övriga avdelningar har arbetat, som minst, varje vecka med någon form av IKT. Tyngdpunkten har legat på filminspelningar av olika slag i samband med de olika projektområden man haft. Alla barn har deltagit i filmskapandet. I det arbetat har det även ingått att skapa musik. Alla barn har under året också provat på analog programmering, de äldre även programmering och "Mine-craft". Barnen har använt IKT i miljöförstärkande syfte, sagor och även använt olika pedagogsika appar. Detta ligger i fas med de mål vi hade när vi startade höstterminen. Då miljöerna och projekten på de olika avdelningarna varierar och det ibland varit svårt att finna vikarier vid sjukdom har som sagt arbetet med IKTliksom övriga arbetsområden växlat i intensitet under läsåret. Förskolan ser arbetet med IKT som ett av många arbetssätt och verktyg men då det är ett mål i kommunen har det lagts resurser i både tid och personalutbildning på detta. På förskolan finns det en utvecklingsledare/ inspiratör som leder utvecklingsarbetet på ett mycket proffesionellt sätt. Vidare behövs uppdatering av IKT-verktyg samt utökning av nätverket göras under kommande år. Fortsatta resurser för fortbildning likaså. Förskolan arbetar projektinriktat. Under läsåret har projektarbetet bedrivits på alla avdelningar. Detta är ett utvecklingsområde för förskolan då arbetet ser olika ut på avdelningarna. Här kan vi inte heller bortse från lärandemiljöns betydelse och den har också sett olika ut. Förskolan kommer inte att bedriva projekt som ser likadana ut på alla avdelningar men ytterligare likvärdighet önskas. Grunden för projekten ligger i barnens intresseområden men slutligen är det pedagoger och förskollärare som drar riktlinjerna för de övergripande målen inom projekten. Abborrvägens förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 3(7)

Utveckling av lärandemiljön har skett med olika miljöer i i miljöerna, eller rum i rummen. Dessa har varierat på de olika avdelningarna men inför kommande år ska vi utveckla den sk "röda tråden" i vår lärandemiljö. Barnens inflytande inom detta område bör tillgodoses ytterligare. IKT-kompetensen inom personalgruppen har utvecklats på ett ypperligt sätt genom IKTinspiratören. Hon har deltagit i fortbildning och delgett övriga i personalgruppen på arbetsplatsmöten. Under nästa år kommer IKTinspiratören fortsätta med sitt arbete men inte lika intenisvt då jag upplever att kunskapen och möjligheter till utveckling ligger i fas med det planerade samt att andra utvecklingspmråden behöver mer tid. 3.1.1 Arbeta med IKT i barngrupperna. Introduktion av IKT i barngrupperna för att utveckla pedagogiken inom olika områden med hjälp av filmskapande, programmering, ljud och bild, förstärkning av lekmiljöer samt i musik och rörelse och dans. 3.1.2 Förskolan ska använda sig av Lidingö stads projektstruktur samt främja barnens inlärning inom mänga olika områden. Vi har använt projektstrukturen och arbetat projektinriktat. Projekten har sett olika ut på de olika avdelningarna. Då vi fortsätter att arbeta med detta arbetssätt kommer vi att utveckla arbetet ytterligare tillsammans med arbetet kring våra lärandemiljöer. 3.1.3 Förskolan ska arbeta projektinriktat. Förskolan arbetar med Lidingös projektstruktur och arbetar projektinriktat med Reggio Emiliapedagogik som bas. Vi har använt oss av projektstrukturen i vårt projektinriktadade arbete. Projekten har sett olika ut på de olika avdelningarna. Då vi fortsätter att arbeta med detta arbetssätt kommer vi att utveckla arbetet ytterligare tillsammans med arbetet kring våra lärandemiljöer. 3.1.4 Förskolan ska utveckla lärandemijön Förskolans pedagoger ska utveckla lärandemiljön med Reggio Emiliapedagogik som bas. Särskilt fokus läggs på den gemensamma ateljén där olika verkstäder och aktiviteter ska finnas tillgängliga för barnen. Barnen ska utveckla sin nyfikenhet, ha möjlighet att utforska olika material samt sin förmåga att skapa, konstruera och bygga med olika tekniker. Vi har gjort förändringar i miljön men kanske inte i den utsträckning som planerats och beroende på den tid vi haft att utveckla detta. Inom vissa områden har dock förändringar skett. Byggkonstruktionsarbetet har utvecklats mycket på en avdelning med en stor yta som använts till detta område. Denn yta används oavbrutet av olika barn. Konstruktioner och byggen har respektarats och kunnat utvecklas på ett mycket positivt sätt. Personal och barn har tillsammans utvecklat detta. Lärandemiljön för de yngre barnen har anpassats efter barnens utvecklingsnivå och ålder. Arbetet med lärandemiljön fortsätter under kommande år och nu ska vi fokusera på en röd tråd i vår miljö. 3.1.5 Höja IKT-kompetensen i personalgruppen Vi ska höja vår kompetens för att implementera de pedagogiska användandet av IKT på förskolan. Vi har haft ett pågaående arbete under hela året. Engagemanget har varit stort och vi har haft en inspirerande utvecklingsledare. Vi har utvecklat arbetet på alla avdelningar: Vi har filmat, gjort musik,använt kreativa appar, digitala lärmiljöer med mera. Vi ser en fantastisk utveckling i barnens lärande och i användandet av IKT. De har använt digitala verktyg dagligen. Personalen har likaså utvecklat sina kunskaper, barn och all personal har varit delaktiga i "IKT-processen". Abborrvägens förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 4(7)

Enligt de mål som finns fortsätter vi att förankra vårt arbete med fokus på programmering och implementering av informationskanalen "V-klass". 3.2 Normer, värden och inflytande Tryggheten på förskolan är hög. Detta kan vi se genom vår brukarundersökning där föräldrars upplevelse av förskolan undersöks men även genom samtal, intervjuer och trygghetspromenader med barnen som genomförts under året. Ett nära samarbete mellan pedagoger och föräldrar kan förklara den höga trygghetsfaktorn, men även samarbetet mellan all personal. Vi arbetar aktivt med att alla pedagoger ska känna alla barn och att vi alltid ska samarbeta när möjlighet finns. Alla pedagoger öppnar och stänger förskolan och träffar således alla barn och föräldrar vid olika tillfällen. Under läsåret har också en stabilitet uppnåtts i personalgruppen. Vi har nu en högre utbildningsnivå än den som tidigare funnits, detta kan också påverka positivt i proffesionalitet, pedagogiskt arbete samt i bemötande med barn ocb föräldrar. Personalen använder västar utomhus för att kunna identifieras och detta leder också till trygghetinte bara för att barnen ska kunna se var pedagogerna befinner sig utan ävenför att pedaogerna ska kunna fördela sig på ett optimalt sätt. Det är också bra att vårdnadshavare kan se vem som arbetar på förskolan. Personal som öppnar och stänger har olikfärgad väst på sig. Det har också genomförts barnmöten, både på avdelningarna och med förskolechefen. Målet med detta är att barnen ská känna delaktighet och ha inflytande i verksamheten. Barnmöten på avdelningarna har fyllt sin funktion men det finns utveckling att göra på barnråden med förskolechefen. På mötena har ofta fokus hamnat på olika saker barnen önskar sig till förskolanfrågor om medbestämmande och demokrati har kommit i skykmundan. Det behövs således utveckling inom detta område. Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 89,29 % 93,5 % 3.2.1 Alla barn ska känna sig trygga på hela förskolan. Vårt arbetssätt genomsyrar vår verksamhet dagligen. Persoaneln använder västar utomhus, detta ökar tryggheten och förbättrar arbetsmiljön för bpde barn och vuxna. Vi har fokuserat på att ha barnmöten i mindre grupper och även innan barnrådsmöten med förskolechef. Mindre grupper har gett det resultat vi velat se i fråga om att alla ges möjligeht att uttrycka sig och sina åsikter. Alla har fått talutrymme och detta upplevs som positivt. Personalen har varit involverade i hela processen "Alla ska känna sig trygga på hela förskolan.". Tre gånger per år har de äldre barnen träffat förskolechefen och de frågor och samtal som kommit upp har handlat mycket om saker man önskar sig till förskolan. Processen kring värdegrundsfrågor kan utvecklas inom kommande år. Det viktiga i dessa möten kan dock anses vara möjlighet delta i en demokraisk process och detta upplvevs som utvecklande och positivt. De äldre barnen har genomfört trygghetspromenader och intervjuer och detta har visat sitg effektivt då barnen enskilt och i lugn och ro kunnat tala om sina upplevelser och känslor. Vårt värdegrundsarbete fortsätter som hitills med fokus på möten i mindre grupper och utveckling av de frågor som det samtalas om på möten med förskolechefen. 3.2.2 Barnen ska utveckla respekt för varandra. Barnen har utvecklat sin förmåga att värna om varandra och ta hand om varandra" under året. De har även tagit emot nya kamrater mitt i läsåret på ett mycket empatiskt sätt och välkomnat dem. Abborrvägens förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 5(7)

Målen för året var de grundläggande värden som finns i vår läroplan samt att barnen ska känna sig trygga, sedda och viktiga samt att de trivs, har roligt och upplever sin förskoledag som meningsfull.. I arbetet med snick och snackmetoden" finns intervjuer som metod och i dessa kan man se att arbetssättet fungerar väl. Barnen är alltid delaktiga i arbetet och deltar och följer upp de kapitel som avhandlas. Förskolläraren på avdelningen där detta arbete genomförts har haft det övergripåande ansvaret för genomförandet. Eventuella förändringar kommer att göras beroende på barngruppen nästa år och deras intressen och utveckling. 3.2.3 Förskolan ska utveckla lärandemiljön. Vi har gjort förändringar i miljön men kanske inte i den utsträckning som planerats och beroende på den tid vi haft att utveckla detta. Inom vissa områden har dock förändringar skett. Byggkonstruktionsarbetet har utvecklats mycket på en avdelning med en stor yta som använts till detta område. Denn yta används oavbrutet av olika barn. Konstruktioner och byggen har respektarats och kunnat utvecklas på ett mycket positivt sätt. Personal och barn har tillsammans utvecklat detta. Lärandemiljön för de yngre barnen har anpassats efter barnens utvecklingsnivå och ålder. Arbetet med lärandemiljön fortsätter under kommande år och nu ska vi fokusera på en röd tråd i vår miljö. 3.2.4 Under 2016/17 ska, ur ett miljöperspektiv, olämpliga leksaker och material fortsatt avlägsnas från förskolan. Enligt beslut ska Lidingös förskolor vara giftfria år 2020.Vi fortsätter avlägsna olämpligt material på förskolan. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs genom reflektioner- både i grupp och enskilt, på ledningsmöten, på arbetsplatsmöten och på utvecklingsdagar. Vi använder också brukarundersökningen, intervjuer, samtal ocn trygghetspromenader med barnen samt de allmänna råden kring kvalitetsarbetet som skolverket ger ut. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vi håller hög kundnöjdhet genom proffesionella pedagoger och tydliga informationskanaler. Genom veckobrev och mail med berättande kring vår pedagogiska verksamhet samt att barnen är nöjda och glada när de vistas på förskolan- så har vi nått en hög kundnöjdhet. Vi ska fortsätta arbeta på samma sätt och hålla samma höga nivå i undersökningar men även i arbetet med föräldrarådet. Förskolan har överinskolningar mellan de olika avdelningarna samt ett nära och gott samarbete med den närliggande skolan. Med skolan finns samarbete under hela året och besök görs under vårterminen. De barn som på höstterminen börjar förskoleklass kommer och hälsar på i oktober. 3.4.1 Fortsatt hög kundnöjdhet. 3.4.2 Skapa en trygg övergång från en avdelning till en annan samt skapa en trygg övergång från förskola till skola. Pedagogerna samverkar vid öppning och stängning samt utomhus vid olika aktiviteter. När barn ska byta avdelning besöker de den kommande vid flera tillfällen med sin personal. Förskola/skola har samverkan vid övergång till förskoleklass med besök och samtal. Både övergångar mellan grupper inom förskola och övergågång från förskola rill skola fungerar bra. Abborrvägens förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 6(7)

4 Identifierade utvecklingsområden Utvecklinsområden inför läsåret 2017-2018 Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Arbeta systematiskt med planen mot diskriminering och kränkande behandling för att göra den mer synlig i vårt dagliga arbete. Utveckla lärandemiljön och barns delaktighet och inflytande. Utveckla IKT-arbetet med fortsatt implementering av V-klass. Abborrvägens förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 7(7)